Sök i Ratio Lex

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående grupplivförsäkring för hemmafruar

1971 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SfU7, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående grupplivförsäkring för hemmafruar

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 7 år 1971 SfU 1971: 7

Nr 7

Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av motion angående grupplivförsäkring för hemmafruar.

I motionen 1971: 344 av herr Johansson i Skärstad
m. fl. behandlas det problem som i ekonomiskt hänseende uppstår för en familj i
samband med att en hemmaarbetande hustru avlider. Motionärerna anför att vissa
kategorier kunnat ordna ett tillfredsställande försäkringsskydd genom att
hustrun anslutits till mannens kollektiva grupplivförsäkring. I många fall har
emellertid denna lösning inte stått till buds och motionärerna vill därför att
hustrur skall få lagenlig rätt att mot erläggan-de av avgift inträda i sin
makes grupplivförsäkring.

Motionärerna
yrkar »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning av
hemmafruarnas trygghetsfrågor i enlighet med de i motionen anförda
riktlinjerna».

Grupplivförsäkringar

Under 1960-talet har grupplivförsäkruigar trätt i
kraft för stora delar av det svenska folket. Praktiskt taget alla kollektivt
anställda omfattas av tjänstegrupplivförsäkringar för vilka arbetsgivarna
betalar premien. I allt väsentligt gäller samma villkor för alla dessa
försäkringar. Vid en försäkrad arbetstagares frånfälle utgår helt grundbelopp
med 31 500 kr., om den försäkrade vid dödsfallet ej fyllt 55 år och efterlämnar
make eller barn eller föräldrar. För varje barn under 17 år utgår
tilläggsbelopp med 9 000 kr. För barn mellan 17 och 20 år utgår tilläggsbelopp
med 8 000-5 000 kr. För försäkrade som vid dödsfallet är 55-67 år trappas
grundbeloppet successivt av till 4 000 kr.

Den
försäkrade arbetstagarens make eUer maka är, även om egen anställning inte
föreligger, ansluten till tjänstegrupplivförsäkring. Detsamma gäller kvinna
som under äktenskapsliknande förhållanden sammanbor med den försäkrade. Vid
makes dödsfall utgår begravningshjälp med 2 000 kr. och halvt tilläggsbelopp
med 4 500 kr. för varje gemensamt hemmaboende barn under 17 år.

Tjänstegrupplivförsäkringar
omfattar i dag ca 3 milj. anställda och 680 000 medförsäkrade makar. Vid sidan
om tjänstegrupplivförsäkringar har utvecklats en vidsträckt verksamhet med
grupplivförsäkringar omfattande olika kategorier människor. Försäkringarna
byggs upp med de mest olikartade kollektiv som bas. De kan omfatta medlemmar i
en

Riksdagen
1971. 11 saml. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU
1971:7 2

facklig
organisation eller annan förening, mödrar med barn under 16 år, fastighetsägare
som belånar sina hus i ett visst kreditinstitut etc. Dessa fonner av
grupplivförsäkringar lämnar regelmässigt utrymme för medinträde för den
försäkrades maka eller make. Till vissa försäkringar ansluts makar
automatiskt, i andra fall fordras särskild anmälan. I sistnämnda fall
uppställs krav på att en dominerande del av makarna skall vara anslutna för att
försäkringen i den delen skall träda i kraft. De frivilliga grupplivförsäkringarnas
skydd vid makes frånfälle är i allmänhet fullständigare än
tjänstegrupplivförsäkringamas på det sättet att förekomsten av barn inte är
villkor för ersättning. De frivilliga grupplivförsäkringarna omfattar ca 3
milj. direkt försäkrade och ca 900 000 medförsäkrade makar.

Tidigare
riksdagsbehandling

Frågan om en obligatorisk dödsfallsförsäkring har
vid åtskilliga tillfällen behandlats av riksdagen. Här må hänvisas till
redogörelsen i 2LU 1967:44.

Vid
1967 års riksdag prövades frågan om införande av en allmän grupplivförsäkring.
Andra lagutskottet yttrade då i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 44:

Utvecklingen beträffande grupplivförsäkringar har
gått snabbt. Antalet arbetstagare som omfattas av tjänstegrupplivförsäkringar
är i dag avsevärt fler än för fyra år sedan, då försäkringsformen fick sitt
genombrott. Framför allt har försäkringsskyddet blivit effektivare genom att
flertalet grupplivförsäkringar kompletterats så att även för make till
försäkrad ges ett icke obetydligt skydd i de fall då minderåriga barn finns i
familjen. Härigenom har motionärernas syfte att bereda försäkringsskydd vid
hemarbetande hustrus död väsentligen tillgodosetts i varje fall då verkligt
behov därav föreligger. Beträffande personer som ej har tjänstegrupplivförsäkring
vill utskottet framhålla att vederbörande genom frivillig grupplivförsäkring i
regel kan få samma skydd som en tjänstegrupplivförsäkring erbjuder och att det
endast i sällsynta fall torde förhålla sig så, att den som är intresserad av att
erhålla ett försäkringsskydd på kollektiv basis är betagen denna möjlighet.
Mot angivna bakgrund och med hänsyn till vad utskottet framhöll vid
riksdagsbehandlingen 1966 - nämligen att frågan om förbättring och utökning av
det sociala trygghetssystemet är föremål för utredning i olika avseenden -kan
utskottet inte finna det motiverat att ingripa på området lagstiftningsvägen.
Det är självfallet ur allmän synpunkt av värde att medborgarna söker förbättra
sitt efterlevandeskydd utöver det som erbjuds genom samhälleliga åtgärder. Det
är därför önskvärt att en god anslutning erhålles till de olika
försäkringsformer, som finns på området. Bristande kärmedom om existerande
försäkringsmöjligheter kan medverka till att vissa människor ej av eget
initiativ förbättrar sitt försäkringsskydd. Det finns dock anledning räkna med
att försäkringsanstalterna liksom hitintills kommer att föra en aktiv
upplysningsverksamhet på detta område.

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:7 3

Vid utskottsutlåtandet var fogad en reservation av
företrädarna i utskottet för folkpartiet och centerpartiet. I reservationen
yrkades att riksdagen hos Kungl. Maj;t skulle anhålla om »en kartläggning av
behovet av ökat skydd genom grupplivförsäkring samt om en utredning avseende
möjligheterna att införa ett allmänt försäkringsskydd liknande det som i form
av grupplivförsäkring genom kollektivavtal tillförsäkrats vissa grupper på
arbetsmarknaden».

En
motion med samma yrkande som i den nu förevarande avslogs av fjolårets riksdag
på hemställan av andra lagutskottet, som behandlade motionen i utlåtandet nr
10. Utskottet anförde bl. a.:

Enligt utskottets bedömning har praktiskt taget aUa
som önskar tillhöra en grupplivförsäkring möjlighet därtill.
Tjänstegrupplivförsäkringar inkluderar makar och även de flesta frivilliga
grupplivförsäkringar innebär möjlighet till makeanslutning. Något behov av
lagstiftning av den art motionärerna syftar till kan inte anses föreligga och
utskottet avstyrker därför motionsyrkandet. De problem som kan ligga bakom motionen
torde främst hänga samman med bristande kunskap bland medborgarna om olika
försäkringsmöjligheter. Det finns anledning räkna med att försäkringsbolagen
liksom hittills kommer att vara aktiva när det gäller upplysningsverksamhet på
det aktuella området.

Utskottet

I förevarande motion behandlas försäkringsskyddet
för familjer i samband med hustruns bortgång. Motionärerna gör gällande att
hustru i många fall saknar möjlighet att ansluta sig till mannens kollektiva
grupplivförsäkring. De föreslår att hustru skall få lagenlig rätt att mot
erläggande av avgift inträda i sin makes grupplivförsäkring.

En
likalydande motion behandlades av andra lagutskottet under fjolårets riksdag.
I sitt utlåtande, som var enhälligt, erinrade utskottet inledningsvis om den
starka expansion som under den senaste tioårsperioden skett i fråga om
försäkringsbolagens verksamhet med grupplivförsäkringar. Utskottet
konstaterade att praktiskt taget alla kollektivav-talsanställda omfattades av
tjänstegrupplivförsäkringar och att även de anställdas makar var anslutna till
dessa försäkringar. Även beträffande de frivilliga grupplivförsäkringarna, som
enligt utskottet omfattade 2,5 mQ-joner direkt försäkrade, framhöll utskottet
att de flesta av dessa innebar möjlighet till makeanslutning. Med hänsyn
härtill ansåg utskottet något behov av den föreslagna lagstiftningsåtgärden
inte föreligga, och utskottet avstyrkte därför motionsyrkandet. Utskottets
hemställan bifölls av riksdagens båda kamrar utan debatt.

Någon
anledning för riksdagen att i år intaga annan ståndpunkt föreligger enligt
utskottets mening inte. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionsyrkandet och hemställer

s. 4 Kontrollera mot PDF

SfU 1971: 7 4

att
motionen 1971: 344 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm
den 2 mars 1971

På
socialförsäkringsutskottets vägnar ERIC CARLSSON

Närvarande:
herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Lundberg (s), Jonsson i Mora (fp),
Fredriksson (s), Ringaby (m), fröken Sandell (s), herrar Magnusson i Nennesholm
(c), Karlsson i Ronneby (s), Mundebo (fp), fru Håvik (s), herr Björck i Nässjö
(m), fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson i Malmberget (vpk), Marcusson
(s)"* och Signell (s).

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

ESSELTE TRYCK, STHLM 71 712088

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.