Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vuxenutbildning, såvitt propositionen hänvisats till utskottet, jämte motioner
1971 · 14 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SfU28, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vuxenutbildning, såvitt propositionen hänvisats till utskottet, jämte motioner
Dokumentets text
Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 28 år 1971 SfU 1971:28
Nr 28
Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vuxenutbildning,
såvitt propositionen hänvisats till utskottet, jämte motioner.
Genom en den 26 februari 1971 dagtecknad
proposition, 1971; 37, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokoUet över utbildningsärenden, föreslagit
riksdagen
dels
att anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i studiemedelsförordningen
(1964: 401),
dels
att bifalla de förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen föredraganden
hemstäUt.
Propositionen har behandlats av
socialförsäkringsutskottet såvitt angår författningsförslaget. Övriga delar av
propositionen har hänvisats tiU utbildningsutskottet.
I
detta betänkande behandlas bl. a, fråga om ändring av 5 § 2 och 3 st,
studiemedelsförordningen. Ytterligare ändring av sistnämnda stycke föreslås i
propositionen 1971: 81 angående studiesocialt stöd till utländska studerande,
vUken kommer att behandlas i utskottets betänkande 1971:29,
I samband med propositionen har utskottet behandlat
följande motioner, nämligen
A. vid
riksdagens början väckt motion
1) 1971:478
av herr Stridsman m.fl, (c) om studiesociala åtgärder
för att stimulera eUtidrotten;
B. i
anledning av propositionen väckta motioner
2)
1971: 1357 av fm Mogård och
herr Nordstrandh (båda m);
3)
1971: 1361 av herr Petersson i
Gäddvik och fröken Ljungberg (båda m).
Av propositionen återges endast
författningsförslaget, som har följande lydelse:
Förslag
till
Lag
om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401)
Härigenom förordnas att 5, 8, 9, 11 och 15 §§
studiemedelsförordningen (1964: 401), skall ha nedan angivna lydelse,
1
Riksdagen 1971. 11 saml Nr 28
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
5 §
Studiemedel utgå till svensk
studerande så ock till annan studerande, som är bosatt i riket.
Till den som ej är heltidsstuderande utgå studiemedel endast om han
bedriver studierna på minst halvtid och på grund av förvärvsarbete, vård av
egna barn eller andra särskilda skäl ej kan bedriva studier på heltid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som icke är svensk medborgare äger dock icke rätt
till studiemedel, om han bosatt sig i riket huvudsakligen i syfte att här
vinna utbildning.
Den som icke är svensk medborgare äger icke rätt tiU
studiemedel, om han bosatt sig i riket huvudsakligen i syfte att här vinna
utbildning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 § Studiemedel beviljas efter
ansökan.
Ansökan om studiemedel inges inom
den tid och i den ordning som centrala studiehjälpsnämnden bestämmer. Om
särskilda skäl föreligga, må ansökan prövas även om den inkommit för sent.
Studiemedel beviljas för högst två
eller i fall, för vilka centrala studiehjälpsnämnden så förordnar, högst tre
terminer i sänder.
9 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedel beräknas för termin och utgå, i den mån ej
annat följer av 10, 11, 12, 14 eUer 16 §, med sjuttio procent av basbeloppet.
Studiemedel beräknas för termin och utgå, i den mån ej
annat följer av 10, 11, 12, 14 eller 16 §, för heltidsstuderande med sjuttio
procent av basbeloppet och för deltidsstuderande med trettiofem procent av
basbeloppet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det belopp som följer av 9 och 10 §§ minskas med två
tredjedelar av den del av den studerandes inkomst för terminen, som överstiger
fyrtio procent av basbeloppet, samt, om den studerande är gift och sammanbor
med maken, därjämte med en tredjedel av den del av makens inkomst för
terminen, som överstiger etthundrafyrtio procent av basbeloppet.
För heltidsstuderande minskas det belopp som följer av 9
och 10 §§ med två tredjedelar av den del av den studerandes inkomst för
terminen, som överstiger fyrtio procent av basbeloppet, samt, om den studerande
är gift och sammanbor med maken, därjämte med en tredjedel av den del av
makens inkomst för terminen, som överstiger etthundrafyrtio procent av
opaginerad Kontrollera mot PDF
SfU
1971: 28
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
basbeloppet. För deltidsstuderande minskas det belopp som
följer av 9 och 10 §§ med två tredjedelar av den del av den studerandes inkomst
för terminen, som överstiger etthundratjugofem procent av basbeloppet, samt,
om den studerande är gift och sammanbor med maken, därjämte med en tredjedel
av den del av makens inkomst för terminen, som överstiger tvåhundrafemtio
procent av basbeloppet.
Såsom den studerandes inkomst
räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under terminen eller,
om studiemedel vid ett och samma tillfälle skola beviljas för mer än en termin,
den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under terminerna, delad med
antalet terminer. Värdet av naturaförmåner uppskattas efter regler som
fastställas av Konungen, Studiemedel, doktorandstipendium och allmänt bambidrag
anses icke såsom inkomst.
Vad i andra stycket sägs skall äga motsvarande tUlämpning
vid beräkning av makes inkomst.
15 § I studiemedel, tUl vilka den studerande enligt 514 §§ äger rätt,
ingår studiebidrag med följande belopp, nämligen
opaginerad Kontrollera mot PDF
a)
om han är
berättigad till studiemedel motsvarande minst sjuttio procent av basbeloppet,
åttahundrasjuttiofem kronor eUer,
b)
om han
är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av
åttahundrasjuttiofem kronor, som svarar mot förhållandet mellan det belopp
vartill han är berättigad och sjuttio procent av basbeloppet.
a)
för
heltidsstuderande, om han är berättigad tiU studiemedel motsvarande minst
sjuttio procent av basbeloppet, åttahundrasjuttiofem kronor, eller, om han är
berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av åttahundrasjuttiofem
kronor, som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är berättigad
och sjuttio procent av basbeloppet,
b)
för
deltidsstuderande, om han är berättigad till studiemedel motsvarande minst
trettiofem procent av basbeloppet, fyrahundrafyrtio kronor, eller, om han är
berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av fyrahundrafyrtio
kronor, som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är
berättigad och trettiofem procent av basbeloppet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
SfU
1971:28
Utgående studiemedel utgöra i första hand studiebidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
Motionsyrkandena
1)
I motionen
1971: 478 av herr Stridsman m. fl, (c) hemställs »att riksdagen i skrivelse tiU
Kungl. Maj:t begär att förslag utarbetas till ändrade studiemedelsbestämmelser
så att studiemedel i full utsträckning kan utgå till ungdomar som satsar på
elitidrott och som på grund av sin idrottsutövning inte har möjlighet att
bedriva studier på heltid.»
2)
I motionen
1971: 1357 av fru Mogård och herr Nordstrandh (båda m) hemställs att riksdagen
måtte besluta anta det vid propositionen fogade författningsförslaget med den
ändringen att 5 § erhåUer följande, såsom motionens förslag betecknade,
lydelse:
Propositionens förslag Motionens förslag
5 § Studiemedel utgå till svensk studerande så ock till
annan studerande, som är bosatt i riket.
Till den som ej är
heltidsstude- Till den som ej är heltidsstuderande utgå studiemedel
endast om rande utgå studiemedel endast om han bedriver studierna på
minst han bedriver studierna på minst halvtid och på grund av
förvärvs- halvtid, arbete, vård av egna barn eller andra särskilda
skäl ej kan bedriva studier på heltid.
Den som icke är svensk medborgare
äger icke rätt tUl studiemedel, om han bosatt sig i riket huvudsakligen i syfte
att här vinna utbildning,
3) I motionen 1971: 1361 av herr
Petersson i Gäddvik och fröken
Ljungberg (båda m) hemstäUs »att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj;t
anhåller om tUläggsdirektiv tUl 1968 års studiemedelsutredning, inne
bärande att utredningen får i uppdrag att föreslå åtgärder i syfte att
skapa större enhetlighet i studiemedelslagstiftningen vad avser gifta och
sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden.»
Utskottet
I förevarande proposition föreslås
bl, a, att vuxenstuderande och andra studerande inom studiemedelssystemet skall
få rätt till studiemedel vid deltidsstudier. Som förutsättning för denna rätt
skall gälla att den studerande bedriver sina studier på minst halvtid, I övrigt
innebär förslaget väsentligen följande. Studiemedel till deltidsstuderande
skall
SfU 1971: 28 5
kunna
beviljas med hälften av vad som utgår till heltidsstuderande eller således med
35 % av basbeloppet per termin, varav 440 kr, skall utgöra studiebidrag, HärtUl
kommer barntillägg med samma belopp som gäUer för heltidsstuderande. Utgående
studiemedel skall i enlighet med nuvarande principer för behovsprövning av
studiemedel reduceras med hänsyn till den studerandes och hans makes inkomst
och förmögenhet. Fribeloppet föreslås utgöra, beträffande egen inkomst 125 % av
basbeloppet och beträffande makes inkomst 250 % av basbeloppet, allt per
termin. I fråga om överskjutande belopp liksom beträffande förmögenhet skall
reduktionen ske enligt nu gällande regler för heltidsstuderande.
För att deltidsstuderande skall vara berättigad
till studiemedel uppställs i propositionen som villkor att vederbörande skall
kunna ange rimliga skäl för att han bedriver deltidsstudier. Enligt
författningsförslaget i deima del skall rätten till studiemedel sålunda endast
gäUa studerande som på grund av förvärvsarbete, vård av egna barn eller andra
särskilda skäl ej kan bedriva studier på heltid,
I
motionen 1971; 1357 kritiseras det föreslagna villkoret såsom stötande och
principiellt betänkligt. Motionärerna anser att det medför en
integritetskränkande prövning av den studerandes motiv för att bedriva
deltidsstudier. De yrkar att villkoret slopas.
Vid
remissbehandlingen av det förslag från 1968 års studiemedelsutredning, som
ligger tiU gmnd för propositionen i av utskottet behandlade delar, har de
flesta remissinstanserna ansett att någon prövning av skälen till
deltidsstudier ej bör ske. Landsorganisationen, universitetskanslersämbetet
och centrala studiehjälpsnämnden har dock pekat på att en ovillkorlig rätt till
studiemedel vid deltidsstudier kan få icke önskvärda konsekvenser för
ungdomsutbildningens del. Föredragande statsrådet menar att principiella skäl
visserligen talar för att den studerande själv bör få avgöra om han skall
studera på heltid eller halvtid. Enligt statsrådets mening bör dock såsom
villkor för studiemedel till deltidsstuderande åtminstone t. v, gälla att den
studerande har rimliga skäl för att begränsa sina studier till deltidsstudier.
Prövningen av huruvida sådana skäl föreligger bör emellertid enligt statsrådet
i huvudsak gäUa dem som fortsätter sina studier i direkt anslutning till sin
ungdomsutbildning. Beträffande vuxenstuderande, varmed i propositionen avses
personer som efter ett inte alltför obetydligt studieuppehåll, exempelvis på
gmnd av förvärvsarbete, återvänder tUl studierna, uttalar statsrådet att
tiUräckliga skäl för deltidsstudier torde kuima anses föreligga genereUt,
I
likhet med föredragande statsrådet anser utskottet i princip att det borde
kunna överlåtas på den enskilde att själv avgöra den tidsmässigt lämpliga
omfattningen av sina studier. En viUkorslös rätt till studiemedel för
deltidsstudier skulle dock enligt utskottets mening för de grupper, som den
föreslagna prövningen huvudsakligen är avsedd att omfatta.
SfU 1971: 28 6
kunna
medföra en lockelse att i onödan övergå tilll deltidsstudier med bl, a. förlängd
studietid och förkortad återbetalningstid som följd. Med hänsyn härtUl och på
de skäl som statsrådet har anfört ansluter sig utskottet till
propositionsförslaget i denna del. Därmed avstyrker utskottet motionen 1971:
1357.
I motionen 1971: 478 hemstäUs om förslag till sådan
ändring av studiemedelsförordningen att ungdomar som satsar på elitidrott och
därför inte kan bedriva studier på heltid skall kunna erhålla fulla
studiemedel.
Enligt
studiemedelsutredningen, vars förslag i den delen godtas av föredragande
statsrådet, bör elitidrottstutövning kunna betraktas som ett rimligt skäl att
bedriva studier på deltid. Utskottet delar denna uppfattning. Att för just
denna kategori deltidsstuderande införa specialregler som medför rätt till
fulla studiemedel anser utskottet däremot inte motiverat. Utskottet avstyrker
därför motionen i vad den inte tillgodoses genom propositionen.
Enligt motionen 1971: 1361 bör reglerna om
behovsprövning av studiemedel i förhållande tiU makes ekonomi utsträckas till
att gälla även studerande som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden.
Motionärerna hävdar att gifta studerande uppfattar det så att de genom
nuvarande regler diskrimineras i studiemedelshänseende gentemot ogifta men
faktiskt sammanboende studerande, I motionen yrkas att studiemedelsutredningen
ges tilläggsdirektiv i syfte att åstadkomma samma enhetlighet i bedömningen av
äkta makars och faktiskt sammanboendes ekonomiska förhållanden, som redan
gäller inom skatte- och sociallagstiftningen,
1968
års studiemedelsutrédning har fått i uppdrag bl. a, att behandla reglerna om
behovsprövning av studiemedel med hänsyn till makes inkomster. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer utredningen att i det sammanhanget överväga även den
i förevarande motion aktualiserade frågan. Något riksdagsinitiativ i anledning
av motionen är därför inte erforderligt, och utskottet avstyrker följaktligen
densamma.
Utöver
vad ovan anförts har de i propositionen framlagda förslagen inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Med hänvisning till
det anförda får utskottet hemstäUa
A,att riksdagen med avslag på motionen 1971: 1357
antager det vid propositionen 1971: 37 fogade förslaget tUl lag om ändring i
studiemedelsförordningen (1964: 401);
B, att motionen 1971;
478 inte föranleder någon riksdagens åtgärd;
C, att motionen 1971;
1361 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm
den 27 aprU 1971
På
socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON
SfU 1971: 28 7
Närvarande:
herrar Fredriksson (s), Lundberg (s)*, fröken Sandell (s), herrar Magnusson i
Nennesholm (c)*, Karlsson i Ronneby (s), Mundebo (fp)*, fru Håvik (s), herrar
Björck i Nässjö (m). Nordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson i
Malmberget (vpk), Marcusson (s), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp)
och herr Åkerlind (m)*,
*
Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
vid utskottets hemställan under A av herrar Björck
i Nässjö och Åkerlind (båda m), som ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som
börjar på s. 5 med orden »I likhet» och slutar med orden »motionen 1971: 1357»
bort ersättas med text av följande lydelse:
»I
likhet med kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) och det helt övervägande
antalet remissinstanser, som yttrat sig över studieme-medelsutredningens och
SVUX' förslag, är utskottet av den bestämda uppfattningen att det bör överlåtas
på den enskUde att avgöra om han skall bedriva sina studier på heltid eller på
halvtid. Propositionens förslag att den studerande måste kunna ange rimliga
skäl för sitt val skulle, som SVUX framhåller, kunna skapa osäkerhet om när
rätt till studiemedel föreligger och därför i många fall leda till att en
planerad utbildning inte kommer till stånd. Det framstår som principiellt
oriktigt, särskilt med tanke på att den övervägande delen av studiemedlen
utgörs av lånemedel, att studiemedelsnämnderna skall besluta om rimliga skäl
för deltidsstudier föreligger. Någon motsvarande prövning görs inte av
utbildningsmyndigheten, utan vederbörande kan registrera sig som deltidsstuderande
vid en institution utan att behöva ange några sk'äl härför. Det är vidare
alldeles uppenbart att kravet på rimliga skäl kommer att leda tUl en väsentligt
utökad arbetsbelastning för studiemedelsnämn-derna utan att man därmed
åstadkommer nämnvärt större garantier mot missbruk av rätten till studiemedel
vid deltidsstudier. Utskottet vill slutligen betona att det råder allmän
enighet om att någon prövning huruvida rimliga skäl föreligger inte skall
företas beträffande vuxenstuderande. Detta har emellertid inte kommit till
uttryck i författningsförslaget, och statsrådets definition av
»vuxenstuderande» är enligt utskottets mening alltför vag och otydlig. Därmed
föreligger också risk för att åtskilliga vuxenstuderande, alltså just den grupp
vars utbildningsmöjligheter man vill förbättra genom propositionen, blir
uteslutna från rätten till studiemedel vid deltidsstudier. Ett av de väsentliga
syftena med propositionen kan därmed bli förfelat.
Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet att det föreslagna vill.-koret för rätt
till studiemedel vid deltidsstudier bör slopas. Utskottet tillstyrker alltså
motionen och avstyrker propositionen i förevarande del,»
SfU 1971:
28 8
dels ock att utskottet under A bort hemställa
»att riksdagen med förklaring att riksdagen funnit viss
ändring böra vidtas i det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i studiemedelsförordningen (1964; 401) med bifall tiU motionen 1971:
1357 för sin del antar nämnda förslag med den ändringen att 5 § erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag
5 § Studiemedel utgå tUl svensk studerande så ock till
annan studerande, som är bosatt i riket.
Till den som ej är
heltidsstude- Till den som ej är heltidsstuderande utgå studiemedel
endast om rande utgå studiemedel endast om han bedriver studierna på
minst han bedriver studierna på minst halvtid och på grund av
förvärvs- halvtid, arbete, vård av egna barn eller andra särskilda
skäl ej kan bedriva studier på heltid.
Den som icke är svensk medborgare
äger icke rätt till studiemedel, om han bosatt sig i riket huvudsakligen i
syfte att här vinna utbildning, »
TRYCKERrSOLAGET IVAR H. « :GGSTR Ö M AB. STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.