Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående studiesocialt stöd till utländska studerande, jämte motioner
1971 · 15 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SfU29, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående studiesocialt stöd till utländska studerande, jämte motioner
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 29 år 1971 SfU 1971:29
Nr 29
Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående studiesocialt stöd
till utländska studerande, jämte motion.
Genom en den 26 mars 1971 dagtecknad proposition,
1971; 81, har Kungl, Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokoUet över utbildningsärenden, föreslagit riksdagen att
1, antaga vid
propositionen fogade förslag tUl
a)
lag om ändring i
studiehjälpsreglementet (1964: 402),
b)
lag om ändring i
studiemedelsförordningen (1964: 401),
2. godkänna de riktlinjer för gäststipendier till
utländska studerande
som föredragande statsrådet förordat,
I samband med propositionen har utskottet behandlat
en i anledning av propositionen väckt motion, 1971: 1434 av herr Hamrin m, fl,
(fp, c).
Av propositionen återges i det följande, fömtom författningsförslagen,
endast vad föredragande statsrådet uttalat i fråga om gäststipendier tUl
utländska studerande.
De
vid propositionen fogade författningsförslagen har följande lydelse:
Förslag
tiU
Lag om ändring i
studiehjälpsreglementet (1964: 402)
Härigenom förordnas, att 3, 31 och 32 §§
studiehjälpsreglementet (1964: 402) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
3 § Studiehjälp utgår tiU svensk studerande så ock
till annan studerande, som är bosatt i riket.
Den som icke är svensk med- Den som icke är svensk
med
borgare äger dock icke rätt tiU stu- borgare äger dock rätt till studie-
diehjälp, om han bosatt sig i riket hjälp endast om han bosatt sig i
huvudsakligen i syfte att här vinna riket huvudsakligen i annat syfte
utbildning, än att här vinna utbildning,
1
Riksdagen 1971. 11 saml Nr 29
opaginerad Kontrollera mot PDF
SfU 1971:
29 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 §
Annan studiehjälp än studiebi- Annan studiehjälp än studiebi-
drag
eUer förhöjt studiebidrag ut- drag eller förhöjt studiebidrag ut
går endast efter ansökan, går endast efter ansökan, / fråga
om
studiehjälp till den som ej är svensk medborgare kräves dock alltid ansökan.
32 §
Beslut om studiehjälp meddelas, Beslut om studiehjälp meddelas,
där ej
annat följer av andra eller där ej annat följer av andra, tredje
tredje stycket, av skolstyrelsen, om eller fjärde stycket, av skolstyrel-
läroanstalten står under dess för- sen, om läroanstalten står under
valtning, och eljest av rektor. dess
förvaltning, och eljest av rek-
tor.
Beslut om behovsprövat tUlägg till
studiebidrag så ock beslut om studielån eller om studiehjälp för studier utom
rUcet meddelas av centrala studiehjälpsnämnden.
Fråga om sökande som icke är svensk
medborgare enligt 3 § äger rätt till studiehjälp prövas av centrala
studiehjälpsnämnden. Har nämnden tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till
studiehjälp eller rätt till studiemedel enligt 5 § studiemedelsförordningen
(1964: 401), skall han, när han senare ånyo ansöker om studiehjälp, anses äga
rätt till studiehjälp enligt 3 § utan ny prövning av nämnden, om han
fortfarande är bosatt i riket. Om sist nämnda villkor är uppfyllt prövas i
ärende om behovsprövat tillägg till studiebidrag eller studielån av centrala studiehjälpsnämnden
och i ärende om annan studiehjälp av skolstyrelsen eller rektor.
Fråga som avses i 29 § prövas av centrala
studiehjälpsnämnden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Förslag till
Lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401)
Härigenom förordnas, att 5
och 34 §§ studiemedelsförordningen (1964: 401) skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 §
Studiemedel utgå till svensk
studerande så ock till annan studerande, som är bosatt i riket.
Till den som ej är
heltidsstuderande utgå studiemedel endast om han
bedriver studiema på minst halvtid och på gmnd av förvärvsarbete,
vård av egna barn eller andra särskilda skäl ej kan bedriva studier på
heltid. : : i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som icke är svensk medborgare äger icke rätt till
studiemedel, om han bosatt sig i riket huvudsakligen i syfte att här vinna
utbildning.
34
Den som icke är svensk medborgare äger rätt till
studiemedel endast om han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än
att här vinna utbildning,
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ansökan om studiemedel prövas av studiemedelsnämnd eller
för fall, beträffande vilka Konungen så förordnar, av centrala studiehjälpsnämnden.
Ansökan om studiemedel prövas av
studiemedelsnämnd om ej annat följer av andra stycket eller av bestämmelser
som avses i tredje stycket.
Fråga om sökande som icke är svensk
medborgare enligt 5 § äger rätt till studiemedel prövas av centrala
studiehjälpsnämnden. Har nämnden tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till
studiemedel eller rätt till studiehjälp enligt 3 § studiehjälpsreglementet
(1964: 402), skall han, när han senare ånyo ansöker om studiemedel, anses äga
rätt till studiemedel enligt 5 § utan ny prövning av centrala studiehjälpsnämnden,
om han fortfarande är bosatt i riket. Om sist nämnda villkor är uppfyllt
prövas av studiemedelsnämnd eller i fall som avses i bestämmelser enligt tredje
stycket av centrala studiehjälpsnämnden.
Även i andra fall än som avses i andra stycket prövas
ansökan om studiemedel av centrala studiehjälpsnämnden enligt bestämmelser
som Konungen meddelar.
Fråga om återkrav enligt 32 § prövas av centrala
studiehjälpsnämnden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
' Med nuvarande lydelse avses den
lydelse som har föreslagits i prop. 1971: 37 och som har tillstyrkts av
utskottet i betänkandet SfU 1971: 28.
1* Riksdagen 1971. 11 saml Nr 29
SfU
1971:29 4
Föredraganden
Det är enligt min mening angeläget
att studerande från andra länder får möjUghet att som gäststuderande vistas i
Sverige, Man bör enUgt min mening räkna med att dessa studerande själva kan
svara för sitt uppehälle, i första hand genom att föra med sig hemlandets
studiesociala förmåner. Som jag antytt i det föregående tillämpar emellertid
inte alla länder principen att studiestödet kan föras med vid studier i annat
land. Enligt min mening bör man därför väsentiigt utöka antalet gäststipendier
i Sverige för utiändska studerande.
Svenska institutet förfogar f.n. över ca 65 stipendier
vilka i huvudsak används för bUateralt utbyte. Institutets gäststipendier utgår
med 850 kr, i månaden jämte visst dyrortstillägg. För budgetåret 1972/73 bör
100 gäststipendier av ny typ inrättas. I vilken takt eventueUa ökningar skall
ske får bedömas från år till år. Denna form av gäststipendier bör kunna innehas
i högst tre år och bör utgå med årsbelopp motsvarande studiemedlen, dvs, vid
basbeloppet 6 900 kr, sammanlagt 9 660 kr. Stipendierna bör administreras av
Svenska institutet. Jag vill framhålla angelägenheten av att urvalet av
stipendiater blir allsidigt.
Motionen
I motionen 1971: 1434 har hemställts
»att riksdagen vid sin behandling
av proposition nr 81 måtte besluta
1, att
i skrivelse tUl Kungl. Maj:t hemställa
a)
att förslag
föreläggs 1971 års höstriksdag om en utvidgning av de studierådgivande och kurativa
insatserna för utländska studerande
b)
att en
utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag rörande den framtida
utformningen av utländska medborgares studiemöjligheter i Sverige i enlighet
med vad som anges i motionen
2, att uttala att som vUlkor
för rätt till studiestöd bör för annan än
flykting och övriga i propositionen exemplifierade grupper lik
som i nuvarande praxis gälla att vederbörande skall ha vistats
och förvärvsarbetat i Sverige under en period av ett år,»
Utskottet
Enligt nu gällande regler är
utiändsk studerande som är bosatt i Sverige jämställd med svensk studerande i
fråga om rätt till studiestöd. Sådant stöd utgår dock inte till den som bosatt
sig i riket huvudsakligen
SfU 1971:29 5
i
syfte att vinna utbildning här. Med undantag för bl, a, flyktingar och den som
är gift med svensk medborgare krävs f, n, enligt praxis att invandrare för att
kunna erhålla studiestöd skall ha vistats och arbetat cirka ett år i Sverige.
Handläggningen av ansökningar om studiestöd sker inom studiehjälpssystemet
vid skolstyrelser och rektorsexpeditioner och inom studiemedelssystemet vid
studiemedelsnämnderna, I syfte att under kortare tid ge visst studiefinansiellt
stöd åt utländska gäststuderande utdelas f. n. ett begränsat antal stipendier,
som administreras av Svenska institutet, Fömtsättningen för tillträde till
svensk högre läroanstalt är att den utländske studeranden har en grundexamen,
som berättigar till inträde vid motsvarande läroanstalt i hans hemland.
Kunskaper i svenska språket är däremot inte något krav.
På
gmndval av förslag från kommittén för utländska studerande dras i propositionen
upp nya riktlinjer för behandlingen av utländska medborgare i studiesocialt
avseende. I överensstämmelse med nuvarande ordning behandlas i propositionen
invandrare och gäststuderande som två separata grupper,
I
fråga om invandrare uttalas att huvudprincipen alltjämt bör vara att endast den
som är inlemmad i det svenska samhäUet bör ha rätt tiU svenskt studiesocialt
stöd. Detta anges innebära att studiestöd bör utgå tUl utlänning som mottagits
under sådana omständigheter att det klart kan förutsättas att han kommer att
stanna i Sverige. TUl denna kategori hänförs i första hand flyktingar och
därmed jämförbara grupper. För övriga utlänningar uppstäUs som villkor för rätt
till studiestöd att vederbörande med erforderliga tillstånd vistats och
arbetat i Sverige under en sammanhängande period av två år, om inte särskilda
omständigheter föreligger, t. ex, en nära familjeanknytning. Beträffande
handläggningsordningen föreslås att centrala studiehjälpsnämnden i
fortsättningen skall pröva principfrågan om utiännings rätt till studiestöd.
Enligt försKiget skall nämndens behandling av sådana ärenden ske inom en nyinrättad
delegation, vari skall ingå företrädare för utbildnings- och invandrarmyndigheter
samt studerandeorganisationer.
För
att utvidga möjligheterna för utlänning att vistas här som gäststuderande bör
enligt propositionen fr, o, m, budgetåret 1972/73 inrättas 100 gäststipendier
av ny typ. Stipendierna skaU kunna innehas i högst tre år och föreslås utgå med
ett årsbelopp motsvarande studiemedlen, dvs. med nuvarande basbelopp 9 660 kr.
I
motionen 1971: 1434 framförs kritik mot åtskiUiga av de i propositionen
framlagda förslagen. En väsentlig brist i propositionen är enligt motionärerna
att den inte tar upp de mera principiella överväganden rörande utiändska
studerande och deras antal, som borde ligga till grund för åtgärder på detta
område. Motionärerna anser att det beträffande antalet utländska studerande kan
finnas skäl för någon form av reglering, som skulle anknyta till principerna
för vår invandringspolitik i
SfU 1971:29 6
stort.
För nordiska studerande innebär förslaget enligt motionärerna en avsevärd
försämring, som strider mot andan i det nyligen undertecknade nordiska
kulturavtalet. Även den föreslagna ändringen av handläggnings-ordningen
kritiseras. Ärenden rörande utiännings rätt till studiestöd är enligt
motionärerna av invandringspolitisk natur och bör därför ej avgöras av
centrala studiehjälpsnämnden utan läggas under annan instans. Möjligheter att
överklaga beslut i sådana ärenden bör tiUskapas. I motionen ifrågasätts vidare
om den föreslagna tidsgränsen för innehav av de nya gäststipendiema tre år
är lämplig. Vid bedömningen härav måste man enUgt motionärerna, som utgår ifrån
att tillfredsställande kunskaper i svenska kräver cirka ett års studier, ta
hänsyn till att det inte kan vara meningsfyllt för en utländsk studerande att
återvända utan fullföljd examen. Motionärerna framhåller vidare att det krävs
ytterligare insatser vad gäUer svenskundervisningen för utiändska studerande.
De
kritiska synpunkter, som enligt det nu anförda framförs i motionen, utmynnar
samtiiga i ett krav på tiUsättande av en utredning med uppgift att lägga fram
förslag om den framtida utformningen av utlänningars studiemöjUgheter i
Sverige. I avvaktan härpå bör enligt motionärerna det nuvarande kravet på ett
års vistelse här för rätt till studiestöd bibehåUas. Den föreslagna
skärpningen i detta hänseende bör således inte genomföras. I motionen yrkas att
riksdagen måtte göra ett uttalande av denna innebörd.
Frågan
om reglering av antalet utländska studerande behandlades även av kommittén för
utländska studerande. Kommittén föreslog att en sådan reglering skulle ske
beträffande de invandrare, som påbörjar sin vistelse här med studier. Flera
remissinstanser har i princip anslutit sig tiU förslaget men har däremot uttryckt
delade meningar om vilka kriterier som skall vara avgörande för bedömningen av
hur många utiändska studerande regleringen skall omfatta. Utskottet vill för
egen del ansluta sig till den uppfattning i frågan, som föredragande statsrådet
givit uttryck för. Denna innebär att rätten till studiestöd från något av de
två studiesociala systemen inte bör göras beroende av någon reglering i form av
tiUståndsgivning eller genom något system av fastställda kvoter för antalet
utländska studerande, som skall tUlåtas invandra. Rätten tiU studiestöd bör i
stället utformas med hänsyn tUl uUänningens faktiska anknytning tiU Sverige.
Huvudprincipen bör även i fortsättningen vara densamma, som gällt sedan det
studiesociala systemet infördes, nämligen att endast den som kan anses inlemmad
i det svenska samhället bör ha rätt till svenskt studiestöd. Ekonomiskt stöd
åt utländska medborgare som kommer till Sverige i syfte att utbilda sig här bör
däremot såsom föreslagits i propositionen utgå i form av stipendier.
Vad
gäUer nordiska studerande hänvisar föredragande statsrådet tiU en resolution,
som antogs vid nordiska undervisningsminis-
SfU 1971:29 7
termötet
1959 och som innebar att nordiska studerande skulle kunna föra med sig
studiestödet från det egna landet vid studier i annat nordiskt land. En
särskild nordisk kommitté undersöker f, n, tillämpningen av nuvarande regler, I
likhet med föredraganden anser utskottet att för nordiska studerande bör, i
avvaktan på resultatet av detta kommittéarbete, gälla i huvudsak samma regler
som för utiändska studerande i övrigt.
Nuvarande
ordning för handläggning av ärenden om studiestöd åt utlänning har i vissa
avseenden visat sig vara mindre tillfredsställande. Uppsplittringen av handläggningen
av dessa ofta svårbedömbara ärenden på ett stort antal lokala myndigheter har
bl. a. lett till en oenhetUg bedömning av likartade frågor. En förbättring i
detta hänseende torde, såsom föredragande statsrådet och flera remissinstanser
förordat, lämpligen böra ske genom att handläggningen av dessa frågor
centraliseras. Eftersom ärendena i första hand får anses vara av studiesocial
karaktär är det enUgt utskottets mening naturligt att stanna för den av
statsrådet förordade lösningen, nämligen att flytta över prövningen av
principfrågan om utlännings rätt tUl studiestöd på centrala
studiehjälpsnämnden. Genom att behandlingen av ärendena är avsedd att ske inom
en för ändamålet tillskapad delegation med representanter för berörda
myndigheter och studerandeorganisationer kommer också, såvitt utskottet kan
bedöma, ärendenas invandringspolitiska aspekter att bli i erforderlig
utsträckning beaktade. Utskottet kan alltså inte dela motionärernas uppfattning
att prövningen av dessa ärenden nu bör förläggas till annan instans.
Erfarenheterna av det nya systemet bör avvaktas irman frågan om en annan
handläggningsordning eventueUt tas upp till förnyat övervägande. Därvid kan
också den i motionen upptagna frågan om införande av någon form av besvärsrätt
aktualiseras. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i förevarande
del.
Som
framhåUs av föredragande statsrådet och även utvecklas i motionen är det av
olika skäl angeläget att studerande från främmande länder får möjlighet att som
gäststuderande vistas i Sverige. Förslaget om inrättande av de nya
gäststipendierna innebär en väsentlig förbättring av nuvarande
stipendiegivning, såväl beloppsmässigt som i fråga om antalet stipendier och
tiden för innehav av dessa. Frågan om de nya stipendierna kan anses lämpligt
utformade med hänsyn tUl sitt syfte torde vid behov få aktualiseras av
stipendiemyndigheten. Svenska institutet, först sedan någon tids erfarenhet
vunnits av det nya systemet. Någon anledning att nu låta utreda denna fråga
föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet tillstyrker propositionen
även i förevarande del.
I
propositionen behandlas även spörsmålet huruvida dokumenterade kunskaper i
svenska skall krävas för utomnordisk medborgares rätt till tiUträde till högre
studier. Enligt statsrådet bör några generella krav
SfU 1971:29 8
härom
inte f. n. stäUas upp, I de fall då förkunskaper i svenska av
ut-bUdningsmyndigheterna bedöms som erforderliga bör, enligt vad statsrådet
uttalar, den som gått igenom kurserna 13 i svenska inom ramen för vissa kurser
för utländska studerande anses ha dessa förkunskaper. Det fömtsätts att
utlänning som inte är gäststuderande och som behöver genomgå någon av dessa
kurser skall kunna få studiemedel. Utskottet, som ansluter sig tiU
föredragandens bedömning av frågan, utgår ifrån att utbildningsmyndighetema i
samband med anslagsframställningar lägger fram erforderliga förslag i syfte
att tUlgodose ifrågavarande undervisningsbehov.
Det
anförda ger enligt utskottets mening vid handen att en utredning av det slag
motionärerna åsyftar inte kan anses erforderlig. Utskottet avstyrker således
motionsyrkandet härom.
Rörande
frågan om att utsträcka den karenstidsregel om ett år som nu gäller till två år
vill utskottet för egen del anföra följande. Propositionens förslag härom bör
ses mot bakgrund av den av utskottet i det föregående förordade principen för
utiännings rätt till studiestöd, nämligen att sådan rätt bör tUlkomma endast
den som kan anses inlemmad i det svenska samhället. Invandrare, som inte
tillhör gruppen flyktingar och därmed jämstäUda och som ej heller har någon
direkt famUjeanknytning till Sverige, bör enligt utskottets mening kunna betraktas
som inlemmad först sedan han fått sådan anknytning till vårt land att det klart
kan förutsättas att han kommer att stanna här. Utskottet anser det med hänsyn
härtill befogat att i dessa fall utsträcka det nuvarande kravet på ett års
vistelse och förvärvsarbete för rätt till studiestöd tUl två år. Härigenom uppnås
också en anpassning till rådande praxis för beviljande av bosättningstiUstånd,
vilket normalt sker efter två år. För invandrare, som avser att bedriva studier
i Sverige, torde den föreslagna förlängningen av karenstiden även kunna medföra
ökade möjligheter att lära sig svenska och över huvud taget nå en bättre anpassning
tUl svenska samhällsförhållanden. Detta innebär i sin tur att vederbörande får
större utsikter att kunna bedriva sina studier med framgång. I detta sammanhang
må framhållas att av de utländska medborgare, som under senare år beviljats
studiemedel år 1969 var siffran cirka 1 400 erhöll 35 % studiemedel endast
en gång, dvs. för en eller två terminer. Det torde kunna antas att en inte
obetydlig del av dessa gått miste om rätten till fortsatta studiemedel därför
att de inte uppfyUt kravet på uppnådda studieresultat. Detta har säkerligen i
många fall haft sin grund i bristfälliga, svenskkunskaper eller aUmänna
anpassningssvårigheter. Med hänvisning till det anförda tUlstyrker utskottet
propositionsförslaget i denna del. Motionsyrkandet avstyrks.
Motionen
tar slutligen upp frågan om studierådgivning och kurativ verksamhet i fråga om
de utländska studerandena. Anslagen till den särskilda studierädgivning, som
anordnades första gången
SfU 1971:29 9
under
läsåret 1969/70 i anslutning till universitetskurserna i svenska, är enligt
motionärerna mycket knappa. En avsevärd utbyggnad av denna studierådgivning
liksom av de kurativa insatserna bör enligt motionärerna komma till stånd. I
motionen yrkas att Kungl. Mäj:t måtte förelägga 1971 års höstriksdag förslag
härom.
I
propositionen framhåller föredragande statsrådet att det finns motiv för
vidgade studierådgivande och kurativa insatser för utiändska studerande.
Statsrådet uttalar att det ankommer på utbildningsmyndigheterna att
aktualisera förslag häroni för kommande budgetår. Enligt utskottets
uppfattning får det bedöinas som angeläget att en ökad satsning sker på
förevarande områden. Med hänsyn till vad statsrådet anfört utgår utskottet
ifrån att de förslag i ämnet, som petitamyndighe-terna finner skäl att lägga
fram, kommer att bli föremål för en positiv behandling. Därmed blir också
syftet med motionen i förevarande del i allt väsentiigt tillgodosett.
Utöver
vad ovan anförts föranleder propositionsförslagen ingen erinran eller särskilt
uttalande från utskottets sida.
Under åberopande av det
anförda får utskottet hemställa
1.
att riksdagen antar de vid
propositionen fogade förslagen till lag om ändring i studiehjälpsreglementet
(1964: 402) samt lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401);
2.
att riksdagen godkänner de i
propositionen angivna riktlinjerna för gäststipendier till utländska
studerande;
3.
att motionen 1971: 1434 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm
den 13 maj 1971
På
socialförsäkringsutskottets vägnar ERIC CARLSSON
Närvarande:
herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Lundberg (s), Fredriksson (s), Ringaby
(m), fröken SandeU (s), herrar Magnusson i Nennesholm (c)*, Karlsson i Ronneby
(s), Mundebo (fp)*, Björck i Nässjö (m), fröken Pehrsson (c), herr Marcusson
(s), fröken Bergström (fp), herrar Gadd (s) och Signell (s).
*
Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av
herr Mundebo och fröken Bergström (båda fp), som ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som
börjar på s. 6 med orden »Frågan om» och slutar på s. 8 med orden
»Motionsyrkandet avstyrks» bort ersättas med text av följande lydelse:
SfU 1971: 29 10
»Frågan
om-------- (=utskottet)------ skall omfatta. Enligt
utskottets mening bör i
linje med nuvarande praxis rätten till studiesocialt stöd i första hand göras
beroende av utlänningens faktiska anknytning till Sverige. En huvudprincip bör
således alltj'ämt vara att endast den som kan anses inlemmad i det svenska
samhället bör ha rätt till svenskt studiestöd. Som utskottet utvecklar närmare
nedan bör kravet på inlemmande bortsett från gruppen flyktingar och därmed
jämstäUda samt från dem som har direkt familjeanknytning tiU Sverige anses
uppfyllt beträffande den som vistats och arbetat här i ett år. I likhet med
motionärerna anser utskottet det emellertid därjämte angeläget att främja en
ökad invandring av studerande och gmpper med högre utbildning. Våra högre
utbUdningsanstalter bör i högre grad än vad som nu är faUet kunna fungera som
öppna och aktiva centra för ett vidgat kulturutbyte, ökade forskningsinsatser
i internationell samverkan och större internationell förståelse över huvud
taget. De i propositionen föreslagna gäststipendierna får ses som en välkommen
insats i detta syfte men är enligt utskottets mening inte desto mindre
otillräckliga. Som ytterligare stimulansåtgärd borde övervägas att i viss
utsträckning utvidga det studiesociala stödet till att gälla även andra
invandrargrupper än de förut angivna. Detta förutsätter emellertid någon form
av reglering av antalet utländska studerande, som vill påbörja sin vistelse
här med studier. Kommittén för utländska studerande lade också fram ett förslag
härom, som i princip tUlstyrktes av flera remissinstanser. Utskottet, som inte
nu anser sig kunna ta stäUning till utformningen av en sådan reglering, finner
i likhet med motionärerna att frågan bör närmare övervägas.
Till
frågan om de nordiska studerandenas ställning återkommer utskottet nedan under
avsnittet om den föreslagna förlängningen av karenstiden.
Nuvarande
ordning (= utskottet) frågor centraliseras. Utskottet ställer sig
emeUertid tveksamt till förslaget att prövningen av ifrågavarande ärenden
flyttas till centrala studiehjälpsnämnden. I sitt eget remissytirande har
nämnden i likhet med flera andra remissinstanser förordat statens invandrarverk
som prövningsinstans. Det har därvid hävdats att ärenden om utlännings rätt
till studiestöd främst är av invandringspolitisk natur. Utskottet kan i
princip ansluta sig till denna uppfattning men anser att problemet liksom
motionärernas förslag om införande av besvärsmöjligheter bör utredas närmare
innan slutlig ställning tas. I avvaktan härpå vill utskottet inte motsätta sig
bifall till propositionen i förevarande del.
Som framhåUs-------- (=utskottet)------ i
Sverige. Förslaget
om inrättande av de nya
gäststipendierna innebär én förbättring av nuvarande stipendiegivning och
utskottet är därför berett att tiUstyrka detsamma. Den föreslagna
begränsningen till tre år för innehav av sådant
SfU 1971: 29 11
stipendium
framstår dock enligt utskottets mening som alltför snäv. Syftet med den nya
stipendieringen måste rimligtvis vara att ge gäststudenten studiefinansiella
möjligheter att avlägga akademisk examen. Detta torde med den föreslagna
tidsbegränsningen knappast vara möjligt att åstadkomma, eftersom ett av de tre
åren torde åtgå för inhämtande av tiUfredsställande kunskaper i svenska. Även
på denna punkt vUl utskottet förorda ytterligare utredning.
Rörande
frägan om dokumenterade kunskaper i svenska skaU krävas för tillträde till
högre utbUdning uttalar föredragande statsrådet att några generella krav härom
inte f. n. bör stäUas upp. En motsatt uppfattning redovisas av kommittén för
utländska studerande och av de flesta remissorgan som yttrat sig i frågan, bl.
a. universitetskanslersämbetet. Man har därvid pekat på de många
studiemisslyckanden som sker och de allmänna anpassningssvårigheter som uppstår
till följd av brist-fäUiga svenskkunskaper. Utskottet instämmer i dessa
synpunkter och vill dessutom kraftigt understryka angelägenheten av att
svenskundervisningen planeras effektivt och ges tiUräckliga resurser.
Med
hänvisning tUl det anförda har utskottet i likhet med motionärerna kommit tUl
den uppfattningen att de frågor, som utskottet nu berört, bör göras tiU
föremål för ytterligare utredning. Utskottet tillstyrker följaktligen
motionsyrkandet härom.
Föredragande
statsrådet har i propositionen förordat att den i nuvarande praxis tUlämpade
karenstidsregeln om ett år skall utsträckas till två år. Kommittén för
utländska studerande föreslog att kravet på inlemmande skulle anses uppfyUt
beträffande den som med vederbörliga tillstånd vistats och arbetat i Sverige
under längre tid. Detta förslag mötte kraftigt motstånd bland flera
remissorgan, och många av dessa hävdade att den hittUls gäUande regeln borde
bibehåUas. Utskottet vill för egen del notera att statsrådet icke anfört något
skäl för den föreslagna skärpningen. I en tid av ökad internationalisering och
ökad rörlighet över gränserna framstår det enligt utskottets uppfattning som
omotiverat att på detta sätt försvåra möjligheterna för utiändska medborgare
att få svenskt studiestöd. Den nuvarande ett-årsregeln anser utskottet innebära
en lämplig avvägning av de intressen, som här gör sig gällande. Särskilt för de
nordiska studerandena skulle den föreslagna skärpningen vara tiU nackdel, samtidigt
som den motverkar de integrationssträvanden, som kännetecknar förhållandet
mellan de nordiska länderna. Förslaget strider enligt utskottets mening mot
andan i det nyligen undertecknade nordiska kulturavtalet, där det bl. a. heter
att avtalsparterna skaU vidga möjligheterna för studerande och andra
hemmahörande i ett nordiskt land att utbilda sig och avlägga examen vid de
övriga nordiska ländernas utbUdningsanstalter. Med hänsyn till det anförda
anser utskottet att den nuvarande ett-årsregeln bör bibehåUas och att riksdagen
i enlighet med motionsyrkandet bör göra ett uttalande härom.»
SfU 1971:29 12
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9
som börjar med orden »I propositionen» och slutar med orden »väsentligt
tillgodosett» bort ersättas med text av följande lydelse;
»I propositionen------ ( = utskottet)--- kommande budgetår.
Enligt utskottets mening
är det nödvändigt inte bara att det på sikt sker en kraftigt ökad satsning på
den studierådgivande och kurativa verksamheten bland de utländska studerandena.
Situationen, som präglas av oacceptabelt många studiemisslyckanden tiU följd
av brister på dessa områden, är också sådan att omedelbara förbättringsåtgärder
bör vidtas. Kungl. Maj:t bör därför såsom motionärerna föreslagit redan tiU
1971 års höstriksdag lägga fram förslag tiU sådana åtgärder.»
dels
ock att utskottet under 3. bort hemställa
»att riksdagen med bifall
tiU motionen 1971: 1434
a) i skrivelse tiU
Kungl. Mai;t hemställer
att en utredning tiUsätts
med uppgift att lägga fram förslag rörande den framtida utformningen av
utländska medborgares studiemöjUgheter i Sverige i enlighet med vad utskottet
anfört; samt att förslag föreläggs 1971 års höstriksdag om en utvidgning av de
studierådgivande och kurativa insatserna för utländska studerande;
b) uttalar att som vUIkor för utlännuigs rätt
tUl studiestöd bör för
atman än flykting och övriga i propositionen exemplifierade
grupper gäUa att vederbörande skall ha vistats och förvärvsarbe
tat i Sverige under ett år.»
TRYCKERIBOLAGET IVAR HEGGSTR Ö M AB. STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.