Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående de ensamståendes situation
1971 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SoU16, Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående de ensamståendes situation
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Socialutskottets
betänkande nr 16 år 1971 SoU 1971:16
Nr 16
Socialutskottets
betänkande i anledning av motion angående de ensamståendes situation.
I motionen 1971: 749 av herr Helén m. fl. (fp)
yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t mätte hemstäUa om en
skyndsam, allsidig översyn av de problem, vilka möter olika kategorier
ensamstående i samhället, samt om förslag till effektiva åtgärder för att
avhjälpa dessa.
Motionen
I motionen anförs att även om de en och en halv
miljon människor i landet, som kan betecknas som ensamstående, utgör en mycket
skiftande grapp, uppvisar gruppen som helhet i vissa sociala och ekonomiska
avseenden påtagliga skillnader gentemot de gifta och sammanboende.
Motionärerna
pekar inledningsvis på uppgifter från låginkomstutredningen som bl. a, utvisar
att ogifta män generellt ligger lägre i lönehänseende än gifta män, att
förvärvsarbetsgraden bland de ogifta männen är lägre än bland de gifta och att
sjukligheten bland de ogifta är större än bland de gifta.
Motionärema
framhåller en rad områden där de anser de ensamstående vara missgynnade och
anför därvid i huvudsak följande.
Hänsynen
tUl barnfamiljernas särskilda behov har länge inneburit att de ensamstående
fått stå tillbaka vid fördelningen av det tillgängliga bostadsbeståndet.
Särskilt problematiskt blir detta vid skilsmässa för den av makarna som mister
rätten till den gemensamma bostaden.
Att
de statliga bosättningslånen förbehållits familjer upplevs av de ensamstående
som en orättvisa. Det är inte självklart att bosättningen är mindre kostsam för
ensamboende än för två sammanboende.
Ensamheten
upplevs ofta värre i storstaden än i glesbygden. Genom gemenskapsanordningar
och nya bosättnings- och umgängesformer kan en del av de alltför stora
skillnaderna mellan giftas och ensamståendes rent mänskliga situation komma att
försvinna.
Förslag
från olika håll om en utbyggd boendeservice bör snarast möjligt komma tUl
stånd.
ökad
produktion av mindre och flexibla bostäder är ett angeläget önskemål.
Riksdagen
1971. 12 saml. Nr 16
SoU 1971:16 2
Hjälp med barntillsynen för ensamstående med bam måste
erbjudas på ett mer generöst sätt av samhället i form av fler bamstugeplatser,
familjedaghem och bättre service vid planeringen av nybebyggelse.
För
alla yrkesarbetande föräldrar innebär sjukdom hos barnen spe-cieUa problem. I
mänga fall torde rätt till egen sjukpenning under barnets sjukdom för förälder
som stannar hemma vara ett gott alternativ till social hemhjälp. Det är
angeläget att familjepolitiska kommittén snarast kommer med förslag till
åtgärder i detta syfte.
För
många ensamstående med underhållsplikt är underhållet mycket betungande. I vad
gäller de rent ekonomiska konsekvenserna av en upplösning av ett äktenskap
torde förbättringar kunna åstadkommas, och det bör undersökas i vilken män det
är möjligt att vid beskattningen ta hänsyn tUl de frånskilda
underhållspliktigas ofta svära situation.
Tidigare
riksdagsbehandling
Motioner angående de ensamståendes problem med i
huvudsak samma innehåll som motionen 1971:749 har behandlats vid 1965, 1966,
1967, 1968, 1969 och 1970 års riksdagar. Motionema som avstyrkts av aUmänna
beredningsutskottet (ABU 1965: 10, 1966: 8, 1967: 28, 1968: 57, 1969: 1 och
1970: 55) har inte föranlett någon riksdagens åtgärd. AUmärma
beredningsutskottet har ansett att problemen var väsentliga och att det var
angeläget att söka finna lösningar pä dem. Med hänvisning till pågående
utredningsverksamhet m. m. och de resultat därav som var att förvänta samt
till att de upptagna frågorna inte gällde enbart de ensamstående utan alla
grapper i samhället och därför borde integreras i större sammanhang har
utskottet avstyrkt motionema.
Pågående
utredningar m. m.
Bostadsfrågor (tillgång till bostäder,
gemenskapsanordningar i bostadsområden och boendeservice) har behandlats av
ungdomsbostadsutredningen och behandlas för närvarande av den är 1967
tillsatta servicekommittén och av en år 1970 tUlkallad utredning rörande det
framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning m, m,
(boendeutred-ningen). Servicekommittén utreder för närvarande frågor om
anordningar för service i bostadsområdena i form av tjänster samt möjligheter
till gemenskap och kontakt åt de boende.
Ungdomsbostadsutredningen
avgav är 1970 ett betänkande »Ungdom Bostad, Servicebostäder för ungdom m,
fl,» (SOU 1970:43) med förslag tUl väsentiiga förbättringar av de ensamståendes
situation pä bostadsmarknaden. Utredningen föreslog anordnande av s. k. servicebostäder
m. m. inte endast för ungdom utan även i stor utsträckning för ensamstående
utan åldersbegränsning. Bostäderna borde i första
SoU 1971:16 3
hand
utformas för ensamstående, dock att ensamstående med barn under skolåldern
övergångsvis skall kunna utnyttja bostäderna. Vidare föreslogs bl. a. att
ensamstående skall likställas med gifta utan barn vid tilldelning av bostad
genom bostadsförmedling och att bosättningslån skall kunna utgå tiU
ensamstående utan barn.
Boendeutredningen
har i uppgift att göra en bedömning av bostadsbyggandets omfattning och
inriktning under tiden fram till mitten av 1980-talet och göra de
bostadspolitiska överväganden som härvid aktualiseras. I direktiven för
utredningen anförs bl. a. att frågan om lägenhetsproduktionens fördelning pä
olika storleksklasser bör uppmärksammas inte minst mot bakgrund av en väntad
såväl relativ som absolut ökning av antalet en- och tvåpersonershushåll.
Utredningen bör uppmärksamma att den totala boendemiljön bör utformas pä ett
sådant sätt att den bidrar till att utjämna levnadsvillkoren mellan människor
samt att den ger trygghet för de boende och ökade möjligheter till kontakt
människor emellan. Vidare framhålls att en angelägen bostadspolitisk uppgift
bör vara att främja en allsidig hushållssammansättning i bostadsområdena och
att en lämplig kombination av bostäder och arbetsplatser kan skapa ökat
underlag för serviceanordningar. Utredningen bör vidare bl. a. föreslå åtgärder
som kan vara ägnade att underlätta de kommunala bostadsförmedlingarnas
medverkan till att åstadkomma en allsidig hushållssammansättning i
bostadsområdena.
Kungl.
Maj:t har i prop. 1971: 1, bU. 13, s. 196208 på grundval av
ungdomsbostadsutredningens betänkande föreslagit riksdagen att godkänna
riktlinjer för främjande av bostadsförsörjningen för ungdomar och andra
personer som har behov av bostad av genomgångskaraktär, m. m. Förslagen har
nyligen behandlats och godtagits av riksdagen (civilutskottets betänkande 1971:
12, s. 2324). I Kungl. Maj:ts förslag anförs att vissa frågor av långsiktig
art rörande bostadsförsörjningen för ungdomar m. fl. bör prövas ytterligare i
ett större sammanhang. Utan dröjsmål bör dock vidtas speciella åtgärder för att
tillgodose det mer tillfälliga bostadsbehovet för ungdomar, såväl studerande
som yrkesarbetande, samt andra personer som behöver bostad i samband med t.
ex. flyttning av sysselsättningsskäl, skilsmässa eller invandring. Bland dessa
åtgärder anges främst produktion av specialbostäder genomgångsbostäder som
upplåts i möblerat skick. Ansvaret för planeringen och genomförandet av
produktionen av dessa genomgångsbostäder förutsätts som för
bostadsförsörjningen i övrigt ligga hos kommunerna. Det understryks att det är
av vikt att boendeservicen är väl utbyggd och så utformad att den blir
tillgänglig för alla inom bostadsområdet, vilket dock inte hindrar att
genomgångsbostäderna kan behöva i begränsad omfattning förses med vissa
särskilda kollektiva komplement.
Enligt
kungörelsen (1946: 570, omtryckt 1953: 330, ändrad senast 1969:781) om statliga
bosättningslån kan sådana lån med högst 6 000
SoU 1971:16 4
kr.
utan säkerhet utlämnas till trolovade eller äkta makar, ensamstående föräldrar
samt tUl personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden. Ungdomsbostadsutredningen föreslog som angivits i det
föregående att sådana lån skall kunna utgå även till ensamstående utan barn.
Genom beslut i december 1970 har Kungl. Maj:t överlämnat
ungdomsbostadsutredningens betänkande i denna del jämte remissyttranden däröver
till familjepolitiska kommittén för prövning i anslutning till en översyn av
reglerna för bosättningslån, som kommittén tidigare under år 1970 erhållit i
uppdrag att verkställa.
Frågor
om barntillsyn skaU behandlas av 1968 års barnstugeutredning. Enligt
tilläggsdirektiv av år 1969 skall utredningen bl. a. utforma riktlinjer för
utarbetande av kommunala barntUlsynsplaner, Utredningen bör därvid söka finna
en planeringsmetodik för utbyggnad av en barntillsyn som tillgodoser
efterfrågan frän förvärvsarbetande föräldrar m, fl. Frågor om bamtillsyn såsom
en del av samhällets service i bostadsområdena faller även inom arbetsområdet
för servicekommittén och boendeutredningen.
Förslag
om rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn har senast behandlats av
riksdagen år 1970. Andra lagutskottet hänvisade i utlåtande (2LU 1970: 27) med
anledning av en motion i frågan tUl ett departementschefsuttalande vari
anförts att denna fråga tillhör de problem som familjepolitiska kommittén får
anledning att pröva under sina fortsatta överväganden rörande ett eventuellt
värdnadsbidrag. I direktiven för familjepolitiska kommittén har angivits att
frågan om införande av ett vårdbidrag bör prövas. I direktiven sägs bl. a.
vidare att kommittén bör vara oförhindrad att även undersöka och lägga fram
förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under utredningen bör särskild uppmärksamhet
ägnas åt olika kategorier ensamma bamförsörjare.
Frågor
om underhållsplikt skall behandlas av de år 1969 tillkallade
familjelagssakkunniga. I direktiven anförs att formerna för ingående och
upplösning av äktenskap bör förenklas. Det minskade ömsesidiga beroende mellan
makarna som är en följd av nutida utbUdnings-, arbetsmarknads- och
socialpolitik måste resultera i att äktenskapets rättsverkningar begränsas i
skilda hänseenden. I fråga om underhållsbidrag efter skilsmässa sägs i
direktiven att utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara, att
underhållsbidrag mellan makar inte skall komma i fråga efter upplösning av
äktenskapet. Det kan dock vara svårt att genomföra denna princip fullt ut
anförs det vidare. Att helt utesluta rätt till underhåUsbidrag för frånskild
make skulle i vissa fall kunna leda tUl obilliga konsekvenser.
Frågor
om avdrag för underhållsbidrag vid beskattningen behandlas av den år 1969
tUlsatta skatteutredningen om periodiskt understöd.
SoU 1971:16 5
Utskottet
I motionen 1971:749 anges en rad problem som ofta
uppstår för ensamstående i fråga om bosättning, bostad, boendeservice,
barntillsyn och fullgörande av underhållsplikt. Motionärerna hemställer mot denna
bakgrund om en skyndsam, allsidig översyn av de problem som möter olika
kategorier ensamstående och om förslag tUl effektiva åtgärder för att lösa
problemen.
På
de områden som berörs av de i motionen upptagna frågorna pågår för närvarande
åtskilliga utredningar. Frågor om gemenskapsanordningar och service i
bostadsområdena behandlas således av servicekommittén. Boendeutredningen
arbetar med frågor om bostadsförsörjningen för olika kategorier och om
boendemiljön avseende ett längre tidsperspektiv. Familjepolitiska kommittén,
som har i uppgift att utreda frågan om samhällets ekonomiska stöd åt
barnfamiljerna, skall ägna särskild uppmärksamhet åt olika kategorier ensamma
bamförsörjare. I tilläggsdirektiv har kommittén fått i uppdrag att pröva frågan
huruvida statliga bosättningslån skall stå öppna även för ensamstående utan
barn. Frågor om underhållsbidrag efter skilsmässa och om efterlevande makes
ställning i arvsrättsligt avseende skall tas upp av familjelagssakkunniga.
Frågor om barntillsyn behandlas av 1968 års barnstugeutredning.
Skatteutredningen om periodiskt understöd har enligt sina direktiv att behandla
frågor om avdrag för underhållsbidrag vid beskattningen. I detta sammanhang
finns också anledning erinra om att riksdagen för kort tid sedan antagit
riktlinjer för främjande av bostadsförsörjningen för ungdomar och för personer
som t. ex. med anledning av skilsmässa har behov av bostad av
genomgångskaraktär.
Av
den lämnade redovisningen framgår att utredningar pågår som avser alla de
områden som berörs i motionen. Med hänsyn härtill och dä de problem som uppstår
för ensamstående i många fall är av samma karaktär som för andra grapper finns
det enligt utskottets mening inte anledning att tillsätta en utredning av den
art som motionärema begär.
Utskottet hemställer
att motionen 1971: 749
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 5 maj 1971
På socialutskottets vägnar
RUNE GUSTAVSSON
Närvarande:
herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Dahlberg (s), fru Skantz (s),
herr Hyltander (fp)*, fru Sigurdsen (s), herrar Åkerlind (m), Johnsson i
Blentarp (s)*, fra Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Wijkman
(m)* och Nilsson i Växjö (s)*.
*
Ej närvarande vid betänkandets justering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
SoU 1971:16
Reservation
av
herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp), som anser att
deb
det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med orden »Pä de» och
slutar med orden »motionärerna begär» bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet
delar den uppfattning, som ligger till grund för motionen, nämligen att många
grupper av ensamstående för närvarande missgynnas då det gäller samhällelig
service och andra förmåner som lämnas av det allmänna. Den svåra
bostadssituationen i landet drabbar främst de ensamstående. Livslång bosättning
i inneboenderam är inte ovanlig. Ensamma åldringar har svårt att få vård.
Förbättrad hjälp med barntillsyn är av stor betydelse för ensamstående med
barn. Här finns alltså problemkomplex, som måste lösas för att inte de
ensamstående skall behöva inta en särställning i samhället, vilket de nu med
rätta ofta anser vara fallet.
Man
kan inte bortse ifrån att vissa problem för de ensamstående aldrig kan lösas
integrerade i likartade problem för andra grupper. En del av de ensamståendes
problem är alltför speciella. Det fordras därför i många fall en särbehandling
av de ensamståendes problem för att dessa skall kunna uppmärksammas, beaktas
och lösas. Utskottet tillstyrker således motionen.
dels att utskottet bort hemställa »att riksdagen
med bifall tUl motionen 1971: 749 hos Kungl. Maj:t begär dels en skyndsam,
allsidig översyn av de problem, vilka möter olika kategorier ensamstående i
samhället, dels förslag till effektiva åtgärder för att avhjälpa problemen.»
N, o, Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.