Sök i Ratio Lex

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ett program för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvården m. m.

1971 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SoU30, Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ett program för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvården m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialutskottets
betänkande nr 30 år 1971 SoU 1971:30

Nr 30

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ett
program för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjuiwården m, m.

Motionen

1 motionen 1971:355 av herr Helén
m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t begär

A. att en parlamentarisk utredning med representation för
huvudmän

nen tillsätts med uppgift att framlägga ett program för den fortsatta

utbyggnaden av hälso- och sjukvård samt närliggande uppgifter inom

socialvården enligt principer som i motionen anges,

B. att i avsikt att skapa underlag för nämnda programarbete
sjukvårds

kostnadsutredningens direktiv vidgas till att utöver erforderliga kostnads

undersökningar omfatta utarbetandet av alternativa förslag till fördelning

av kostnaderna mellan stat och kommun samt att utredningen därvid ges

en parlamentarisk förankring,

C. att åtgärder vidtas för genomförande av systematiserad
uppföljning

och kvalitetskontroU inom eftervården enligt vad i motionen anges,

1 motionen föreslås en rad åtgärder
för utveckling av olika områden inom hälso- och sjukvärden. Motionärerna anför
att de är medvetna om att alla de åtgärder de föreslagit inte kan genomföras
samtidigt eller ens under avsevärd tid. Av denna anledning krävs enligt
motionärerna en genomgripande diskussion om vårdens framtida utbyggnad. Svar
måste erhållas på frågan om hur stora resurser som under 1970-talet kan anslås
tUl vård och på vilka områden. Ett program för den fortsatta utbyggnaden av
hälso- och sjukvård samt närliggande uppgifter inom socialvården bör därför
enligt motionärerna utarbetas. Motionärerna anför härom bl, a, följande.

För detta krävs undersökningar om
nuvarande bristområden, undersökningar och uppskattningar av det framtida
vårdbehovet, personalbudgeter och kostnadsberäkningar. Alternativa
ambitionsnivåer bör presenteras, remissbehandlas och därefter ligga till grund
för demokratiska beslut. Endast härigenom kan vi klara de ytterligt svåra
prioriteringsfrågor vi tidigare berört. En sådan generellt fastställd
långtidsplan för vårdområdet skuUe ligga tUl grund för huvudmännens egna planer.
Dessa bör givetvis ges möjlighet till flexibilitet, särskUt som vårdsituationen
varierar mellan olika landsting. Med en central planering skulle dock en bättre
och mer demokratisk fördelning av vårdresurserna kunna komma tUl stånd.
Flaskhalsar i utbildning skulle undvikas. En ökad kontroll kunde skapas över
den fortsatta kostnadsutvecklingen.

Programarbetet bör dä det gäller de övergripande
planerings- och prioriteringsfrägorna ledas av en parlamentariskt sammansatt
kommitté

Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

SoU 197130 2

med representation även för huvudmännen.

Efter det motionärerna erinrat om
att värdansvaret i dag är uppdelat pä flera huvudmän landstingen svarar för
huvuddelen av hälso- och sjukvård, kommunerna svarar för åldringsvärd och
socialvård och staten svarar för läkarutbildning och forskning, driver delvis
universitetssjukhusen samt bidrar tUl finansiering av psykiatrisk vård,
hälsovård m, m, -anför motionärerna, att en koncentration av värdansvaret till
landstingen är genereUt en utveckling som bör eftersträvas. Men det kräver
givetvis framhåller motionärerna - att staten träder in och svarar för
finansieringen av en större del av samhällets vård, t, ex, vården av
narkotikaska-dade och alkoholskadade och ungdomsvården. Mot denna bakgrund
framför motionärerna sedan förslag om en utvidgning av sjukvårdskostnadsutredningens
direktiv tUl att utöver erforderliga kostnadsundersökningar omfatta
utarbetandet av alternativa förslag tUl fördelning av kostnaderna för hälso-
och sjukvård och närliggande uppgifter inom socialvården mellan stat och kommun
och om att utredningen därvid ges en parlamentarisk förankring,

1 motiveringen tUl yrkandet om åtgärder för genomförande
av systematiserad uppföljning och kvalitetskontroll inom eftervården
framhåller motionärerna att eftervård och rehabUitering måste på ett naturligt
sätt anknytas tUl akut- och långtidsvård. Den värdbehövande bör inte lämnas
utan bistånd, förrän han om möjligt har återanpassats tUl arbetslivet,
eventuellt någon form av skyddad sysselsättning. En kontroll måste göras av att
denna återanpassning sker. I dag saknas i stor utsträckning denna efterkontroll
fortsätter motionärerna såväl när det gäller kontakten mellan t, ex, sjukvård
och socialvård som efter behandling inom sjukvård. Det är angeläget att man
åtminstone för behandlingen av vissa sjukdomstyper - t, ex. endokrina
sjukdomar, tumörsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, sockersjuka -
systematiskt kan lägga upp system som styr patientens återbesök, utvärderingen
av värden och som möjliggör en konkret redovisning av dennas resultat även i
ekonomiska termer. En sädan uppföljningsverksamhet anför motionärerna
skulle kunna förläggas tUl centrallasaretten och staten bör ta initiativ, så
att denna form av systematiserad uppföljning av behandling inom sjukvård kan
komma tiU stånd.

Tidigare riksdagsbehandUng

I de likalydande motionerna 1:188
och 11:210 framfördes vid 1969 års riksdag yrkanden med anhållan om ett program
för samhällets vårdsektor. Yrkandena avstyrktes av statsutskottet (SU
1969:134) och avslogs av riksdagen. Statsutskottet erinrade om uppgifterna för
socialutredningen, som tUlkallats efter bemyndigande i december 1967 av Kungl.
Maj:t, om uppgifterna för den år 1969 tUlsatta, tUl socialdepartementet knutna
och under socialministerns ordförandeskap ställda samarbetskommittén för social
forskning, om ett av socialstyrelsen i juni 1968 framlagt principprogram för
den öppna sjukvården, om en av styrelsen i början av år

s. 3 Kontrollera mot PDF

SoU 197130 3

1969 tUlsatt utredning om den icke institutionsbundna
socialvårdens målsättning och organisation samt om den av chefen för
socialdepartementet i juni 1969 tUlkallade sjukvårdskostnadsutredningen. Utskottet
uttalade härefter att syftet med yrkandena finge anses tillgodosett sä tUl vida
att åtgärder vidtagits för att skapa erforderligt underlag för att formulera
tUl samhällsutvecklingen anpassade nya målsättningar. En föreslagen riksdagens
åtgärd vore därför enligt utskottet obehövUg.

Även vid 1970 års riksdag behandlades motionsyrkanden (i
de Ukaly-dande motionerna 1:350 och 11:390) med hemställan om ett program för
samhällets hälso- och sjukvård, vUka yrkanden efter avstyrkande av
statsutskottet (SU 1970:177) avslogs av riksdagen. Utskottet anförde att det
inte funnit anledning frångå sin i 1969 års utlåtande angivna uppfattning i
frågan. Nämnda motionsyrkanden åren 1969 och 1970 är likartade med yrkandet i
den föreliggande motionen 1971:355 om ett program för den fortsatta utbyggnaden
av hälso- och sjukvård samt närliggande uppgifter inom socialvården dock att nu
tUlkommit krav pä att programarbetet skall uppdras ät en parlamentarisk
utredning med representation för huvudmännen,

I ovannämnda motioner tUl 1970 års rUcsdag framfördes även
yrkande om utvidgning av sjukvårdskostnadsutredningens direktiv av samma
innebörd som det i motionen 1971:355 framförda yrkandet. Statsutskottet (SU
1970:177) föreslog avslag på yrkandet, vilket blev riksdagens beslut. Utskottet
uttalade att enligt utskottets mening borde formerna för den fortsatta
beredningen av sjukvårdskostnadsfrägorna avgöras sedan
sjukvärdskostnadsutredningen slutfört sitt uppdrag att lämna grundmaterial för
bedömningarna,

1 de i det föregående nämnda motionerna år 1969 framfördes
ett särskUt yrkande även beträffande eftervården. 1 motionerna påpekades att en
större satsning pä eftervården krävdes, inte minst ur samhällsekonomisk
synpunkt. Det framhölls att vården i allmänhet slutar då patienten lämnar
sjukhuset. Därmed är dock vårdbehovet inte tillfredsställt utan patienten kan
behöva uppföljande hjälp av olika slag framhölls det vidare i motionerna. Det
yrkades att riksdagen skulle ge Kungl. Maj:t tUl känna vad i motionerna anförts
om att eftervården bör stärkas t. ex, genom inrättande av fler behandlingshem
för eftervård. Statsutskottet (SU 1969:134) föreslog avslag på yrkandet, vilket
blev riksdagens beslut. Utskottet lämnade vissa uppgifter om planer för
utbyggnad av eftervården. Utskottet anförde vidare att socialstyrelsens
utredning om den icke institutionsbundna socialvärden hade arbetsgrupper för
värd, behandling och rehabUitering samt för efterkontroll och uppföljning och
att utskottet förutsatte att socialstyrelsen som dittills uppmärksamt skulle
följa utvecklingen. Mot denna bakgrund kunde enligt utskottets mening behov av
föreslaget allmänt uttalande inte anses föreligga,

Hälso- och sjukvårdsplaneringen m. m.

Sjukvårdslagstiftningen innehåller
inte någon skyldighet för sjukvårdshuvudmännen att upprätta sjukvårdsplaner
och understäUa dem socialsty-

s. 4 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:30 4

relsens granskning. Enligt 4 § andra stycket
sjukvårdskungörelsen (1970: 703) bör emeUertid sjukvårdsstyrelse "efter
samråd med berörda myndigheter göra upp översiktsplaner för olika grenar av
sjukvården". Motsvarande föreskrift fanns i 1963 års sjukvårdsstadga, som
föregick sjukvårdskungörelsen. Bland "berörda myndigheter" åsyftas
socialstyrelsen, som enligt 3 § första stycket i sin instruktion (1967:606) bl.
a, har att följa och stödja den regionala och lokala planeringen inom sitt
verksamhetsområde,

1 prop, 1967:68 angående central administration för hälso-
och sjukvården samt socialvården, m, m,, vUken låg tUl grund för nyorganise-randet
av socialstyrelsen per den 1 januari 1968, erinrade föredragande
departementschefen vid behandlingen av planeringsfrågorna om att han tidigare
uttalat att den kraftiga expansion som kännetecknade sjukvården och som
inneburit att en allt större andel av landets totala personella och ekonomiska
resurser tagits i anspråk för denna samhällssektor, gjorde behovet av en
fortlöpande sjukvårdsplanering såväl pä läns- och regionplanet som på
riksplanet allt viktigare. Målet för planeringen på riksplanet borde vara att
vid utbyggnaden av vårdresurserna söka åstadkomma en fördelning som totalt sett
och på längre sikt bäst tillgodosåg värdbehoven. Denna planering borde ges en
sådan inriktning att den på bästa sätt kunde tjäna huvudmännen som vägledning.

Riksplaneringen innebar anförde departementschefen
därefter i fråga om såväl hälso- och sjukvården som socialvärden ytterst en
avvägning av resurserna meUan dessa vårdområden och övriga samhällssektorer.
Det var därmed klart att riksplaneringen måste vara en statlig uppgift.

Riksplaneringen borde anförde departementschefen vidare
under socialdepartementet omhänderhas av socialdepartementets sjukvårdsdelegation
samt av den nya socialstyrelsen på verksplanet. Sjukvårdsdelegationen borde
därvid behålla sin uppgift att följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna i
landet och verka för samordning av sjukvårdsplaneringen.

På den nya socialstyrelsen borde anförde
departementschefen ankomma att handlägga frågor rörande riksplanering av
verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad med
beaktande särskUt av såväl de enskildas behov av vård som behovet av samordning
av landets vårdresurser och tillgången på utbUdad arbetskraft samt att följa
och stödja den regionala och lokala planeringen. Departementschefen underströk,
att vad som anförts om riksplaneringen inte innebar någon ändring eller
inskränkning i de kommunala huvudmännens befogenheter i fråga om sjukvårdens
och socialvårdens planering, Säväl hälso- och sjukvården som socialvärden är i
första hand kommunala uppgifter, framhöll departementschefen, och som
konsekvens härav ankommer det på de kommunala huvudmännen att upprätta och
fastställa planer för vårdområdena,

1 prop, 1967:68 framlades även förslag om inrättande av
sjukvårdens och socialvärdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(sedermera förkortat Spri) med staten och en särskild stiftelse, vilken skulle
företräda

s. 5 Kontrollera mot PDF

SoU 197130 5

kommunintressena, som huvudmän. Det angavs att institutet
skulle fä tiU syfte att främja, samordna och medverka i huvudmännens
planerings- och rationaUseringsverksamhet inom hälso- och sjukvärden samt
socialvärden. Institutet skulle kunna äta sig särskilda konsultuppdrag eller
uppdra ät annan att utföra av institutet beslutade projekt. Dessutom skulle
institutet ekonomiskt eller genom att tillhandahåUa personal kunna stödja andra
projekt inom verksamhetsområdet. En viktig uppgift för institutet skulle bli
att insamla och sprida information i frågor som hör till institutets
verksamhetsområde. Institutet skulle verka för en samordning mellan medicin och
socialvård.

Departementschefen anförde att han funnit att ett dylikt
institut måste bli av utomordentligt värde och att det lät sig väl inpassas i
den fördelning av planeringsuppgifterna meUan staten och kommunerna som han
förordat. Departementschefen anförde vidare att, medan riksplaneringen skulle
åvila de statliga organen och huvudmännens uppgifter i fråga om vårdplanering
inom sina områden och i fråga om samplanering mellan flera sädana områden
skulle kvarstå, sä hade som ett nytt moment tillkommit att institutet kommer
att bearbeta såväl enskilda huvudmäns vårdplaneringsproblem i form av
konsultuppdrag som mera allmänna spörsmål, vilka hänger samman med denna
planering.

Departementschefens uttalanden föranledde inte någon
erinran vid utskottsbehandlingen av propositionen (SU 1967:105).

Socialutskottet har inhämtat, att en sjukvårdsplan enligt
socialstyrelsens mening bör behandla alla de problemområden som är förknippade
med hälso- och sjukvårdens organisation i ett sjukvårdsområde och därför
behandla den slutna vården, den öppna vården såväl vid som utanför sjukhus,
samt den förebyggande vården. Syftet skall därvid vara att möjligheterna till
samordning av resurserna mellan dessa tre verksamhetsområden tillvaratas.
Vidare bör möjligheterna till samordning med den primärkommunala socialvärden i
all tänkbar utsträckning beaktas.

Förutom att tiU huvudmännen avge yttranden över förslag
till sjuk-värdsplaner har socialstyrelsens värdplanerande verksamhet bl. a.
bestått i att styrelsen både på uppdrag av Kungl. Maj:t och genom egna
initiativ genomfört utredningar som gett statistiskt underlag för planeringen
av hälso-, sjuk- och socialvärden. För att få ett underlag i fråga om
vårdplatser och öppen vård, tUlgång och behov på personalsidan, investeringar,
kostnadsutveckling osv, har socialstyrelsen hittills genomfört undersökningarna
RUPRO 67 och RUPRO 69. Den senare undersökningen avser perioden 1968-1975. För
att få ett motsvarande statistikunderlag även på socialvårdens område har
socialstyrelsen i anslutning till 1970 års långtidsutredning också genomfört en
inventering av kommunernas planer för socialvården under perioden 1968-1975.

Socialdepartementets sjukvärdsdelegation (1971 års
riksdagsberättelse S 14) inrättades enligt ett Kungl, Maj:ts beslut år 1965 och
har - som i det föregående angivits - till uppgift att följa uppbyggnaden av
sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen,
I delegationen finns företrädare både för sjukvårdshuvudmännen

s. 6 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:30 6

och för statliga myndigheter som har ansvar för sjukvård,
arbetsmarknad, UtbUdning och samhäUsekonomi. I prop, 1971:1, bU. 7, s. 52
uttalade föredragande departementschefen, efter att ha omnämnt RUPRO 69 och
andra av socialstyrelsen verkställda undersökningar m, m,, att det med hänsyn
tUl kostnadsutvecklingen framstod som angeläget att söka vidareutveckla de
olika planeringsinstrumenten inom sjukvården tUl ett organiserat system med
sjukvärdsplaner och att avsikten var att denna fråga inom kort skuUe tas upp
tUl behandling i socialdepartementets sjukvårdsdelegation. Vid sammanträde i
mars 1971 beslöt delegationen tillsätta en arbetsgrupp med direktiv att på
grundval av en analys rörande de faktorer som är av betydelse för
sjukvårdsplaneringen utarbeta och till delegationen redovisa förslag tUl ett
riksomfattande system med enhetligt uppbyggda sjukvärdsplaner, TiU ledamöter i
arbetsgruppen har sedan utsetts företrädare för Spri, socialstyrelsen och
berörda departement. Arbetsgruppen har antagit namnet Ag S-plan,

Vissa förslag och utredningar berörande planeringen av
hälso-, sjuk- och socialvård

År 1968 framlade socialstyrelsen
ett av en utredningsgrupp inom styrelsen utarbetat betänkande
"Principprogram om öppen vård" ("Socialstyrelsen
redovisar" nr 3) innefattande förslag om bl, a, överförande av diagnostik
och terapi från sjukhus tUl öppenvårdsenheter och om en ökad samverkan mellan
och samordning av hälso-, sjuk- och socialvård.

Sedan principprogrammet remissbehandlats redovisade
socialstyrelsen är 1969 i ett betänkande "Principprogram för öppen
sjukvård 11" ("Socialstyrelsen redovisar" nr 8) ett uttalande
med vissa kommentarer till programmet och den därav föranledda debatten.

I anslutning till principprogrammet föreslog
socialstyrelsen att en genomarbetning av den öppna sjukvårdens utbyggnad och
utformning skuUe ske genom Spri i samarbete med styrelsen, Spri har i anledning
härav tillsatt en arbetsgrupp för utredning av hithörande frågor, projekt 3002
"Utarbetande av riktlinjer för värdorganisationen inom skilda
specialiteter". Rapport från arbetsgruppen beräknas komma att framläggas
under år 1972,

1 maj 1969 uppdrog Kungl, Maj:t ät den då redan verksamma
utredningen angående sjukhusorganisationen m, m. (1971 års riksdagsberättelse
S 19) att lägga fram förslag beträffande de författningsändringar och
eventuella övriga åtgärder som erfordrades frän statsmakternas sida för att
möjliggöra ett genomförande av en organisation av den öppna vården utanför
sjukhusen som i huvudsak grundades pä det av socialstyrelsen framlagda
principprogrammet om öppen vård, I augusti 1971 har utredningen angående sjukhusorganisationen
m. m, tUl chefen för socialdepartementet avgivit ett stencilerat betänkande
"Förslag till ändringar i sjukvårdslagstiftningen 111, Den öppna
läkarvården utanför sjukhus" (stencU S 1971:3), Betänkandet är f, n,
föremål för remissbehandling.

År 1970
framlades ett av en expertgrupp inom socialstyrelsen utarbe

s. 7 Kontrollera mot PDF

SoU 197130 7

tat betänkande "Plan för utbyggnaden av den
psykiatriska vårdorganisationen med tUlämpning i första hand på Västmanlands
län" ("Socialstyrelsen redovisar" nr 16), Utöver en för
Västmanlands län avpassad vårdplan innehåller betänkandet även mera genereUt
tillämpbara principer för den psykiatriska sjukvårdens organisation.
Remissbehandling av betänkandet pågår f, n, inom socialstyrelsen.

År 1969 tUlsatte socialstyrelsen en utredning om den icke
institutionsbundna socialvärdens målsättning och organisation. Utredningen har
i uppdrag att - inom ramen för nuvarande lagstiftning - inom socialstyrelsen
aktualisera problem och framlägga förslag tUl problemlösningar inom den
icke-institutionsbundna socialvärden. Utredningen bör därvid beakta behovet av
samverkan meUan den traditionella socialvärden och andra vårdområden bl, a,
hälso- och sjukvården. Förslag som kräver ändrad lagstiftning förutsätts bli
behandlade av socialutredningen med vUken socialstyrelsens utredning skaU
samverka. Utredningen består av en huvudgrupp samt sex arbetsgrupper.
Huvudgruppen har under år 1971 avgivit ett betänkande "Integrerat
samhälle" ("Socialstyrelsen redovisar" nr 21), Fortsatt
beredning av betänkandet efter remissbehandling pågår f, n, inom
socialstyrelsen,

Spri har i slutet av september 1971 framlagt en utredning
"Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsplanering" (Spri rapport 14/71)
utarbetad av en arbetsgrupp knuten till institutet. Denna utredning är avsedd
att tjäna som underlag för arbetet inom socialdepartementets
sjukvårdsdelegations förutnämnda arbetsgrupp för sjukvårdsplanering (Ag
S-plan), Överväganden vid utredningen har beaktats av Spri:s arbetsgrupp för
det i det föregående nämnda projektet 3002 "Utarbetande av riktlinjer för
vårdorganisationen inom skilda specialiteter",

1 direktiven för den efter ett bemyndigande år 1967
tUlkallade socialutredningen (1971 års riksdagsberättelse S 20) sägs bl, a, att
utredningsarbetet skaU förutom en lagteknisk samordning av de tre sociala
vårdlagarna omfatta frågor rörande värdens innehäU och anordningar för att
tUlgodose värd och hjälpbehov. Det är angeläget att möjligheterna att göra den
förebyggande vården effektivare beaktas. Vård- och behandlingsmetoder,
samordning av åtgärder och samarbete mellan olika samhällsorgan och
institutioner bör granskas.

Den i det föregående nämnda sjukvårdskostnadsutredningen
(1971 års riksdagsberättelse S 26) tUlkallades efter ett Kungl. Maj:ts
bemyndigande år 1969 för att utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnaderna,
innefattande dels en samhäUsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas
utveckling och dels en teknisk undersökning rörande verkningarna indivi-dueUt
och kollektivt av nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering.
Utredningen är en enmansutredning. Till utredningen har knutits experter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

SoU
197130 8

Behandlingen vid 1971 års riksdags vårsession av frågan om
kostnadsfördelningen meUan stat och kommun

Under 1971 års riksdags vårsession
aktualiserades frågan om kostnadsfördelningen över huvud taget mellan stat och
kommun dels genom interpellation nr 59 angående tidpunkten för behandling av
frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, besvarad den 9 mars
1971, deb genom motionerna 1971:52, 1971:294 och 1971:295, vUka syftade till en
ändrad fördelning. Finansutskottet erinrade i sitt betänkande (FiU 1971:11) i
anledning av bl. a. dessa motioner om att chefen för finansdepartementet i
olika sammanhang uttalat, att frågan om kostnadsfördelningen intimt hänger
samman med uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och att
frågan därför inte bör tas upp förrän den år 1970 tUlsatta länsberedningen
(1971 års riksdagsberättelse C19) funnit en lösning på dessa
fördelningsproblem. Utskottet, som anslöt sig tiU denna uppfattning, föreslog
avslag på motionerna. Riksdagen beslöt emellertid bifaUa en vid
utskottsbehandlingen framförd reservation med yrkande om anhållan hos Kungl,
Maj:t om en skyndsam parlamentarisk utredning rörande kommunernas ekonomiska
situation, varvid frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skulle
beaktas.

Utredningsarbete m, m. avseende organisationen för
uppföljning av vård

1 Spri:s rapport "Riktlinjer
för hälso- och sjukvårdsplanering" föreslås att sjukvärden struktureras i
fyra vårdnivåer. På nivå 1 skall ges enbart öppen vård, primärvård, som
omfattar både hälsovård och sjukvård. På nivå 2 skall ges sluten vård
motsvarande den som ges vid ett normallasarett. På nivå 3 skall ges både
sluten och öppen vård med tillgång till de resurser som motsvarar de som finns
vid ett centrallasarett. På nivå 4 skall finnas den högspecialiserade vård som
motsvarar den som ges vid dagens regionsjukhus.

För den psykiatriska vården har också en strukturering med
olUca vårdnivåer föreslagits i socialstyrelsens betänkande om plan för utbyggnaden
av den psykiatriska vårdorganisationen etc.

För patienten skall de olika nivåerna tillsammans utgöra
en helhet i behandlingsavseende. Kravet på kommunikation mellan de olika vårdnivåerna,
som ett sådant system kräver, har behandlats i det förenämnda, av utredningen
angående sjukhusorganisationen m, m. avgivna betänkandet om öppen läkarvård
utanför sjukhus. 1 betänkandet anföres härom följande,

I en effektivt fungerande
sjukvårdsorganisation måste kommunikationerna mellan de olika vårdformerna
vara goda. Läkare som remitterar vidare en patient bör aUtid fä svar från den som
mottagit patienten och detta oavsett om remissen ställts tUl läkare i den
slutna värden eller tUl annan läkare i den öppna vården. Om patienten behöver
sjukhusvård men inte omedelbart kan tas in bör detta meddelas den
inremitterande läkaren. Denne får dä möjlighet att följa patienten i den öppna
vården.

s. 9 Kontrollera mot PDF

SoU 197130 9

vid behov påminna sjukhuset, meddela inträdda förändringar
etc. Vid utskrivning från sluten värd bör också den inremitterande läkaren
underrättas och fä del av de eventuella förhällningsregler och rekommendationer
som sjukhusläkaren funnit påkallade (kontroller, medicinering, fortsatt
behandling, rehabUiterande åtgärder etc). Inte sällan torde det bli fråga om
uppgifter som lämpligen kan uppdras ät distriktssköterskan i orten, I sådant
fall bör kopia av meddelandet till läkaren tillställas distrUctssköterskan.

Om det åläggs sjukhusens läkarsekreterare eller
motsvarande befattningshavare att svara för att erforderliga meddelanden
alltid utgår, bör ett underrättelseförfarande sådant som här skisserats inte
vara alltför betungande för sjukhusläkarna. På de flesta håll torde det också
finnas ett i huvudsak tUlfredsställande kommunikationssystem för de skilda
värdformerna, I det praktiska arbetet kan det dock vara bra att kunna falla
tUlbaka på någon föreskrift som i stora drag reglerar kraven på underrättelser
mellan öppen och sluten vård.

För detta ändamål föreslär utredningen, att
socialstyrelsen i egenskap av tiUsynsmyndighet för sjukvärden utfärdar
skriftliga anvisningar i ämnet för den berörda personalen.

Med anknytning till arbetet inom
socialdepartementets sjukvärdsdele-gations i det föregående nämnda arbetsgrupp
för sjukvårdsplaner sker inom socialstyrelsen visst utvecklingsarbete soni
avses resultera i program för diagnostik och terapi beträffande olika
sjukdomar. Programmen skall även omfatta uppföljande åtgärder.

Inom Spri pågår visst utvecklingsarbete för ett
datajournalsystem, som förutses förenkla och underlätta informationen och
kommunikationen mellan de olika vårdnivåer som kan vara aktuella i ett enskilt
fall.

Frågan om efterkontroll och uppföljning i vad mera avser
den sociala eftervården skall behandlas i den av socialstyrelsen tiUsatta
utredningen om den icke institutionsbundna socialvårdens målsättning och
organisation. Av de sex arbetsgrupper vid sidan av huvudgruppen, som utredningen
består av, skall en arbetsgrupp (nr 4, för efterkontroll och uppföljning)
behandla frågor om uppföljning och analys av resultaten av vård, behandling och
rehabilitering m, m.

1 direktiven för socialutredningen har understrukits
vikten av att utredningen behandlar den uppföljande verksamheten. Härom sägs i
direktiven följande.

Lika viktig som den uppsökande
verksamheten är den uppföljande. Det är angeläget, att de ansvariga följer
resultatet av insatta åtgärder och prövar nya, om så erfordras, 1 det praktiska
handlandet griper det ena vårdområdet in i det andra. Även
sjukvårdslagstiftningen kan därför komma att beröns av utredningsarbetet.

Utskottet

I motionen 1971:355 tas upp en rad
frågor som berör olika områden inom hälso- och sjukvården m. m. Motionärerna
framhåller att en genomgripande diskussion krävs om värdens framtida utbyggnad.
De yrkar att en parlamentarisk utredning med representation för huvudmännen
skall tillsättas. En sådan utredning bör fä till uppgift att

s. 10 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:30 10

framlägga ett program för den fortsatta utbyggt aden av
hälso- och sjukvård samt närliggande uppgifter inom socialvå:den. Vidare yrkas
för skapande av underlag för programarbetet att direktiven för den är 1969
tUlkallade sjukvårdskostnadsutredningen vidgas tiU att utöver erforderliga
kostnadsundersökningar omfatta utarbetande av alternativa förslag tiU
fördelning av kostnaderna mellan stat och kommun och att
sjukvårdskostnadsutredningen därvid erhåller en parlamentarisk förankring. I
motionen yrkas också att åtgärder skall vidtas för genomförande av
systematiserad uppföljning och kvalitetskontroll inom eftervården. Ett yrkande
om försöksverksamhet med regionala vårdombudsmän behandlas i ett senare
betänkande.

Motionsyrkanden om utarbetande av ett hälso- och
sjukvårdspolitiskt program m, m, har framförts även vid 1969 års och 1970 års
riksdagar. Statsutskottet har i sina av riksdagen godkända utlåtanden
framhållit att syftet med yrkandena tillgodosetts genom att åtgärder genom
olika utredningar m. m, vidtagits för att skapa erforderligt underlag för
formulering av till samhäUsutvecklingen anpassade nya målsättningar inom
vårdområdet. Motionerna har avslagits.

För närvarande pågår ett mycket omfattande
utredningsarbete berörande planeringen av hälso-, sjuk- och socialvärden. Sedan
riksdagen senast behandlade frågan om ett hälso- och sjukvårdspoUtiskt program
har socialdepartementets sjukvårdsdelegation i mars i år tillsatt en särskild
arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta och till delegationen redovisa förslag
till ett riksomfattande system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner. Vidare
har en utredning inom sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri) om riktUnjer för hälso- och sjukvårdsplanering
slutförts för kort tid sedan och kan i fortsättningen tjäna som underlag för
diskussioner om vårdplanering. Med hänsyn till det utredningsarbete som således
pågår eller nyligen slutförts på området kan socialutskottet inte biträda
motionen 1971:355 i denna del.

Även vid 1970 års riksdag framfördes ett motionsyrkande om
att sjukvärdskostnadsutredningen skulle fä i uppdrag att lämna förslag till
olika alternativ för den framtida vårdfinansieringen och att utredningen därvid
skulle ges en parlamentarisk förankring, Pä hemställan av statsutskottet
avslogs yrkandet. Utskottet uttalade därvid att formerna för den fortsatta
beredningen av sjukvärdskostnadsfrågorna borde avgöras sedan den tillsatta
utredningen slutfört sitt uppdrag att lämna grundmaterial för bedömningarna.
Socialutskottet kan inte finna att någon omständighet inträffat sedan
föregående år som utgör skäl till ett annat ställningstagande. Utskottet får i
detta sammanhang erinra om att riksdagen tidigare i år hemställt om en skyndsam
parlamentarisk utredning rörande kommunernas ekonomiska situation, varvid
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall beaktas, 1 enUghet med det
anförda avstyrker socialutskottet motionsyrkandet beträffande sjukvårdskostnadsutredningen.

En
tillfredsställande uppföljning av sjukvården för den enskilde är

s. 11 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:30 11

beroende av att informationen och kommunikationen fungerar
väl mellan de oUka läkare och sjukhus som varit engagerade i behandlingen, 1
ett föregående avsnitt av betänkandet har redovisats förslag och utredningsarbete
som syftar till förbättringar i dessa avseenden. Det finns särskilt skäl
framhåUa att inom socialstyrelsen för närvarande pågår ett utvecklingsarbete
som är avsett att leda fram till program för diagnostik och terapi beträffande
oUka sjukdomar och som bl. a, skall omfatta uppföljande åtgärder. Med hänsyn
till det pågående utrednings- och utvecklingsarbetet på området är enligt
socialutskottets bedömning någon åtgärd frän riksdagens sida för att få till
stånd systematiserad uppföljning och kvalitetskontroll inom eftervården inte
erforderlig. Utskottet hemställer

A. beträffande en parlamentarisk
utredning om ett hälso- och

sjukvårdspolitiskt program att riksdagen avslår motionen

1971:35 5, såvitt nu är i fråga,

B. beträffande tiUäggsdirektiv till
sjukvärdskostnadsutredningen

m. m, att riksdagen avslår motionen 1971:355, såvitt nu är i

fråga,

C. beträffande åtgärder för
systematiserad uppföljning och kvaU-

tetskontroU inom eftervården att riksdagen avslår motionen

1971:35 5, sävUt nu är i fråga,

Stockholm den 26 oktober 1971

Pä socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i
Kungälv (s), Hamrin (fp), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Larsson i
Öskevik (c)*, Hyltander (fp)*. Åkerlind (m), Johnsson i Blentarp (s),
Andreasson (c)*, fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nisser
(m) och NUsson i Växjö (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets
betänkande som börjar på s, 10 med "För närvarande pågår" och slutar
på s, 11 med "eftervården inte erforderlig" bort ha följande lydelse:

"För närvarande pågår visst utredningsarbete
berörande planeringsinstrument för hälso-, sjuk- och socialvård bl, a. inom en
av socialdepartementets sjukvårdsdelegation tillsatt särskild arbetsgrupp.
Vidare har utredningar inom Spri givit underlag för diskussioner om
vårdplanering. Men enbart denna vidareutveckling av planeringsinstrumenten
räcker inte

s. 12 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:30 12

för att lösa den ekonomiska kris sjukvården är på väg in i
och för att skapa en värd som är byggd pä prioriteringar. 1 motion 1971:35 5
har redovisats en del av de brister, som finns inom värdområdet, liksom
principer för det fortsatta planeringsarbetet och de prioriteringar som måste
göras. De generella prioriteringarna måste fastställas på demokratiska grunder
och bygga på ett hälso- och sjukvårdspolitiskt programarbete. Härför behövs bl,
a, undersökningar om nuvarande bristområden, uppskattningar av framtida vårdbehov,
personalbudgeter och kostnadsberäkningar, uppgifter som kräver fortsatt
utredningsarbete. Programarbetet bör dä det gäller de övergripande planerings-
och prioriteringsfrågorna ledas av en parlamentariskt sammansatt kommitté med
representation även för huvudmännen. En parlamentarisk beredning av vårdutvecklingen
är enligt vår mening att föredra framför en behandling av centrala
planeringsfrågor endast inom socialdepartementet och socialstyrelsen eller inom
av dem tillsatta arbetsgrupper.

Kostnadsutvecklingen är av grundläggande betydelse för de
fortsatta åtgärderna pä vårdområdet. Således har landstingens nettokostnader
för hälso- och sjukvärden sexfaldigats under 1960-talet, vilket varit avgörande
för ökningen av landstingsskatten. Inom ramen för ett program för hälso-och
sjukvård är det givetvis nödvändigt att finna lösningar på dessa akuta
finansieringsproblem. En översyn av huvudmannaskapet för olika vårdformer torde
härvid också vara nödvändig. Den sedan 1969 arbetande sjukvårdskostnadsutredningen
bör därför fä vidgade direktiv omfattande även utredning och utarbetande av
alternativa förslag till fördelning av kostnaderna mellan stat och kommun för
hälso- och sjukvård och närliggande uppgifter inom socialvården.

En
uppföljning av vårdens resultat är av största betydelse såväl för den vårdade
som för huvudmännens kvalitetskontroll och kostnadsuppföljning. Någon sådan
tiUfredsställande efterkontroll finns inte för närvarande annat än för vissa
speciella patientgrupper. Den systematiserade uppföljning som förekommer har så
gott som enbart skötts av läkare med forskningsintresse och på deras eget
initiativ. Det är angeläget att man åtminstone för behandling av vissa
sjukdomstyper systematiskt möjliggör en konkret redovisning av dennas resultat
även i ekonomiska termer. De vårdinsatser som krävs vid senare förvärrade
återfall är av allt att döma större än de som krävs för denna kontinuerliga
kontroll. Statsmakterna bör därför ta ytterligare initiativ, så att denna form
av systematiserad uppföljning av behandlingen inom sjukvärden kan komma till
stånd," dels att utskottet bort hemställa

"att riksdagen med bifall till
motionen 1971:355, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t begär

A, att en parlamentarisk utredning
med representation för huvudmännen tillsätts med uppgift att framlägga ett
program för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvård samt närliggande
uppgifter inom socialvården enligt principer som anges i motionen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:30 13

B, att, i avsikt att skapa underlag
för nämnda programarbete,

sjukvårdskostnadsutredningens direktiv vidgas Ull att utöver

erforderliga kostnadsundersökningar omfatta utarbetandet

av alternativa förslag till fördelning av kostnaderna mellan

stat och kommun samt att utredningen därvid ges en

parlamentarisk förankring,

C, att åtgärder vidtas för
genomförande av systematiserad

uppföljning och kvalitetskontroll inom eftervården enligt

vad som anges i motionen,"

G ö teborgs Offsettryckeri AB, SthIm
71,441 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.