Sök i Ratio Lex

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ett hälsocentrum i Vindeln

1971 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SoU22, Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ett hälsocentrum i Vindeln

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialutskottets
betänkande nr 22 år 1971 SoU 1971:22

Nr 22

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ett
bälso-centrum i Vindeln.

Motionen

I motionen 1971:769 av herr Nygren
m. fl. (s, c, fp, m, vpk) har hemställts »att riksdagen måtte besluta att hos
Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning beträffande förläggning av ett
hälsocentrum i Vindeln i huvudsak enUgt de riktlinjer som angivits i motionen».

I motionen framhåUs inledningsvis betydelsen av
förebyggande hälsovård. Mot denna bakgrund finner motionärerna det
utomordentligt angeläget att en anläggning för förebyggande hälsovård ett
hälsocentrum kommer tiU stånd. De föreslår att frågan om förläggning av ett
hälsocentrum till Vindeln utreds. Det bör bli utredningens uppgift att bedöma
hur en sådan anläggning skall utformas och vilken inriktning och omfattning den
bör ha.

I det följande lämnas i motionen vissa synpunkter pä de
behandUngs-former som bör förekomma vid anläggningen. Verksamheten bör ha stor
bredd, från hälsoinriktad semesterrekreation och förebyggande hälsovård till
rehabUitering och konvalescentvärd. Motionärerna pekar i detta sammanhang pä
att ett hälsocentrum kunde bli av stort värde för den kliniska forskningen vid
framför allt Umeå medicinska fakultet.

I motionen framhålls att anläggningen bör utformas så att
den medger mångsidig användning. Härigenom kan man åstadkomma bästa möjliga
driftekonomi och samtidigt säkra ett kontinuerligt utnyttjande. Turist-och
fritidsintressen kommer här in i bilden anför motionärema.

Den begärda utredningen bör, trots att ett hälsocentrum i
hög grad berör de uppgifter som normalt åvilar landstingen, pröva även
finanse-ringsfrågan.

I fråga om lokaliseringen av ett hälsocentrum finns enligt
motionärerna en rad särskilda omständigheter som talar för att det bör
förläggas tiU Vindeln. Härvid pekar moUonärerna bl. a. på att Vindeln har ett
geografiskt och kommunikationsmässigt gynnsamt läge med en intressant topografi
och en omväxlande terräng.

Motionärerna framhåller att lokalisering av det föreslagna
hälso-centrumet till Vindeln skulle vara av betydelse från sysselsättningssynpunkt
och innebära utnyttjande av de miljövården som man velat slå vakt om.

Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 22 2

1970
års riksdag

I motioner till 1970 års riksdag yrkades att en
plan borde utarbetas för anläggning av en rekreationsort kurortsanstalt i
Vindelådalen. Motionerna behandlades av allmänna beredningsutskottet.
Remissyttranden inhämtades från socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,
arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens län och från
rektorsämbetet vid Umeå universitet efter hörande av medicinska fakulteten.

Socialstyrelsen
framhöll att det torde bli svårt att rekrytera kvalificerad sjukvårdspersonal
tUl en sjukvärdsanläggning i Vindeln. Däremot ansåg styrelsen att det ej bör
vara något hinder att en kuranstalt för friska personer i behov av vila, motion
och rekreation byggs.

Riksförsäkringsverket
upplyste att verket lämnar kostnadsfri vård åt personer, som lider av
ledgångsreumatism och andra reumatiska sjukdomar. För ändamålet disponerar
verket sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Are med sammarUagt omkring 580
vårdplatser. Till sjukhuset i Tranås är knuten en avdelning för betalande
patienter, det s. k. badhotellet med 90 platser. Hotellet har visat sig mycket
eftersökt av personer, som önskat vård i första hand vid åkommor av fömt
nämnt slag utan att vara i behov av egentlig sjukhusvård. Den omständigheten
att kurhotellet ligger i anslutning tUl sjukhuset anses medföra vissa fördelar
för såväl sjukhuset som hotellet eftersom man gemensamt kan utnyttja
behandlings- och undersökningsresurser. Vårdkostnaderna för både sjukhuset och
kurhotellet kan härigenom hällas nere. Avsikten är att i varierande omfattning
använda badhotellet för sjukhuspatienter för att åstadkomma ökad flexibilitet i
fråga om sjukhusets vårdresurser.

Vad
beträffar de praktiska förutsättningarna att placera den av motionärema tänkta
kuranstalten i Vindelådalen framhöll verket följande.

Riksförsäkringsverkets erfarenhet av den
sjukvårdande verksamheten ger vid handen att svårigheter kan föreligga att
anskaffa läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, kuratorer, läkarsekreterare m.
fl. Så har varit fallet främst i Åre, där det varit mycket svårt att besätta
platsen som överläkare och där man såsom underläkare fått och alltjämt har
utländska medicine kandidater som regelmässigt stannar mycket kort tid. Att
skaffa övrig personal av nyss angivet slag har likaledes varit mycket svårt,
och svårigheterna har inte lättat. Däremot har man inte haft något besvär att
skaffa annan personal såsom sjukvårds- och ekonomibiträden. I det hänseendet
kan det sägas att sjukhuset torde ha haft viss inverkan på sysselsättningen i
en utflyttningskommun av Åres karaktär om också inte i någon mera betydande
omfattning (antalet hos sjukhuset anställda uppgår till knappt ett sjuttiotal).

Motionärernas
syfte tycks snarast vara att skapa en rekreationsanläggning, som kanske inte
så mycket har karaktär av sjukhus av det slag som verket driver i Tranås,
Nynäshamn och Are utan är närmare besläktad med det kurhotell som verket har i
Tranås och det fjällhotell som då var under byggnad i Are. Dock synes man lägga
huvudvikten vid rekreation. Enligt verkets menmg får det anses tveksamt om man
under en stor del av året kan konkurrera med internationella kurorter med
hänsyn

s. 3 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 22 3

till
det svenska klimatets beskaffenhet under t. ex. senhösten och vintern. Därför
är det svårt att bedöma om en sådan anläggning har fömtsätt-ningar att kunna
drivas och skapa sysselsättning åt bygdens befolkning. En anläggning av nu
angivet slag skulle i huvudsak innebära en satsning på turism. Detta är i
första hand en kommunal fråga. Om och i sä fall i vad mån staten kunde
tänkas lämna bidrag därtill har riksförsäkringsverket från sina utgångspunkter
inte möjligheter att bedöma.

I yttrandet från medicinska faktultetén vid Umeå
universitet i vilket yttrande rektorsämbetet vid universitet instämde anfördes,
att en större anläggning i Vindelådalen för rekreation, medicinsk
rehabilitering och konvalescentvård, kombinerad med allsidiga
motionsanläggningar, avsedda för såväl vinter- som sommaridrotter, tveklöst
skulle vara av stor betydelse för sjukvården inom Umeå regionsjukhus'
upptagningsområde samt för den kliniska forskningen vid medicinska fakulteten
i Umeå. Fakulteten tog inte ställning till var i Vindelådalen anläggningen
borde placeras men påpekade bl. a. att Hällnäs sjukhus borde bilda kärnan i den
föreslagna anläggningen.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län, som överlämnade yttranden från landstingets
förvaltningsutskott, länsläkarorganisationen, Västerbottens turisttrafikförbund
samt kommunalnämnden i Vindeln, anförde för egen del följande.

Motionärerna har föreslagit en rekreationsanläggning
i Vindelådalen. Enligt länsstyrelsens mening kan en anläggning av den typ som
riksförsäkringsverket bedriver i Åre och Nynäshamn synas väl motiverad i övre
Norrland, där en anläggning av sådant slag saknas. Placeras den i en ort i
närheten av regionsjukhuset och universitetet i Umeå kan vårdspecialister och
medicinsk expertis från dessa institutioner stäUas till förfogande. Vindeln
ligger med hänsyn härtill väl till. Orten har vidare en omväxlande och vacker
natur samt tillfredsställande närservice och boendemiljö.

Samtliga de av länsstyrelsen hörda instanserna
tillstyrkte likaså motionema.

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) upplyste att lokaliseringsstöd enligt gällande regler kan lämnas för
uppförande av turistanläggningar. Till anläggning som helt eller till
huvudsaklig del avser värd kan däremot inte lokaliseringsstöd erhållas.
Styrelsen hade emellertid uttalat sitt intresse för lokaliseringsstöd för
komplettering av turistanläggning med sådana anordningar, som möjliggör att
anläggningen mellan säsongerna kan disponeras för konvalescentvård. En
samverkan mellan turistnäringen och vårdmyndigheterna bör leda till bättre
utnyttjande av lämpliga turistanläggningar och därmed till bättre lönsamhet.
Styrelsen ansåg att ett successivt utbyggande av turistnäringen företrädesvis
koncentrerad till tätorter lämpade för turism bör leda till det bästa resultatet.

Huruvida Vindeln framför
andra orter i Västerbottens kustland bör

s. 4 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 22 4

utbyggas
till ett kombinat av turist- och värdanläggning undandrog sig, framhöll
styrelsen, dess bedömande. Motionen borde kunna överlämnas till sakkunniga för
planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. för övervägande.

Allmänna
beredningsutskottet förordade i sitt utlåtande 1970: 47 att det av motionärerna
upptagna spörsmålet om anläggande av en kuranstalt i Vindelådalen skulle
utredas.

I en vid utskottsutlätandet fogad reservation, som
bifölls av båda kamrarna, avstyrktes motionerna. I reservationen anfördes bl.
a. följande..

Utskottet anser att strävandena att förbättra
sysselsättningssituationen i Vindelådalen främst bör inriktas på att söka lösa
hithörande problem inom ramen för en totalplanering för området. Utskottet
förutsätter att en sådan planering kommer till stånd utan onödig tidsutdräkt
när det pågående utredningsarbetet ger erforderligt underlag härför. Att bryta
ut ett speciellt projekt sådant som det av motionärerna föreslagna ur sitt
sammanhang med planeringen i stort inger enligt utskottets mening
betänkligheter. Den tveksamhet i fråga om projektet som uttalats av
socialstyrelsen och riksförsäkringsverket bör vidare beaktas. Båda ämbetsverken
framhåller att stora svårigheter torde uppstå för personalrekryteringen till
den föreslagna anläggningen. Det kan anmärkas att riksförsäkringsverket grundar
sin uppfattning på praktiska erfarenheter från bl. a. verkets sjukhus i Åre.
Som riksförsäkringsverket framhållit är vidare en sådan anläggning i den mån
den får anses innebära en satsning på turismen i första hand en kommunal
angelägenhet.

Sakkunniga
för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m.

De sakkunniga, som tillkallades sommaren 1969, har
i uppdrag att utarbeta och successivt lägga fram förslag rörande lokalisering
och utformning av anläggningar och områden för turism och friluftsliv. I sitt
arbete bör de sakkunniga enligt direktiven sträva efter att skapa arbetstillfällen
inom sysselsättningssvaga regioner. Utredningsuppdraget avser därför särskilt
Norrland. En inventering av vilka områden som kan anses lämpliga för
anläggningar för turism och friluftsliv bör utföras. Det är därvid viktigt att
olika åldersgrupper kan fä behovet av rekreation och motion tiUgodosett.
Särskild vikt bör läggas vid att underlätta för äldre och handikappade att
utnyttja friluftsområden och anläggningar. Inventeringen kan avse såväl mark
som redan säkerställts för frilufts-ändamäl som annan lämplig mark.

De
sakkunniga har genom tilläggsdirektiv utfärdade i maj 1970 fått i uppdrag att
utreda frågan om utformningen m. m. av det statliga, lokaliseringsstödet till
turistnäringen. Utgångspunkten för detta arbete anges böra vara att
lokaliseringsstöd får utgå endast dä en ökning av sysselsättningsmöjligheterna
eller serviceunderlaget pä en ort bedöms som angelägen. De sakkunniga bör
särskilt undersöka om stöd bör lämnas tUl enklare och billigare anläggningar
av typ stugbyar o. d., dvs. an-

s. 5 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 22 5

läggningar
som bättre motsvarar efterfrågan från bredare befolkningsgrupper. Därjämte bör
prövas om stöd bör utgå också till sädana gemensamma anläggningar som är av
positiv betydelse för turismens utveckling inom de här avsedda områdena.

De
sakkunniga skall vidare pröva huruvida skäl föreligger att i särskilda fall
medge lokaliseringsstöd även till turistanläggningar utanför det allmänna
stödområdet. Även samordningen mellan lokaliseringsstöd, lånegarantier och
beredskapsarbeten samt övrigt statligt stöd till turistanläggningar skall ses
över av de sakkunniga.

Vid
sina överväganden i fråga om stödets form och storlek skall de sakkunniga
beakta de konkurrenseffekter som stöd till nya turistanläggningar kan få i
förhållande till anläggningar som tillkommit tidigare.

Utredningen
har tiUagts ytterligare utredningsuppdrag dels beträffande vandringsleder m.
m. i fjällvärlden, dels beträffande Vindelälvsom-rädet. Sistnämnda uppdrag, som
gavs den 3 april 1970, skall fullgöras med förtur. Uppdraget som föraiUetts av
ett riksdagsbeslut år 1968 (rskr 1968: 392) innebär att utredningen skall
utarbeta ett program för turism och friluftsliv inom Vindelälvsområdet och
därefter inkomma med förslag till Kungl. Maj:t.

Utskottet

I motionen 1971:769 yrkas att riksdagen skaU begära
en skyndsam utredning om förläggande av ett hälsocentrum i Vindeln i
Västerbotten. Verksamheten skulle ha stor bredd, från hälsoinrUctad
semesterrekreation och förebyggande hälsovård till rehabilitering och
konvalescentvård. Motionärerna framhåller särskilt att ett sådant hälsocentrum
i Vindeln skulle kunna få betydelse för den medicinska forskningen vid Umeå
universitet. Den föreslagna anläggningen motiveras i huvudsak av
sysselsättningsskäl.

Vid
förra årets riksdag avslogs två motioner, i vilka framställdes ett yrkande som
är likartat med det nu behandlade. Därvid anfördes bl. a. att strävandena att
förbättra sysselsättningssituationen i Vindelådalen främst borde inriktas pä
att söka lösa hithörande problem inom ramen för en totalplanering för området
och att det ingav betänkligheter att bryta ut ett speciellt projekt sådant som
det av motionärerna föreslagna ur sitt sammanhang med planeringen i stort.

Utskottet
anser att detta uttalande fortfarande äger gUtighet och kan därför inte
tillstyrka att en särskild utredning av det slag som anges i motionen kommer
tUl stånd. Det finns emellertid anledning att i detta sammanhang erinra om det
utredningsuppdrag som ankommer på sakkunniga för planering av
turistanläggningar och friluftsområden m. m. De sakkunniga skall enligt sitt
huvuduppdrag utarbeta och successivt lägga fram förslag rörande lokalisering
och utformning av anläggningar

s. 6 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 22 6

och
områden för turism och friluftsliv. De skall bl. a. beakta vikten av att olika
åldersgrupper kan få behovet av rekreation och motion tillgodosett. Särskild
vikt bör läggas vid att underlätta for äldre och handikappade att utnyttja
friluftsområden och anläggningar. De sakkunniga har också i tilläggsdirektiv
fått i uppdrag att utarbeta ett program för turism och friluftsliv inom
Vindelälvsområdet. Det finns också anledning att peka på att de sakkuimiga,
likaledes enligt tUläggsdirektiv, även skall utreda lokaliseringsstödet till
turistnäringen. Därvid bör de sakkunniga bl. a. pröva om stöd också bör utgå
till sådana gemensamma anläggningar som är av positiv betydelse för turismens
utveckling inom områden som kan komma i fråga för lokaliseringsstöd. Av det
anförda framgår att den i motionen förordade anläggningen skulle få en
irurikt-ning som i vissa avseenden har ankytning till de sakkunnigas uppdrag.
Med hänsyn härtUI finner utskottet det vara befogat att motionen överlämnas
till de sakkunniga för planering av turistanläggningar och friluftsområden m.
m. Utskottet hemställer att riksdagen i anledning av motionen 1971: 769 hos
Kungl. Maj:t anhåller att motionen överlämnas till sakkunniga för planering av
turistanläggningar och friluftsområden m. m.

Stockholm
den 11 maj 1971

På socialutskottets
vägnar

GÖRAN KARLSSON

Närvarande:
herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp), Dahlberg
(s), fru Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik (c), Persson i Stockholm (s),
Hyltander (fp), fru Sigurdsen (s)*, herrar Åkerlind (m), Andreasson (c)*, fru
Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nisser (m)* och Nilsson i
Växjö (s).

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

N. o, Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.