Sök i Ratio Lex

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om förbättrad social trygghet för frånskild make

1971 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SfU26, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om förbättrad social trygghet för frånskild make

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 26 år 1971 SfU 1971:26

Nr 26

Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av motioner om förbättrad social trygghet för frånskild
make.

Socialförsäkringsutskottet har i ett sammanhang
behandlat följande motioner, nämligen

1) motionen 1971:59 av herrar Börjesson i Falköping
och Eriksson i Bäckmora (båda c), i vilken hemställts "att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning av möjligheten
att inom ATP-systemets ram införa regler som garanterar viss ekonomisk trygghet
för en frånskUd kvinna som vid sin f. d. makes frånfälle går miste om det
underhåU hon efter äktenskapets upplösning erhållit"; samt

2) motionen 1971:716 av herr Mundebo m. fl. (fp), i
vilken hemställts "att riksdagen i skrivelse till Kungl, Maj:t hemställer
om utredning och förslag rörande förbättrad social trygghet för frånskild
make/maka". Även denna motion avser de fall dar frånskUd erhåller
underhållsbidrag efter den tidigare maken och går förlustig detta vid makens
död. Motionärerna anser att någon form av försäkring inom den allmänna
försäkringens ram bör garantera den frånskilde trygghet i en sådan situation.
Ett alternativ kan vara att låta änkepension utgå även i dessa fall eller att
skapa någon motsvarande stödform, ett annat att utforma en garanti av liknande
form som bidragsförskotten.

Gällande
bestämmelser

Lagen
om allmän försäkring innehåller regler som under vissa angivna förutsättningar
tiUförsäkrar änka pension inom såväl folkpensioneringen som
tiUäggspensioneringen, En av förutsättningarna för rätt tUl änkepension är att
legalt äktenskap förelåg vid mannens död, 1 vissa fall jämställs inom
folkpensioneringen, men inte inom tilläggspensioneringen, samboende utan
vigsel med äktenskap. Det fordras därvid att kvirman antingen varit gift med
mannen tidigare eller att hon har eller har haft bam med honom samt att varken
kvinnan eller mannen varit gift med någon annan under samboendet. Om inte
äktenskap och inte heUer samboende föreligger vid mannens död, kan änkepension
efter mannen inte utgå. En frånskUd kvinna, som inte flyttat samman med den förre
mannen, kan alltså inte få änkepension vare sig inom folkpensioneringen eller
tUläggspensioneringen vid makens död.

Utanför
den allmänna försäkringen kan pension tUl frånskild kvinna utgå i vissa fall.
Enligt lagen om yrkesskadeförsäkring äger frånskild

Riksdagen
1971. 11 saml Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:26 2

make
(hustm eller man) rätt tUl livränta om den avlidne var skyldig att utge
periodiskt underhåll. För statligt och kommunalt anställda gäller under vissa
förutsättningar rätt; för frånskUd till familjepension. Detsamma är
förhållandet inom privat kollektiv tjänstepensionsförsäkring.

Tidigare
överväganden

Frågan
om änkepension till frånskild kvinna, vars förutvarande make avlidit, har
diskuterats vid flera tillfällen. Två utformade förslag i ämnet har tidigare
lagts fram.

Det
ena förslaget lämnades av socialförsäkringskommittén i betänkandet
"Förbättrade familjeförmåaer från folkpensioneringen m. m." (SOU
1959:32). Förslaget, som enbart rörde folkpensioneringen, gick ut på att en
pension tUl beloppet motsvarande hälften av änkepensionen skulle
tillerkännas en frånskild kvinna, när hennes fömtvarande man avled, under i
princip samma förutsättningar som om äktenskapet upplösts först genom mannens
död. Pensionsrätt skulle dock inte före ligga i vissa fall som kännetecknades
av att kvinnan grovt åsidosatt sina plikter mot mannen. Gentemot detta förslag
androgs under ärendets fortsatta behandling bl. a., att reglemas utformning
skuUe kunna leda till pension i många fall då något behov av pensionsskydd inte
förelåg. I propositionen 1960:75 avvisades kommittéförslaget med den
motiveringen att pensionsrätten borde reserveras för sädana fall, då det kunde
antagas vara vanligt att den frånskUda kvinnan kom i ett sämre försörjningsläge
genom mannens död.

I
en inom socialdepartementet utarbetad promemoria "Lag om allmän försäkring
m.m." (SOU 1961:39) återkom man till problemet med de frånskilda kvinnomas
rätt till änkepension. I promemorian föreslogs gemensamt för folk- och tilläggspensioneringen
att pensionsrätt skulle tiUkomma frånskild kvinna, som vid tiden för den
förutvarande mannens död hade rätt till underhållsbidrag från honom, och att
pensionen i princip inte skulle få vara större än underhållsbidraget. För det
fall att en försäkrad efterlämnade både änka och frånskild hustm skuUe i
princip ingendera kvinnans pension minskas på gmnd av att det farms mer än en
pensionsberättigad efter den försäkrade.

I
propositionen 1962:90 om den allmänna försäkringen upptogs ett förslag som
anslöt tUl denna konstruktion. Förslaget möttes av kritik från flera håll, och
i riksdagen väcktes motioner om ändringar i olika riktningar. Andra
lagutskottet framhöll (2LU 1962:27) att gäUande familjerättsliga regler leder
tiU att underhållsbidrag till frånskilda kvinnor utgår i förhåUandevis få fall
och ofta med blygsamma belopp. Utskottet befarade att förslaget skulle få
tämligen ringa effekt. Med hänsyn härtill avstyrkte utskottet förslaget och
förordade i stäUet en ny, förutsättningslös utredning. Denna utredning borde
även ta upp vissa motionsvägen framförda spörsmål om införande av
änklingspensioner och om en even-

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:26 3

tuell
uppdelning mellan makar av pensionsrätten inom tUläggspensioneringen.
Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört.

På
gmnd av riksdagens beslut tillkallade socialministern efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande pensionsförsäkringskommittén, som i sina ur-spmngliga direktiv
hade frågan om pension åt frånskUda kvinnor som en av sina huvuduppgifter.
Sedan kommittén avlämnat två betänkanden angående andra delar av sitt
utredningsuppdrag, har kommittén helt nyligen avlämnat sitt slutbetänkande SOU
1971:19 "FamUjepensionsfrågor m. m.", i vilket kommittén bl, a.
behandlar frågan om frånskild kvinnas rätt till änkepension (s, 73 ff).

Motioner
med samma syfte som de nu föreliggande väcktes såväl vid 1969 som 1970 års
riksdagar. Motionerna avslogs båda åren med en hänvisning till
pensionsförsäkringskommitténs pågående arbete (2LU 1969:11 och 1970:8).

Pensionsförsäkringskommittén

I avsnittet om frånskUd kvinnas rätt till
änkepension anför kommittén följande.

För ett socialförsäkringssystem är det naturligt,
att man försöker finna de situationer, där behovet av skydd generellt sett
är störst. I fråga om de frånskilda kvinnorna är detta icke lätt eftersom
behovet vid den tidigare makens död varierar mycket starkt. I ett avseende är
skyddsbehovet klart. Det gäller de fall, då den frånskilda kvinnan i sin vård
har bam till sin före detta make, I dessa fall torde det också vara ganska
vanligt att kvinnan är berättigad.till underhåUsbidrag icke blott för barnen
utan även för egen del.

En
annan situation där behovet av skydd för den frånskUda kvinnan bör diskuteras
är de fall då hon är äldre. Ibland föreligger otvivelaktigt ett uttalat
skyddsbehov, t, ex, i det fall äktenskapet bestått lång tid och skUsmässan äger
rum när kvinnan, som kanske i hela sitt liv varit verksam i hemmet, kommit upp
i ålder. Motsvarande skyddsbehov föreligger inte om äktenskapet upplösts
tidigt, särskilt då barn ej finnes. Det skulle ur social synpunkt vara orimligt
att ge änkepension t. ex. i aUa fall där frånskUda kvinnor uppnått en viss
ålder vid den förutvarande mannens död. Om två makar gift sig i tjugoårsåldern
och efter ett tioårigt bamlöst äktenskap skUjt sig utan någon
underhållsskyldighet sinsemellan skulle det framstå som helt omotiverat, om
kvinnan vid mannens död tjugo år senare skulle få en änkepension. De
försörjningsproblem som finnes vid mannens död har ju regelmässigt funnits
redan dessförinnan. Man måste konstatera, att behovet av änkepensionsskydd för
frånskilda kvinnor utan minderåriga barn varierar mycket starkt och svårligen
låter sig fånga i en generell formel.

Den
pågående utvecklingen mot en allt större ekonomisk självständighet för kvinnan
talar för att behovet av ekonomiskt skydd för frånskilda kvinnor utan
minderåriga barn alltmer kommer att minska vid den förutvarande makens död,

I
den allmänna debatten har ibland framförts tanken på att dela upp
änkepensionsrätten mellan frånskild hustru och änka på ett sätt som sker inom
offentiig och privat tjänstepensionering. En uppdelning

s. 4 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:26 4

av
detta slag är mindre tilltalande för ett socialförsäkringssystem. Den minskar
ju i motsvarande mån skyddet för den man normalt viU skydda inom systemet, dvs.
änkan. Uppdelningen måste också ske genom schablonartade metoder, som framstår
som egendomliga i det enskilda fallet.

Kommittén
vill också erinra om att redan det nuvarande systemet innehåller regler, som i
sak gynnar den frånskilda kvinnan i det fall någon ny änkepensionsberättigad
hustm inte finnes och den frånskUda kvinnan i sin vård har barn till sin före
detta man. Om denne avlider blir nämligen barnpensionen från
tilläggspensioneringen avsevärt högre om 'änkepensionsberättigad inte finnes.
Om det t. ex. finnes ett efterlevande barn får detta en barnpension av i
princip samma storlek som en änkepension.

Syftet
med kommitténs övriga förslag i detta betänkande har varit att skapa större
jämställdhet mellan man och kvinna. Det skulle mot denna bakgrund te sig
egendomligt att i nu ifrågavarande hänseende föreslå utvidgning av de förmåner
som endast kan tillkomma kvinnor utan att göra något motsvarande förslag för
män. Då kommittén i avsnitt 4.7 avvisat tanken på generella änklingspensioner
kan naturligtvis något förslag om rätt till änklingspension för frånskUd man ej
framläggas.

Kommitténs
i avsnitt 4.3 framlagda förslag om barnpensionstillägg är så utformat, att det
ger ett förbättrat skydd för frånskUda kvinnor med barn vid förutvarande makens
död. Barnpensionstillägget har inte gjorts beroende av om mannen eUer den
frånskilda kvinnan gift om sig eUer ej. Det utgår också i alla fall då barn
under 18 år finns och är alltså icke beroende av om underhåUsbidrag utgått.
Förslaget om barnpensionstillägg är också så konstruerat, att frånskild man med
barn erhåUer samma skydd som den frånskilda kvinnan. Barnpensionstilläggen
kommer att väsentligt förbättra pensionsskyddet för frånskUda kvinnor med
barn. Med hänvisning till detta förslag och då som nämnts

i vissa fall även
tilläggspensioneringen innehåller visst skydd för

frånskilda män och kvinnor med barn anser sig kommittén icke böra

föreslå ytterligare åtgärder för att skydda efterlevande frånskUd make

med bam.

Som
nämnts finns otvivelaktigt ett behov av änkepensionsskydd för vissa äldre
frånskilda kvinnor. Det är emellertid som förut utvecklats

omöjligt att generellt
ange kriterier, som närmare avgränsar skyddet

utan att göra kretsen så vid att socialt omotiverad utbetalning får göras i

en mängd fall. Med hänsyn till. den allmänna utveckling, som berörts i

avsnitt 4.2, vore det också mindre lämpligt att utvidga änkepensions

skyddet för denna kategori. Dess skyddsbehov får i stället tillgodoses på

annat sätt. Egenpensionering är en väg. Kommittén vill här särskilt peka

på de frän och med den 1 juli 1970 förbättrade möjligheterna till för

tidspension. Ytterligare bör nämnas arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet

En
frånskild har i princip inte rätt till änkepension inom folk- och
tilläggspensioneringen. Förevarande motioner syftar till att frånskild, som går
miste om underhållsbidrag vid den tidigare makens död, skall garanteras
ekonomisk trygghet inom den aUmänna försäkringens ram. Detta skulle enligt
motionema 1971: 59 och 1971: 716 kunna ske genom

s. 5 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:26 5

att
änkepension eller motsvarande förmån utgick i sådana fall. Enligt motionen
1971: 716 skulle stödet också kunna utformas med bidragsförskotten som
förebild.

Frågan
om frånskUd kvinnas rätt till änkepension behandlas av pensionsförsäkringskommittén
i ett nyligen avlämnat slutbetänkande. Kommittén framhåUer att behovet av änkepensionsskydd
för frånskUda kvinnor varierar starkt och med svårighet låter sig fånga i en
generell formel. Kvinnor som i sin vård har minderåriga bam samt kvinnor som
är äldre och kanske hela sitt liv varit verksamma i hemmet har klart uttalade
skyddsbehov. Motsvarande skyddsbehov föreligger inte om äktenskapet upplösts
tidigt och bam inte finns. För frånskilda kvinnor med barn uinehåller redan det
nuvarande systemet regler som garanterar visst skydd. Kommittén erinrar om att
barnpension inom tilläggspensioneringen utgår med betydligt högre belopp om
änkepensionsberättigad inte finns. Kommitténs förslag om bampensionstUlägg är
också så utformat att det ger ett förbättrat skydd för frånskUda kvinnor med
bam. BarnpensionstUlägget, som föreslås uppgå tiU 40 % av basbeloppet, skall
enligt förslaget utgå till barnpension inom folkpensioneringen i sådana faU där
någon änkepensionsberättigad inte finns. Med hänsyn härtUl anser sig kommittén
inte böra föreslå ytterligare åtgärder för att skydda efterlevande frånskild
make med barn. När det gäller änkepensionsskyddet för vissa äldre frånskUda
kvinnor uttalar kommittén att det är omöjligt att generellt ange kriterier som
närmare avgränsar skyddet utan att göra kretsen så vid att socialt omotiverad
utbetalning får göras i en mängd faU, Dessa kvinnors skyddsbehov får därför
tillgodoses på annat sätt. Kommittén pekar på egenpensionering och de
förbättrade möjligheterna tiU förtidspension. Den nämner också arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Utskottet
vill framhålla att de skäl som pensionsförsäkringskommittén framfört mot
införande av rätt tUl änkepension för frånskUd kvinna också kan åberopas mot
införande av motsvarande rätt för frånskild man. I allt väsentligt kan
utskottet ansluta sig tUl den bedömning av frågan som kommittén redovisat.
Utskottet får därför hemställa

att motionerna 1971: 59 och 1971: 716 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm
den 4 maj 1971

På
socialförsäkringsutskottets vägnar

TORSTEN FREDRIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:26 6

Närvarande:
herrar Fredriksson (s), Ringaby (m), fröken Sandell (s), herr Karlsson i
Ronneby (s), fru Håvik (s)*, herrar Björck i Nässjö (m)*. Nordberg (s)*, fröken
Pehrsson (c), herrar Hermansson i Malmberget (vpk)*, Marcusson (s), Andersson i
Nybro (c), fröken Bergström (fp), herrar Andersson i Knäred (c), Jonsson i
Alingsås (fp) och Signell (s).

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

SärskUt
yttrande

av
fröken Bergström (fp) och herr Jonsson i Alingås (fp), som anfört:

"Vi delar uppfattningen att ett genomförande
av pensionsförsäkringskommitténs förslag skulle innebära ett förbättrat
pensionsskydd för frånskilda kvinnor med bam. Det finns emellertid
otvivelaktigt ett behov av skydd för vissa äldre kvinnor, och kommitténs
förslag tillgodoser inte denna grupp. Vi anser inte heller att de numera
förbättrade möjligheterna tUl förtidspension och de förstärkta
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i aUa fall och i tUlräcklig grad gör detta.
Vissa äldre kvinnor är och kan komma i en besvärlig situation. Vi utgår från
att Kungl. Maj:t i samband med sin behandling av pensionsförsäkringskommitténs
förslag ingående prövar möjligheterna att förbättra tryggheten för denna gmpp,
antingen inom den allmänna försäkringens ram eller genom annan stödform,
exempelvis en garanti av liknande form som bidragsförskotten."

AB Egrtellska Boktryckeriet, Stockholm 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.