Sök i Ratio Lex

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående beräkningen av tilläggspension för hemarbetande i vissa fall

1971 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SfU5, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående beräkningen av tilläggspension för hemarbetande i vissa fall

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 5 år 1971 SfU 1971:5

Nr 5

Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av motioner angående beräkningen av tilläggspension för
hemarbetande i vissa fall.

Socialförsäkringsutskottet har i ett sammanhang
behandlat följande tre motioner, nämligen

1)
motionen 1971: 713 av fru
Kristensson. i vilken hemställts »att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte
hemställa om utredning och förslag syftande till införande av rätt för
hemarbetande make att tillgodoräkna sig pensionsår inom ATP för den tid då de
vårdar barn i förskoleåldern»;

2)
motionen 1971: 718 av fru
Olsson i Hölö och fröken Andersson i Stockholm, i vilken hemställts »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att
pensionsförsäkringskommittén får 1 uppdrag att grundligt överväga frågan om att
barnavårdande uppgifter i hemmet skall medföra rätt till ATP-poäng under ett
begränsat antal år i enlighet med vad i motionen anförts»;

3)
motionen 1971: 727 av herrar
Werner i Malmö och Komstedt, i vilken hemställts »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av gällande lagstiftning att
vård av anhörig och tillsyn av minderårigt barn skall få tillgodoräknas vid
beräkning av till-läggspension».

Gällande
bestämmelser

Försäkringen för tilläggspension enligt lagen om
allmän försäkring avser att bereda bl. a. ålderspension och förtidspension
utöver folkpensionen. Rätten till tilläggspension grundas på inkomsten av det
förvärvsarbete, som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen
är avvägd i förhållande till denna inkomst.

Den
inkomst som blir pensionsgrundande inom tilläggspensioneringen är den
försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16
år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den
försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt
lagen om allmän försäkring är inte pensionsgrundande.

Den
pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss
minimigräns, det vid årets ingång gällande basbeloppet. Maximigränsen för
beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det
vid årets ingång gällande basbeloppet.

Riksdagen
1971. 11 saml. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 5 2

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst
fastställs för en försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom.
Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid
årets ingång.

Ålderspension
utgår under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för
minst tre år. Ålderspension utgår fr. o. m. den månad under vilken den
försäkrade fyller 67 år med möjlighet till förtida och uppskjutet
pensionsuttag efter samma regler som inom folkpensioneringen.

Storleken
av den ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör 60 procent av
produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pensionen skall utges, och
medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om
pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än 15 år, medeltalet av de 15
högsta poängtalen (femtonårs-regeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats honom
för mindre än 30 år, skall dock nämnda produkt minskas med 1/30 för varje år,
som antalet poängår understiger 30 (trettioårsregeln). I pensioneringens
inledningsskede har 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för dem som är
födda åren 18961914.

Motionerna

I motion 1971: 713 framhålls att många föräldrar,
som eljest skulle välja att förvärvsarbeta, i brist på barntillsynsplatser
måste stanna hemma och se till barnen. Genom sina insatser i hemmet gör dessa
föräldrar lika väsentlig samhällsnytta som om de förvärvsarbetar i konventionell
mening, inte minst med tanke på att de avlastar samhällets hårt ansträngda
barntillsynsinstitutioner. Eftersom barnavårdande arbete i hemmet inte är
pensionsgrundande, riskerar föräldrarna att inte nå upp tiU fullt antal ATP-år.
Enligt, motionären bör ATP-systemet ändras så att föräldrar tillförs pensionsår
för tillsyn av barn i förskoleåldern, åtminstone ett halvt pensionsår per
inkomstlöst år med en maximering till t. ex. tio pensionsår. Eftersom
pensionsförsäkringskommittén av allt att döma inte kommer att ta upp frågan i
sitt snart avlämnade slutbetänkande, bör en särskild utredning tillsättas.

I
motion 1971: 718 understryks också att många föräldrar, särskilt
flerbarnsföräldrar, kan få svårt att komma upp i 30 pensionsgrundande år.
Motionärerna anser därför att den som vårdar barn i hemmet bör få tillgodoräkna
sig ATP-poäng för ett begränsat antal år. Förslagsvis kan motionärerna tänka
sig att ATP-poäng skall kunna tillgodoräknas den som i hemmet vårdar barn som
ej fyllt tre år och att sådant tillgodoräknande bör kunna ske för sammanlagt
högst tio år.

I
motion 1971: 727 framförs liknande synpunkter. Enligt motionärerna bör den som
inte kan uppnå 30 pensionsgrundande pensionsår på

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 5 3

grund
av vårdinsatser i hemmet få som pensionsgrundande tillgodoräkna sig de år
vederbörande avhållit sig från förvärvsarbete för att vårda nära anhörig eller
minderårigt barn;

Tidigare
bebandling

Frågan om en självständig pensionsrätt för
hemarbetande kvinnor och om rätt till s. k. gratispoäng eller gratisår vid
pensionsberäkningen för föräldrar, som lämnat sitt förvärvsarbete för att ta
vård om minderåriga barn, har behandlats av riksdagen vid ett flertal
tillfällen under 1960-talet. En redogörelse härför finns intagen i andra
lagutskottets utlåtande 1968: 64, till vilket hänvisas. Här må endast nämnas
att motionsyrkanden om utredning och förslag angående nämnda frågor.genomgående
avslagits av riksdagen. Mot förslag om en självständig pensionsrätt för
hemarbetande kvinnor har invänts, att pensionsavgifterna skulle komma att
drabba familjens kontantinkomster, dvs. regelmässigt makens arbetsförtjänst bl.
a. under den tid då i många fall familjens kostnader för barnens underhåll och
uppfostran är stora. Förslaget om införande av gratispoäng har ansetts innebära
ett avsteg från den inom tilläggspensioneringen grundläggande principen om
förvärvsinkomst som förutsättning för pension. Det har också framhållits att
det för rätt till hel ålderspension kiävs endast 30 pensionsgrundande år och
att tack vare denna regel pensionens storlek i allmänhet inte påverkas för den,
som något eller några år avhåller sig från förvärvsarbete. Bortovaron påverkar
som regel inte heller de tillgodoräknade pensionspoängens storlek, eftersom
denna beräknas med utgångspunkt i de 15 bästa poängåren. Vid behandlingen av
motionsyrkandena 1968, 1969 och 1970 (2LU 1968: 64, 1969: 30 och 1970: 44)
erinrade andra lagutskottet om att pensionsförsäkringskommittén fått i uppdrag
att utreda frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män inom den allmänna
pensioneringen och också fått till sig överlämnat motioner om en allmän
egenpension. Utskottet uttalade att kommittén härigenom hade i uppgift att
pröva frågor som uppenbarligen innefattade problem av den art som aktualiserats
genom motionerna, varför något initiativ från riksdagens sida i anledning härav
inte var erforderligt.

Utskottet

I förevarande motioner framhålls att många
föräldrar som avstår från förvärvsarbete för att vårda minderåriga barn kan få
svårt att tjäna in tillräckligt många peiisiönsgrundande år för att full
tilläggspension skall utgå. Motionerna syftar till sådana ändringar av
gällande regler att föräldrar skall få tillgodoräkna sig pensionsår inom
tilläggspensioneringen för år då de vårdar barn i hemmet. I motionen 1971: 713
föreslås att rätten skall begränsas till vård av barn i förskoleåldern och

s. 4 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 5 4

avse
åtminstone ett halvt pensionsår per inkomstlöst år med en maximering till tio
pensionsår. I motionen 1971: 718 föreslås att rätten skall begränsas till
sådana fall där vården avser barn som ej fyllt tre år. Samma maximering, tio
år, som i den föregående motionen föreslås. Motionen 1971: 727 vill med vård av
minderårigt barn jämställa vård av annan nära anhörig.

Motioner
med i huvudsak samma syfte har behandlats av riksdagen vid upprepade tillfällen
och senast under fjolåret. Motionerna har avslagits under hänvisning till att
den föreslagna ordningen innebär ett avsteg från den grundläggande principen
att rätt till tilläggspension skall baseras på inkomst av förvärvsarbete. Det
har också framhållits att några års bortovaro från förvärvsarbete inte hindrar
att en försäkrad får full tilläggspension, eftersom det för sådan pension
krävs 30 pensionsgrundande år eller åtskilhga år färre än som regelmässigt motsvarar
den försäkrades aktiva tid. Bortovaron behöver inte heller påverka pensionens
storlek, då denna beräknas med utgångspunkt från de 15 bästa poängåren. Under.de senaste åren har också erinrats om att
pensionsförsäkringskommittén skall utreda frågan om jämställdhet mellan kvinnor
och män inom den allmänna pensioneringen och även fått till sig överlämnat
motioner om en allmän egenpension. Det har ansetts att kommittén därigenom haft
till uppgift att pröva frågor som uppenbarligen innefattade problem av den art
som aktualiserats genom motionerna.

Pensionsförsäkringskommittén
avser att avlämna sitt slutbetänkande inom kort. Även om detta inte skulle
innehålla några konkreta förslag till direkta lösningar av just de problem som
motionerna aktualiserar bör kommitténs ställningstagande i fråga om den
framtida utformningen av familjepensioneringen bli av betydelse för berörda
problem. Det bör vidare nämnas att pensionsålderskommittén under sitt arbete
med prövning av frågan om en rörligare pensionsålder skall undersöka i vad mån
det låter sig göra att inom ramen för nuvarande ATP-system öppna möjlighet att
tjäna in pensionspoäng efter 65 års ålder. En sådan ordning skulle kunna bli
lösningen för åtskilliga av de i motionerna åsyftade försäkrade.

Med
hänsyn till det utredningsarbete som således pågår inom de nu nämnda
kommittéerna anser utskottet att motionerna, i överensstämmelse med riksdagens
ställningstaganden tidigare år, inte bör föranleda någon åtgärd.

Utskottet får därför hemställa att motionerna
1971:713, 1971:718 och 1971:727 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm
den 2 mars 1971

På
socialförsäkringsutskottets vägnar

ERIC
CARLSSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 5 5

Närvarande:
herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Lundberg (s), Jonsson i Mora (fp),
Fredriksson (s), Ringaby (m), fröken Sandell (s), herrar Magnusson i Nennesholm
(c), Karlsson i Ronneby (s), Mundebo (fp), fru Håvik (s), herrar Björck i
Nässjö (m). Nordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson i Malmberget
(vpk) och Signell (s).

Reservation

av herrar Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m),
Magnusson i Nennesholm (c), Mundebo (fp), Björck i Nässjö (m) och fröken
Pehrsson (c), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4
som börjar med orden »Motioner med» och slutar med orden »någon åtgärd» bort
ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är de hemarbetandes
ställning i ATP-systemet inte tillfredsställande. Genom sina insatser i hemmet
gör dessa samma nytta ur samhällets synpunkt som om de varit förvärvsarbetande
i konventionell mening. Framför allt gäller detta i sådana fall där de
hemarbetande vårdar sina barn före inträdet i grundskolan, varigenom samhällets
barnavårdsinstitutioner avlastas.

Den
förra året antagna skattereformen avsåg att bl. a. främja de hemarbetandes
valfrihet mellan yrkesarbete och fortsatt hemarbete. Om denna valfrihet skall
få någon mening, måste samhället se till att föräldrar med små barn bereds
möjlighet att få barnen omhändertagna under arbetstiden. Eftersom samhällets
barntillsynsresurser är otillräckliga, torde ett mycket stort antal föräldrar
nödgas att avstå från för-värsvarbete för att vårda sina barn i hemmet. Det
framstår under sådana förhållanden som konsekvent att man i
tilläggspensionssystemet inför möjlighet att jämställa sådan barnpassning med
förvärvsarbete. Utskottet vill därför i princip ansluta sig till den tanke som
tas upp i motionerna att föräldrar skall tillföras pensionsår i viss begränsad
utsträckning för tillsyn av barn i hemmet. Hur en sådan ordning bör genomföras
får bli föremål för närmare utredning. Vid denna bör även kunna prövas om samma
system lämpligen bör införas vid vård av annan nära anhörig i hemmet.»

dels
ock att utskottet bort hemställa

»A. att riksdagen i anledning av motionerna
1971:713, 1971:718 och 1971: 727 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om rätt för hemarbetande att i vissa fall få tillgodoräkna
pensionsår inom tilläggspensioneringen; samt

B. att motionerna, i den mån de inte kan anses
besvarade genom vad utskottet hemställt under A., inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

KIE.cl, TOr.rk .,.4B.S, n ,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.