Sök i Ratio Lex

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om arbetsgivarinträde beträffande pensionstagare sysselsatta i skyddade verkstäder

1971 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SfU32, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om arbetsgivarinträde beträffande pensionstagare sysselsatta i skyddade verkstäder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 32 år 1971 SfU 1971:32

Nr 32

Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av motion om arbetsgivarinträde beträffande
pensionstagare sysselsatta i skyddade verkstäder.

I motionen 1971: 128 av herr Hamrin m. fl. (fp) har
yrkats, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl, Maj:t hemställa om en
undersökning huruvida s. k. arbetsgivarinträde är lämpligt för pensionstagare
sysselsatta i skyddade verkstäder.

Yttranden över motionen har på utskottets begäran
avgivits av riksförsäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska
landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Gällande
bestämmelser

Några bestämmelser om arbetsgivarinträde inom den
aUmänna pensioneringen finns inte.

Däremot
förekommer ett system med sådant inträde inom sjukpenningförsäkringen. Enligt
3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring kan arbetsgivare, som utger lön vid
sjukdom eller barnsbörd, få uppbära arbetstagaren tillkommande sjukpenning
jämte barntillägg i den mån förmånerna inte överstiger den utbetalda lönen. En
förutsättning för arbetsgivarinträde är att överenskommelse härom har träffats
i form av kollektivavtal, som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av
organisation som enligt lagen om förenings- och förhandlingsrätt är att anse
som huvudorganisation.

De
angivna bestämmelserna har i huvudsak fått betydelse för statsanställda och
jämställda grupper, med undantag av extra tjänstemän med mindre än sex
anställningmånader. Arbetsgivarinträdet för statsanställda regleras närmare i
BU. D till allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän
(AST).

Arbetstagare
vid skyddade verkstäder

Enligt årets statsverksproposition utgjorde antalet
platsci' för arbetsprövning, arbetsträning och skyddat arbete vid ingången av
år 1970 sammanlagt 12172. Detta innebar en ökning med mer än 1 000 platser
under år 1969, En fortsatt kraftig expansion förutses, och antalet platser vid
verkstäderna beräknas uppgå tUl 17 450 den 1 juli 1972,

1Riksdagen
1971. Il saml. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:32 2

Pensionsförhållandena för de vid verkstäderna
sysselsatta arbetstagarna har undersökts av den i juli 1969 avslutade
utredningen rörande enhetlig lönesättning vid de skyddade verkstäderna. Enligt
material som införskaffades av utredningen omkring årsskiftet 1968/69 utgjorde
antalet platser på skyddade verkstäder vid utgången av november 1968 8 558. En
undersökning av I 800 slumpvis utvalda arbetstagare visade att ca 600 eller en
tredjedel uppbar allmän pension. Av pensionärerna hade 36 % både folkpension
och ATP, medan 64 % hade enbart folkpension. Tilläggspensionen varierade
mellan lägst 4 kr. och högst 932 kr. i månaden (medelvärdet var 220 kr, i
månaden). Olika former av pension fördelar sig bland de undersökta på följande
sätt:

ålderspension
eller änkepension ....................... 6,8 %

hel
förtidspension/sjukbidrag ........................... 35,6 %

2/3 förtidspension/sjukbidrag
....................... 42,0 %

1/3
förtidspension/sjukbidrag ....................... 15,6 %

100%

Av materialet framgår att förhållandevis många
arbetstagare har hel förtidspension. Riksförsäkringsverket har i sitt nedan
redovisade remissyttrande framhåUit att detta särskilt är faUet i fråga om
sådana arbetstagare som är sysselsatta på avdelningar avsedda för psykiskt
utvecklingsstörda. Verket har också framhållit att arbetstagarna med
förtidspension som regel har en betydligt reducerad arbetsförmåga och att deras
anställning vid verkstäderna främst får anses vara socialt betingad,

Löne- och anställningsviUkoren för arbetstagare vid
de skyddade verkstäderna regleras sedan den 1 juli 1969 genom avtal mellan
Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet, å ena sidan, och
Svenska kommunalarbetareförbundet, å andra sidan. Avtalet har reviderats år
1970 och är f, n, föremål för ytterligare revidering.

Enligt
avtalet utgår lönen antingen som tidlön eller som blandackords-lön. Vid arbete
mot tidlön utgår timlön i princip med samma belopp till alla arbetstagare inom
samma ortsgrupp oavsett arbetsförmåga. Bland-ackordslön som skall syfta till
att på ett ändamålsenligt sätt stimulera arbetstagaren att utföra en prestation
som med hänsyn till vederbörandes handikapp svarar mot hans arbetsförmåga
består av en fast och en rörlig del. En garanti är inskriven som tillförsäkrar
ackordsarbetare minst samma förtjänst per timme som gällande timlön.

Sedan
den 1 juli 1970 gäller vissa bestämmelser om samordning av avlöningsförmånerna
med socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som ersätter bortfall av
arbetsinkomst. Sålunda reduceras avlöningsförmånerna med samtidigt utgående
sjukpenning, yrkesskadelivränta eller annan ersättning, som tillkommer
arbetstagaren med anledning av

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:32 3

olycksfall,
våld, misshandel,'sjukd6hi"éller dylilctl' Beiraf fåride'sjukpenning
skall samordning dock inte ske'rhed sädäri'Sjukpenning,'som är' grundad på
arbetstagarens inköirist 'från'verkstaddh och'"sorii litgår''då
arbetstagaren på grund av sjukdom helt'eller delvis är urståiidsåträtt ut-'
föra sitt arbete på verkstaden.

Av pensionsförmånerna enligt lagen öm ällfnäri
försäkring sker "sarri-" ordning med ålderspension, förtidspehsiön,
sjukbidrag och änkepension samt pensionstillskott till dessa
fönnårier"enligt lagen orri pensionstillskott. Samordningen med
änkepension avser endast' änkéfolkperision" och inte änkepension i forni
av ATP.

Avdrag skall också göras för egenpension (ålders-
eller sjukpension), som arbetstagare är berättigad till på grund av tidigare
statlig, kommunal eller privat anställning.'

Principen
är att arbetstagaren skall vidkännas avdrag för erhållen ersättning endast i
den mån denriå utgör kompérisåtibn för ärbetsin-' komster, som arbetstagaren
hade innan häris 'arbetsförmåga'blev hed-satt. Ersättningen skall således ha
fuiiktioii av ersättning för minskad arbetsförmåga (livränta pension). I
den" mån ersättriingéri avser att täcka kostnaden för särskUd vård,
läkarundersökning, sakskada, protes eller andra sådana särskilda hjälprriedel,
som angives i 12 § lagen om yrkesskadeförsäkring, eller utgår för sveda och
värk eller för bestående men skall samordning inte ske.

Någon samordning skall inte ske med tilläggsförmåner
till folkpension, dvs. barntillägg, invaliditetstillägg,
invaliditetsersättning, hustru-tillägg och kommunalt bostadstUlägg,

Samordningen
sker på så sätt att de samordningsbara förmånernas månadsbelopp omvandlas till
timbelopp genom division med 177. Av-rundning sker därvid till härinäsf lägre
örestäl."

Beträffande
samtidigt utgående sjukpenning skall sjukpennirigbelöp-' pet per dag
multipliceras med 30 varefter det då-erhållna »månadsbeloppet» divideras med
177.

För
tid under vilken avlöningsförmåner'utgär-ellér"bort utgä'reduce'-'"'
ras arbetstagarens avlöningsförmåner per' timrrie med på
öväri"ångivria" sätt framräknade timbelopp. Om de samordningsbara
förmånerna är betydligt större än den intjänade lönen, kan denna reduceras bort
till hela sitt belopp. Någon gar'ahti'-'ellér'spärr'egef-finris alltså'inte'.'-

I den lön som utgår till arbetstagare i
skyddad-verksamhet-ingår regelmässigt en socialt motiverad 'subVéntibrii'som
är'förhållandevis större ju lägre arbetsförmågan är.'Lönebelöppefs stö'rlék-kän'ääi-Wr
i-defleslä"' fall inte anses vara en mätare på den utförda
ärbétspfésfätiöriéri och den' försäkrades arbetsförmåga.'Enligt ett cirkulär av
riksförsäkringsverket nr 4/1969 bör hänsyn tastilf-dettaföfhåUändé'Vid prövning
av frågor om rätt till förtidspension (sjukbidrä'gy'för 'sådäiiä arbetstagare.
'Enligt--

/*
Riksdagen 1971. 11 saml Nr 32

s. 4 Kontrollera mot PDF

SfU
1971:32 4

närmare
angivna anvisningar skall vid bedömningen av rätt till förtidspension
(sjukbidrag) främst beaktas vederbörandes faktiska arbetsprestation i
jämförelse med en fiUlt arbetsför arbetstagares normala prestation i samma
slags arbete och inte den utgående lönens storlek.

Det
utfärdade cirkuläret förutsätter ett organiserat samarbete mellan försäkringskassorna,
de skyddade verkstäderna och arbetsvårdsexpedi-tionerna. Det har ansetts
angeläget att rätten till förtidspension (sjukbidrag) tas upp till prövning i
enlighet med cirkuläret, eftersom detta är av grundläggande betydelse för
kostnadsfördelningen mellan å ena sidan huvudmännen och å andra sidan staten
och den allmänna pensioneringen.

Utredningen
rörande enhetlig lunesättning vid de skyddade verkstäderna

Den 29 mars 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
sakkunnig att undersöka möjligheterna att få till stånd mera enhetliga grunder
för lönesättning m. m, för personer sysselsatta i skyddade verkstäder.

Sedan
Landstingsförbundet och Kommunförbundet, å ena sidan, och
Kommunalarbetareförbundet, å andra sidan, i mars 1969 träffat preliminär
överenskommelse angående löne- och anställningsvillkoren för handikappade
arbetstagare vid kommunala verkstäder för skyddad sysselsättning, ansåg
utredningsmannen att ändamålet med hans utredning förfalUt. Detta anmälde han i
en skrivelse till inrikesministern den 7 juli 1969,

I
skrivelsen tog utredningsmannen upp frågan om samordning meUan lön och pension
för dem som åtnjuter förtidspension eller sjukbidrag.

Han anförde följande:

Från vissa håll har framhållits, att pensionärer i
allt för hög grad skulle gynnas om de finge behålla sina pensioner och
samtidigt ha möjUghet att nå samma timförtjänst som övriga arbetare. Det har å
andra sidan gjorts gällande, att högre löner som medför reduktion av pensioner,
skulle innebära en kostnadsöverflyttning från försäkringskassorna tiU
sjukvårdshuvudmännen något som vållat betänkligheter hos kommunförbunden.
Från handikapphåll har understrukits att pensionssystemet har en
rehabiliteringsfientiig konstruktion, som hos många handikappade människor inte
sällan försvagar det ekonomiska incitamentet tUl förvärvsarbete. Sistnämnda
problem har visseriigen delvis minskat i betydelse sedan riksförsäkringsverket
gett nya anvisningar angående pensionsreduktion för arbetare på skyddade
verkstäder. Men på handikapphåU anser man att frågan förtjänar ytterligare
prövning.

Utan
att ta närmare ställning till dessa olika synpunkter vUl jag. framhålla att en
fortsatt utredning av sådana och andra specialfrågor kan behöva övervägas, även
om huvudproblemet till stor del förts närmare en lösning genom den träffade
preliminära överenskommelsen och i viss mån genom riksförsäkringsverkets nya
anvisningar. Ett uppslag som härvid kan förtjäna att övervägas är möjligheten
tiU s. k. arbetsgivarinträde i socialförsäkringen dvs. att huvudmännen uppbär
pensionerna för de

s. 5 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:32 ''..... "..
......... '... ................ 5

arbetstagare
som är pensionärer förutsatt att dessa genom skyddat arbete uppnår en inkomst
som överstiger den pension de avstår ifrån. En allsidig och förutsättningslös
utredning av hithörande frågor har jag ansett falla utanför det mig lämnade
uppdraget.

1 en PM fogad vid skrivelsen nämndes som alternativ
till lösning av samordningsproblemen utöver arbetsgivarinträde möjligheten
att genom kollektiva bidrag från socialförsäkringen tiU huvudmännen motverka
en omfördelning av kostnaderna.

Koffimunförbundets
och Landstingsförbundets framställning till chefen för «öt(ialdepartementet

Motionen har samma syfte som den framstäUning
Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet gjort i en den 6 och
19 november 1970 dagtecknad skrivelse till chefen för socialdepartementet. .1
skrivelsen har förbunden hemställt att socialministern måtte uppdra åt
sjukpenningutredningen att utreda huruvida huvudmännen genom arbetsgivarinträde
kan få rätt att uppbära folkpension och ATP för arbetstagare på skyddade
verkstäder.

Som motiv för
framställningen har förbunden anfört följande.

Landstingsförbundets och kommunförbundets styrelser
anser det an- geläget att det
skapas förutsättningar för att samtliga arbetstagare vid de skyddade
verkstäderna omfattas av gemensamma löne- och anställningsbestämmelser. Ett
sådant system kan enligt förbundsstyrelsernas, förmenande erhållas genom att
huvudmännen genom s.k. arbetsgivarinträde får uppbära arbetstagarnas
pensionsförmåner mot att i gengäld utbetala ograverade löner enligt
bestämmelserna. Nuvarande lönesystem med ersättning dels från huvudmännen och
dels från socialförsäkringen upplevs av den enskilde arbetstagaren som
nedvärderande och stimulerar ej till ökad arbetsprestation. Systemet medför
dessutom avsevärda administrativa ölägenheter. Ett arbetsgivarinträde skulle
exempelvis innebära likartade löner för alla arbetstagare, att pensionen tills
vidare inte utgår, men med möjlighet att snabbt återfå pensionen om
förhållandena ändras, att arbetstagaren sjukpenningförsäkras i förhållande
til! sin arbetsinkomst samt att nuvarande statsbidragsbestämmelser omprövas.

Sjukpenningutredningen tillkallades enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för att utreda de tekniska
fömtsättningarna för att inordna sjukpenningen m. m. i beskattningssystemet.
Enligt direktiven skall utredningen under sitt arbete bl. a. pröva huruvida
ett mera allmänt arbetsgivarinträde kan vara en lösning på de administrativa
svårigheter som uppstår om beskattning införes.

Kommunförbundens
framställning är beroende av prövning i Kungl. Maj:ts kansli.

s. 6 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:32 6

Remissyttrandena

Arbetsmarknadsstyrelsen, Landstingsförbundet och
Kommunförbundet tillstyrker bifall till motionen. Riksförsäkringsverket
förklarar att verket inte vUl motsätta sig en utredning av det slag
motionärerna föreslagit.

Riksförsäkringsverket uttalar , att det föreslagna
arbetsgivarinträdet tydligen är avsett att ersätta den nuvarande sarnprdningen
rnellari uppburen lön och socialförsäkringsförmåner. Verket franihåller att,
ett arbetsgivarinträde på den allmänna pensioneringens område kommer att kräva
vissa lagändringar. En sådan lagstiftning medför problem och konsekvenser av
annan art än de som nu finns vid arbetsgivarinträde inom
sjukpenningförsäkringen. Verket utvecklar detla uttalande på följande sätt.

Vad beträffar arbetsgivarinträdets omfattning kan
ifrågasättas om inte detta för atfde av'försiägsställärria'åsyftade
vcfkiiihgärna'skall uppnås rimligen bör omfatta inte bara den allmänna
pénsioneii utan även övriga samordningsbara förmåner av offentlig- eller
privaträttslig natur såsom tjänstepensioner, yrkesskade- och andra
olycksfallslivräntor, skadestånd och sjukjjennirigförrriärier. De legala
aspekterria i detta hänseende måste i så fall klarläggas. Vill man inte
gé'arbetsgivarinlrädet en sådan omfattning uppkommer frågan, huruvida riågoh'
form av samordning skall bibehållas beträffande övriga förmåner.

1
kommunförbundens framställning åberopas som en särskilt önskvärd

effekt av ett arbetsgivarinträde att' afbetstagåfeh 'skäll' kiinnä' vara

placerad i sjukpenningklässéfter lönéri på'den skyddade verkstaden och

vid inträffande sjukdörnsfall få lippbärä'sjukpenning däreft'ér. Det må

framhållas att för déh sorri uppbär'förtidspéiisiöri och'arbetsgivarin

trädet innebär inte hägön förändring i arbetstagarens ställniiig som

förtidspensionär möjligheteriia ätt våra placerad i sjukpénningklass

och att vid sjukdom få uppbära "sjukpenning är begränsade i olika hän

seenden. '
'' '

Arbetsgivarinträdet
inom sjukpenningförsäkringen avser fast anställda med en sjuklön, sörh nörrhajt
överstiger beloppet av 'sjukpenningen. Några administrativa svårigheter
uppkommer i'allmähhét' inte; då det gäller att tillgodoräkna arbetsgivaren vad
häri skäll uppbara på gt'und av arbetsgivarinträdet. Vid ett arbetsgivarinträde
för årbétstägafé"f)å de skyddade verkstäderna korrirriér därérridf olika'
briistäridigHcter att komplicera det administrativa förfarandet.

Arbetsgivaren
kan sålunda endast äga tillgodoräkna sig pension för motsvarande tid som han
betalt lön till arbetstagaren. Här uppkommer frågan vad som skäll menas rhed
motsväraridé tid. Lönen' beräknas per timme, pensionen beräknas, månadsvis.
Att. kräva att arbetsgivaren utgivit full lön till arbetstagaren för hel.månad
för att han skall fä uppbära pensionen för månaden i. fråga torde våra lika
ötänkoart som att låta honom få tiilgodoräkriäsig pensionens hela
rriänadsbelopp trots att arbetstagaren bära arbetat sporadiskt under
inänäcleri. Hur avräkningen och jämförelsen än skall ordnas, torde det uppstå'
ett avsevärt redovisnings- och aviseringsarbete både för de skyddade verkstäderna
och de pensionsutbetalande organen. Man får sålunda observera

s. 7 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:32 7

att
den genomsnittliga arbetstiden per arbetstagare på .de skyddade verkstäderna ar
betydligt lägre än vad fallet är på den öppna fnarkna-den, beroende inte bära
på ätt många arbetstagare går endast på deltid, utan i lika hög grad på en
"mycket oregelbunden närvarofrekvens.

För
den händelse .arbetsgivarinträde införs inte bara beträffande allmän pension
utan också beträffande öyriga samordningsbara förmåner, t.ex. tjänstepension,
yrkesskade-, och trafiklivräntor m.m., .uppkp.nrimer motsvarande problem i
fråga, om dessa.

Slutsatsen av verkets .argumentering.är. att,verket
inte vill motsätta sig en utredning om ett .arbetsgivarinträde för
.pensionstagare på de skyddade verkstäderna. Utredningen bör.erUigt.verkets
mening gå ut på att klarlägga om fördelarna med. en sådan.anordning kan anses
överväga bl. a. de administrativa och andra .olägenheter som verket pekat på. Även
finansieringsfrågor bör beaktas.

Arbetsmarknadsstyrelsen
dinsluler sig i sitt yttrande till uppfattningen att handikappade.arbetstagare
vid skyddade, verkstäder bör arbeta under förhållanden som så mycket som
möjligt liknar dem som råder på den öppna arbetsmarknaden. Nuvarande lönesystem
med ersättning både från huvudmännen och socialförsäkringen stimulerar inte
till ökad arbetsprestation, och kan av den enskilda arbetstagaren upplevas som
mycket orättvist och nedvärderande. Med hänsyn härtill tillstyrker styrelsen
motionskravet om undersökning huruvida arbetsgivarinträde är lämpligt för
pensionstagare sysselsatta i skyddade verkstäder.

Landstingsförbundet
och Kommunförbundet tillstyrker motionen med hänvisning till förbundens
framställning till socialministern i november 1970.

Utskottet

Löne- och anställningsviUkoren för arbetstagare vid
skyddade verkstäder regleras sedan den. I juli 19,69, genom
avtal.,me.llan-vSvenska landstingsförbundet och - Svenska kpmmunförbutjdet å
ena ;Sidan,.och Svenska kommunalarbetareförbundet ä andra sidan. , Avtalet, har
till-lämpning på i princip alla arbetstagare som antagits för jskyddad sysselsättning
vid kommunal skyddad verkstad. Sedan den I juli.,1970,innehåller avtalet vissa
bestipmelser, om, .samordning , av aylöningsförmå-nerna med
socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som ersätter

' ' - ......................... .11 : 1.-: ::. .- : ,- v 7i""'r.-

bortfall av
arbetsinkotnst.,.,Sam.orjdniri[gen innebär bl, a. att ålderspension,
förtidspension, sjukhidrg, .änkepension ,och.jPerisipristillgkott, som utgives
från den allmänna.,pensioneringen,:Skallpå,visst.,sätt räkiias av på utgående
avlöningsförmårjer. ,pm de.sarnordningsbara förmånerria är större än den
intjänade arbetsinkomsten,.kan arbetsinkomsten reduceras bort till hela sitt
belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:32 S

Mot samordningsbestämmelserna har från olika håll
riktats kritik. Det har bl. a. sagts att systemet med ersättning dels från
huvudmännen, dels från socialförsäkringen är administrativt tungrott. Man har
också gjort gällande att systemet av den enskilde arbetstagaren ofta upplevs
som nedvärderande. Det stimulerar inte heller till ökad arbetsprestation. Mot
bakgrund härav har kommunförbunden i en framställning till socialministern i
november 1970 hemställt om utredning av frågan om huvudmännen genom
arbetsgivarinträde kan få rätt att uppbära folkpension och ATP för
arbetstagare på skyddade verkstäder. Genom ett sådant system skulle likartade
löner kunna betalas ut till alla arbetstagare mot rätt för arbetsgivaren att
uppbära efter samma modell som i viss utsträckning gäller inom
sjukpenningförsäkringen arbetstagarna tillkommande pensionsförmåner.

Förevarande
motion bygger på kommunförbundens framställning och mynnar ut i ett krav om
undersökning huruvida arbetsgivarinträde är lämpligt för pensionstagare
sysselsatta i skyddade verkstäder.

En
nackdel med samordningsbestämmelserna i nuvarande kollektivavtal sett ur
arbetstagarens synpunkt är att ökade arbetsinsatser inte alltid leder till
ökade arbetsinkomster för arbetstagare med pension.. Bestämmelserna kan således
sägas inrymma ett rehabiliteringsnegativt moment, som hos många arbetstagare på
skyddade verkstäder försvagar intresset för förvärvsarbete. Eriligt utskottets
bedömning skulle ett system med arbetsgivarinträde inte betyda någon materiell
förbättring för arbetstagarna i detta hänseende. Resultatet skulle för dem
inskränkas till att den nu i lön och pension uppdelade inkomsten skulle
om-rubriceras till att i sin helhet utgöra lön och att arbetsgivaren skulle
svara för utbetalning av den sammanlagda inkomsten med rätt att i efterhand
uppbära arbetstagaren tUIkommande pensionsförmåner.

För
arbetstagarna borde en ändring av samordningsbestämmelserna med sikte på
generösare regler vara att föredra. Enligt vad utskottet inhämtat har i de
förhandlingar som f. n. pågår om revidering av avtalet krav rests från
arbetstagarsidan om en komplettering av nuvarande samordningsregler med en
bestämmelse som garanterar arbetstagaren att alltid få behåUa viss del av
arbetsinkomsten. Skulle detta krav bli tillgodosett vid avtalsuppgörelsen,
uppnår man en klar materiell förbättring av nuvarande samordningssystem.

Mot ett system med' arbetsgivarinträde på
pensionsområdet kan förutom vissa invändningar av mera principiell natur
riktas invändningar som härrör från lagteko.iska och administrativa
överväganden. Riksförsäkringsverket har i sitt ovan återgivna 'ttrande
redovisat en del av dessa. A andra sidan kan också skäl anföras för införandet
av ett sådant system. De av utskcttet hörda remissinstanserna har med hänsyn
härtill tillstyrkt motionen eler som riksförsäkringsverket inte velat
motsätta sig en utredning"! « .'' '-8 °' föres1S| i motionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

SfU
1971:32 9

Enligt
utskottets uppfattning bör emellertid resultatet av pågående avtalsförhandlingar
avvaktas, innan ställning tas till en utredning om arbetsgivarinträde på
pensionsområdet. Även ytterligare erfarenheter av samordningsbestämmelserna bör
föreligga vid ett sådant ställningstagande. På grund härav och då frågan genom
kommuntörbundens framställning redan gjorts till föremål för Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet anser utskottet att motionen inte i dagens läge bör föranleda
någon riksdagens åtgärd. Utskottet får därför hemställa

att motionen 1971: 128
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm
den 26 oktober 1971

På
socialförsäkringsutskottets vägnar

ERIC
CARLSSON

Närvarande: herrar Carisson i Viksmanshyttan (c),
Lundberg (s), Fredriksson (s), Ringaby (m)*, fröken Sandell (s), herrar
Magnusson i Nennesholm (c), Karlsson i Ronneby (s), fm Håvik (s), herrar Nordberg
(s), Marcusson (s), fröken Bergström (fp), herrar Jonsson i Alingsås (fp)*,
Adolfsson (m), Björk i Gävle (c) och Olsson i Stockholm (vpk).

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

K LHeckmans Tryckerier AB, Stockholm 0106071

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.