Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående inkomstprövningsreglerna för kommunalt bostadstillägg m.m. till folkpension
1971 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SfU23, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående inkomstprövningsreglerna för kommunalt bostadstillägg m.m. till folkpension
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 23 år 1971 SfU
1971:23
Nr 23
Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av motioner angående inkomstprövningsreglema för
kommunalt bostadstillägg m. m. till folkpension.
Socialförsäkringsutskottet har i ett sammanhang
behandlat följande motioner, nämligen
1)
motionen 1971: 340 av herr
Bohman m. fl. (m), i vilken hemställts »att riksdagen hos Kungl, Maj:t måtte
anhålla om utredning och förslag om tredjedelsavtrappnjng i stäUet för den
nuvarande hälftenavtrapp-ningen av folkpensionärernas kommunala bostadstiUägg,
i syfte att minska folkpensionärernas stora marginella inkomstbortfall vid sidoinkomstökningar»;
2)
motionen 1971: 710 av herrar
Hylländer och Enskog (båda fp), i vUken hemstäUts »att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl, Maj:t begära förslag tUl mUdrande av reglerna för avtrappning
av det kommunala bostadstUlägget för folkpensionärer med extrainkomster i
enlighet med vad i motionen framförts»;
3)
motionen 1971: 712 av herr
Jonsson i Mora m, fl. (fp), i vilken såvitt nu är i fråga hemställts »att
riksdagen i skrivelse till Kungl, Maj:t måtte hemstäUa om översyn av reglerna
för erhåUande av bo-stadstUlägg och andra inkomstprövade pensionsförmåner,
syftande till en höjning av de avdragsfria beloppen i enlighet med vad som
angivits i motionen»; samt
4)
motionen 1971: 724 av fru
Sundberg och herr Carlshamre (båda m), i vilken hemställts »att riksdagen
beslutar om ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg tUl folkpension i
enlighet med riktlinjerna i motionen, samt att vederbörande utskott måtte
utarbeta härför erforderlig lagtext». Enligt motionen, som gäller rätt tiU
kommunalt bostads-tUlägg tUl folkpensionär som erhåUer änkepension enligt det
statliga tjänstepensionsreglementet, bör sidoinkomster inte reducera
bostadstUl-lägget förrän de överstiger »grandbelopp för folkpension plus
fribeloppet 2000 kr,».
Yttranden över motionen 1971: 724 har på utskottets
begäran avgivits av riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk.
Gällande
bestämmelser
HustrutUlägg
och kommunalt bostadstillägg tUl folkpension samt
Riksdagen 1971.11 saml. Nr
23 Omtryckning. S. 6 och 7 omkastade
SfU 1971: 23 2
änkepensioner
inom folkpensioneringen i anledning av dödsfall före den
1
juli 1960 är inkomstprövade.
Reglerna härom innebär att förmånen minskas med 50 % (33J/3 % i fråga om änkepensioner)
av pensionärens årsinkomst vid sidan av folkpensionen, i den mån sidoinkomsten
överstiger 1 500 kr, för den som är gift (3 000 kr, för makar tiUhopa) och
2
000 kr, för ensamstående. Med
årsinkomst avses den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas komma att
åtnjuta under den närmaste tiden. Med inkomst avses inkomster av aUa slag,
såsom tjänstepension, arbetsinkomst, ränteinkomst och avkastning av fastighet.
Såsom inkomst räknas ej allmänt barnbidrag, folkpension, tiiräggspension till
den del den föranlett minskning av pensionstillskott, livränta m.m, enligt
yrkesskadeförsäkringslagen i vad den avdragits från pension, ersättning på
gmnd av sjukförsäkring i aUmän försäkringskassa eller understöd som någon på
grund av skyldskap eller svågerlag är föranledd att utge. Vid uppskattning av
förmögenhets avkastning höjes denna med 10 % av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den som är gift 40 000 kr. (för makar tillhopa 80
000 kr.) och för annan 50000 kr. För sammanlevande makar beräknas vardera
makens inkomst utgöra hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av
förmögenhet hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Tidigare
riksdagsbehandling
De kommunala bostadstiUäggen i nuvarande form har
funnits sedan år 1954. Vid upprepade tiUfäUen har inkomstprövningsreglerna
mildrats. Åren 1957, 1962, 1963 och 1965 genomfördes ändringar av detta slag.
En närmare redogörelse härfor är intagen i andra lagutskottets utlåtande 2LU
1968: 60,
I
sitt betänkande SOU 1968: 21 föreslog pensionsförsäkringskommittén att det
avdragsfria beloppet skulle höjas från 1 700 kr, tUl 2 000 kr. för ensamstående
pensionär och från 2 400 kr, tiU 3 000 kr. för tvä gifta pensionärer
tUlsammans. Vidare föreslog kommittén att avdragsfaktorn, som dittiUs utgjort
Vj för inkomster mellan 1 700 och 2 400 och % för inkomster däröver i fråga om
ensamstående, 3 för inkomster mellan 2 400 och 3 400 kronor och % för
inkomster däröver för två makar tUlsammans, skulle göras enhetlig och bestämmas
tUl hälften.
Kommitténs
förslag lades oförändrat fram i prop. 1969: 38. I samband med denna behandlade
riksdagen dels motioner i vilka yrkades att det avdragsfria beloppet skulle
bestämrhas tUl 2 500 kr. för ensam pensionär och 3 500 kr, för två makar
tillsammans, dels en motion i vUken yrkades att avdragsfaktorn skulle bestämmas
till Y för alla inkomster över det avdragsfria beloppet,
I
sitt av riksdagen godkända utlåtande 1969: 41 anförde andra lagutskottet bl,
a. följande:
SfU1971: 23 3
Nackdelarna med nuvarande inkomstprövningsregler
har främst bestått i kraftiga tröskel effekter i vissa inkomstskikt. En mindre
ökning av sidoinkomsten har kunnat medföra en reducering av det kommunala
bostadstillägget i en sådan omfattning att om hänsyn också tas till
beskattningsfaktorn pensionären inte fått något nämnvärt ekonomiskt utbyte av
sitt förvärvsarbete. Pensionsförsäkringskommittén har ingående prövat olika
lösningar att åstadkomma en avvägning mellan å ena sidan intresset av att
förvärvsarbete blir lönsamt och å andra sidan angelägenheten av att kretsen av
förmånsberättigade begränsas tUl de mest behövande. Kommitténs förslag, som
departementschefen gett sin anslutning, är enligt utskottets bedömande en
godtagbar lösning. Genom förslaget tillgodoses framför allt att avtrappningen
av förmånerna sker efter en flackare kurva. Utskottet, som även vill erinra om
att Kungl. Maj:t i proposition nr 95 till årets riksdag föreslår ändrade regler
i skatteförfattningarna innebärande ökad avdragsrätt för folkpensionärer med
inkomster vid sidan av folkpension, tUlstyrker således propositionen i
förevarande del. Därmed avstyrker utskottet yrkandena i motionerna I; 943 och II: 1089 samt motionen II:
321,
Vid 1970 års riksdag föreslogs i prop, 1970: 66 att
det skärpningsfria förmögenhetsbeloppet skulle höjas med hänsyn tUl höjningen
av fastigheternas taxeringsvärden. Andra lagutskottet tillstyrkte förslaget i
sitt utiåtande 2LU 1970: 34. I samma utiåtande behandlade utskottet två
motionspar med yrkande om sänkning av avdragsfaktorn från 50 % till 30 resp.
33I/3 %. Utskottet avvisade motionsyrkandena med hänvisning tUl de genomförda
ändringarna föregående år. Utskottet framhöll vidare att det skatteförslag som
avlämnats tUl årets riksdag iime-höll förbättringar beträffande
folkpensionärernas beskattning, som medförde att marginaleffekten även om
den sammantagen med avtrappningen av det kommunala bostadstUlägget alltjämt
kunde bli ganska hög mUdrades i de inkomstlägen som berättigade tUl bostadstiUägg.
Utskottet föratsatte att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på frågan
om marginaleffekterna av bidrags- och skattereglerna för folkpensionärer. Samma
uttalande gjorde bevillningsutskottet i sitt betänkande över skatteförslaget
BeU 1970: 40.
Remissyttrandena
Riksförsäkringsverket avstyrker bifall tUl motionen
1971: 724, .Verket redogör inledningsvis för det statiiga
tjänstepensionssystemet enligt föL jande.
Det statliga tjänstepensionssystemet är uppbyggt
som ett bruttosystem, enligt vUket förmånstagareh erhåller en förmån som
inklusive vissa socialförsäkringsförmåner uppgår tUl minst ett visst belopp,
bruttobeloppet. Avvägningen av den statliga tjänstepensionsförmånen sker
enligt vissa regler under hänsynstagande till hur de olika förmånerna beräknats.
Av särskilt intresse i detta sammanahang är, att det är den statliga
tjänstepensionsförmånen som anpassas till de socialförsäkrings-
SfU1971: 23 4
förmåner
som utgår i det individuella faUet, Socialförsäkringsförmånerna utgår således
ograverade, medan bruttobeloppet av den statliga pensionsförmånen anpassas tiU
nämnda förmåner. Det sålunda beräknade beloppet av statlig
tjänstepensionsförmån personalpensionsdelen räknas som inkomst vid
beräkningen av kommunalt bostadstillägg. Personalpensionsdelen ändras så snart
någon av de i totalförmånerna ingående förmånerna förändras. Fortlöpande
uppgift om ändring av personalpensionsdel till förmånstagare som uppbär
kommunalt bo-stadstUlägg lämnas till försäkringskassorna av SPV.
Efter
redovisning av motionsyrkandet fortsätter verket.
Om två personer uppbär samma totalpensionsförmån av
SPR-pension och folkpension och om folkpensionsdelen är lika stor i båda
fallen, kommer de alltid att bli lika behandlade då det gäller beräkningen av
inkomstavdrag på kommunalt bostadstillägg, under fömtsättning givetvis att
inte någon av dem har inkomster vid sidan av pensionen.
En
annan sak är att inkomstavdraget kan bli olika stort för två personer med
samma bmttobelopp, beroende på att de är berättigade till olika stora
folkpensioner. Ålderspensionen varierar exempelvis efter civUstånd för en
ensamstående utgör den 90 procent av ba.sbeloppet, för vardera av två ålderspensionsberättigade
makar 70 procent. Förtidspensionerna kan utgå som hela, två tredjedels eUer
halva pensioner. En kvinna, som är berättigad tUl änkepension, kan ha hel
änkepension eller reducerad sådan.
Genomföres
motionärernas förslag, kommer t. ex. änkor med statlig personalpensionsförmån i
ett förmånligare läge vid beräknande av årsinkomsten för kommunalt
bostadstillägg till folkpension än änkor som inte åtnjuter sådan förmån. En
sådan privilegiering av statiiga personalpensionsförmåner förefaUer svår att
motivera.
Statens personalpensionsverk uttalar att frågor om
kommunalt bo-stadstUlägg inte hör under dess kompetensområde och tar i sitt yttrande
inte ställning tiU motion&yrkandet. Yttrandet har begränsats tUl en
redogörelse för det statliga tjänstepensionssystemet. Redogörelsen sammanfaller
i relevanta delar med den som lämnats av riksförsäkringsverket.
Utskottet
Hustmtillägg och kommunalt bostadstUlägg samt
änkepensioner i anledning av dödsfall före den 1 juli 1960 är inkomstprövade.
Prövningen innebär att förmånen minskas med 50 % (33 % i fråga om
änkepensioner) av pensionärens årsinkomst vid sidan av folkpensionen, i den mån
sidoinkomsten överstiger 2000 kr. för ensamstående och 3 000 kr. för två makar
tiUsammans. Med inkomst avses arbetsinkomst, ränteinkomst, avkastning av
fastighet, ATP, tjänstepension, mim. Vid uppskattning av förmögenhets'
avkastning höjs denna enligt vissa skärpningsregler med hänsyn tUl
förmögenhetsbeloppet. För gift pensionär skall hälften av makarnas sammanlagda
inkomst och förmögenhet anses tillkonuna vardera maken.
SfU 1971: 23 5
I förevarande motioner framställs yrkanden som
S3rftar till lindring av inkomstprövningsreglema, I motionen 1971:340 hemstäUs
att avdragsfaktorn skaU sänkas från 50 till 33) %, En sänkning till 30%
föreslås i motionen 1971; 710, Som skäl för yrkandena åberopas att nuvarande
50-procentiga avdrag i förening med beskattningsreglerna ger en alltför kraftig
marginaleffekt, I motionen 1971: 712 förordas att uppmjukningen av reglerna
sker genom en höjning av de avdragsfria beloppen till 3 000 kr, för
ensamstående och 5 000 kr, för makar. Förändringar i lönenivån och
kostnadsstegringar under de senare åren motiverar enligt motionärerna en sådan
höjning,
Inkomstprövningsreglema har i sin nuvarande form
funnits sedan 1954. De har i nu aktuella delar ändrats vid upprepade tillfällen
i för pensionärerna förmånlig riktning. Senast så skedde var 1969 då de
avdragsfria beloppen höjdes från 1 700 kr. för ensamstående och 2 400 kr. för
två makar till 2 000 resp, 3 000 kr, och avdragsfaktorn bestämdes till 50 %,
Tidigare uppgick avdragsfaktorn till 33 % för inkomster närmast över det
avdragsfria beloppet (meUan 1 700 och 2 400 kr, för ensamstående och meUan 2
400 oiih 3 400 kr, för makar) och 66% % för inkomster dämtöver. I samband med
beslutet om dessa ändringar av reglerna avvisade riksdagen motionsyrkanden som
syftade till en större höjning av de avdragsfria beloppen och till en sänkning
av avdragsfaktorn tUl 333 %
Även vid 1970 års riksdag avvisades motionsyrkanden med samma syfte.
De ändringar som beslöts 1969 trädde i kraft den 1
juli samma år. Med hänsyn tUl att väsentliga förbättringar sålunda för mindre
än två år sedan genomförts beträffande möjligheterna att erhålla inkomstprövade
foUcpensionsförmåner anser utskottet att skäl inte föreligger för riksdagen att
redan nu begära utredning och förslag om ytterligare förbättringar. Utskottet
kan alltså inte tiUstyrka bifall till motionerna. Utskottet vUl emellertid
eriiira om att riksdagen förra året vid behandling såväl av frågan om
inkomstprövning av kommunalt bostadstillägg som vid behandling av
folkpensionärernas beskattning uttalade att betydande marginaleffekter i vissa
inkomstlägen kan uppstå vid en samtidig reduktion av de inkomstprövade
folkpensionsförmånerna och beskattning av sidoinkomster samt att riksdagen
utgick från att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på detta problem.
För egen del fömtsätter utskottet att Kungl. Maj:t, om det visar sig möjligt,
lägger fram förslag i syfte att motverka de påtalade effekterna av bidrags-och
skattereglerna för folkpensionärema.
I motionen 1971: 724 görs gällande att samordning
mellan folkpension och statlig tjänstepension sker genom att folkpensionen reduceras
efter vissa regler. Eftersom kommunalt bostadstiUägg inte minskas med hänsyn
Ull folkpension men väl med hänsyn tiU statlig tjänstepension, pä-
SfU 1971: 23 6
verkar
samordningsreglerna på ett ogynnsamt sätt statUga pensionärers möjlighet att
erhålla bostadstillägg. Motionärerna viU att reglerna om kommunalt
bostadstillägg skall ändras så att avdrag på tUlägget inte skaU ske förrän
pensionärens sammarUagda irUcomst överstiger förutom nu föreskrivna avdragsfria
belopp »oreducerat grundbelopp för folkpension».
Av
yttranden från riksförsäl'j'ingsverket och statens personalpensions-verk
framgår att samordningen mellan socialförsäkringsförmån och statlig
tjänstepensionsförmån i princip är så utformad att socialförsäkringsförmånen
utgår ograverad medan den statliga pensionsförmånen kan variera. Med denna
utformning av samordningsreglerna ställs statspensionärer inte i sämre läge än
andra pensionärer då det gäUer beräkningen av inkomstavdrag på kommunalt bostadstiUägg,
Motionens syfte är alltså redan tUlgodosett och någon åtgärd från riksdagens
sida är inte påkaUad,
Med hänvisning tiU det
anförda får utskottet hemställa
A. att motionerna 1971:340 och 1971:710 samt
1971:712, såvitt
nu är i fråga, inte föraiUeder någon rUcsdagens åtgärd;
B, att motionen 1971:
724 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockhohn
den 27 aprU 1971
På
socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande:
herrar Lundberg (s)', Jonsson i Mora (fp), Fredriksson (s), fröken SandeU (s),
herrar Magnusson i Nennesholm (c)*, Karlsson i Ronneby (s), fm Håvik (s),
herrar Björck i Nässjö (m). Nordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar
Hermansson i Malmberget (vpk), Marcusson (s), Andersson i Nybro (c), fröken
Bergström (fp) och herr Adolfsson (m)*,
*
Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
vid
utskottets hemställan under A. av herrar Jonsson i Mora (fp), Björck i Nässjö
(m), fröken Bergströin (fp) och herr Adolfsson (m), som ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s, 5
som börjar med orden »De ändringar» och slutar med orden »för
folkpensionärerna» bort ersättas med text av följande lydelse:
»De
ändringar som beslöts 1969.trädde i kraft den 1 juli samma år. Sedan 1969 har
dock en inte ringa höjning av den nominella inkomstnivån förekommit. Detta gör
att en pensionär i dag vid oförändrad arbetsinsats kommer upp i högre inkomster
än för ett par år sedan.
SfU 1971: 23 7
Marginaleffekterna
tUl följd av den inträdande skatten påverkar därvid nettoinkomsten. Samtidigt
har betydande prishöjningar förekommit som höjt pensionärernas
levnadskostnader.
De
kommimala bostadstiUäggen utgör ett betydande tUlskott till pensionen för
pensionärer med ingen eller ringa sidoinkomst. För många förefaller det
nödvändigt att kunna dryga ut pensionen genom sidoinkomster. Det är då av
betydelse att en reduktion av inkomstprövade förmåner inte sätter in vid
alltför låga inkomster. Frågan om en höjning av de prövningsfria beloppen för
sidoitUcomster bör därför tas upp tUl utredning. Därvid bör även frågan om en
minskning av avdragsfaktorn för de inkomstprövade tilläggen kunna prövas. Genom
en sådan utredning blir de i detta sammanhang behandlade motionsyrkandena i
huvudsak tUlgodosedda.»
dels
ock att utskottet under A, bort hemställa »att riksdagen med anledning av
motionerna 1971: 340 och 1971: 710 samt 1971; 712, såvitt nu är i fråga, hos
Kungl, Maj;t anhåUer om utredning angående inkomstprövningsreglerna för kommunalt
bostadstiUägg m, m. i enlighet med vad utskottet anfört».
opaginerad Kontrollera mot PDF
KLBeckrnintTiycliailtfAB,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.