Sök i Ratio Lex

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ökad forskning angående den genetiska verkan av kemikalier, m. m.

1971 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SoU29, Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ökad forskning angående den genetiska verkan av kemikalier, m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialutskottets
betänkande nr 29 år 1971 SoU 1971:29

Nr 29

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ökad
forskning angående den genetiska verkan av kemikalier, m, m.

I motionen 1971:765 av fru
Nilsson i Kristianstad m, fl, (c) har hemställts att riksdagen i skrivelse
tUl Kungl, Maj:t anhåller om

1,
att åtgärder
vidtas för att fä till stånd ökad forskning beträffande genetiska effekter av
kemikalier i människans miljö, samt

2,
att initiativ
tages tUl lagstiftning i syfte att få tiU stånd rutinmässig kontroll av nya och
redan befintliga kemikaliers genetiska effekter.

GäUande bestämmelser m, m.

Livsmedel

Efter beslut av vårriksdagen (prop. 1971:61, JoU 41)
träder vid kommande årsskifte en livsmedelslag (1971:511) i kraft. Lagen är
avsedd att tUlsammans med tiUämpningsföreskrifter ersätta 1951 års livsmedelsstadga,
I den nya lagstiftningen skärps nuvarande bestämmelser om UvsmedelstUlsatser
och berikningsmedel. Vidare blir det möjligt att meddela strängare föreskrifter
i fråga om bekämpningsmedel, kvicksilver och andra främmande ämnen i livsmedel.

Enligt 6 § får som livsmedelstillsats användas endast
tUlsats som godkänts för livsmedlet i fråga. Konungen eller myndighet som
konungen bestämmer äger dock föreskriva annat. Fråga om godkännande prövas av
myndighet som konungen bestämmer. Godkännande kan förenas med villkor, I lagen
förstås med livsmedelstillsats, dels berikningsmedel som är avsett att
tillföras livsmedel för att förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller
ämne som är avsedd att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet,
konsistens, färg, smak eller lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos
livsmedlet, om berikningsmedlet, varan eller ämnet ej är livsmedelsrävara, I
prop. 1971:61 (s. 185) anför föredragande departementschefen att med hänsyn tiU
den aUmänna hälsovården och folkhälsan är det viktigt att inte andra tillsatser
används än sådana som prövats enUgt vetenskaplig sakkunskap och erfarenhet. En
förutsättning för att ett ämne skall kunna godkännas som livsmedelstillsats
måste vara att det inte får antas göra livsmedlet otjänligt till människoföda.
Vid prövningen bör, anför departementschefen, beaktas inte bara
mera

Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 2

omedelbart verkande toxiska eller andra hälsovådliga
egenskaper hos ämnet utan även dess eventuella genetiska eller andra
långsiktiga effekter. Vidare anför departementschefen bl. a, att man bör
allmänt sett inta en restriktiv hållning i fråga om godkännande av
livsmedelstillsatser och att man bör sträva efter att minska antalet redan
godkända tillsatser.

Också andra ämnen än livsmedelstillsatser kan förekomma i
eller på livsmedel. Vissa sådana ämnen, exempelvis bly och bekämpningsmedel,
kan göra livsmedlen hälsovådliga. På senare år har uppmärksamheten fästs på
förekomsten av bl, a, kvicksilver, olika kemiska föroreningar, antibiotika och
hormoner. Sådana ämnen främmande ämnen definieras i livsmedelslagen som
ämnen som ej är UvsmedelstUlsats och som om de ingår i livsmedel kan utgöra
hälsorisk eller förändra dess normala sammansättning eller beskaffenhet i
övrigt. Enligt 10 § livsmedelslagen kommer man, om det är påkallat frän
hälsosynpunkt, att kunna förbjuda eUer föreskriva villkor för hantering av
livsmedel, som innehåller främmande ämne eller vari sådant ämne överstiger viss
halt. Departementschefen (s. 188) framhåller att man bör i dessa ärenden inta
samma restriktiva hållning som i fråga om tiUsatsämnen; sålunda bör vid
prövningen beaktas inte bara mera omedelbart verkande toxiska eller andra
hälsovådliga egenskaper hos ämnet utan även dess eventuella genetiska eUer
andra långsiktiga effekter.

Från den 1 januari 1972 inrättas en ny central
förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor, statens livsmedelsverk. Verket
skall fuUgöra de arbetsuppgifter som aktualiseras av den nya livsmedelslagstiftningen.

Läkemedel och gifter

Läkemedelskontrollens innebörd och allmänna syften framgår
av 4 § läkemedelsförordningen (1962:701), där det sägs att läkemedel skaU vara
av fullgod beskaffenhet och att det vid normal användning inte får medföra
skadeverkningar, som står i missförhållande till den avsedda effekten.
Bestämmelsen är en ramföreskrift för varje läkemedelstillverkare och en bas
för kontrollorganets handlande i det enskUda fallet. Läkemedel skall vid
utlämnande vara fullständigt deklarerat med avseende på sammansättning och
halt av ingående beståndsdelar, Farmacevtiska specialiteter, varmed förstås
standardiserat läkemedel som är avsett att tUlhandahållas förbrukaren i
tillverkarens originalförpackning, får i princip inte försäljas utan att vara
registrerat hos socialstyrelsen, Framacevtisk specialitet får inte registreras
utan att den befunnits ändamålsenlig. Registreringen kan förbindas med särskUda
villkor till förebyggande av skada; den kan också återkallas om förhållandena
ändras. Registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras
genom socialstyrelsens försorg.

Förra året
beslöt riksdagen om en omorganisation och en avsevärd

s. 3 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 3

förstärkning av läkemedelskontrollen (prop. 1970:74, SU
98). Kontrollorganisationen var tidigare uppdelad på ett antal mer eller
mindre självständiga enheter. Den nya organisationen innebär att
socialstyrelsen som tillsynsmyndighet på området och därmed ytterst ansvarig
för läkemedelskontrollens målsättning får ett omedelbart inflytande över
kontrollorganisationen genom att de befintliga enheterna från den 1,1.1971
sammanförts tUl en läkemedelsavdelning inom socialstyrelsen. En utbyggnad av
organisationen skedde samtidigt.

Till förekommande av riskerna för förgiftning eller annan
skada lämnas i giftförordningen (1962:702) regler om tillverkning och användning,
införsel, handel och hantering av gift och andra hälsofarUga varor. Högsta
kontrollmyndighet är giftnämnden.

Tidigare i år har socialstyrelsen och giftnämnden tiUsatt
en gemensam arbetsgrupp för att söka ange principer för mutagen prövning hos
läkemedel och gifter (se särskilt avsnitt nedan),

Bekämpn ingsmedel

Enligt bekämpningsmedelsförordningen (1962:703) får
bekämpningsmedel inte saluhållas, överlåtas eller användas utan att vara
registrerat hos giftnämnden. Bekämpningsmedel får inte registreras om medlet är
sä giftigt eller eljest bedöms kunna medföra sådan skadUg verkan på människor,
husdjur, vilt, nyttoinsekter eller nyttoväxter att det inte lämpligen bör
användas i bekämpningssyfte. Även denna förordning innehåller föreskrifter tiU
skydd för förgiftning eller annan skada beträffande tillverkning, införsel,
handel och hantering. Giftnämnden är även här tUlsynsmyndighet,

I remissyttrande över motioner tiU 1970 års riksdag (se
2LU 1970:90) framhöU giftnämnden i egenskap av registreringsmyndighet enligt bekämpningsmedelsförordningen
bl. a. att gällande bestämmelser inrymmer skyldighet för nämnden att beakta
jämväl genetiska risker som kan finnas såväl för människor som för husdjur,
vilt, nyttoinsekter och nyttoväxter,

MUjökontrolIutredningen

Den år 1969 tillkaUade
miljökontrollutredningen (se riksdagsberättelsen 1970 s, 318) har som en av
sina huvuduppgifter att utreda frågorna om en utvidgad kontroll av användningen
av kemiska preparat och substanser samt andra produkter som kan få
miljöskadliga verkningar,

I nämnda avseende bör enligt direktiven utredningen
omfatta granskning av de bestämmelser rörande kontroll av miljöfarliga
produkter som finns f, n. Därvid bör närmare undersökas vUka produkter som inte
omfattas av gällande lagstiftning samt i vilka avseenden denna i övrigt inte
medger en effektiv kontroU från miljövårdssynpunkt. Efter en sädan

s. 4 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 4

kartläggning bör de sakkunniga pröva i vilken utsträckning
och pä vilket sätt lagstiftningsområdet bör utvidgas. En huvudlinje för
lagstiftningen bör vara att den som importerar eller här i landet tillverkar en
produkt som kan misstänkas ha miljöfarliga egenskaper eller som innehåller
ämnen med ofullständigt kända effekter skall kunna åläggas att redovisa vUka
ämnen som ingår i produkten och i princip svara för att dessa inte vid normal
användning och destruktion får skadliga verkningar frän miljövårdssynpunkt. De
sakkunniga bör överväga införandet av en ökad registreringspUkt beträffande
produkter som innehåller dokumenterat miljöfarliga ämnen. För såväl
registreringspliktiga varor som andra skaU utredningen överväga åtgärder som
möjliggör reglering av tillverkning, import, försäljning, användning och
förstöring av produkter som innehåller miljöfarliga ämnen,

I de sakkunnigas uppdrag ingår att undersöka vilka
fördelar frän rationaliserings- och effektivitetssynpunkt som står att vinna
genom en ökad administrativ samordning på området och hur en sådan skall komma
till stånd. De sakkunniga bör också efter en inventering av befintliga
laboratorieresurser för de myndigheter som nu svarar för samhäUskontrollen på
området lägga fram förslag om hur ifrågavarande laboratorieverksamhet skall
organiseras i framtiden.

Forsicning m, m. på mUjövårdsområdet m. m.

Forskning i Sverige

Grundforskningen pä miljövårdsområdet däri inbegripet
den genetiska sidan av miljögiftsproblemet vilar i stort sett på
universiteten och högskolorna. Statsmakterna och universitetskanslersämbetet
har på senare är underlättat en intensifierad forskningssamverkan mellan universitets-
och högskolemyndigheterna och statliga, kommunala och enskilda intressenter.
Ett motiv har varit insikten om behovet av att centrala problem av betydelse
för den individuella och sociala miljön angrips på så bred och tvärvetenskaplig
bas som möjligt,

Mälbunden forskningsverksamhet bedrivs hos olika
myndigheter. Naturvårdsverket har sålunda ett särskUt
undersökningslaboratorium. Vidare kan här nämnas försvarets forskningsanstalt,
statens institut för folkhälsan, statens veterinärmedicinska anstalt och
naturhistoriska riksmuseet.

För initiering och intensifiering av miljövårdsforskning
vid olika institutioner finns ett flertal anslagsutdelande organ. Betydelsefull
är naturvärdsverkets forskningsnämnd, speciellt för samhällets omedelbara behov
av miljövårdsforskning. Förutom en samordnande funktion har nämnden också tiU
uppgift att förbättra informationen mellan forskare

s. 5 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 5

och administratörer.

1 de StatUga forskningsråden, vilka har inriktning pä
olika ämnss-områden, fattas besluten om anslagsfördelning av vetenskapsmännen
själva. Även här finns intresse av på miljövärden inriktad forskning, ofta mera
grundforskningsbetonad eller syftande längre framåt i tiden. Riksbankens
jubileumsfond har tUl syfte att finansiera undersökningar inriktade på inverkan
på människan av samhäUets förändringar.

Här må även nämnas att styrelsen för teknisk utveckling
stöder tekniskt inriktad miljövårdsforskning.

Statens kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete på
miljövårdsområdet uppgick enligt en undersökning 1965/66 tUl drygt 30 miljoner
kronor. Dagens siffra torde röra sig kring 50 miljoner kronor.

Viss internationell verksamhet

På det internationella planet har särskUda organisationer
bildats för utforskningen av miljögifternas genetiska effekter. En sådan är
Environ-mental Mutagen Society, som bildades i USA 1969. Förra året bildades en
motsvarande europeisk organisation, The European Branch of Environmental
Mutagen Society. Bland uppgifterna för dessa organisationer, vid sidan om
upprätthållandet av de vetenskapUga kontakterna mellan forskare från olika
delar av världen, hör insamling och katalogisering av data rörande genetiska
effekter av olika kemikalier. Verksamheten har kommit i gäng i full
utsträckning. Informationerna lagras i en databank, som kan utnyttjas såväl av
vetenskapsmän som administrativa myndigheter över hela världen. En annan
väsentUg uppgift för organisationerna är utarbetandet av rekommendationer om
lämpliga genetiska testsystem för analyser av aktuella kemikaUer,

På svenskt initiativ skall nästa är anordnas en FN-konferens
om den mänskliga miljön, I Sveriges nationalrapport till FN i ärendet har
tagits upp frågor berörande de ämnesområden, som enligt regeringens bedömande
förtjänar att tagas upp tUl behandling i ett internationellt, världsomspännande
sammanhang. Då det gäller föroreningar och andra störningar har föreslagits bl,
a, ökad forskning rörande metoder för att utvärdera samverkan mellan faktorer,
som vållar genetiska förändringar, cancer och fosterskador.

1970 års riksdagsbehandling m, m,

I motioner till 1970 års riksdag
framställdes yrkanden som är närliggande yrkandena i den i detta utlåtande
behandlade motionen 1971:765. Andra lagutskottet avgav efter remissbehandling
utlåtande 1970:90 över 1970 års motioner. Utlåtandet godtogs av riksdagen. I
utlåtandet, vari motionen avstyrktes, anförde utskottet följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 6

Frågan om kemiska substansers
eventuella genetiska effekter har sedan länge varit föremål för forskarnas
intresse. Den har tilldragit sig ökad uppmärksamhet under senare år i samband
med vissa enstaka larmsignaler, som väckt allmän oro, t. ex. cyklamatdebatten
förra året. Åv de yttranden som avgivits över motionerna framgår att de berörda
problemen dess värre är mycket svåra att analysera. Anledningen härtiU är bl.
a. att alla organiska ämnen i tUlräckliga koncentrationer anses ha en genetisk
effekt och att det alltså beror på doseringen om denna kommer till uttryck
eller ej. Framför allt härleds svårigheterna emeUertid av att man för närvarande
saknar allmänt erkända normer för att värdera hur genetiska försöksresultat pä
oUka organismer skall kunna överföras pä människan. Man måste därför vara
utomordentUgt vaksam sä att man inte drar för långt gående slutsatser av
provrörsförsök eller växtförsök, vid vilka doser använts som inte motsvarar
någon för människan realistisk exponeringsrisk.

För att nå fram till en tillförUtlig värdering av de
genetiska riskerna krävs enligt utskottets mening ökad forskning på området.
Som giftnämnden framhåller i sitt yttrande torde vidden av problemen dessutom
vara sädan att endast en internationellt bred forskningssatsning inom rimlig
tid kan leda till önskat resultat. Av remissyttrandena framgår att viss
genetisk forskning av åsyftat slag redan bedrivs här i landet, bl. a. inom
folkhälsoinstitutet i samarbete med olika expertinstitutioner, inom en särskild
av socialstyrelsen initierad arbetsgrupp samt inom olika forskarlag knutna till
universitetsinstitutioner. Folkhälsoinstitutet planerar dessutom att i
samarbete med statens naturvårdsverk och karoUnska institutet inbjuda ett antal
svenska och utländska forskare till en arbetsgrupp med uppgift att försöka
utarbeta riktlinjer för värdering av genetiska risker. Motionernas syfte att få
till stånd forskning rörande hvsmedelstillsatsers, läkemedels och miljögifters
genetiska effekter kan med hänsyn härtUI anses i huvudsak tillgodosett och
någon anledning för riksdagen att ta något initiativ föreligger inte. Utskottet
vill dock stryka under vikten av att denna forskning erhåUer det stöd och de
resurser som krävs för lösning av problemen inom överskådlig tid. Utskottet
noterar därvid att socialstyrelsen i sitt yttrande över motionerna uttalat att
styrelsen skaU noga följa upp ärendet och lägga fram förslag till åtgärder.

Även motionärernas yrkande om lagstiftning som förhindrar
spridning av ämnen som kan förorsaka genetiska skador är i stora delar redan
tiUgodosett. Livsmedelsstadgan, läkemedelsförordningen och bekämpningsmedelsförordningen
innehåller bestämmelser om godkännande och kontroll av livsmedelstillsatser,
läkemedel och bekämpningsmedel, vilka ålägger kontrollorganen skyldighet att
beakta jämväl genetiska risker som kan finnas hos det testade ämnet.
Kompletterande lagstiftning beträffande kemiska substanser, som inte kan
hänföras tUl någon av dessa tre kategorier och som kan bedömas som
miljöfarliga, övervägs för närvarande i miljökontrollutredningen. 1 dennas
uppdrag ingår bl. a. att pröva frågan om registreringsplikt för produkter som
innehåller dokumenterat miljöfarliga ämnen. Med hänsyn härtill finns det enligt
utskottets bedömning inte heller i det här avseendet någon anledning för
riksdagen att vidta någon åtgärd i anledning av motionerna.

Beträffande det närmare innehållet
i remissyttrandena av giftnämnden, statens institut för folkhälsan och
socialstyrelsen hänvisar socialutskottet till andra lagutskottets utlåtande.

Den i andra lagutskottets utlåtande nämnda, av statens
institut för folkhälsan planerade, inbjudan till en arbetsgrupp med uppgift att
försöka utarbeta riktlinjer för värdering av genetiska risker har inte

s. 7 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 7

kommit tUl stånd. Emellertid hölls, enligt vad utskottet
inhämtat, i november förra året en konferens i Washington, vid vilken
vetenskapsmän diskuterade de genetiska risker som kemiska produkter medför för
människan. Även metoderna för värdering av de genetiska riskerna diskuterades.
Vid konferensen var folkhälsoinstitutet representerat. Konferensen tillsatte en
arbetsgrupp som skall arbeta vidare på de problem som diskuterades.

I sitt yttrande tUl andra lagutskottet över 1970 års
motioner uppgav socialstyrelsen att styrelsen är 1968 tillsatt en utredning om
vissa frågor rörande s. k, radiomimetiska (strålningshärmande) substanser, d,
v, s, sädana ämnen som har förmåga att utlösa biologiska effekter, framför allt
genetiska, carcinogena (cancerframkallande) och teratogena (fosterska-dande)
genom att de kemiskt förändrar biologiska makromolekyler eller
ämnesomställningsprodukter. Utredningen föreslog i maj 1969 ökad satsning på
forskningsområdet genom större anslag tUl befintliga institutioner,
stimulering av bildandet av nya forskningsgrupper samt inrättandet av ett
särskUt forskningsinstitut. Sedan andra lagutskottet avgett sitt yttrande den 1
december i fjol har ytterligare ett antal remissvar inkommit till
socialstyrelsen, I remissyttrandena understryks betydelsen av forskning på
området. Flera remissinstanser hänvisar tUl miljökontrollutredningens arbete.
Statens veterinärmedicinska anstalt håller således före att beträffande den
mångfald problemställningar, som sammanhänger med s, k, radiomimetiska
substanser, socialstyrelsen har att samordna sina överväganden och åtgärder med
miljökontrollutredningens arbete och dess under år 1971 "väntade
resultat". Naturvårdsverket anför att flera av de frågor som utreds av
miljökontrollutredningen berör åtgärder och kontrollfunktioner avseende
miljöföroreningar med sub-toxiska in vivo säväl som in vitro effekter; det
föreligger enhgt naturvärdsverket knappast tillräckligt starka skäl att nu
föregripa utredningsarbete rörande dessa frågor,

Arbetsgmpp beträffande läkemedel och gifter

Såsom ovan angivits har
socialstyrelsen och giftnämnden tidigare i är tUlsatt en gemensam arbetsgrupp
som har fått i uppgift att söka ange principer för mutagenprövning hos
läkemedel och gifter. Arbetsgruppen skall även tjänstgöra som rådgivande organ,
när mutagenfrågor plötsligt blir aktuella,

I en PM som upprättats inom socialstyrelsen och som ligger
till grund för tillsättandet av arbetsgruppen erinras om att vid
socialstyrelsen funnits en arbetsgrupp för prövning av teratogena och mutagena
egenskaper hos läkemedel men att gruppen varit tvungen att begränsa sitt arbete
till teratogenfrägan. Vidare anförs bl. a. följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 8

Forskning om mutagena problem
kommer att kräva stora ekonomiska insatser och läng tid. Med nuvarande
kunskaper bör det dock vara möjligt att redan nu söka ange vissa principer för
hur och när mutagenprövning av läkemedel skall utföras. Även riktlinjer för
forskning på detta område bör kunna anges. Läkemedel lämpar sig bättre än mänga
andra ämnen och gifter för sådana prövningar, då man bättre känner deras
dosering, tillförselvägar och metabolism. Problemställningen vis ä vis gifter
är dock tillräckligt likartad för att ett nära samarbete bör etableras med
giftnämnden.

1971 års motion

1 motionen hänvisas till vissa av
andra lagutskottets ovan redovisade uttalanden 1970. Motionärerna anför
härefter följande.

Givetvis beaktas genetiska risker i
den män de är kända. Det bör dock utan tvekan starkt poängteras att den
nuvarande lagstiftningen inte kräver att livsmedelstillsatser, läkemedel och
andra kemikalier i människans miljö skall testas beträffande genetiska
effekter innan de får marknadsföras. Detta har vid upprepade tillfällen
påpekats av flera svenska ärftlighetsforskare, bl. a. Björn O. Gillberg i
debattböckerna "Hotade Släktled" och "Miljö, Ekonomi,
Politik", Från Folkhälsans sida har dess påpekanden verifierats av
laborator Ulf Ahlberg som i radioprogrammet "Tvärs" den 21 januari
1971 yttrade följande om livsmedelstillsatser: "För de flesta ämnen på
tillsatslistan finns ingen som helst forskning gjord om de genetiska
aspekterna."

1 den mån man upptäcker kemikaliers genetiska effekter i
vår miljö beror det uteslutande på enskilda forskares eUer forskargruppers
aktiviteter. I ett tidevarv dä vår miljö årUgen tillförs ett stort antal nya
kemiska föreningar är detta förhåUande inte tillfredsställande. Vi anser det
nödvändigt att en rutinmässig kontroll av nya och redan befintliga kemikaliers
genetiska effekter kommer till stånd.

Utskottet

1 den motion som behandlas i
betänkandet tas upp frågor rörande den genetiska effekten av olika substanser
som förekommer i den mänskliga miljön.

Den omständigheten att vi numera utsätts för påverkan av
oUka kemiska substanser på ett mera kontinuerligt sätt än tidigare har gjort
att uppmärksamheten i en helt annan utsträckning har kommit att riktas pä
frågan om substansema pä lång sikt kan medföra skadeverkningar trots att de
inte ger några akuta förgiftningssymtom. Det är framför allt tvä typer av
långtidseffekter som är aktuella, nämligen genetiska skador och uppkomsten av
cancer. Det är inte uteslutet att dessa båda effekter i själva verket är
varandra så närstående att det åtminstone i vissa fall är fråga om en likartad
biologisk effekt på den ärftliga mekanismen. Beträffande genetiska förändringar
bör framhållas att förändringarna inte endast innebär risker för allvarliga
kroppsliga missbildningar utan även

s. 9 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 9

kan yttra sig i exempelvis sådana reaktioner som sänkt
minneskapacitet eller försämrad reaktionsförmåga.

Motionärerna anför att den nuvarande lagstiftningen inte
kräver att UvsmedelstiUsatser, läkemedel och andra kemikalier i människans
miljö skall testas beträffande genetiska effekter innan de får marknadsföras.
De uttalar vidare bl, a,, att det uteslutande beror på aktiviteter av enskilda
forskare eller forskargrupper om man upptäcker kemikaliernas genetiska effekter
i vår miljö. Eftersom miljön årligen tillförs ett stort antal nya kemiska
föreningar, är detta inte tiUfredsställande, Motionärerna vUl att riksdagen
skall begära att åtgärder vidtas för att få tiU stånd ökad forskning
beträffande genetiska effekter av kemikalier i människans miljö. Vidare begär
motionärerna initiativ till lagstiftning i syfte att fä tiU stånd rutinmässig
kontroU av nya eUer redan befintliga kemikaliers genetiska effekter,

1 den pågående miljövärdsdebatten har frågan om de
genetiska effekterna hos olika substanser i vår miljö livligt diskuterats. 1
debatten har cyklamat i sötningsmedel, nitrit i korv och koffein i kaffe
angivits som genetiskt särskilt aktiva, I diskussionen om rätten att använda
fenoxisyror som bekämpningsmedel en fråga som behandlats av utskottet i
betänkande 1971:28 har frågan om den genetiska effekten av nämnda syror
spelat en framträdande roll. Resultatet av den hittillsvarande debatten och av
uttalanden, som experter på området gjort i sammanhanget, torde kunna
sammanfattas som så, att vi vet mycket Utet om de genetiska effekterna av oUka
ämnen och att det saknas erkända normer beträffande lämpliga testmetoder.

Betydande anslag tiU forskning inom den här aktuella och
andra delar av miljövårdsområdet beviljas årligen, säväl då det gäller
grundforskning som tillämpad forskning. Storleken av anslagen prövas årligen i
samband med statsmakternas ställningstagande till de olika myndigheternas
petitaframställningar, I detta sammanhang vill socialutskottet mot bakgrund av
den bristande kunskapen på området och med hänsyn till frågans vikt understryka
betydelsen av forskning rörande de genetiska effekterna av olika kemiska
produkter. Utskottet vill erinra om att en utredning inom socialstyrelsen
rörande vissa ämnen som har förmåga att utlösa biologiska effekter föreslagit
ökad satsning på forskningsområdet genom större anslag tiU befintliga institutioner,
stimulering av bildandet av nya forskningsgrupper och inrättandet av ett
särskUt forskningsinstitut. Utredningens förslag har remissbehandlats. Därvid
har från flera håll betonats sambandet med miljökontrollutredningens arbete.
Utskottet förutsätter att socialstyrelsen noga följer upp ärendet och lägger
fram förslag tUl åtgärder så snart detta är möjligt.

Även om åtgärder för att få till stånd en ökad forskning
rörande de genetiska effekterna sålunda vidtas av socialstyrelsen och andra
myndig-

s. 10 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 10

heter, torde emellertid endast en internationell bred
forskningssatsning inom rimlig tid kunna leda tiU resultat som i mera väsentlig
män klarlägger de genetiska riskerna på hela miljövårdsområdet. Initiativ till
sådan forskning har tagits bl, a, genom att under de senaste åren flera
internationella vetenskapliga organissationer bildats pä området. Framför aUt
finns det emellertid skäl att knyta förhoppningar till den FN-konferens om den
mänskliga miljön som nästa år ordnas i Stockholm, 1 Sveriges nationalrapport
till FN i ärendet har bl, a, föreslagits ökad forskning rörande metoder för att
utvärdera samerkan mellan faktorer, som vållar genetiska förändringar, cancer
och fosterskador.

Sammanfattningsvis får utskottet uttala att de åtgärder pä
det nationella och internationella planet som vidtagits eller kommer att vidtas
synes tUlgodose motionärernas önskemål om att fä till stånd en ökad genetisk
forskning. Något riksdagens initiativ härvidlag är därför inte påkallat i detta
sammanhang.

Med hänsyn till att de genetiska effekterna hos ett ämne
kan leda till mycket allvarliga skador är det angeläget att vi har
en lagstiftning beträffande olika produkter i vår miljö sä utformad
att risken för uppkomsten av genetiska skador sä långt möjligt
begränsas, Säväl Uvsmedelslagen, vilken träder i kraft vid årsskiftet, som
läkemedelsförordningen och bekämpningsmedelsförordningen innehåller
bestämmelser om godkännande och kontroll av ämnen som omfattas av
lagstiftningen, vilka bestämmelser ålägger kontrollorganen skyldighet att
beakta bl, a, genetiska risker som kan föreligga. Frågan om vilka krav
lagstiftningen på dessa områden i praktiken ställer när det gäller att
förhindra spridning av substanser som kan förorsaka genetiska skador har
självfallet starkt samband med den kunskap vi har om de genetiska effekterna av
olika ämnen. De forskningsresultat som efter hand kommer fram är därför av stor
betydelse för de myndigheter som har att tillämpa lagstiftningen. Därigenom
kommer innehåUet i lagstiftningen i viss mån att förskjutas allteftersom
forskningen gör nya rön. Myndigheterna måste ständigt göra en avvägning mellan
betydelsen av att ha tillgång till substansen i fråga och de risker för bl, a,
genetiska skador som kan föreUgga. Att en sådan avvägning är nödvändig då
substansen är ett läkemedel framstår som självklart. Då det gäller
bekämpningsmedel måste en liknande avvägning ske. Utskottet fömtsätter
emellertid som närmare utvecklas i utskottets betänkande 1971:28
att registreringsmyndigheten därvid tiUämpar bestämmelserna om
godkännande av bekämpningsmedel och om återkallelse av registrering
restriktivt. Även i fråga om godkännande av UvsmedelstiUsatser är det,
som framhållits under förarbetena till livsmedelslagen, befogat att man
intar en restriktiv hållning. Man bör också sträva efter att minska antalet
redan godkända tillsatser. Motsvarande bör gälla i fråga om s, k,
främmande ämnen som ingår i

s. 11 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:29 11

Uvsmedel, Kompletterande lagstiftning beträffande kemiska
substanser, som inte kan hänföras tiU någon av de tre kategorier som nämnts och
som kan bedömas som miljöfarliga, övervägs för närvarande i
miljökon-troUutredningen, En huvudlinje för lagstiftningen bör enligt
utredningsdirektiven vara att den som importerar eller här i landet tillverkar
en produkt som kan misstänkas ha miljöfarliga egenskaper eUer som innehåller
ämnen med ofullständigt kända effekter skall kunna åläggas att redovisa vilka
ämnen som ingår i produkten och i princip svara för att dessa vid normal
användning och destruktion inte får skadliga verkningar från
miljövårdssynpunkt, I utredningens uppdrag mgår bl, a, att pröva frågan om
registreringsplikt för produkter som innehåller dokumenterat miljöfarliga
ämnen. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att inte heller den här
aktuella delen av motionen påkallar någon åtgärd frän riksdagens sida.
Utskottet avstyrker således även detta yrkande. Utskottet hemställer

att
riksdagen avslår motionen 1971:765.

Stockholm den 26 oktober 1971 På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i
Kungälv (s), Hamrin (fp). Dahlberg (s), fm Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik
(c)*, Persson i Stockholm (s), Hyltander (fp)*. Åkerlind (m), Johnsson i
Blentarp (s), Andreasson (c)*, fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg
(c), Nisser (m) och NUsson i Växjö (s)*.

' Ej närvarande vid betänkandes justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.