Sök i Ratio Lex

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om en utredning angående sabbatsår

1971 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SoU17, Socialutskottets betänkande i anledning av motion om en utredning angående sabbatsår

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialutskottets
betänkande nr 17 år 1971 SoU 1971:17

Nr 17

Socialutskottets
betänkande i anledning av motion om en utredning angående sabbatsår.

I motionen 1971: 762 av fru andre vice talmannen
Nettelbrandt m, fl, (fp) hemställs »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl,
Maj:t begära utredning rörande möjlighetema att inom ramen för den allmänna försäkringen
eUer annorledes ge enskilda individer rätt att under livstiden åtnjuta längre
sammanhängande ledighet i form av sabbatsperioder».

Vissa
bestämmelser beträffande semester och annan ledighet, m. m.

Enligt 1963 års semesterlag äger arbetstagare på
grund av det arbete, som han under ett kalenderår (kvalifikationsår) utfört för
arbetsgivarens räkning, rätt att av denne erhålla semester, överenskommelse kan
ttäffas om att annan tidsperiod av samma längd skall gälla som
kvalifikationsår. Semestern skall utgå under året näst efter kvalifikationsåret
men får efter överenskommelse åtnjutas tidigare. Går året för semestem till
ända utan att arbetsgivaren berett arbetstagaren den semester, vartill han
varit berättigad kan arbetstagaren inte kräva ut semester. Han erhåller emeUertid
rätt till ersättning för den förlorade semestern med belopp, motsvarande den
lön han skulle åtnjutit under semestern. Fråga om skadestånd kan även uppkomma.
Semestern utgör enligt semesterlagen i allmänhet fyra veckor per år. För vissa
arbetstagare med radiologiskt arbete är semestern enligt en. särskild lag sex
veckor.

På
det statliga området meddelas i 10 kap. av allmänna avlöningsavtalet för
statliga och vissa andra tjänstemän (AST) bestämmelser om semester och
semesterersättning. Antalet semesterdagar varierar enligt huvudregeln mellan 24
och 40 dagar, I allmänhet räknas inte söndagar som semesterdagar. Den ståtlige
arbetsgivaren bestämmer semesterns förläggning med hänsyn till göromälens
behöriga gäng och under hänsynstagande i möjligaste män. till tjänstemannens
önskemål. Om semestem, som på detta område i regel skall utgå under
kvalifikationsåret, på grand av tjänstgöringsförhållandena ej kunnat utfås
under kvalifikationsåret eller arbetsgivaren finner skäl medge det, får
semestern åtnjutas under tiden den 1 januariden 31 maj året därefter. Således
finnes viss möjlighet för en statstjänsteman, som under ett helt år avstår från
semester, att under påföljande år åtnjuta en relativt lång sammanhängande
ledighet, nämligen om han under detta år bereds tillfälle att i en följd

Riksdagen
1971. 12 saml. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:17 2

taga ut semester för båda åren.

Enligt AST har ordinarie, extra ordinarie och i vissa
fall extra tjänsteman möjlighet att i vissa fall delvis bibehålla lönen under
tjänstledighet för enskild angelägenhet. I detta hänseende må nämnas, att
tjänsteman, som beviljas tjänstledighet för studier, äger rätt till lön med
B-avdrag sammanlagt 240 dagar under loppet av tio pä varandra följande
kalenderår, om arbetsgivaren finner studierna angelägna från tjänstesynpunkt.
Om studierna av arbetsgivaren prövas vara synnerligen betydelsefulla från
tjänstesynpunkt eller fråga är om utbildningskurs vid verket skall dock full
lön utgå, I förevarande hänseende finns specialbestämmelser inom ett flertal
områden, bl, a, undervisningsområdet. Här kan också nämnas att vid värd av
adoptivbarn eller i adoptionssyfte mottaget fosterbarn adoptiv- eller
fostermodern erhåller lön med B-avdrag längst t, o, m, I80:e dagen efter
barnets födelse.

Här må tilläggas att i AST regleras inte rätten till
tjänstledighet utan endast vilka förmåner som utgår om ledighet beviljats (jfr
följande avsnitt).

Universitetslärare kan i viss utsträckning befrias frän
tjänstgöringsskyldighet för att vederbörande skall få tillfälle till
vetenskapligt arbete. Således kan professor och laborator erhålla befrielse
helt eller delvis frän övriga tjänstegöromäl, som åligger honom, om han på
grund av dessa icke kan medhinna visst forskningsarbete av väsentlig betydelse
för ämne, som hans tjänst omfattar. Befrielse från övriga tjänstegöromäl får
dock omfatta sammanlagt högst en termin under varje period av fem år (71 §
första stycket 2 e) och 72 § universitetsstadgan, SFS 1964: 461), Innehavare av
tjänst som docent kan för att beredas tillfälle tiU vetenskapligt arbete få
befrielse från tjänstgöringsskyldighet under högst två terminer för varje
period av tre år.

Ledighet för vuxecistudier. Studiefinansiering

I motionen anförs bl, a, att
sammanhängande sabbatsledigheter skulle kunna spela en avgörande roll för
personer som önskar bedriva studier men som har svårt att få ledigt från
arbetet utan att göra alltför stora ekonomiska förluster. Med hänsyn härtill
finns det anledning erinra om att diskussioner f, n, pågår mellan LO, TCO och
SAF om hur man avtalsvägen skall kunna få en lösning till stånd på detta
problem. Vidare har regeringen utfärdat nya anvisningar, cirkulär (1970: 388)
om tjänstledighet med C-avdrag m, m, C-avdrag innebär att lön inte utgår.
Bland nyheterna märks att ledighet för studier får beviljas i sammanlagt tre år
under en tioårsperiod, vilket bl. a, underlättar de anstäUdas deltagande i
vuxenutbildning. Sommaren 1970 gav SAF ut ett delägarcirkulär angående ledighet
för studier, SAF rekommenderar att företagen intar en välvUlig inställning till
de anställdas önskemål om ledighet för studier

s. 3 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:
J7 3

även om dessa avser utbildning som i första hand syftar
till att tillfredsställa den enskUdes önskemål och ambitioner. Cirkuläret
innehåller dock vissa reservationer som t, ex, att ledighet för studier inte
innebär någon garanti för den anställde att fä återgå till samma arbete eller
erhålla samma förtjänst efter avslutad utbildning (se även 2LU 1968: 70),

Den år 1968 tillkallade kommittén för studiestöd åt vuxna
(SVUX) skall utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen (direktiv: se
Riksdagsberättelsen 1969: U 51),

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1966 års riksdag behandlades
tvä likalydande motioner i vilka framställdes yrkande av i princip samma
innehåll som i den i detta utlåtande behandlade motionen, 1966 års motioner
blev föremål för en omfattande remissbehandling. Yttranden avgavs av
arbetsmarknadsstyrelsen. Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen,
Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation.
Tjänstemännens centralorganisation. Svenska landstingsförbundet. Svenska
kommunförbundet och Svenska stadsförbundet.

Flera av remissinstanserna var positiva till eller visade
intresse för den i motionerna framförda tankegången om införandet av någon form
av sabbatsledighet pä den svenska arbetsmarknaden. Däremot ställde sig
flertalet av nämnda instanser avvisande tiU den av motionärerna begärda
utredningen. Såsom grund för denna inställning åberopades i flera fall,
nämligen av SACO och SR, att frågan borde lösas avtalsvägen. Även TCO ansåg,
att de frågor som i sammanhanget främst borde uppmärksammas var av sådan
karaktär, att de i första hand borde prövas av arbetsmarknadens parter och att
frågan om eventuella ändringar i det allmänna socialförsäkringssystemet i
avvaktan härpå inte krävde några särskUda åtgärder; huruvida den kommande
utvecklingen kunde motivera statliga åtgärder beträffande den aktuella frågan
kunde vid tiden för yttrandet inte förutses. De tre kommunförbunden ansåg under
hänvisning till bl, a, samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska synpunkter,
att skäl ej förelåg att företaga utredning om sabbatsår, SAF uttalade att några
bärande skäl för den begärda utredningen icke före-bragts medan LO på i
yttrandet anförda skäl fann, att de i motionerna redovisade motiven och kraven
för sabbatsledighet inte kunde ligga till grund för en utredning. Arbetsmarknadsstyrelsen
framhöll, att mänga olika skäl kunde anföras för en större flexibilitet i såväl
fördelningen av arbetstiden under den aktiva tiden som dennas längd. Styrelsen
ansåg, att hithörande spörsmål förtjänade uppmärksamhet vid diskussionen bl,
a, av utformningen av den allmänna försäkringen.

Remissyttrandena har redovisats i princip i sin helhet
i andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1966. I utlåtandet har även lämnats

s. 4 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:17 4

vissa
uppgifter rörande sabbatsledighet i andra länder.

Andra
lagutskottet anförde i nämnda av riksdagen godkända utlåtande efter att i
korthet ha redogjort för remissmyndigheternas ställningstagande följande.

Om arbetsgivare och arbetstagare skulle finna det
önskvärt och lämpligt att arbetstagare beredes längre ledighet för
fortbildning eller för annat ändamål torde detta enligt utskottets mening som
hittills kunna lösas genom överenskommelser. Med hänsyn härtill och till den
inställning som flertalet remissinstanser tagit i fråga om motionärernas
förslag bör motionerna icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Även vid 1969 års riksdag väcktes motioner med i
stort sett samma yrkande som det nu förevarande, I sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 8 refererade andra lagutskottet sitt ovannämnda yttrande från år
1966 och anförde vidare.

Utskottet vidhåller sin uppfattning, att det inte
finns anledning att hemställa om en sådan utredning rörande sabbatsledighet som
motionärerna avser. Utöver de tidigare anförda skälen kan tiUäggas, att ett
allmänt genomförande av sabbatsledighet i den omfattning som motionerna syftar
till uppenbarligen skulle, medföra mycket höga kostnader och att vid en
jämförelse med andra aktuella reformkrav införandet av en allmän sådan ledighet
måste bedömas som mindre angelägen.

Vid förra årets riksdag avslog riksdagen på
hemställan av andra lagutskottet (2LU 1970: 16) motionen om utredning rörande
sabbatsperioder. Utskottet uttalade efter en redogörelse för den tidigare riksdagsbehandlingen
av frågan att sedan 1969 ingenting inträffat som gav anledning tiU ändrat
ställningstagande från utskottets sida.

Till
de tre utskottsutlåtandena för vilka här redogjorts fogades utförligt
motiverade reservationer.

Utskottet

Motionärerna viU att riksdagen skall begära en
utredning rörande möjligheterna att bereda den enskilde rätt att under den
aktiva tiden i arbetslivet ta ut längre sammanhängande ledighet, s. k.
sabbatsperioder. En sådan utredning bör enligt motionärerna avse två
huvudfrågor. I första hand bör utredas frågan vilken funktion en sådan ledighet
skall fylla för grupper och olika individer samt för vilka tidsperioder av en
människas liv behovet av sammanhängande ledighet kan vara på olika sätt
motiverat. En annan huvudfråga bör gälla de praktiska och ekonomiska problem
som är förknippade med ett sabbatsår. Enligt motionärernas mening bör det bl.
a. undersökas om frågan kan lösas inom ramen för den allmänna försäkringen.

Motioner
med samma innebörd avslogs på hemställan av andra lagutskottet av såväl 1966
års som 1969 års och 1970 års riksdagar. De år 1966 väckta motionerna blev
föremål för en omfattande remissbe-

s. 5 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:17 5

handling.
Även om vissa av remissinstanserna visade positivt intresse för frågan ställde
sig flertalet avvisande till en utredning om införande av sabbatsledighet. Från
flera arbetstagarorganisationer anfördes, att frågan borde lösas avtalsvägen.
Andra lagutskottet anförde att om arbetsgivare och arbetstagare skulle finna
det önskvärt och lämpligt att arbetstagare bereddes längre ledighet för
fortbildning eller för annat ändamål torde detta som hittills kunna lösas genom
överenskommelser. Vid behandlingen 1969 och 1970 av motionerna i ämnet anförde
utskottet också att ett allmänt genomförande av sabbatsledighet i den omfattning
som motionema syftade till uppenbarligen skulle medföra mycket höga kostnader
och att vid en jämförelse med andra aktuella reformkrav införandet av en allmän
sådan ledighet måste bedömas som mindre angelägen.

Socialutskottet
kan ansluta sig till de skäl som i enlighet med den lämnade redovisningen
tidigare anförts mot motionsförslag om sabbatsledighet. Med anledning av att i
motionen starkt understryks behovet av att bereda personer som nu är ute i
förvärvslivet möjlighet till studier vill utskottet framhålla att överläggning
pågår mellan arbetsmarknadens parter om rätt till ledighet för studier och att
frågorna om studiefinansieringen för de vuxenstuderande sedan år 1968 är
föremål för en särskild utredning.

Utskottet hemställer

att motionen 1971: 762
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm
den 5 maj 1971

På socialutskottets vägnar

RUNE GUSTAVSSON

Närvarande:
herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp). Dahlberg (s), fru Skantz (s),
herr Hyltander (fp), fru Sigurdsen (s), herrar Åkerlind (m), Johnsson i
Blentarp (s)*, fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Wijkman
(m)* och Nilsson i Växjö (s)*.

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av
herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser

deb
att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med »Motioner med»
och slutar på s. 5 med »särskild utredning» bort ha följande lydelse:

»I
likhet med vad flera remissinstanser framhöll år 1966 i yttrande över motioner
med i huvudsak samma innehåll som den aktuella anser

s. 6 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:17 6

utskottet
att frågan om möjligheter för enskilda individer att under den aktiva tiden
erhålla en längre sammanhängande ledighet från sitt ordinarie arbete än den
semestern utgör en s. k, sabbatsledighet är av stort intresse. Bland annat
det hårt uppskruvade tempo som nutidsmänniskan lever i och som alltför ofta
resulterar i besvärande stressåkommor gör det önskvärt att åtminstone någon
gång under den aktiva perioden få komma i åtnjutande av sådan ledighet.
Vuxenutbildningen har också kommit in i bilden på ett nytt sätt.

Utskottet
vill här framhålla, att man inom allt flera länder via överenskommelser
mellan arbetsmarknadsparterna eller eljest infört möjligheter till
långledighet av här åsyftat slag. Dessa utländska erfarenheter manar enligt
utskottets mening till efterföljd.

Åtskilliga
problem uppstår emellertid i samband med införandet av sådan sammanhängande
ledighet. Utskottet vill framför allt peka på de samhällsekonomiska aspekterna,
som är svåra att överblicka. Sabbatsledighet torde knappast kunna bli aktuell
i större utsträckning förrän näringslivet anpassat sig efter den förra året
antagna sänkningen av arbetstiden. Men även om en viss arbetstid skulle gå
förlorad, bör rekreation och utbildning kunna få positiva verkningar på
arbetsprestationernas kvantitet och kvalitet. Beträffande en hel del
befattningshavare, i synnerhet sådana med specialistfunktion eller i nyckelposition,
kan sannolikt uppstå svårigheter att anskaffa ersättare under ledighetsperioden.
Detta gäller också åtskilliga jordbrukare och andra småföretagare. Härtill
måste hänsyn tas. Finansieringen av längledigheten kan tänkas ske på flera
olika sätt. Motionärerna anser att det bl, a, bör övervägas att inordna denna i
socialförsäkringssystemet. Eventuellt kan den aktiva tiden individuellt
regleras med hänsyn till utnyttjad långledighet. Det kan inte komma i fråga att
genom lagstiftning pålägga företagen att utan vidare bära en extra kostnad. Men
frågan om eventuella försäkringsavgifter kan bli föremål för förhandlingar
mellan arbetsmarknadens parter. Det är möjligt att vissa grupper av löntagare
är mera intresserade än andra av en uppgörelse av detta slag och därmed
förenade uppoffringar för att fä tillfälle till en längre ledighet frän sin
ordinarie sysselsättning. Enligt utskottets mening bör alla dessa frågor av
praktiskt och organisatoriskt slag utredas.

Det
vore enligt utskottets mening beklagligt om man lät frågeställningar, som inte
är omedelbart aktuella och vid första anblicken kan förefalla svårlösta
förhindra en närmare undersökning av möjligheterna att genomföra en reform som
för många människor kan te sig som ett betydelsefullt inslag i en framtida
standardhöjning när ekonomiska och administrativa förutsättningar därför
föreligger. Utskottet förordar av denna anledning att den av motionärerna
begärda utredningen kommer till stånd.

Även om frågan om
beredande av möjlighet till längre sammanhang-

s. 7 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:17 7

ande
ledighet kan bli en förhandlingsfräga mellan arbetsmarknadens parter, anser
utskottet bland annat med hänsyn tiU de samhällsekonomiska verkningarna och
den eventuella inordningen i socialförsäkringssystemet det angeläget att
frågan utredes genom samhällets försorg, som mänga gånger tidigare skett i
andra fall. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att i direktiven tiU den
förra året tillsatta pensionsälderskommittén uttalas att angelägenheten av en
sänkning av pensionsåldern bör vägas mot andra reformönskemål. Folkpartiet har
i olika sammanhang pläderat för en flexibel pensionsålder och man kan inte
bortse från att det i åtskilliga yrkesgrupper kan finnas människor som vill
och har fysisk och psykisk förmåga därtill kvarstå i produktionslivet så
länge som möjligt samtidigt som de är intresserade av att i ett tidigare skede
av sitt liv få en längre tids ledighet för att ägna sig åt aktiviteter som den
i motionen förordade sabbatsledigheten är avsedd att ge utrymme åt.

Slutligen
vill utskottet betona att frågan om införande av långledig-heter får ses på
lång sikt. Den kan dock komma att fä den största betydelse för medborgarna och
har framtiden för sig, I vårt samhälle där genom en fortgående
effektivitetshöjning inom det ekonomiska livet och samhällslivet i övrigt
bättre levnadsvillkor för människorna ter sig möjliga årtionde efter årtionde
bör man nu anlägga ett vidare perspektiv. Utskottet förordar alltså att den av
motionärerna föreslagna utredningen kommer till stånd,»

dels att utskottet bort hemställa »att riksdagen
med bifall till motionen 1971:762 hos Kungl, Maj:t begär utredning angående
möjligheterna att inom ramen för den aUmänna försäkringen eller annorledes ge
enskilda individer rätt att under den aktiva levnadsperioden åtnjuta längre
sammanhängande ledighet i form av sabbatsperioder,»

N, o, Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.