Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående sjukpenningen för patienter med migrän
1971 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SfU21, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående sjukpenningen för patienter med migrän
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 21 år 1971 SfU 1971:21
Nr 21
Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av motion angående sjukpenningen för patienter med
migrän.
I motionen 1971:43 av herrar Petersson i Röstånga
och Sjöholm (båda fp) har hemställts »att riksdagen hos Kungl. Maj; t
hemställer om regler inom den obligatoriska sjukförsäkringen, så att försäkrad
som lider av migrän kan utfå sjukpenning för insjukningsdagen».
Efter
remiss har yttranden över motionen avgetts av riksförsäkringsverket och
socialstyrelsen.
Gällande
bestämmelser
Som huvudförutsättning för rätten till sjukpenning
gäUer enligt 3 kap, 7 § lagen om allmän försäkring (AFL) att den försäkrade
lider av sjukdom, som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst
hälften. Före år 1967 gällde dessutom vissa karenstidsbestämmelser. Dessa innebar
huvudsakligen att sjukpenning inte kunde utges för de tre första dagarna av ett
sjukdomsfaU. Sedan dessa karenstidsbestämmelser avskaffats genom beslut av
1966 års riksdag, återstår numera regler om karenstid endast beträffande sådan
tiUäggssjukpenning som grundas på inkomst av annat förvärvsarbete än
anstäUning. I övriga fall innebär de nuvarande reglerna om rätten till
sjukpenning följande (3 kap. 10 § AFL).
1)
Sjukpenning utgår med två
undantag inte för insjuknandeda-gen. Det första undantaget gäller fall då den
försäkrade på grund av sjukdomen går miste om dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa. Det andra avser situationer då sjukperioden börjar inom
tjugo dagar efter föregående sjukperiods slut. Innebörden av sistnämnda
undantagsregel skall närmare beskrivas i det följande.
2)
Vid sjukperiod som varar högst
sex dagar, insjuknandedagen oräknad, utgår sjukpenning endast för sådan dag då
den försäkrade skulle ha utfört sitt huvudsakliga arbete. Om antalet
»arbetsfria» dagar under perioden överstiger två utgår emellertid sjukpenning
även för överskjutande antal sådana dagar (»fridagsregeln»). Denna regel är
försedd med vissa undantag, som kan förbigås i detta sammanhang.
3)
Vid sjukperiod, som varar mer
än sex dagar, utgår sjukpenning för varje dag efter insjuknandedagen.
Anledningen till att man,
då karenstidsbestämmelsema slopades, bibe-
Riksdagen
1971. 11 saml. Nr 21
SfU 1971:21 2
höll
hindret mot att erhåUa sjukpenning för insjuknandedagen var, att en motsatt
regel skuUe medföra att sjukpenning kunde utgå även för dag då den försäkrade
insjuknat efter arbetstidens slut och således inte gått miste om någon inkomst.
Regeln
att sjukpenning kan utgå även för insjuknandedagen i faU då sjukperioden börjar
inom tjugo dagar efter föregående sjukperiods slut tUlkom för att sjukpenning
skuUe kunna utges för enstaka dagar i de fall, då en försäkrad på gmnd av
sjukdom regelbundet måste genomgå viss behandling, som hindrar honom att under
behandlingsdagen utföra arbete. Som exempel härpå nämndes s. k.
dialysbehandling av njursjuka personer. Regeln gäUer emeUertid alla de fall då
en ny sjukperiod inträffar inom tjugo dagar efter föregående sjukperiods slut.
För regelns tUlämpning har riksförsäkringsverket meddelat vissa föreskrifter.
Dessa innebär bl. a. att om ny sjukperiod, som omfattar högst sex dagar, insjuknandedagen
oräknad, inträffar inom tjugo dagar efter föregående periods slut, så utgår
sjukpenning i allmänhet inte för insjuknandedagen om denna är en arbetsfri dag.
Motionen
Enligt motionen är »20-dagarsregeln» och »hela
försäkringsformen» inte tUlämplig vid sjukdomen migrän, som är periodvis
återkommande och i regel varar endast en dag. Reglerna leder enligt
motionärerna till att just migränsjuka personer kan gå miste om sjukpenning under
många sjukdomsdagar under ett kalenderår. Motionärerna anser det därför rimligt
att det skapas regler, som tar hänsyn tUl den speciella sjukdomsform som
migrän utgör. Förutsättningen bör vara att det genom läkarintyg visats att den
försäkrade behandlats för migrän men att sjukdomsanfallen ändå fortsätter.
Remissyttrandena
Båda
remissinstanserna avstyrker bifall till motionen.
Enligt
riksförsäkringsverkets mening bör det inte komma i fråga att i lagen införa
särskUda regler beträffande en viss sjukdom. Verket anser vidare att en mera
generell utvidgning av rätteii tUl sjukpenning vid sjukdomsfall, som omfattar
endast en dag, skuUe aktualisera frågeställningar av bl, a, finansiell och
administrativ art vflka inte bör bedömas i ett så isolerat sammanhang som det
nu ifrågavarande.
Socialstyrelsen
anför liknande synpunkter och framhiUer att även andra sjukdomar har en
sjukdomsbUd som kännetecknas av intermitten-ta, häftiga men relativt kortvariga
anfall, omväxlande med perioder av symptomfrihet. Som exempel nämns epUepsi,
allergisjukdomar, gallstens- och njursjukdomar samt vissa tarmsjukdomar.
Styrelsen fram-
SfU 1971: 21 3
håller
också att det finns svårigheter att avgränsa sjukdomen migrän från andra sjukdomar,
som yttrar sig i bl. a, svår huvudvärk. SärskUda förmånsregler för personer,
som lider av sjukdomar med periodvis återkommande kortvariga anfaU, skulle
enligt styrelsen medföra praktiskt-administrativa svårigheter för
försäkringskassorna. Enligt styrelsens mening skulle det dessutom för
aUmänheten komma att framstå som svår-förståeUgt och förvirrande, om
sjukpenning vid vissa sjukdomar skulle utgå fr. o. m. insjuknandedagen medan
denna ersättning vid andra sjukdomar skulle utgå först fr. o. m. dagen efter
insjuknandet.
Utskottet
I fråga om rätten tiU sjukpenning gäUer enligt
lagen om aUmän försäkring som en huvudregel att sjukpenning inte utgår för den
dag då sjukdomsfallet inträffar. Från denna regel görs dock undantag bland annat
för det faU att den försäkrade insjuknar på nytt efter att ha tUlfrisk-nat från
föregående sjukdom och den nya sjukperioden börjar inom tjugo dagar efter den
föregående periodens slut.
I
förevarande motion hävdas att de angivna reglerna är särskUt ogynnsamma för
personer som lider av migrän, eftersom migränanfaUen är periodvis återkommande
och i regel varar endast någon dag. Migränsjuka personer kan enligt
motionärerna tUl följd av dessa bestämmelser gå miste om sjukpenning under
många sjukdomsdagar under ett kalenderår. Motionärerna vill att reglerna
ändras så att personer som lider av migrän kan erhålla sjukpenning även för
insjuknandedagen.
Riksförsäkringsverket
och socialstyrelsen har i yttranden över motionen avstyrkt bifall tUl
densamma. Riksförsäkringsverket anser att det inte bör komma i fråga att i
lagen införa särskUda regler för en viss sjukdom. Socialstyrelsen framhåller
att även andra sjukdomar än migrän har en sjukdomsbUd, som kännetecknas av
upprepade, häftiga men kortvariga anfall omväxlande med perioder av
symptomfrihet. Styrelsen betonar även de praktiskt-administrativa svårigheter
som skuUe uppkomma för försäkringskassorna om särskUda regler infördes för
sådana sjukdomar.
Utskottet
vill för egen del framhålla att den av motionärerna åsyftade lagändringen
bland annat skulle medföra att sjukpenning kunde komma att utgå även för dag då
den försäkrade insjuknat efter arbetstidens slut, i vUket fall vederbörande ej
går miste om någon arbetsinkomst. Denna konsekvens är enligt utskottets mening
inte förenlig med huvudsyftet bakom reglerna om sjukpenning, nämligen att
bereda skydd vid inkomstbortfaU. Med hänsyn härtUl och på de av remissinstanserna
anförda skälen avstyrker utskottet motionen.
SfU 1971:21 4
Utskottet
hemställer
att motionen 1971: 43 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 aprU 1971
På
socialförsäkringsutskottets Vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande:
herrar Fredriksson (s), Ringaby (m)"", fröken Sandell (s), herrar Magnusson
i Nennesholm (c), Karlsson i Ronneby (s), Mundebo (fp), fm Håvik (s), herrar
Björck i Nässjö (m). Nordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson i
Malmberget (vpk), Marcusson (s), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp)
och herr Signell (s)*.
*
Ej närvarande vid betänkandets justering.
K L Beckmanf Tryc]carf « rAB> Stockhfltm
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.