Sök i Ratio Lex

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående samordningen av statliga pensioner till änkor, m. m.

1971 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SfU39, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående samordningen av statliga pensioner till änkor, m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 39 år 1971 SfU 1971:39

Nr 39

Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av motion angående samordningen av statliga pensioner
till änkor, m. m.

I motionen 1971: 476 av herr Nilsson i Agnas m. fl.
(m) har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

a) om en ingående och lättfattiig information om de
statliga efterlevandepensionerna, samt

b) om utredning syftande till borttagande eller
mildring av samordningseffekterna för statsanställda änkor efter
statstjänstemän.

Över
motionen har på utskottets begäran avgivits yttranden av statens personalpensionsverk,
statens avtalsverk. Statsanställdas förbund, TCO:s statstjänstemannasektion och
Sveriges akademikers centralorganisation.

Motionen

I motionen anförs att en statsanställd änka, vars
man varit anställd i statens tjänst, får sin änkepension samordnad med sin egen
statspension. Hon vidkännes d'ärigenom en betydande reduktion av sina pensionsförmåner.
Enligt motionärerna är den tekniska konstruktionen av samordningen svår att
förstå och inger hos pensionstagaren känslan av att bliva förfördelad. En grundläggande
orsak härtill är att statsanställda inte blir tillräckligt informerade om
samordningen.

Gällande
bestämmelser m. m.

Statstjänstemännen erhåller pension enligt statens
allmänna tjänstepensionsreglemente och statens pensionslöneförordning. Sedan
statstjänstemännen fått förhandlingsrätt tUlhör pensionsförhållanden de områden
om vilka parterna kan träffa avtal. Någon avtalsreglering av pensionsvillkoren
har ännu inte kommit till stånd. Frågor om pensionsvillkoren blir emellertid
föremål för överläggningar mellan avtalsverket och personalorganisationerna i
samband med löneförhandlingarna. Vad parterna därvid enas om redovisas i form
av hemställan till Kungl. Maj:t om författningsändringar av viss innebörd.

Det
statiiga pensionssystemet är tillämpligt på ordinarie och extra-ordinarie
tjänstemän samt på övriga tjänstemän under förutsättning att de uppfyller vissa
krav, bl. a. på viss tids tjänstgöring. Pension kan utgå som ålderspension,
sjukpension eller familjepension. För full ålders-

Riksdagen
1971. 11 saml. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 39 2

pension
krävs 30 tjänsteår. Pensionsunderlaget utgörs av slutlöneklas-sens lönebelopp i
den lönegrad tjänstemannen befinner sig vid pensionsfallet. Har tjänstemannen
haft lönegraden kortare tid än fem år kan dock pensionsunderlaget bli något
lägre. Vid högre lönegrader än 0 2 inräknas inte hela lönen i
pensionsunderlaget. Ålderspensionen och sjukpensionen utgör i princip 65 % av
pensionsunderlaget. Därtill kommer vissa rörliga tillägg och efter 67 års ålder
ett särskUt tiUägg, f. n. ca 200 kr,/månad. Familjepensionens storlek beror på
antalet efterlevande. En efterlevande får 32,5 % av pensionsunderlaget i
pension. Procenttalet stiger för varje ytterUgare efterlevande.

De
statliga pensionsförmånerna är samordnade enligt den s. k. bruttometoden med
förmånerna från den allmänna pensioneringen. Bruttosamordningen innebär att
den enskilde är berättigad tiU minst de förmåner som skall utgå enligt
pensionsreglementet, SkuUe folk- och till-läggspension tillsammantagna vid
något utbetalningstiUfälle överstiga tjänstepensionens belopp skall det högre
beloppet utbetalas. Samordningen gäUer enbart sådana pensioner som intjänats
samtidigt. En tjänsteman med endast tjugo tjänsteår får därför endast två
tredjedelar av folkpensionen samordnad. Fram till den 1 juli 1971 gällde
särskilda bestämmelser om samordning av familjepensionsförmån med annan personalpensionsförmån.
Enligt 7 § 5 mom. statens allmänna tjänstepensionsreglemente samordnades
familjepensionsförmån, som utgick enligt reglementet, med egenpensionsförmån
som den efterlevande förvärvat i statlig, kommunal eller privat anställning.
Samordningen innebar att familjepensionsförmånen om Kungl. Måj:t inte
förordnat annat skulle minskas med en fjärdedel, dock högst med belopp motsvarande
hela egenpensionen. Som en följd av överläggningar i samband med årets
avtalsrörelse har bestämmelserna i 7 § 5 mom. pensionsreglementet med
retroaktiv verkan upphört att gälla fr. o. m. den 1 juli 1971 (SFS 1971:521).

Det statliga pensionssystemet har särskilt vad
gäUer samordning mellan pension och socialförsäkringsförmåner ansetts
komplicerat och svårtillgängligt. Behovet av en på en gång utförlig och
lättfattlig redogörelse har ofta påtalats. Statens personalpensionsverk har
också strävat efter att successivt vidareutveckla sin informationsverksamhet. I
stora drag sker numera följande information i pensionsfrågor.

Varje
blivande statspensionär får från pensionsverket ett pensionsbevis med uppgift
om pensionsförmånens bruttobelopp, om lönegrad vid den förutsatta
avgångstidpunkten och, när pensionen "är avkortad, om den del som
pensionen utgör av hel pension. I beviset informeras vidare om att pensionen är
en kompletteringspension och om hur den beräknas med hänsyn till
socialförsäkringsförmåner.

När statspensionären blir
berättigad tiU allmän tilläggspension och

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 39 3

folkpension
jämte eventueUt pensionstiUskott får han från försäkringskassan ett skriftligt
besked om beloppet av dessa förmåner. Han får samtidigt av kassan underrättelse
om att kompletteringspensionen och socialförsäkringsförmånerna betalas ut av
pensionsverket i ett belopp.

En
gång om året får statspensionären från pensionsverket en specifikation som
visar hur stor del av det utbetalade pensionsbeloppet som är allmän
tilläggspension och folkpension.

Pensionär
och även den som fortfarande är i tjänst får, om han så önskar, en inom
pensionsverket utarbetad skriftlig redogörelse för det statiiga
pensionssystemet. Redogörelsen beskriver i förenklad form gällande regler för
hur den statliga pensionen ändrar sig när socialförsäkringsförmåner utgår
samtidigt. Pensionär med rätt till socialförsäkringsförmåner får då också en
specifikation som visar hur hans kompletteringspension är beräknad.

De.n
aktiva personalen har nu bättre möjligheter än tidigare att få information i
pensionsfrågor hos anställningsmyndigheten. Pensionsverket har nämligen
tillstäUt anställningsmydigheterna en katalog med anvisningar för handläggning
av pensionsärende samt anordnat kurser för arbetstagare som handlägger sådana
ärenden.

Personalen
hos vissa av anställningsmyndigheterna är ytterligare tillgodosett i
informationshänseende. Där tiUämpar man på försök ett personaladministrativt
datasystem som ökar information om pensionsförhållandena. De
tjänstematrikelutdrag, som man ämnar tillställa arbetstagarna vartannat år,
kommer att innehålla vissa från pensionssynpunkt betydelsefuUa uppgifter som
t. ex. om tidpunkt för erhållande av pensionsskydd och om ledigheter av
betydelse för tjänsteårsberäkningen.

De
statsanställdas huvudorganisationer bidrar verksamt till att informera i
pensionsfrågor. Informationen sprids främst genom handböcker och artiklar i
facktidskrifter. Dessutom förekommer kursverksamhet.

Frågan om ytterligare information om det statliga
pensionssystemet diskuterades i riksdagen den 15 april 1971 i anslutning till
en interpellation i ämnet. Statsrådet Löfberg förklarade i sitt svar att det,
trots det arbete som läggs ned på att informera om statens pensionsbestämmelser,
finns många pensionärer som vet aUtför litet. Enligt hans mening var det
därför motiverat med en ökad information åt pensionärerna. Det primära målet
borde vara att så enkelt och lättförståeligt som möjligt belysa hur det
statliga, pensionssystemet kompletterar den allmänna försäkringen och hur den
statUga pensionen konstruerats för det ändamålet. Även i övrigt borde
informationen gälla pensionsfakta av s'ärskilt intresse för dem som redan gått
i pension. Statsrådet förklarade sig beredd att medverka tiU att man utarbetar
en så uppbyggd pensionsfolder och delar ut den till alla statspensionärer. På
fråga av

s. 4 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 39 4

interpellanten
förklarade statsrådet att en sådan folder borde kunna föreligga inom ett år.

Remissyttrandena

Till kravet i motionen på en ingående och
lättfattlig information ställer sig remissinstanserna i huvudsak positiva.
Statens personalpensionsverk säger sig hysa starka sympatier för att snarast
gå ut till samtiiga pensionärer med en skrift, i vilken på ett så lättfattligt
sätt som möjligt belyses hur det statliga pensionssystemet kompletterar socialförsäkringarna.
TCO-S efterlyser i likhet med motionärema bättre information till de
statsanställda om pensionssamordningens verkningar och menar att det bör åligga
staten som arbetsgivare att svara för en sådan information. SACO föreslår att
ingående och lättfattiig upplysning kommer till stånd beträffande hela det
statliga pensionssystemet och inte endast beträffande efterlevandepensionerna.
Statsanställdas förbimd medger att bestämmelserna är komplicerade och att detta
ställer särskilda anspråk på information. Problemet har å andra sidan
fortlöpande varit föremål för uppmärksamhet från de fackliga organisationerna
och statens personalpensionsverk. Enligt förbundets mening tUlgodoses informationsbehovet
tillfredsställande på detta sätt.

När
det gäller frågan om utredning i syfte att mildra eller slopa
samordningsreglerna i fråga om efterlevandepensioner pekar samtliga
remissinstanser på att detta är en förhandlingsfråga, ehum ännu inte reglerad i
kollektivavtal. Motionen avstyrkes därför i denna del.

Utskottet

I motionen hemställs dels om utredning i syfte att
liberalisera eller upphäva samordningsreglerna beträffande familjepension i
statens allmänna tjänstepensionsreglemente, dels om utarbetande av en ingående
och lättfattlig information om de statiiga efterlevandepensionerna.

De
samordningsregler som motionärerna åsyftar var vid tidpunkten för motionens
avlämnande intagna i 7 § 5 mom. tjänstepensionsreglementet. Enligt detta
stadgande samordnades familjepensionsförmån som utgick enligt reglementet med
egenpensionsförmån som den efterlevande förvärvat i statlig, kommunal eller
privat anställning. Samordningen innebar att familjepensionsförmånen minskades
med en fjärdedel dock högst med belopp motsvarande egenpensionen. Som en följd
av överläggningar mellan statens avtalsverk och personalorganisationerna i
samband med årets avtalsrörelse har besfämmel-serna i 7 § 5 mom,
tjänstepensionsreglementet upphört att gälla från den 1 juli 1971, Motionens
syfte i denna del har således blivit helt till-

s. 5 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 39 5

godosett
och någon åtgärd från riksdagens sida är inte påkallad.

När
det gäller frågan om information angående det statliga pensionssystemet vill
utskottet framhålla att åtskilligt redan nu görs i detta hänseende såväl av
statens personalpensionsverk som av de statsanställdas organisationer. Det
statliga pensionssystemet framstår emellertid för många som komplicerat och
utfärdade bestämmelser anses svårlästa och invecklade. Behov av upplysning om
systemets uppbyggnad och de enskilda bestämmelsernas innebörd och konsekvenser,
inte minst i fråga om samordning med socialförsäkringsförmånerna, är därför
stort, I likhet med motionärerna och flertalet av de i ärendet hörda
remissinstanserna anser utskottet att en satsning bör göras på ökad information
om den statiiga tjänstepensioneringen. Som framgår av den föregående
redogörelsen har det för frågor av detta slag ansvariga statsrådet i svar på en
interpellation tidigare i år förklarat sig beredd att medverka till att en
pensionsfolder utarbetas med upplysningar på ett enkelt och lättförståeUgt
sätt om väsentiiga pensionsfakta. Enligt vad utskotiet inhämtat har man inom
statens personalpensionsverk påbörjat arbetet med utarbetandet av en sådan
informationsbroschyr. Då således motionens syfte kan väntas bli tillgodosett
genom detta arbete är någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte
påkallad.

Med hänvisning till det
anförda får utskottet därför hemstäUa

att motionen 1971:476 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

Stockholm
den 16 november 1971

På
socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande:
herrar Fredriksson (s), Lundberg (s), Jonsson i Mora (fp)*, herrar Ringaby (m),
Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar
Mundebo (fp), Nordberg (s), Björck i Nässjö (m), Marcusson (s), fröken Pehrsson
(c), herrar Hermansson i Malmberget (vpk)*, Andersson i Nybro (c) och Signell
(s),

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

N. O .Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.