Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om jämställdhet oavsett civilstånd inom folkpensioneringen
1971 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SfU24, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om jämställdhet oavsett civilstånd inom folkpensioneringen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 24 år 1971 SfU 1971:24
Nr 24
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning
av motioner om jämstäUdhet oavsett civUstånd inom folkpensioneringen.
Socialförsäkringsutskottet har i
ett sammanhang behandlat följande motioner, nämUgen
1)
motionen
1971:127 av herr Hamrin m. fl. (fp), i vilken - såvitt nu är i fråga
hemstäUts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om översyn av
pensionsreglerna för handikappade i syfte att alla pensionsförmåner görs
oberoende av civilstånd och kön;
2)
motionen
1971:180 av herr Werner i Malmö m.fl. (m), i vUken hemställts att riksdagen hos
Kungl. Maj:t måtte hemstäUa om utredning och förslag syftande till att
pensionsförmånerna inom den allmänna försäkringen i likhet med den nyligen
genomförda särbeskattningen görs oberoende av civilstånd;
3)
motionen
1971:243 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) i vilken - såvitt nu är i
fråga - föreslagits att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om översyn och
förslag i syfte att åstadkomma hka folkpension för gifta och ogifta
pensionstagare;
4)
motionen
1971:704 av herr Carlshamre m. fl. (m), i vilken - såvitt nu är i fråga -
yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning
och förslag i fråga om jämställdhet inom den allmänna pensioneringen oavsett
civilstånd;
5)
motionen
1971:717 av fru Olsson i Hölö och fröken Andersson i Stockholm (båda c), i
vilken hemställts att riksdagen beslutar i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåUa
om översyn av folkpensioneringssystemet i syfte att alla oavsett civilstånd
skall erhålla samma pensionsförmåner; samt
6)
motionen
1971:729 av herr Wijkman (m), i vilken yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte hemställa om utredning och förslag syftande tiU att förtidspensionärer
som gifter sig med varandra skaU slippa få sina förmåner reducerade i enlighet
med vad i motionen anförs.
Gällande bestämmelser
Ålderspension inom
folkpensioneringen utgör för år räknat 90 % av basbeloppet (f. n. 6 900 kr.)
eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i form av
ålderspension eUer förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om maken åtnjuter två
tredjedelar av hel förtidspension eUer halv förtidspension, utgår
ålderspensionen i förra faUet med 76 2/3 och i senare fallet med 80 % av
basbeloppet (AFL 6:2).
Hel förtidspension inom folkpensioneringen utgör likaledes
90 % av basbeloppet eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i
Riksdagen 1971. 11 saml Nr 24
SfU
1971:24 2
form av ålderspension eller hel förtidspension, 70 % av
basbeloppet. Om båda makarna åtnjuter förtidspension och endera eller båda
erhåller partieU förtidspension, skall vid beräkningen av pension hel
förtidspension utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till
andra maken 76/3 och, om halv förtidspension utgår till denne, 80% av basbeloppet
(AFL 7:4).
Hustrutillägg kan tiUkomma hustru tiU den som åtnjuter
folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyUt 60 år
och själv inte åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst 5 år.
Hustrutilläggets maximibelopp utgör skUlnaden mellan å ena sidan sammanlagda
årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension tUl två makar jämte två
pensionstillskott samt å andra sidan sådan pension tiU ogift jämte ett
pensionstUlskott (lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg tUl
folkpension). HustrutUlägg kan utgå även om mannen har endast partieli
förtidspension. HustrutUlägget är därvid inte graderat som mannens pension. Det
har ansetts att den för rätten till hustrutillägg föreskrivna inkomstprövningen
fyller motsvarande funktion.
Vid tillämpningen av folkpensioneringens nu redovisade
bestämmelser skall gift pensionsberättigad, som stadigvarande lever åtskUd från
sin make, hkställas med ogift pensionsberättigad om inte särskilda skäl
föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad likställes å andra sidan
pensionsberättigad, som stadigvarande sammanbor med någon, med vilken den
pensionsberättigade varit gift eller har eller har haft barn (AFL 10:1).
Ett avsteg från den inom
folkpensioneringen gällande principen att gift försäkrad tillerkännes lägre
pension än ogift har gjorts i lagen 1969:205 om pensionstillskott. Enligt denna
utgår pensionstillskott med samma belopp till gift och ogift. F. n. uppgår
tillskotten till 6 % av basbeloppet. De ökar med 3 % av basbeloppet århgen den
1 juli till dess att de den 1 juli 1978 uppgår till 30 % av basbeloppet.
Tidigare riksdagsbehandling
Reglerna om pensionstillskott
tillkom efter förslag av pensionsförsäkringskommittén (SOU 1968:21). Kommittén
framhöU att enligt dittills tillämpad ordning gift pensionär hade fått en
mindre årlig pensionsökning än en ogift, något som främst motiverats av att två
makar genom samboendet ansetts ha något lägre levnadskostnader än ogifta. Kommittén
ifrågasatte om man borde fortsätta efter samma linje. Med hänsyn till
utvecklingen av konsumtionsvanorna och till den ändrade synen i det moderna
samhället till förmån för ökande ekonomisk självständighet för makar i
förhållande tiU varandra ansåg kommittén starka skäl tala för att i framtiden
lika stora pensionshöjningar gavs till gift som tiU ogift. Den skillnad mellan
gift och ogift i pensionshänseende som redan existerade skulle visserligen
finnas kvar men minska i betydelse eftersom de nya pensionshöjningarna kom att
motsvara en ökande andel av den samlade pensionen. Kommitténs resonemang
godtogs av regering och riksdag
SfU
1971:24 3
(prop. 1969:38, 2LU 1969:41).
Redan före 1969 hade frågan om hka pension för gift och
ogift inom folkpensioneringen i visst begränsat avseende varit föremål för
uppmärksamhet i riksdagen. Ar 1967 väcktes motioner som syftade till att makar
som båda var berättigade till förtidspension skuUe få pension utan reduktion.
Andra lagutskottet framhöU i sitt av riksdagen godkända utlåtande (2LU 1967:28)
att det i motionerna aktualiserade spörsmålet tiUhörde sådana frågor som
pensionsförsäkringskommittén skulle pröva och att det därför inte var
erforderligt att riksdagen vidtog någon åtgärd i anledning av motionerna,
Samma fråga återkom i motioner till 1970 års riksdag.
Detta år väcktes även motioner som syftade tUl individuella
folkpensionsförmåner oavsett civUstånd. Motionerna behandlades av andra
lagutskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande 2LU 1970:34. Utskottet
erinrade inledningsvis om vissa överväganden som pensionsförsäkringskommittén
gjort i sitt betänkande SOU 1968:21 angående unga gifta invalider och
fortsatte:
Utskottet har förståelse för de
problem som pensionsförsäkringskommittén redovisat och är av den uppfattningen
att man tills vidare får söka hjälpa de unga invaliderna inom ramen för de
bestämmelser om förtidspension, invaliditetstillägg och invaliditetsersättning
som redan finns. Några särskilda regler beträffande storleken av förtidspension
inom folkpensioneringen för handikappade som är gifta finner utskottet inte
tiUrådUga så länge reglerna om ålderspension i motsvarande fall får stå kvar
oförändrade. Skulle man t, ex, följa motionerna 1:352 och 11:595 samt 1:855 och
11:1005 och slopa reduceringen av förtidspensionen till två gifta makar men
behålla reduceringen av ålderspensionen, skulle makarna få vidkännas en
minskning av sin folkpension i samband med inträdet i pensionsåldern. Utskottet
är inte berett att tillstyrka en sådan ordning, som med all sannolikhet skulle
korama att väcka ett lätt förståeligt missnöje när reduktionen sätter in.
Ä andra sidan förhåller det sig, som framgår av motionerna
1:1086 och 11:1273, onekligen på det sättet att en fullt genomförd individuell
beskattning och individuell avgiftsbeläggning inom folkpensioneringen kan
åberopas som skäl för en översyn av folkpensionssystemets förmånssida i syfte
att genomföra individuella förmåner. En sådan översyn borde i så fall inte
begränsas till frågan om förtidspension utan borde även avse frågan om
ålderspension, hustrutillägg m, m. Pensionsförsäkringskommittén utreder f. n.
frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män i den allmänna pensioneringen och
förslag är att vänta i slutet av innevarande år. När resultatet av detta arbete
förelagts riksdagen och verkningarna av den individuella beskattningen kan
börja överblickas, kan det enligt utskottets uppfattning tas upp till
övervägande om folkpensioneringens förmånssida bör ses över i enhghet med vad
utskottet ovan anfört, I avvaktan härpå anser utskottet att de under detta
avsnitt redovisade motionerna inte bör föranleda något initiativ från
riksdagens sida.
Pensionsförsäkringskommittén
Pensionsförsäkringskommittén
avlämnade sitt slutbetänkande den 1 aprUiår(SOU 1971:19).
Beträffande
frågan om specieUa förmåner tiU dem som invaUdiserats i
SfU
1971:24 4
unga år erinrar kommittén om att den i sitt betänkande med
förslag om pensionstiUskott uttalat att det under kommitténs vidare arbete
kunde bli aktueUt att göra en slutbedömning av dessa problem. Sedan nämnda
betänkande avgivits har i direktiven för den år 1970 tillsatta pensionsålderskommittén
angivits, att denna kommitté skall ägna särskild uppmärksamhet åt förevarande
problem. Med hänsyn härtiU har pensionsförsäkringskommittén funnit sig icke
böra ytterUgare pröva denna fråga (s, 31).
Kommittén tar inte heller upp frågan om lika pension för
gift och ogift.
Statistiska uppgifter
Enligt riksförsäkringsverkets
statistik uppgick antalet gifta folkpensionärer i januari 1968 med
ålderspension eUer hel förtidspension, vars make uppbar ålderspension eller hel
förtidspension (sjukbidrag), till 306 739. En höjning av dessa pensionärers
förmåner från 70 tiU 90 % av basbeloppet skuUe medföra en kostnad vid ett
basbelopp av 6 900 kronor på drygt 423 milj. kronor. En reform om lika pension
för gift och ogift skulle vidare medföra kostnader på grund av hustrutilläggen,
som i januari 1968 utgick i 48 701 fall, samt på grund av partiella förtidspensioner,
som vid samma tidpunkt utgick till 1 978 pensionärer gifta med annan
folkpensionär.
Utskottet
Ålderspension inom
folkpensioneringen utgör för år räknat 90% av basbeloppet eller för gift
försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller
förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om maken åtnjuter två tredjedelar av hel
förtidspension eller halv förtidspension, utgår ålderspension i förra fallet
med 76 2/3 och i senare fallet med 80 % av basbeloppet. Motsvarande
bestämmelser gäller i fråga om förtidspension inom folkpensioneringen,
1 förevarande motioner hemställs om översyn av
folkpensioneringsreglerna i syfte att göra pensionsförmånerna oberoende av den
försäkrades civilstånd. Motionerna 1971:127 och 1971:729 är begränsade till
frågan om förtidspension medan motionerna 1971:180, 1971:243, 1971:704 och
1971:717 tar upp frågan i hela dess vidd.
Bakom motionsyrkandena ligger tanken att den nuvarande
principen att vissa förmåner skall vara avhängiga av civilståndet är otidsenlig
och färdig för avskrivning. Det hänvisas tUl att motsvarande princip på
skatte-och avgiftsområdet förra året avskaffades genom införande av individuell
beskattning och individuellt uttag av folkpensionsavgift, 1 några motioner
underkännes den grundläggande motiveringen för gällande regler, nämligen
motiveringen att gifta genom samboendet har något lägre levnadsomkostnader än
ogifta. Samhushållets kostnadssänkande effekt sägs nästan uteslutande vara knuten
till bostadskostnaderna och utgifter som hör nära samman med dessa. De
kommunala bostadstilläggen ersätter
SfU
1971.24 5
redan i många kommuner pensionärernas faktiska
bostadskostnader och en utveckling mot sådana ersättningsgrunder är på gång i
andra kommuner. 1 den mån man alltjämt kan räkna med sänkta levnadskostnader
för ett gift par har detta, framhålls det, sin förklaring i samboendet och inte
i civUståndet. I fråga om gifta förtidspensionärer uttalas att dessa ofta är
unga personer med försörjningsbörda mot barn och att nuvarande
pensionsreduktion därför drabbar dem hårdare än ålderspensionärer.
Motioner med samma syfte avslogs av riksdagen föregående
år. Andra lagutskottet som behandlade motionerna anförde att en fullt genomförd
individuell beskattning och individuell avgiftsbeläggning inom folkpensioneringen
kunde åberopas som skäl för en översyn av folkpensionssystemets förmånssida i
syfte att genomföra individuella förmåner. En sådan översyn borde i så fall
inte begränsas tiU frågan om förtidspension utan avse även frågan om
ålderspension och andra pensionsförmåner vars storlek gjorts beroende av den
försäkrades civilstånd. När pensionsförsäkringskommittén slutfört sitt arbete
angående de unga invalidernas problem och jämställdhet mellan kvinnor och män
i den allmänna pensioneringen samt verkningarna av den individueUa
beskattningen kunde börja överblickas, kunde det enligt utskottet tas upp tUl
övervägande om folkpensioneringens förmånssida borde ses över.
Pensionsförsäkringskommittén har i sitt nyligen avlämnade
slutbetänkande avstått frän att pröva frågan om speciella förmåner till dem
som invalidiserats i unga år. Anledningen är att det i direktiven för den år
1970 tillsatta pensionsålderskommittén angivits, att denna kommitté skall ägna
särskild uppmärksamhet åt detta problem. Vid behandlingen av frågan om
jämställdhet mellan kvinnor och män i den allmänna pensioneringen har
kommittén inte berört frågan om jämställdhet meUan gifta och ogifta.
Den i motionerna aktualiserade frågan är av stor
principiell betydelse. En lösning i Unje med motionärernas önskemål medför
också betydande faktiska konsekvenser i fråga om förmånerna för ett stort antal
folkpensionärer. Socialförsäkringsutskottet kan i princip ansluta sig tUl de
synpunkter som framförts i motionerna. Den ändrade synen i det moderna
samhället tiU förmån för ökad ekonomisk självständighet för makar i förhållande
tiU varandra talar för en justering såväl av skatte- och avgiftsregler som av
bestämmelser om utgående förmåner. Hit bör då räknas inte endast förmåner inom
folkpensioneringen utan också förmåner på det studiesociala området, inom
arbetsmarknadsutbildningen, familjestödet, m. m. där gifta och ogifta i vissa
avseenden behandlas olika. När det gäUer folkpensioneringen har man redan tagit
ett steg i riktning mot individueUa förmåner i och med att pensionstUlskotten,
som infördes 1969, gjorts oberoende av civilstånd. Den skUlnad mellan gifta och
ogifta i pensionshänseende som finns i grundförmånen består, men skUlnaden
minskar i betydelse allt eftersom pensionstillskotten kommer att motsvara en
större andel av den samlade pensionen. Utskottet utgår från att man vid
framtida pensionsförbättringar kommer att gå vidare efter samma princip.
Familjelagssakunnigas översyn av den familjerättsli-
SfU
1971:24 6
ga lagstiftningen med sikte på ett samhäUe där varje vuxen
individ kan ta ansvar för sig själv utan att vara ekonomiskt beroende av anhöriga
och där jämlikhet mellan män och kvinnor är en realitet kan också komma att
ytterligare understryka en utveckling i denna riktning.
Genomförandet av fullständig likhet mellan gift och ogift
är emellertid en mycket kostnadskrävande reform. Som exempel kan nämnas att
höjning enbart av ålderspensionen från 70 till 90 % av basbeloppet skuUe
medföra en merkostnad på över 425 milj. kr. Till detta skaU läggas
kostnadsökningar för förtidspensioner, hustrutUlägg och kommunala bostadstUlägg
m. m. Slutsumman kommer följaktligen att ligga betydligt högre. Samtidigt pågår
utredningsarbete på pensionsområdet som gäUer dels en allmän sänkning av
pensionåldern dels en standardsäkring av utgående pensioner. Båda frågorna
medför vid ett genomförande betydande kostnadshöjningar. Bland framtida
förbättringar på pensionsområdet har riksdagen tidigare prioriterat dessa båda
reformer. Att vid sidan härav redan i dagens läge hemställa om utredning av
ytterligare en kostnadskrävande reform, om än väl motiverad, anser utskottet inte
realistiskt med hänsyn tUl det överblickbara samhällsekonomiska utrymmet och
avvägningen gentemot andra angelägna reformkrav, TiUs vidare får man enligt
utskottets mening inrikta sig på den utveckling mot jämställdhet mellan gifta
och o,gifta som sker genom pensionstillskottens fortsatta utbyggnad. När det
gäller de unga invalidernas speciella problem får man avvakta
pensionsålderskommitténs arbete. Under åberopande av det anförda avstyrker
utskottet således bifall till motionsyrkandena. Utskottet utgår emellertid från
att Kungl, Maj .t med uppmärksamhet följer frågan och i möjlig mån anpassar
kommande reformförslag på pensionsområdet efter principen om lika förmån för
gift och ogift.
Med
hänvisning till det anförda får utskottet hemställa
att motionerna 1971:127, såvitt nu
är i fråga, 1971:180, 1971:243, såvitt nu är i fråga, 1971:704, såvitt nu är i
fråga, 1971:717 och 1971 ;729 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
Stockholm den 27 aprU 1971
På
socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN
FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Jonsson'i Mora (fp),
Ringaby (m), fröken Sandell (s), herr Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s),
herrar Björck i Nässjö (m). Nordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson
i Malmberget (vpk), Marcusson (s), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström
(fp), herrar Andersson i Knäred (c) och Signell (s).
SfU
1971:24 7
Särskilt yttrande
av herrar Jonsson i Mora (fp),
Ringaby (m), Björck i Nässjö (m) och fröken Bergström (fp), som anfört:
"Genomförandet av fullständig
likhet mellan gift och ogift inom folkpensioneringen är en mycket
kostnadskrävande reform som måste avvägas mot andra reformkrav på
pensionsområdet och områden utanför detta. När det gäller pensionsområdet kan
noteras att riksdagen redan prioriterat frågor om en allmän sänkning av
pensionsåldern och standardsäkring av utgående pensioner. Vid sidan av dessa
båda stora reformer på pensionsområdet anmäler sig som en tredje viktig reform
frågan om förmåner obundna av civilstånd. Det medför självfaUet betydande
svårigheter att genomföra samtliga dessa reformer på en gång. Därtill är det
samhällsekonomiska utrymmet f, n, för litet och konkurrensen från andra
angelägna krav för stor. Det förhållandet att alla tre frågorna för sitt
genomförande kräver betydande kostnadsökningar talar enligt vår mening för att
man i god tid antager en plan för ett successivt genomförande av de angivna
förbättringarna på pensionsområdet, I en sådan plan bör man väga in inte endast
de redan inom pensionsålderskommittén pågående utredningsprojekten sänkning
av pensionsåldern och standardsäkring av pensionerna utan också en successiv
anpassning av folkpensioneringen i riktning mot individuella, av civilståndet
oberoende, förmåner.
G ö teborgs
Offsettryckeri AB, SthIm 71,175 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.