Socialutskottets betänkande i anledning av motion om en parlamentarisk utredning angående den inre miljöpolitiken
1971 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SoU36, Socialutskottets betänkande i anledning av motion om en parlamentarisk utredning angående den inre miljöpolitiken
Dokumentets text
Socialutskottets
betänkande nr 36 år 1971 SoU 1971: 36
Nr 36
Socialutskottets betänkande i anledning av motion om en
parlamentarisk utredning angående den ime mUjöpolitiken.
Motionen
1 motionen 1971:246 av herr Hedlund
m. fl. (c) yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t mätte anhålla om
skyndsamt tillsättandeaven parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta
riktlinjer för inre miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som
föranleder skadlig stress och psykisk otrygghet.
Motionärerna anför att den inre
miljöpolitiken som avser den psykiska tryggheten - hittills inte fått spela
den roll som är nödvändig för att goda livsmiljöer skall kunna skapas. 1 de
inre miljöerna innesluter motionärerna fysiska miljöer i den mån de innebär
påfrestningar på den psykiska hälsan samt seder, bruk, traditioner, normer,
kravinstäUningar m. m. (det sociala värdemönstret).
Motionärerna framhåller hur arbetsmiljöer, boendemiljöer
och trafikmiljöer kan bli psykiskt påfrestande. Vidare påpekas att det sociala
värdemönstret är av stor betydelse för den psykiska trygghetsfrågan. Liksom det
frän psykiska utgångspunkter kan vara fel på fysiska miljöer kan även
värderingar och kravinstäUningar vara ogynnsamma för många människor.
Den viktigaste målsättningen för den inre miljöpolitiken
måste enligt motionärerna vara en systematisk anpassning av samhällets inre
miljöer efter människans psykiska förutsättningar och behov. Utöver åtgärder
avseende de fysiska miljöerna och det sociala värdemönstret kan ätskiUigt
uppnäs även genom att individen ges förbättrade möjligheter till sin egen
anpassning, sägs det vidare i motionen. Motionärerna anför härvidlag bl. a.
följande.
Härvid är först att betona att en
situation som medför skadlig stress kan bemästras genom att individen frigöres
frän stressfaktorerna. Det är alltså frågan om rätt man på rätt plats. Olika
människor kan ha väsentligt olika möjligheter att värdera eller tolerera
miljöer. Noggrann anlagsprövning, yrkesvägledning, yrkesrådgivning och
arbetsanalys är sålunda av stor betydelse. Dessa uppgifter ankommer på skolan
och de arbetsmarknadspolitiska organen. Det är angeläget att väsentligt
intensifiera samhällets åtgärder på dessa områden.
Men det är också möjligt att i viss mån öka individens
motståndskraft mot miljöpåfrestningar. Psykoterapi och rådgivning, t, ex,
kommunal kuratorsverksamhet, kan hjälpa individen bemästra ogynnsamma attityder
och reaktionssätt, som disponerar för uppkomsten av en skadlig stress, 1 detta
perspektiv innesluter vi också personalvården i arbetslivet.
Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 36
SoU1971:36 2
Motionärerna anför sammanfattningsvis följande.
De åtgärdsområden vi diskuterat i
motionen är inte nya. På samtliga finns samhällelig verksamhet. Men denna är
otillräcklig. Framför allt måste det konstateras att den är splittrad och
saknar helhetlig miljöpolitisk målsättning. Den inre miljön är en helhet kring
människan. Detta förutsätter en inre miljöpolitik som utformas som en helhet.
Olika åtgärdsområden, miljöplanering, åtgärder i fråga om det sociala värdemönstret,
vägledning för individen till den för honom lämpligaste miljön, psykoterapi och
annan rådgivning till ökad motståndskraft mot miljösvårigheter etc. måste
tillsammans utgöra ett sammanhängande och samordnat åtgärdssystem. Det är
alltså väsentligt att dra upp sådana riktlinjer för en inre miljöpolitik. Vi
fäster särskild vikt vid att den socialmedicinska och beteendevetenskapliga
forskningen ges möjligheter att i största möjliga utsträckning medverka till
ett säkert underlag för en sådan politik.
Som en grund för det
utredningsarbete som föreslås vill motionärerna ange följande punkter.
1. Miljöplaneringen måste inriktas på att forma t. ex.
boende-, arbets-
och trafikmiljöer till psykiskt stimulerande miljöer. Det är väsentligt att
sociologiska, socialantropologiska, psykologiska, ekologiska och social
medicinska experter i ökad utsträckning engageras i miljöplaneringen.
2,
Mot brister och
fel i det sociala värdemönstret, främst vad beträffar skadlig
konkurrensinställning och kvardröjande patriarkala eller autori-tära drag,
måste samhäUet i ökad utsträckning satsa på t, ex, föreskrifter och
överenskommelser om vissa förutsättningar för arbete och arbetsmiljö samt på
arbets- och skoldemokrati,
3,
UtbUdnings- och
arbetsmarknadspolitiken måste inriktas på att hjälpa individen till den för
honom lämpligaste arbetsuppgiften och miljön.
4. Psykoterapi och rådgivning skall i ökad utsträckning
utnyttjas till
hjälp för individen att bemästra ogynnsamma attityder och reaktionssätt,
som kan föranleda skadlig stress,
5, Olika åtgärder för de inre miljöernas utformning och
individens
egen anpassning måste samordnas till en helhetlig miljöpolitik.
6. Den socialmedicinska och beteendevetenskapliga
forskningen skall
ges möjligheter att i största möjliga utsträckning medverka till ett säkert
underlag för en helhetlig inre miljöpoUtik,
Tidigare riksdagsbehandUng av vissa i motionen berörda
frågor
1 de likalydande motionerna 1:513
och 11:587 till 1962 års riksdag togs frågor upp om målsättning, motiv och
medel för en samordning och målmedveten inriktning av den svenska socialpolitiken
i mentalhygienisk riktning. Målsättningen angavs vara att för hela
befolkningen, för alla kategorier och åldrar, skapa tryggare, trivsammare och
mera harmoniska livsbetingelser, I motionerna framfördes förslag om utredning
m, m, av
SoU
1971:36 3
olika frågor inom skilda områden, bl, a, skolväsendet och
arbetslivet. Allmänna beredningsutskottet tUl vilket utskott motionerna i här
ifrågavarande delar hänvisades anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande
(ABU 1962:55) bl, a, att utskottet ansåg det riktigt att mentalhygieniska
synpunkter lades på samhällsåtgärderna och att detta också skedde såväl i det
praktiska reformarbetet som i utredningsverksamheten. Utskottet redogjorde
därefter för åtgärder, som vidtagits eller planerats, samt för utredningar m,
m, av betydelse för de i motionen upptagna spörsmålen. Utskottet anförde
avslutningsvis att det var uppenbart att frän det allmännas sida stora
ansträngningar redan gjordes för att komma ur förekommande bristsituation och
att utskottet i detta läge inte kunde finna att av motionärerna framfört
förslag om en utredning, som även genom sin synnerligen stora omfattning ingav
betänkligheter, skulle fylla någon väsentlig uppgift. Utskottet föreslog att
motionerna i förevarande delar inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd.
Motioner angående den psykiska hälsovården m. m. har
behandlats vid 1968 och 1969 års riksdagar.
Allmänna beredningsutskottet framhöll i sitt av riksdagen
godkända utlåtande (ABU 1968:21) över 1968 års motioner att hjälpen ät den
psykiskt sjuke måste bli Uka lätt tillgänglig som för den somatiskt sjuke och
att den integration av social omsorg och medicinsk behandling som fått ett
uttryck i den nya socialstyrelsen också borde ge möjligheter tiU nya former för
psykisk hälsovård, främst inom den öppna vården. Dagsjukhus, akutmottagningar,
omhändertagande av narkomaner, tillgång till psykisk vård i anslutning till
utbildningsanstalter och arbetsplatser borde fördomsfritt kunna prövas.
Utskottet hemstäUde att riksdagen skulle ge Kungl, Maj:t tUl känna vad
utskottet anfört.
Motionerna år 1969, vilka även avsäg psykoterapiutbildning
m, m,, hänvisades till statsutskottet. Statsutskottet uttalade i vad
motionerna avsåg den psykiska hälsovården i sitt av riksdagen godkända
utlåtande (SU 1969:133) att det anslöt sig till socialstyrelsens uppfattning,
uttryckt i ett yttrande över motionerna, att en utredning av hithörande frågor
var angelägen. Utskottet viUe betona att denna utredning borde vara
förutsättningslös. Utskottet hemstäUde att riksdagen skulle ge Kungl. Maj:t tUl
känna vad utskottet anfört angående den psykiska hälsovården.
Frågor om arbets-, boende- och
trafikmiljöer m, m. har av riksdagen senast behandlats i nedannämnda
sammanhang.
Under 1971 års riksdags vårsession väcktes ett antal
motioner angående arbetsmiljön, vUka behandlats i socialutskottets av riksdagen
godkända betänkande SoU 1971:7. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena under
hänvisning tUl att frågor om arbetsmUjön m, m, utreds av den år 1970 tillsatta
arbetsmiljöutredningen. Under våren 1971 har riksdagen
SoU1971:36 4
även behandlat en Kungl, Maj:ts proposition 1971:23
angående vissa frågor om företagshälsovård m, m. jämte motioner, I
propositionen, som tUlstyrktes av socialutskottet (SoU 1971:11) och biföUs av
riksdagen, föreslogs en utbyggnad av företagshälsovården. Motioner har vidare
under år 1971 väckts angående företagsdemokrati. De behandlades i inrikesutskottets
av riksdagen godkända betänkande InU 1971:14, Utskottet föreslog avslag på
motionerna under hänvisning tUl det utvecklingsarbete pä området som bedrivs av
arbetsmarknadens parter.
Även motionsyrkanden om utredning angående boendemiljön
har behandlats vid 1971 års riksdags vårsession. Civilutskottet, som behandlade
dessa yrkanden i sitt betänkande CU 1971:12, föreslog avslag på yrkandena,
vilket blev riksdagens beslut. Utskottet anförde bl, a. att ett växande aktivt
intresse för ifrågavarande frågor - manifesterat i kontinuerligt ökande
insatser inom den statligt stödda byggnadsforskningen, pågående arbete inom
bostadsstyrelsen och skUda organisationers och folkrörelsers aktiva medverkan
torde i förening med den är 1970 tillkallade boendeutredningens arbete leda i
den riktning som motionerna syftade till och att ett särskilt riksdagens
initiativ i dessa frågor därför var obehövligt (s, 21),
Motioner om åtgärder i syfte att komma till rätta med
miljöfarliga trafikstörningar i form av buUer m, m, har även behandlats under
1971 års rUcsdags vårsession, 1 trafikutskottets av riksdagen godkända betänkande
(TU 197 1:9) i anledning av motionerna erinras om möjligheten att genom lokala
trafikföreskrifter om exempelvis hastighetsbegränsning eUer förbud mot vissa
fordonstyper inom särskilt bullerkänsUga områden komma till rätta med
problemen. Utskottet föreslog avslag på motionerna.
Vid 1970 års riksdag väcktes ett
antal motioner som berörde skolans arbetsmiljö. Statsutskottet anförde i sitt
utlåtande (SU 1970:49) över motionerna, att det ansåg det önskvärt med en
allmän översyn av de problem som sammanhänger med arbetsmiljön i dagens skola.
Utskottet anförde härvid bl, a. följande.
Visserligen har skolöverstyrelsen
genom SISK (en inom skolöverstyrelsen arbetande utredningsgrupp för samarbete
i skolan) påbörjat en utrednings- och försöksverksamhet på området men
utskottet gör den bedömningen att de föreliggande problemen är av sådan vikt
och sä mångskiftande art att man har anledning att ytterligare överväga i vilka
former de lämpligast bör angripas. Utskottet anser det inte uteslutet att
dylika överväganden kan komma att ge vid handen att utredningsarbetet bör
bedrivas på bredare bas än i form av en ämbetsverksutredning, låt vara att i
denna även ingår representanter som hämtats utanför verket. Ett
utredningsarbete i hittUlsvarande form, SISK, eller på bredare bas ändrar
givetvis ingenting i skolöverstyrelsens allmänna skyldighet att följa
utveckUngen på området och vidta de åtgärder överstyrelsen anser lämpliga.
SoU
1971:36 5
Sammanfattningsvis anser utskottet
att skolans arbetsmiljöproblem bör noggrant analyseras och att förslag om
åtgärder för att komma till rätta med dem bör utarbetas. Detta arbete bör
bedrivas på både kortare och längre sikt och, åtminstone i det senare fallet,
på bred bas. Med den ståndpunkt som utskottet härmed intagit finner sig
utskottet inte böra göra några ytterligare uttalanden om de olika detaljförslag
som framlagts i motionerna för att inte föregripa de överväganden, som
utskottet förutsatt skall komma till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen i
skrivelse till Kungl Maj:t som sin mening ger till känna vad utskottet anfört i
anledning av de i detta utlåtande behandlade motionerna.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Utredningar m, m. berörande arbetsmiljöfrågor
På det företagsdemokratiska området
pågår sedan några är tillbaka en tämligen omfattande försöks- och
forskningsverksamhet. Partema pä arbetsmarknaden har i huvudsak själva
organiserat och svarat för detta arbete. Staten har medverkat på de områden där
staten är arbetsgivare.
En uppgift för de företagsnämnder som finns ute på
arbetsplatserna är att verka för de anställdas trygghet i anställningen,
arbetarskydd, trivsel och en god arbetsmiljö.
1 anslutning till de fr. o. m, den 1 januari 1967 gällande
företagsnämndsavtalen meUan SAF och LO samt mellan SAF och TCO har inrättats
Utvecklingsrådet för samarbetsfrägor. Detta organ har till uppgift bl, a, att
verka för effektivisering av samarbetet i företagen, att bistå företag och
arbetsmarknadsorganisationer med utbildning, information och rådgivning m. m,
i samarbetsfrågor, att främja vetenskaplig forskning kring sådana frågor och
att främja företagsnämndernas verksamhet. En permanent arbetsgrupp för
forskning har tillsatts, I september 1969 fastställde rådet riktlinjer för
försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati. Arbetet pä att utforma
försöksverksamheten har inletts vid ett antal företag.
Motsvarigheter till Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor
har inrättats inom andra sektorer av arbetsmarknaden än den för SAF, LO och TCO
gemensamma. Inom den offentUga sektorn finns statsförvaltningens centrala
samarbetsråd för personalfrågor samt de centrala råden för samarbetsfrågor på
de primärkommunala och landstingskommunala arbetsområdena.
Enligt ett Kungl, Maj:ts bemyndigande hösten 1968 har
tillkallats en delegation för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen (1971 års riksdagsberättelse 1 11). Delegationen,
som består av företrädare för Kungl, Majts kansli och de statliga aktiebolagen
samt för de anstäUdas organisationer, skall främst ta initiativ tUl sådana
försöks- och utvecklingsprojekt som kan ge vägledning för en fördjupad
företagsdemokrati inom det svenska näringslivet i dess helhet.
SoU1971:36 6
Enhgt ett Kungl, Maj:ts
bemyndigande hösten 1969 tiUkaUades en delegation för förvaltningsdemokrati,
DEFF (1971 års riksdagsberättelse Fi 53), 1 delegationen ingår företrädare för
statsförvaltningen och för statstjänstemännens huvudorganisationer.
Delegationen skall utreda frågor angående försöksverksamhet med fördjupad
företagsdemokrati inom sta tsförvaltningen.
De båda nämnda delegationerna medverkar i en tämligen
omfattande försöksverksamhet.
Frågor om ökad anställningstrygghet behandlas av en efter
bemyndigande år 1969 tiUkallad utredning rörande anställningstrygghet och
vidgad behörighet för arbetsdomstolen (1971 års riksdagsberättelse In 23),
En allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen företas
av den år 1970 tUlsatta arbetsmiljöutredningen (1971 års riksdagsberättelse S
29), Enligt direktiven skall utredningen beakta inte bara risker för den
fysiska hälsan utan även risker för den psykiska hälsan. Det betonas att en
grundtanke måste vara att arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa skall kunna
skyddas effektivt i varje led av produktionen.
Utredningar berörande boendemUjöfrågor
Den år 1967 tillsatta servicekommittén
(1971 års riksdagsberättelse In 12) utreder frågor om anordningar för service i
bostadsområden i form av tjänster samt möjligheter till gemenskap och kontakt
för de boende.
1 direktiven för den år 1970 tillkaUade boendeutredningen
(1971 års riksdagsberättelse In 29), som har att utreda det framtida
bostadsbyggandets omfattning och inriktning m, m,, framhålls frågan om
närmiljön som en av de frågor som bör uppmärksammas. Det betonas att det i dag
ställs allt starkare krav på en god närmiljö, dvs, miljön närmast bostaden, och
att bostad och närmiljö bildar en funktioneU enhet. 1 direktiven framhålls att
det alltmer betonas att denna totala boendemiljö bör utformas pä ett sådant
sätt att den ger trygghet för de boende och ökade möjligheter till kontakt
människor emellan.
Beröring med frågor rörande boendemiljön har även arbetet
i den är 1969 tillkallade trafikbullerutredningen (1971 års riksdagsberättelse
K 30), Denna utredning har i uppdrag att utarbeta förslag till normer för
buller från civila och militära luftfartyg samt från motordrivna vägfordon och
fritidsbåtar.
Utredning berörande förskolan
1968 års barnstugeutredning (1971
års riksdagsberättelse S 22) har i uppdrag att utreda barnstugeverksamheten
närmast före och under de första skolåren. Utredningen, som under är 1971 för
debatt utgivit en
SoU1971:36 7
diskussions-PM om förskolans inre verksamhet, behandlar
frågor om hur barnets hela personlighet på bästa sätt skaU utvecklas med lika
vikt på att den känslo-, tankemässiga och sociala utveckUngen stimuleras fram.
Utredningen vill vidare att förskolan skall ge små barn de för dem nödvändiga
konkreta inlärningsexemplen på hur man i ett demokratiskt samhälle gemensamt
fördelar ansvar och uppgifter och löser konflikter.
Utredningar berörande skolmiljön
I februari 1968 tUlsatte
skolöverstyrelsen den i det föregående nämnda utredningsgruppen om samverkan i
skolan (SISK), I gruppen ingick representanter för organisationer företrädande
elever, personal, skolans huvudmän och administration samt föräldrar. Gruppens
uppdrag var att överlägga om samt utarbeta och för skolöverstyrelsen framlägga
förslag i frågor om samverkan i skolan.
SlSK:s verksamhet har upphört under år 1971 i samband med
att en problem- och åtgärdsinventering avseende grundskolans trivsel-,
ordnings-och arbetsförhållanden - tiU vUken SISK tagit initiativet och vilken
utförts i samarbete mellan SISK och skolöverstyrelsen utförts och redovisats.
Rapporten om problem- och åtgärdsinventeringen behandlas nu vidare inom
skolöverstyrelsen. Frågor, som låg inom SISK :s uppdrag, omfattas av uppdraget
för utredningen om skolans inre arbete, som omnämns i det följande.
Genom beslut den 17 maj 1968 meddelade Kungl, Maj:t
riktlinjer för skolöverstyrelsens arbete med att främja goda arbetsförhållanden
i skolan, vilken uppgift angavs i vid bemärkelse avse arbets- och
trivselför-håUanden, elevvård, personalvård och skoldemokrati. Med utgångspunkt
frän bl, a, dessa riktlinjer har ett omfattande arbete ägt rum inom
skolöverstyrelsen. Det har i första hand rört sig kring de problem, som
sammanhänger med skoldemokrati och elevernas utveckling tiU medansvar och
medinflytande.
Med hänvisning till bl. a. den i det föregående redovisade
riksdagsbe-handUngen år 1970 av motioner som berörde skolans arbetsmiljö
tillkallades enhgt ett Kungl. Maj:ts bemyndigande i maj 1970 en utredning om
skolans inre arbete (1971 års riksdagsberättelse U 49), Utredningen har i
uppdrag att utreda frågan rörande åtgärder för elever med särskilda svårigheter
i skolan och därmed sammanhängande frågor, bl. a, skolans arbetsmiljö.
SoU1971:36 8
Utredningar om kurativ service och psykisk hälsovård
Den med stöd av ett Kungl. Majts
bemyndigande år 1967 tillkaUade socialutredningen (1971 års
riksdagsberättelse S 20) har i uppdrag att göra en allmän översyn av den
sociala värdlagstiftningen. 1 direktiven för utredningen erinras om att
socialnämnderna har i uppgift att ge aUmänheten råd och
upplysningar i frågor som har samband med nämndernas verksamhet och
att lämna bistånd i personliga angelägenheter där så lämpligen kan ske, 1
samband härmed påpekas att intresset för en aktiv socialvård ökat och att den
kurativa verksamheten trätt i förgrunden. EnUgt direktiven bör
socialutredningen undersöka förutsättningarna för att i lämplig form och i
anslutning tUl den kommunala nämndorganisationen skapa socialcentra i
kommunerna, dit allmänheten kan vända sig för vård, hjälp, service, råd och
upplysning. Möjligheten till en samordning mellan den verksamhet som bedrivs
av landstingen -främst den öppna sjukvården - och de aUmänna
försäkringskassornas verksamhet bör därvid beaktas. När det gäller den sociala
rådgivnings- och upplysningsverksamheten bör särskUd uppmärksamhet ägnas
famUjeråd-givningen.
Är 1969 tillsatte socialstyrelsen en utredning om den icke
institutionsbundna socialvårdens målsättning och organisation. Utredningen har
i uppdrag att inom ramen för nuvarande lagstiftning inom socialstyrelsen
aktualisera problem och framlägga förslag till problemlösningar inom den
icke-institutionsbundna socialvården. Utredningen bör därvid beakta behovet av
samverkan meUan den traditionella socialvården och andra vårdområden. Förslag
som kräver ändrad lagstiftning förutsätts bli behandlade av socialutredningen
med vilken socialstyrelsens utredning skall samarbeta. Utredningen består av en
huvudgrupp samt sex arbetsgrupper. En av arbetsgrupperna behandlar frågor om
uppsökande och förebyggande verksamhet samt samhällsplanering.
Med hänvisning till att riksdagen bifallit förenämnda
allmänna beredningsutskottets (ABU 1968:21) och statsutskottets (SU 1969:133)
förslag att ge Kungl. Maj:t till känna vad utskotten anfört beträffande 1968
respektive 1969 års motioner angående psykisk hälsovård m. m. uppdrog Kungl.
Maj;t i aprU 1970 ät socialstyrelsen att verkställa den i statsutskottets
utlåtande begärda utredningen angående den psykiska hälsovården. En rapport om
förberedande litteraturundersökningar m. m. inom ramen för detta
utredningsuppdrag beräknas komma att presenteras av socialstyrelsen i början av
är 1972.
Remissyttranden
Socialutskottet har inhämtat
yttranden över motionen frän socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och bostadsstyrelsen.
Inte någon av remissinstanserna vUl Ullstyrka att den yrkade särskilda
utredningen kommer tiU stånd.
SoU1971:36 9
Socialstyrelsen understryker att
det är angeläget att söka forma miljöerna under hänsynstagande till människors
psykiska förutsättningar och behov samt att miljöerna helst skall vara även
psykiskt stimulerande.
Socialstyrelsen erinrar om att styrelsen i yttranden över
motioner i riksdagen under åren 196669 om olika åtgärder för att förbättra den
psykiska hälso- och sjukvärden anfört bl. a, att den psykiska hälsovården inte
var tUlfredsställande ordnad, att resurserna var spUttrade och otUlräckliga
samt att målsättningen ingalunda alltid var klart definierad. Styrelsen hade
betonat att det förelåg ett stort behov av forskning inom området men att det
inte klarlagts pä vilket sätt denna forskning borde bedrivas. Styrelsen hade
vidare framhållit att en utredning av hithörande frågor enUgt styrelsens mening
därför var synnerligen angelägen.
Härefter anför socialstyrelsen att den erhållit det i det
föregående nämnda uppdraget att verkstäUa en utredning angående den psykiska
hälsovården och att arbetet med detta pågår inom styrelsen. Styrelsen anför
vidare följande.
Den grundläggande frågestäUningen
kan således anses vara uppmärksammad och omsatt i praktiskt handlande.
Tillsättande av en parlamentarisk grupp för utredning av i motionen angivna
frågor är enligt styrelsens uppfattning inte motiverat, I stället bör man
förstärka de enheter som nu svarar för den praktiska tillämpningen av erhållna
rön. 1 första hand bör tiUämpningen ske på det regionala planet med dess
omedelbara närhet till problematiken. Detta utesluter inte en central
analysgrupp. Rådande situation talar för skapandet av ett dylikt organ.
Skolöverstyrelsen anför, att den
ansluter sig till motionens grunduppfattning, att miljöplaneringen måste
omfatta såväl de yttre miljöfaktorerna som inre faktorer av psykologisk,
sociologisk, social och medicinsk karaktär. Skolöverstyrelsen framhåller, att
beträffande de delar av samhällets planering av den yttre och inre miljön, som
berör skolans område, bedriver överstyrelsen sedan lång tid tillbaka ett
omfattande forsknings- och utvecklingsarbete jämsides med fortlöpande
planering. Därjämte pågår ett flertal andra utredningar på området.
Bland utrednings- m, fl, aktiviteter beträffande den yttre
skolmiljön omnämner överstyrelsen bl. a, arbetet avseende byggnadsföreskrifter
för skolbyggnader och samverkan med företrädare för skolpersonal, elever och
föräldrar i fråga om utformningen av skolmiljön.
Bland utrednings- m, fl, aktiviteter beträffande den inre
skolmiljön omnämns bl, a, den förutnämnda arbetsgruppen för samverkan i skolan
och den förutnämnda utredningen om skolans inre arbete samt ett antal
forsknings- och utveckUngsprojekt.
Skolöverstyrelsen anför att den med hänvisning till det
arbete i fråga om att förbättra både den yttre och den inre skolmiljön som
redovisas i yttrandet inte finner skäl föreligga för att inom skolans område
tillsätta den i motionen föreslagna utredningen.
SoU
1971:36 10
Bostadsstyrelsen anför att den i
förslag till ny utgåva av skriften "God bostad" (som anger villkor i
fråga om byggnads utformning m. m. vid den statliga bostadslångivningen) gjort
försök att inom ramen för den bostadstekniska normeringen ta hänsyn tiU
kritiken mot den bristande kollektiva miljön i bostadsområden och kritiken
beträffande utformningen av den enskilda bostaden. Styrelsen anför att i
förslaget till ny "God bostad" föreslås dels flexibla lägenheter,
anpassbara till olika hushällstypers krav, i avsikt att minska påfrestningarna
för framför aUt de trångbodda familjerna, dels gemensamma lokaler för olika
grupper -husets, kvarterets, bostadsområdets invånare - för samvaro och
kontakt, fritidssysselsättningar, lek och medinflytande, dels slutligen en mer
varierad utemiljö.
Bostadsstyrelsen erinrar om att låginkomstutredningen sökt
klarlägga oUka befolkningsgruppers levnadsnivå med hjälp av nio olika komponenter
samt anför att ytterligare studier av levnadsnivån, definierad på
lågmkomstutredningens sätt, torde kunna ge visst material för utformningen av
en miljöpolitik av det slag som motionärerna efterlyser.
Styrelsen erinrar vidare om att 1970 års långtidsutredning
angivit att de kvaUtativa sidorna av den ekonomiska utvecklingen (miljö,
tillfredsställelse i arbetet osv,) fått en ökad betoning jämfört med tidigare
samt anför att styrelsen finner det angeläget att detta slags frågor uppmärksammas
mer i fortsättningen än vad som hittiUs varit faUet.
Bostadsstyrelsen
anför avslutningsvis följande.
En allsidig utredning av det slag
som föreslås i motionen torde med hänsyn till uppgiftens stora spännvidd och
svårighetsgrad komma att bli mycket tidskrävande. För att på de ämnesområden,
som anknyter tiU de bostadspohtiska organens verksamhet, nä ett resultat som
kan omsättas i praktiken utan alltför lång tidsutdräkt förordar
bostadsstyrelsen att motionen överlämnas till utredningen rörande det framtida
bostadsbyggandets omfattning och inriktning m, m, (boendeutredningen) för att
tas upp tUl behandling i de delar som har nära samband med utredningens
uppdrag.
Utskottet
I motionen 1971:246 berörs olika
förhållanden i dagens samhälle som kan innebära påfrestningar för den psykiska
hälsan och som motionärerna sammanfattningsvis betecknar som den inre miljön,
Motionärema pekar pä att både fysiska miljöer - såsom arbetsmiljö, boendemiljö
och trafikmiljö och seder, bruk, traditioner, normer och kravinställningar eller
med andra ord det sociala värdemönstret inrymmer faktorer, som utsätter
människoma för hälsovådligt psykiskt tryck. Motionärema yrkar att en
parlamentarisk utredning skyndsamt skall tillsättas med uppgift att utarbeta
riktlinjer för inre miljöpoUtik i syfte att bemästra samhällsproblem, som
föranleder skadlig stress och psykisk otrygghet.
SoU
1971:36 11
På de områden som tas upp i
motionen pågår ett omfattande försöks-och utredningsarbete, I ett föregående avsnitt
av betänkandet har lämnats en närmare redogörelse för detta arbete. På
arbetslivets område pågår sålunda ett utvecklingsarbete rörande
företagsdemokrati samt utredningar om arbetsmiljö- och anställningstrygghet.
Boendemiljöfrågor är föremål för överväganden inom servicekommittén,
boendeutredningen och trafikbullerutredningen. Det finns också skäl erinra om
1968 års barnstugeutredning och den förra året tillsatta utredningen om skolans
inre arbete. I fråga om kurativ service pågår utredningsarbete genom
socialutredningen och socialstyrelsens utredning om den icke institutionsbundna
socialvårdens målsättning och organisation. Här bör även framhållas att
socialstyrelsen fått i uppdrag att verkställa en av riksdagen begärd utredning
angående den psykiska hälsovården.
Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen
och bostadsstyrelsen stäUer sig i remissyttranden över motionen avvisande tUl
en sädan utredning som motionärerna begär. Remissinstanserna hänvisar tUl att
utredningsarbete som berör i motionen upptagna frågor redan pågår hos
myndigheten eUer på annat häll,
1 motionen berörs många frågor, vars lösande har stor
betydelse för att reducera de påfrestningar som det moderna samhäUet medför och
för att öka den enskUdes anpassning tUl detta. En utredning av det slag
motionärema förordar skuUe emeUertid spänna över ett så stort område av
samhällslivet att det inte skuUe vara ett rationellt sätt att behandla de många
problem som tas upp i motionen i ett sådant sammanhang. Enligt utskottets
mening är åtskiUiga av frägoma så betydelsefulla att de utredningar som redan
nu pågår på områdena i fråga bör få fortsätta sitt arbete utan att arbetet
skall splittras av någon form av övergripande utredning. Utskottet kan mot
denna bakgrund inte tUlstyrka att den begärda utredningen kommer tUl stånd.
Utskottet
föreslär
att
riksdagen avslår motionen 1971:246.
Stockholm den 2 november 1971
Pä socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
SoU
1971:36 12
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i
Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s)*, fru Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik
(c), Persson i Stockholm (s), Hyltander (fp), fru Sigurdsen (s), herrar
Åkerlind (m)*, Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c), fru Marklund (vpk),
herrar Nisser (m), Romanus (fp) och Nilsson i Växjö (s),
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar
Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreasson (c)
och Romanus (fp) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 11 som
börjar med orden "Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och" och slutar
med orden "kommer till stånd" bort ha följande lydelse:
"1 motionen tas upp frågor, vars lösande har stor
betydelse för att reducera de påfrestningar som det moderna samhället medför
och för att öka den enskUdes anpassning tiU detta. På åtskUliga av de områden,
som diskuteras i motionen, pågår visserligen utredningsarbete. Det måste
emeUertid konstateras att denna utredningsverksamhet är splittrad och saknar
övergripande miljöpoUtisk målsättning. Den inre miljön är som framhålls i
motionen en helhet kring människan. Detta förutsätter en inre miljöpoUtik som
utformas som en helhet. OUka åtgärdsområden - planering av fysiska miljöer,
åtgärder i fråga om det sociala värdemönstret, vägledning för individen som
skapar möjUghet till val av den lämpligaste miljön, psykoterapi och annan
rådgivning tUl ökad motståndskraft mot miljösvårigheter måste tUlsammans
utgöra ett sammanhängande och samordnat åtgärdssystem. EnUgt utskottets mening
är det med hänsyn till det anförda väsentligt att riktUnjer för en inre
miljöpolitik nu dras upp och får tjäna som vägledning vid utredningsarbete om
frågor som påverkar den inre miljön och i den dagliga verksamheten hos
instanser som kan påverka denna miljö. Arbetet med att utarbeta sådana
riktlinjer bör anförtros en utredning med parlamentarisk förankring. Utskottet
tiUstyrker således motionen."
dels att
utskottet bort hemställa
"att riksdagen med bifall tiU
motionen 1971:246 hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamt tillsättande av en
parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta riktlinjer för inre
miljöpolitik i syfte att bemästra samhällsproblem, som föranleder skadlig
stress och psykisk otrygghet."
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.