Sök i Ratio Lex

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om viss statistik inom socialvården

1971 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SoU23, Socialutskottets betänkande i anledning av motion om viss statistik inom socialvården

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialutskottets
betänkande nr 23 år 1971 SoU 1971:23

Nr 23

Socialutskottets
betänkande i anledning av motion om viss statistik inom socialvården.

I motionen 1971: 188 av herr Ringaby (m) yrkas att
riksdagen i skrivelse tUl Kungl, Maj:t måtte ålägga kommunerna att föra en
adekvat statistik om socialhjälpens orsaker i syfte att underlätta
socialpolitiska åtgärder.

Motionären
hänvisar beträffande motivering för yrkandet till motionen 1971: 189 av honom
om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket. I denna motion anges att
antalet socialhjälpstagare ökat frän ca 275 000 år 1965 tUl ca 400 000 år 1969.
Motionären säger härom att även om kommunerna inte redovisar någon statistik på
orsakerna till socialhjälp kan man nog utgå från att alkoholismen är en
bidragande orsak till denna ökning av hjälpbehövande. En förbättrad kommunal
statistik på detta område är absolut nödvändig om rätta åtgärder skall kunna
vidtas, hävdar motionären. Motionen 1971: 188 syftar således tiU att socialhjälpsstatistiken
skall vara så utformad att den kan ge indikationer om att åtgärder i
förekommande fall kan behöva vidtas på något visst område.

Gällande
bestämmelser m. m.

Enligt 1 § lagen (1936: 56) om socialregister skall
i varje kommun av socialnämnden eller aimat kommunalt organ, som kommunen
därtill utser, föras ett register (socialregister) över hjälpverksamheten inom
kommunen. Enligt 7 a § nämnda lag skall det registerförande organet avge
statistiska uppgifter ur registret jämlikt de föreskrifter, som Kungl. Maj:t
låter utfärda.

Bestämmelser
om avlämnande av statistiska uppgifter har senast meddelats i kungörelsen
(1968: 492) om socialvårdsstaiistiska uppgifter från kommun m. fl. Enligt denna
kungörelse åligger det kommun att till statistiska centralbyrån (SCB) avlämna
dels ärligen för nästföregående kalenderår statistiska uppgifter angående
socialhjälp m. m., dels ock, efter anmaning, sådana uppgifter som erfordras för
särskilda statistiska undersökningar på socialvårdens område. Formulär för
statistiken fastställs av SCB efter samråd med socialstyrelsen och efter hörande
av Svenska kommunförbundet.

Årsstatistiken över
socialhjälpen publiceras av SCB dels med prclimi-

Riksdagen
1971. 12 saml. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:23 2

nära
uppgifter i serien Statistiska meddelanden, dels med slutliga och mera
specificerade uppgifter i årsboken Socialvården i serien Sveriges officieUa
statistik. Statistiken över socialhjälpen, som omfattar uppgifter om samtliga
hjälpfall, utgör dels en totalbearbetning och dels, i fråga om den mera
ingående analysen av materialet, en urvalsbearbetning omfattande vart femte
fall. I totalbearbetningen redovisas antalet hjälpfall med fördelning på olika
famUjetyper, antalet hjälpta personer samt hjälpens värde. I
urvalsbearbetningen lämnas för de enskilda hjälpfallen dels uppgifter om
huvudpersonen, dels uppgifter om hjälpens beskaffenhet, varaktighet och värde.
Materialet redovisas efter riksområden och län med vissa fördelningar på
landsbygd och städer.

Till
komplettering av årsstatistiken har speciella undersökningar av olUca slag
förekommit. Vissa har omfattat hela landet, såsom 1959 års
socialhjälpsundersökning, publicerad år 1961 i Sveriges officieUa statistik.
Socialvård. Andra har avsett enskilda kommuner och har haft en mer eller mindre
bred uppläggning.

En
omfattande kartläggning och analys av socialhjälpen år 1967 har gjorts inom
socialdepartementet och publicerats i betänkandet »Socialhjälpen i län och
kommuner 1967» (stencil S 1969: 9), För denna kartläggning har använts
årsstatistiken frän kommunerna, annan statistik samt särskUda undersökningar.
Betänkandet innehåller ett avsnitt om orsaker till socialhjälpsbehoven (s, 9),
Där sägs bl, a, följande.

Försök att fastställa orsaker tUl
socialhjälpsbehoven innebär stora svårigheter. I den mån sådana redovisningar
förekommit i den löpande statistiken har man fått nöja sig med att ange någon
omständighet i den aktuella hjälpsituationen, som för bedömaren framstått såsom
den kanske viktigaste och mest omedelbara anledningen till hjälpbehovet. De
komplexa individuella orsakssammanhangen har i sådana redovisningar gått
förlorade och det har ännu nundre varit möjligt att beakta de sociala och
samhällsekonomiska faktorer, som haft samband med de individuella hjälpbehoven.
Även de orsaker som redovisats har haft ett skiftande informativt värde frän
ganska objektiva till diffusa och starkt värdebetonade beskrivningar. Den äldre
fattigvårdsstatistiken, som innehöll redovisning av »orsaker till
understödsbehovet» kan här tjäna som exempel. Statistiken upptog som orsaker
sjukdom, otillräcklig arbetsförmåga, arbetslöshet, dryckenskap, lättja och
liknöjdhet, talrik familj, den försörjningspliktiges död, den
försörjningspliktiges avvikande samt »andra orsaker».

Denna
»orsaksstatistik» utmönstrades redan imder fattigvårdslagens tid (1938) och har
inte fått någon förbättrad och moderniserad efterföljare i
socialhjälpsstatistiken. Vissa kommuners, socialhjälpsstatistik innehåller
emellertid redovisningar av anledningarna till socialhjälpsbehoveh hos
kommunens socialhjälpsfall.

Som mera vanliga orsaker till socialhjälp nämns i
betänkandet arbetsoförmåga och arbetslöshet.

Sedan år 1968 samarbetar
socialdepartementet med SCB om en un-

s. 3 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 23 3

dersökning
rörande personer med socialhjälp i maj månad 1968 (1968 års
socialhjälpsundersökning).

Undersökningen
syftar till att kartlägga socialhjälpstagargruppens sammansättning, att
redovisa de olika faktorer som kan ha betydelse för behovet av socialhjälp samt
att belysa samspelet mellan socialhjälpen och samhällets övriga stödåtgärder.

Undersökningen omfattar
200 kommuner.

Fömtom
uppgifter från socialnämnderna om socialhjälpsförhållandena ingår uppgifter om
de i undersökningen ingående socialhjälpsfallen från försäkringskassa,
arbetsförmedling, erkänd arbetslöshetskassa, nykterhetsnämnd och barnavårdsnämnd.

Insamlingen
av undersökningsmaterialet avslutades i januari 1969. Efter ett omfattande
kompletteringsarbete är undersökningen f. n. föremål för bearbetning.
Redovisningen kommer bl. a. att omfatta vissa jämförelser med 1959 års
undersökning och beräknas föreligga under hösten 1971.

Den
är 1968 tillsatta socialutredningen som har i uppdrag att göra en allmän
översyn av den sociala värdlagstiftningen har bl. a. att behandla frågor om
socialstatistiken. I direktiven för utredningen (se riksdagsberättelsen S
1969: 29) sägs bl. a. följande.

I anslutning till frågan om nämndorganisationen bör
lagen om socialregister ses över. Det bör prövas om lagstiftning på området
alltjämt behövs. InnehåUet i och uppläggningen av socialregistren måste nu bedömas
från andra utgångspunkter än då lagen tillkom år 1936. Det är angeläget att
skapa en socialstatistik och övrig information som allsidigt belyser
socialpolitikens innebörd och verkningar. Nya tekniska möjligheter har skapats
genom datatekniken.

Remissyttranden

Yttranden över motionen har inhämtats från
socialstyrelsen, statistiska centralbyrån och Svenska kommunförbundet.

Socialstyreben
påpekar att inom Svenska kommunförbundet pågår arbete med ett system för
informationsbehandling inom socialvärdsom-rådet. Vidare nämner socialstyrelsen
att den kommer att ta initiativ till försöksverksamhet med viss statistik
beträffande narkotikamissbruk. Socialstyrelsen anför slutligen att i avvaktan
på resultatet av pågående utredningar och försök finns knappast anledning att
meddela kommunerna mera detaljerade anvisningar än som kan ges med stöd av
gäUande författningar.

Statistiska centralbyrån
(SCB) anför bl. a. följande.

Det är önskvärt med en utbyggnad av statistiken
över socialhjälp med en redovisning av hjälpbehovets orsaker. Verket vill
emellertid framhålla att för det sociala området i dess helhet finns behov av
att utforma ett antal olika indUtatorer ägnade att belysa såväl snabba som mer
långsamma utvecklingsförlopp i samhället. Dessa indikatorer skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 23 4

dä
bl. a. kunna ge impulser såväl till fördelningen pä kort sikt av
social-vårdande insatser i samhället som till mer långsUctigt verkande förändringar
i den ram inom vilken socialvården arbetar. Pä sikt krävs emellertid också en
utbyggnad av en åtgärds- och resultatstatistUc för att dels få ett mått på
mängden och inriktningen av insatta åtgärder och resurser och dels på effekten
av dessa insatser. SCB vill här framhåUa att verket f. n. driver ett flertal
utvecklingsprojekt inom den sociala statistiken med ovan skisserad inriktning.

Det
bör emellertid kraftigt understrykas att det är förenat med betydande
svårigheter att upplägga en adekvat statistik av den art motionären
efterlyser. Orsakssambanden som skaU redovisas är nämligen som regel mycket
komplexa och därför svåra att t. ex. hänföra till en enda eller ett fåtal
faktorer.

För att tränga under ytan och fä en bild av
orsakssammanhangen dessa är som ovan antytts komplicerade eftersom olika
faktorer samverkar eller motverkar varandra i förloppet krävs specialundersökningar.

Det stöter således på avsevärda problem att utforma
och genomföra ett registreringsförfarande som är tillräckligt likformigt och
invänd-ningsfritt för att kunna ge en tillräckligt bärande grund för olika
socialpolitiska åtgärder såväl på mikro- som makroplanet. Det behövs ett
omfattande utredningsarbete för att analysera frågan. SCB driver olika projekt
för utveckling av statistiken på det sociala området. I dessa ingår som
angelägna delar bl. a. en behandling av de problem som berörts i det
föregående.

Beträffande narkotikamissbruket vill SCB framhålla
att en samlad belysning av detta nya och uppenbarligen växande samhällsproblem
ter sig mycket angelägen. Verket överväger att i sin anslagsframställning för
budgetåret 1972/73 begära medel för utvecklingsarbete vad gäller statistik inom
detta område.

Svenska kommunförbundet erinrar om att inom
statistiska centralbyrån pågår utredningsarbete för översyn av
socialstistiken. Förbundet nämner vidare att det för närvarande överarbetar ett
socialt informationssystem i vars utveckling förbundet deltagit och som
används i Göteborg. Förbundet anför att då utvecklingsarbeten på området pågår,
finner förbundet inga skäl föreligga för att kommimerna genom lagstiftning
åläggs att föra en orsaksstatistik avseende det sociala utrednings- och
behandlingsarbetet.

Utskottet

I syfte att socialhjälpsstatistiken skall utgöra
ett bättre underlag för socialpolitiska åtgärder yrkas i motionen 1971:188 att
socialhjälpsstatistiken hos kommunerna skall innefatta statistik om orsakerna
till att socialhjälp utgått.

Utskottet delar
uppfattningen att det vore värdefullt att ha tiUgång

s. 5 Kontrollera mot PDF

SoU1971: 23 5

till
närmare redovisningar av orsakerna till behov av socialhjälp. Det vore även
önskvärt med åtgärds- och resultatstatistik inom socialvärden, som belyser
mängden och inriktningen av insatta åtgärder och som ger information om
effekten av insatserna.

För
att den löpande statistiken skall bli ett bättre hjälpmedel inom det sociala
arbetet bedriver statistiska centralbyrån utvecklingsarbete på området.
Centralbyrån har i remissyttrande framhållit de stora svårigheter som dock
föreligger när det gäller att lägga upp en statistik angående orsaker till
socialhjälp med hänsyn till att orsakssambanden som regel är mycket
komplicerade. Centralbyrån har i stället framhållit specialundersökningar som
ett hjälpmedel till att få socialhjälpen närmare belyst. Sädana undersökningar
har också kommit till stånd genom initiativ av socialdepartementet
»Socialhjälpen i län och kommuner 1967» och den ännu inte färdigbearbetade
»1968 års socialhjälpsundersökning».

Även
inom Svenska kommunförbundet pågår utvecklingsarbete på området. Förbundet har
med hänsyn till detta utvecklingsarbete och utvecklingsarbetet hos statistiska
centralbyrån inte funnit anledning biträda motionen. Samma instäUning har
intagits av socialstyrelsen.

Socialutredningen
har bl. a. i uppdrag att behandla socialstatistiken. I direktiven för
utredningen har framhållits det angelägna i att en socialstatistik m. m.
tillskapas som allsidigt belyser socialpolitikens innebörd och verkningar.
Utredningsarbetet skall således ges en inriktning som synes överensstämma med
motionens syfte. Med hänsyn härtUI och till det utvecklingsarbete som pågår för
att förbättra den löpande socialstatistiken är det enligt utskottets mening
inte påkallat med något riksdagens initiativ på området. Motionen bör därför
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att motionen 1971: 188
inte föranleder någon rUcsdagens åtgärd.

Stockholm
den 11 maj 1971

På socialutskottets vägnar

GÖRAN KARLSSON

Närvarande:
herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp). Dahlberg
(s), fru Skantz (s), herrar Larsson i ÖskevUt (c), Persson i Stockholm (s), fru
Sigurdsen (s)*, herrar Åkerlind (m), Andreasson (c)*, fm Marklund (vpk),
herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nisser (m)*, Romanus (fp) och NUsson i Växjö
(s).

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

N. o. Mauritzons Boktrjckeri AB, Stockholm 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.