Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. jämte motioner
1971 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SoU42, Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. jämte motioner
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Socialutskottets
betänkande nr 42 år 1971 SoU 1971: 42
Nr 42
Socialutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för
barnfamiljer, m. m. jämte motioner.
Propositionen
Genom en den 29 oktober 1971 dagtecknad
proposition, 1971: 156, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen
bUagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit riksdagen
att
1) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för statligt bostadstillägg för bamfamUjer,
2) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i gmn-derna för statsbidrag tiU kommunala bostadstillägg för
barnfamiljer,
3) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för statsbidrag tiU daghem och fritidshem,
4) till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på
tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 65 000 000 kr.
I propositionen läggs fram förslag om kraftigt
höjda bostadstiUägg för barnfamUjer, särskilt familjer med mänga barn och
familjer med höga boendekostnader.
I
fråga om de statliga bostadstilläggen föreslås att den nuvarande uppbyggnaden
med grundbelopp och bostadsanknutna tilläggsbelopp ersätts av ett enhetligt
inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn, oberoende av
bostadsstandard. Det innebär en förenkling av systemet och ger samtidigt ett
förstärkt stöd främst tiU familjer med låga inkomster och många bam.
Vidare
föreslås en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr. i månaden som kompenseras
genom tilläggen föreslås höjd från 40 % till 80 %, Det betyder en fördubbling
av stödet för de familjer som nu har kommunala bostadstUlägg enligt
statsbidragsnormerna. Dessutom föreslås en uppräkning av de övre
hyresgränserna för statsbidragsberättigande kommunala bostadstiUägg. De nya
övre hyresgränserna föreslås bli 650 kr./män. för familjer med ett eller två
barn, 800 kr./mån. för familjer med tre eUer fyra bam och 925 kr./mån. för
familjer med fem eller flera barn. För familjer med hyror som går upp tiU de
nya gränserna innebär förslaget mer än en fördubbling av det kommunala
till-lägg som nu utgår enligt statsbidragsreglema.
Riksdagen 1971.12 saml. Nr 42
SoU 1911'.
A2 2
Förbättringarna föreslås träda i
kraft den 1 april 1972. Kostnadsökningen beräknas tiU ca 300 milj. kr. för
helt är. Denna kostnadsökning bör i sin helhet falla pä staten. Det föreslås i
propositionen att kommunema kompenseras för sina kostnader dels genom en
höjning av statsbidraget för de kommunala bostadstilläggen frän 50 % till 60 %,
dels genom en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften
av daghem och fritidshem. Statsbidraget för daghem höjs från 2 800 kr. tiU 4
000 kr. per plats och för fritidshem från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats.
I propositionen anges att utredningsarbetet beträffande
ett bostads-socialt stöd till låginkomsttagare utan barn bedrivs med sikte på
att det skaU finnas möjUgheter att införa ett sådant stöd under år 1973, Preliminärt
beräknas ett sådant stöd kosta i runt tal 100 milj, kr.
Motionerna
1)
I motionen
1971: 1556 av herr Bergman m, fl, (s, c, fp) yrkas att riksdagen vid behandUng
av Kungl, Maj:ts proposition 1971: 156 mätte besluta att Kungl, Maj:t ges
fuUmakt att efter särskild framställan från kommun medge denna att tiUämpa
särskild form för utbetalning av bostadstUlägg.
2)
I motionen
1971: 1557 av herr Carlshamre m. fl, (m) yrkas att riksdagen mätte avslå
Kungl. Maj:ts proposition 1971: 156 samt att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer om ett samlat förslag till 1972 års riksdag om utbyggnad av
det ekonomiska stödet till barnfamiljer.
3)
I motionen
1971: 1558 av herr FäUdin m. fl. (c) yrkas att riksdagen vid behandlingen av
proposition 1971: 156
a)
i skrivelse
till Kungl. Maj:t uttalar sig för en översyn av bostads-tiUäggen för
bamfamiljer, i enlighet med vad i motionen anförts, i samband med att ett
samlat förslag till familjepoUtiska stödåtgärder framläggs;
b)
beslutar höja
statsbidraget till kommunala bostadstiUägg tiU 75 % av kommunens kostnader för
statsbidragsberättigande bostadstillägg från den 1 januari 1972;
c)
tUl
Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. pä tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett med 20 000 000 kr. i
förhåUande tiU Kungl. Maj:ts förslag förhöjt förslagsanslag av 85 000 000 kr.;
d) beslutar om höjning av statsbidragen till kommunala
familjedag
hem tiU 50 % av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner åt
dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter.
4) I
motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas
a) att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 156 uttalar
SoU
1971:42 3
att utformningen av bostadstilläggen är provisorisk och
bör underkastas en förutsättningslös prövning i samband med behandlingen av familjepolitiska
kommitténs förslag, varvid särskilt de samlade marginaleffekterna av
skattesystem och bostadstillägg uppmärksammas,
b)
att riksdagen
beslutar att statsbidrag till kommunalt bostadstiUägg fr. o, m, den 1 januari
1972 skaU utgå med 75 procent av kommunens kostnader för
statsbidragsberättigande bostadstillägg,
c)
att riksdagen
till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett med 20 000 000 kr,
i förhållande dll Kungl, Maj:ts förslag förhöjt förslagsanslag av 85 000 000
kr,,
d) att riksdagen beslutar att statsbidrag för kommunala
familjedag
hem fr. o. m. den I januari 1972 skall utgå med 50 procent av kommu
nens kostnader för lön och sociala förmåner åt dagbarnvårdare efter
avdrag för influtna föräldraavgifter.
5) I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm
m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:
156 måtte besluta
a) ati 4 § i KK 1968: 425 »Stadiga bostadstUlägg till
barnfamiljerj.
erhåller följande ändrade lydelse:
Förutsättningar för bostadstillägg och tilläggets storlek
m. m.
4 § BostadstUlägg utgår till familj
med bam under sjutton år som helt eller delvis försörjes inom familjen.
Fosterbarn som sedan minst sex månader vistas i familjen anses såsom försörjt
inom familjen.
b) att 2 § i KK 1968: 426 »Kommunala bostadstiUägg tiU
barnfa
miljer» erhåller följande ändrade lydelse:
2 §
Bostadstillägg skall utgå till
familj med barn under sjutton år som helt eUer delvis försörjes inom familjen.
Fosterbarn som sedan minst sex månader vistas i familjen skall anses såsom
försörjt inom familjen.
Utan hinder av första stycket skall hänsyn tagas även till
bam över sjutton är, som åtnjuter förlängt barnbidrag enligt förordningen den 4
juni 1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag eller studiebidrag enligt
studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402), under förutsättning att
familjen uppbar kommunalt bostadstillägg dä barnet fyllde sjutton är;
c) att statsbidragen till
kommunala bostadstillägg utgår med 80 pro
cent av dessa kostnader;
d) att till Bostadstillägg för barnfamiljer ni. m. pä
tiUäggsstat I tiU
riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 75 000 000 kronor.
1* Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 42
SoU
1971:42 4
6) I motionen 1971: 1561 av herr
Knut Johansson i Stockholm m. fl.
(s) yrkas att riksdagen måtte besluta
a)
att tills
vidare bibehålla kravet på viss bostadsstandard för att helt statligt
bostadstUlägg skall utgå, och
b)
att anmoda
Kungl. Maj:t att låta ändra tUlämpningsföreskrifter-na beträffande utbetalning
av bostadstillägg så att kommun efter bostadsstyrelsens medgivande kan besluta
om annan mottagare av bostadstiUägg än familjen.
7) I motionen 1971: 1562 av herr Larsson i Öskevik m. fl.
(c) yrkas
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan
ändring av gäUande bestämmelser att vid inkomstprövning för bostads
tillägg för barnfamiljer den fastställda beskattningsbara inkomsten skaU
ökas med 10 procent av den behållna förmögenhet som överstiger
50 000 kronor.
Utskottet
Allmänt. Genom beslut av 1968 års riksdag genomfördes från
den 1 januari 1969 en familjepolitisk reform som syftade till att bereda barnfamiljer
med lägre inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd,
vilket utformades så att det också medverkar till att höja familjens
bostadsstandard. Det ökade familjestödet fick formen av dels ett statligt
bostadstillägg, dels ett kommunalt bostadstillägg för barnfamiljer med
särskilt höga hyror.
Det statliga bostadstillägget består av ett grundbelopp,
som utgår oberoende av bostadsvillkor, och av bostadsanknutna tUläggsbelopp.
Grundbeloppet utgår med 60 kr. i månaden för familjer med ett barn och ökar
med 20 kr. i månaden för varje tillkommande barn. TUl familjer med två eller
flera barn kan ytterligare stöd utgå beroende pä bostadens storlek och
utrustning. För en tväbarnsfamilj kan i statligt bostadstillägg utgå maximalt
140 kr. i månaden och för en fembarnsfamilj 320 kr. i månaden.
Statsbidrag utgår till kommun som utger bostadstiUägg till
barnfamiljer med höga bostadskostnader. Fömtsättning för
statsbidragsberättigande kommunalt bostadstillägg är att bostaden i fråga om
utrymmes- och utrustningsstandard uppfyller samma krav som gäller för högsta
statliga tillägg. Statsbidrag utgår för kommunala bostadstiUägg som ges åt barnfamiljer
med en bostadskostnad som med minst 25 kr. överstiger 400 kr. i månaden. Vid
beräkningen av statsbidraget beaktas inte den del av bostadskostnaden som
överstiger vissa hyresgränser, nämligen för bamfamiljer med ett eller två barn
525 kr. i månaden, med tre eller fyra barn 625 kr. i månaden och med fem eller
flera barn 725 kr. i månaden. Den andel som berättigar till statsbidrag utgör
40 % av hyran som ligger
SoU 1971: 42 5
inom
denna intervaU. Statsbidrag utgår med 50 % av kostnaden för det kommunala
bostadstillägget.
För
både statliga bostadstillägg och statsbidragsberättigande kommunala
bostadstiUägg finns inkomstprövningsregler. Enligt de regler som gäUer för
bidragsgivningen under nästa år utgår oreducerat bostadstillägg om
familjeförsörjarens tUl statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst inte
överstiger 10 000 kr.
I
den proposition som behandlas i detta betänkande läggs fram förslag om kraftigt
höjda bostadstillägg för barnfamUjer.
Det
föreslås att de statUga bostadstiUäggen omkonstmeras till ett enhetligt
inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje bam, oberoende av
bostadsstandard. Beträffande de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstUläggen föreslås att den andel av hyran över 400 kr. i månaden som
kompenseras genom tiUäggen höjs från 40 % till 80 %. Dessutom föresläs en
uppräkning av den övre hyresgränsen, nämligen till 650 kr. i månaden för familjer
med ett eller två barn, 800 kr. i månaden för familjer med tre eller fyra bam
och 925 kr. i månaden för familjer med fem eller flera barn.
Reformen
föreslås träda i kraft den 1 april 1972. Kostnadsökningen, som beräknas till ca
300 milj. kr. för helt år, föresläs i sin helhet falla pä staten. Enligt Kungl.
Maj:ts förslag skall kommunerna kompenseras för sina kostnader dels genom en
höjning av statsbidraget för de kommunala bostadstilläggen från 50 % tiU 60 %,
dels genom en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften
av daghem och fritidshem, nämligen från 2 800 kr. tiU 4 000 kr. per plats i
daghem och från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats i fritidshem.
Principiella
frågor. I motionen 1971: 1557 av herr Carlshamre m. fl. (m) yrkas att riksdagen
skall avslå propositionen samt hos Kungl. Maj:t hemställa om ett samlat
förslag till nästa års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet till
barnfamiljer. Motionärerna anför att Kungl. Maj:ts förslag visserligen har
vissa förtjänster - bl. a. genom att stödet föreslås bli konsumtionsneutralt
och genom att tyngdpunkten läggs pä stöd till familjer med flera barn och/eller
låga inkomster - men att den framtida familjepolitiken inte bör slutgiltigt
utformas och fastställas förrän man kan ha möjlighet att avväga olika
stödformer mot varandra. Detta kan enligt motionärerna ske först sedan
familjepolitiska kommittén i början av nästa år slutfört sitt arbete och
kommitténs betänkande remissbehandlats. Det anförs att vid ett genomförande av
förslagen i propositionen kommer, som en följd av de gällande inkomstprövningsreglerna,
marginaleffekterna att ytterligare förvärras. Vidare anförs att det - med
hänsyn tiU vikten av att bibehåUa ett tillräckligt starkt incitament till
billigare bostadsproduktion - framstår som äventyrligt att sub-
SoU
1971: 42 6
ventionera
bort en så stor del av toppkostnadema för bostaden som 80 %. Kritik framförs
även mot den metod som valts för att kompensera kommunerna för deras ökade
kostnader i anledning av reformen. Motionärerna hänvisar till att de i
motionen 1971: 1528 i anledning av propositionen 1971: 140 angående
koiijunkturstimulerande åtgärder föreslagit en provisorisk förstärkning av det
ekonomiska stödet till barnfamiljer för första halvåret 1972. De anför att
provisoriet kan utsträckas att gälla ytterligare något eller några kvartal.
I
motionen 1971: 1558 av herr FäUdin m.fl. (c) yrkas att riksdagen skall uttala
sig för en översyn av bostadstilläggen i samband med att ett samlat förslag
till familjepolitiska stödåtgärder läggs fram. 1 ett sådant förslag bör en
sammanvägning ske av barnbidrag, särskilt stöd till låginkomsttagare och
vårdnadsbidrag. En samordning mellan familjepolitiska och skattepolitiska
åtgärder måste komma till stånd. I motionen anförs att genom det nu framlagda
reformförslaget, som inte remissbehandlats, det familjepolitiska reformarbetet
fortsätter med dellösningar och provisorier. Det finns inte några
redovisningar av verkningarna av förslaget, och ett accepterande av förslaget
innebär inte någon lösning för framtiden i fråga om konstmktionen av stödet
till låginkomstfamiljerna.
I
motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) framställs ett likartat yrkande.
Där hemställs att riksdagen skall uttala att utformningen av bostadstilläggen
är provisorisk och bör underkastas en förutsättningslös prövning i samband med
behandlingen av familjepolitiska kommitténs förslag, varvid särskilt de samlade
marginaleffekterna av skattesystem och bostadstillägg uppmärksammas.
Motionärerna anför i väsentliga avseenden samma synpunkter som ovan redovisats
beträffande motionen 1971: 1558. Motionärerna framhåller härutöver särskUt att
endast omkring hälften av samtliga barnfamiljer berörs av Kungl. Maj:ts förslag
och att för den stora grupp bamfamiljer i inkomstskikten omedelbart ovanför dem
som får bostadstillägg är verkningarna av prishöjningar och av skattesystemets
progressivitet särskilt kännbar.
Den
betydelsefulla reform på det familjepolitiska området som beslöts år 1968
innebar att man genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det
ekonomiska stödet till de bamfamiljer som har de största ekonomiska
svårigheterna på grund av barnens försörjning. Förra året förbättrades stödet
till aUa barnfamiljer genom att barnbidraget med giltighet från den 1 januari i
år höjdes med 300 kr. tUl 1 200 kr. per barn och år. Vidare höjdes
bidragsförskotten från 30 % till 40 % av basbeloppet. Ytterligare resurser kan
nu ställas till förfogande för familjepolitiska åtgärder. Enligt utskottets
mening är det ytterst angeläget att dessa resurser så snart som möjligt sätts
in för att förbättra de ekonomiska villkoren för i huvudsak samma grupper som
vid 1968 års reform, nämligen barnfamiljer med låga inkomster, särskUt familjer
med många
SoU 1971: 42 7
barn
och familjer med höga boendekostnader. Familjepolitiska kommittén kan
visserligen inom kort beräknas lägga fram sitt slutbetänkande med förslag till
utbyggnadslinjer för familjestödet och avvägning av olika stödformer mot
varandra. Ett avvaktande av kommitténs förslag skulle emellertid i realiteten
innebära en inte obetydlig försening av det ytterligare stöd till de sämst
ställda barnfamiljerna som uppenbarligen är erforderligt. Utskottet noterar
också att förslagen i propositionen bygger på en arbetspromemoria frän
kommittén, även om kommittén vid tidpunkten för upprättandet av promemorian
inte hade hunnit ta stäUning tiU avvägningen mellan olika stödformer. En reform
med den inriktning som angetts i propositionen behöver enligt utskottets mening
inte försvåra de ställningstaganden till olika familjepolitiska frågor som
aktualiseras i anledning av kommitténs slutbetänkande. Med hänsyn till det
anförda förordar utskottet att en reform redan nu genomförs med den inriktning
som föreslås i propositionen.
Beträffande
den i motionen 1971: 1557 framförda kritiken mot att den föreslagna reformen
förvärrar marginaleffekterna vill utskottet framhålla att en så angelägen
reform, som här är i fråga, inte bör fördröjas i avvaktan på den översyn av
inkomstprövningsreglerna som utförs inom familjepolitiska kommittén. Inte heUer
vad som i övrigt anförs i motionen beträffande den föreslagna utformningen av
ett utbyggt barnstöd motiverar enligt utskottets bedömning ett uppskov med
reformen. Utskottet anser därför även att reformen i huvudsak bör få det
innehåll som föreslås i propositionen. I det följande går utskottet närmare in
pä frågan om bostadsvillkoren bör slopas samt övriga frågor som tas upp i
motionerna.
Av
det sagda följer att utskottet inte kan biträda motionen 1971: 1557, såvitt
däri yrkas avslag pä propositionen.
Familjepolitiska
kommittén har ett mycket omfattande uppdrag. Med utgångspunkt från att de
allmänna barnbidragen alltjämt skall bilda stommen i konsumtionsstödet ät
barnfamiljerna skall kommittén överväga samhällets totala stöd åt
barnfamiljerna. Huvuduppgiften skall därvid vara att undersöka effektiviteten
av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning inom
ramen för vissa alternativ för det totala stödet. Det anges i kommitténs
direktiv att familjepolitiken bör differentieras så att stödet sättes in när
och dar behovet är störst. Kommittén skall i sitt arbete beakta det direkta
samband som råder mellan stödet till barnfamiljema och skattesystemets
utformning.
Som
tidigare antytts innebär den omständigheten att bostadstUläggen nu höjs och i
vissa avseenden omkonstrueras inte något hinder för att sedan familjepolitiska
kommitténs slutbetänkande i fråga om det ekonomiska familjestödet framlagts -
vilket beräknas ske under våren 1972 -både inriktningen och den närmare
utformningen av hela stödsystemet till barnfamiljerna övervägs. Med hänsyn
härtill är det inte motiverat att
SoU 1971: 42 8
riksdagen
nu gör ett särskilt uttalande om en översyn eller omprövning av reglerna om
bostadstillägg eller om att utformningen av dessa endast skall vara
provisorisk. Inte heller finns det enligt utskottets mening anledning att
begära ett samlat förslag om barnstödets fortsatta utbyggnad. Med hänsyn till
vad som ovan redovisats om familjepoUtiska kommitténs uppdrag kan man räkna med
att kommitténs slutbetänkande kommer att ge en samlad bild av olika
utbyggnadsmöjligheter på området. Med utgångspunkt härifrån får statsmakterna
med beaktande av kommande remissyttranden och under hänsynstagande till de resurser
som kan ställas till förfogande ta ställning till vilka av förslagen som kan
genomföras. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet modonerna 1971: 1557, 1971:
1558 och 1971: 1559 i här aktueUa delar.
Bostadsvillkoren.
För det högsta statliga bostadstUlägget tillämpas en trångboddhetsnorm som
innebär att bostaden skall vara minst så stor ätt antalet boende per mm, köket
oräknat, är högst tvä personer. Större bostad än fyra mm och kök krävs dock
inte. De utmstningskrav som härjämte uppställs för att högre bostadstiUägg än
grundbeloppet skall kunna utgå tar sikte på om bostaden är försedd med vatten-
och avloppsledningar och om familjen har tillgång till badrum eller duschmm i
det hus där bostaden är inrymd. En förutsättning för statsbidragsberättigande kommunalt
bostadstiUägg är att samma bostadskrav uppfylls som gäller för högsta statliga
tiUägg.
Som
framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen för propositionen föreslås
att kraven på bostadens utrustning och utrymme som villkor för del av det statliga
tUlägget inte skall bibehåUas. Även motsvarande krav för de kommunala tiUäggen
föreslås bli upphävt.
I
motionen 1971: 1561 av herr Knut Johansson m.fl. (s) yrkas att kravet på viss
bostadsstandard för helt statligt bostadstillägg skall bibehållas tiUs vidare.
I
propositionen redovisas en undersökning som visar att andelen bi-dragstagare
som inte uppfyller villkoren för högsta statliga tillägg är liten, ca 10 % av
hela den aktuella gruppen. Möjligheten att fä ett större statUgt bostadstillägg
genom flyttning till en större eller modernare lägenhet gäller endast ca 23
000 familjer. De som inte uppfyller bostadsviU-koren har lägre inkomster än de
som uppfyller kraven. De gmpper som nås med ökat stöd om bostadstillägg utgår
tiU aUa oberoende av bostadsvillkoren är således familjer med. flera barn och
låga inkomster, dvs. de grupper som det är mest angeläget att ge ökat stöd.
Till detta kommer att stimulansen för barnfamiljerna att skaffa sig bättre
bostäder alltmer har kommit att ligga i de kommunala hyresanknutna tilläggen.
Mot den nu angivna bakgmnden och dä en kraftig förstärkning sker av de nämnda
tilläggen biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag om slopande av bostadsvillkoren
för såväl det statliga som det kommunala bostadstillägget. Mo-
SoU 1971: 42 9
tionen
avstyrks i här aktuell del. Utskottet vill dock understryka att slopandet av
bostadsvUlkoren inte får medföra att kommunerna minskar sina ansträngningar att
bereda barnfamiljerna bra och rymliga bostäder. Kommunerna har som
bostadsplanerare och bostadsbyggare ett ansvar härvidlag, som de inte får
svika.
Det
statliga bostadstillägget får genom borttagandet av bostadsvillkoren karaktär
av ett allmänt konsumtionsstöd till barnfamiljerna. Denna omständighet
aktualiserar frågan humvida benämningen på bostadstUläggen skall bibehållas.
Frågan bör dock inte tas upp i detta sammanhang.
Inkomstprövningsreglerna.
De regler som gäller för inkomstprövningen av bostadstillägg innehåller en
bestämmelse om att den inkomst, som skaU läggas till grund för reduktionen av
bostadstillägget, skaU ökas med 20 % av den behållna förmögenhet som överstiger
50 000 kr.
I
motionen 1971: 1562 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) framställs ett yrkande
som syftar till att ökningsfaktorn skall sänkas frän 20 %"till 10 %.
Motionärerna anför att redan en mindre rörelse kräver tillgångar på inte
obetydliga belopp, som utgör en behållen förmögenhet vid inkomstberäkningen,
trots att familjens ekonomiska standard är låg.
Förra
årets riksdag beslöt mot bakgrund av de höjda fastighetstaxeringsvärdena vid
1970 års aUmänna fastighetstaxering att höja förmögenhetsgränsen när det
gäller bostadstillägg från 30 000 kr. till 50 000 kr. Utskottet, som vill
erinra om att familjepolitiska kommittén behandlar frågor rörande
inkomstprövningsreglerna, är inte berett att nu förorda en sänkning av den
ökningsfaktor som skall tillämpas beträffande förmögenheter som överstiger 50
000 kr. Utskottet avstyrker således motionen 1971: 1562.
Åldersgränsen.
Bostadstillägg utgår till famUj med barn under 16 år som helt eller delvis
försörjs inom familjen.
I
motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm m.fl. (vpk) framställs
yrkanden om att åldersgränsen skall sättas vid 17 år för såväl statliga som
kommunala bostadstillägg.
Det
ingår i familjepolitiska kommitténs uppdrag att göra en översyn av de
åldersgränser som finns för olika familjepoUtiska förmåner. Med hänsyn härtiU
och tiU att en ändring av åldersgränsen för bostadstUlägg skulle fä ingripande
verkan för det studiesociala stödet bör kommitténs slutbetänkande avvaktas.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Kostnadsfrågan
m. m. Enligt nuvarande regler kan de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstiUäggen beräknas kosta ca 165 milj. kr. för är 1972. Kostnadsökningen
för förbättringen av dessa tillägg har beräknats tUl ca 190 milj. kr. Härav
faller med nuvarande statsbidragsregler 50 % eller ca 95 milj. kr. på
kommunerna. Kungl. Maj:t förordar att
SoU 1971: 42 10
kommunerna
kompenseras så att kostnadsökningen helt faller på staten. Kompensationen
föreslås få formen av dels en höjning av statsbidraget tiU kommunala
bostadstillägg frän 50 % tUl 60 %, dels en höjning av statsbidragen till
kommunernas kostnader för driften av daghem och fritidshem. Sistnämnda höjning
kan beräknas kosta 65 milj. kr. för helt år. Höjningen av statsbidragen
föreslås gälla redan frän den 1 januari 1972, trots att förbättringarna av
bostadstilläggen skall träda i kraft först den 1 april 1972.
I
motionen 1971:1558 av herr FäUdin m.fl. (c) och motionen 1971: 1559 av herr
Helén m. fl. (fp) yrkas att statsbidraget till kommunala bostadstillägg skall
höjas till 75 % i stället för tiU 60 % som föreslagits av Kungl. Maj:t. I
motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm in. fl. (vpk) föreslås att
nämnda statsbidrag skall bestämmas tiU 80 %. Detta förslag är delvis betingat
av yrkandena i samma motion om höjning av åldersgränsen från 16 till 17 år.
Dessa yrkanden har i föregående avsnitt avstyrkts av utskottet.
Enligt
utskottets mening är den av Kungl. Maj:t föreslagna metoden att täcka
kommunernas ökade kosnader för kommunala bostadstUlägg inte till fyllest.
Metoden ger nämligen inte någon garanti för att den enskilda kommunen får sina
ökade kostnader för kommunala bostadstillägg täckta. Det torde i mänga fall
vara sä att de kommuner, som får störst nytta av de ökade driftbidragen till
daghem och fritidshem, får förhåUandevis begränsade kostnadsökningar för bostadstUläggen.
Detta beror på att ju bättre barntillsynen är tillgodosedd desto högre är frekvensen
av förvärvsarbetande kvinnor, vilket i sin tur medför högre familjeinkomster
och färre bostadstiUägg. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att statsbidraget
tiU kommunala bostadstUlägg bör bestämmas så att det i huvudsak helt täcker
den ökade kostnaden för till-läggen. Statsbidraget bör därför som föreslås i
motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 fastställas till 75 % av kostnaderna för
de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen. Härigenom blir också
det här aktuella yrkandet i motionen 1971: 1560 till väsentlig del
tillgodosett.
Utskottet
biträder förslaget i propositionen om höjning av statsbidragen till driften av
daghem med 1 200 kr. till 4 000 kr. per plats och år och tiU driften av
fritidshem med 500 kr. tiU 2 000 kr. per plats och år.
Statsbidrag
utgår till kostnader för kommunala familjedaghem då den organiserade
barntUlsynen i en kommun fått en viss omfattning. Om de viUkor som i detta
hänseende gäller är uppfyllda, utgår statsbidrag med 35 % av kommunens
nettokostnader för dagbarnvårdare.
I
motionen 1971: 1558 av herr FäUdin m. fl. (c) och motionen 1971: 1559 av herr
Helén m. fl. (fp) framställs yrkanden av innehåll att statsbidraget beträffande
kommunala familjedaghem skall höjas från 35 % tiU 50 % av kostnaden.
Utskottets ovan redovisade
ställningstaganden innebär att kommu-
SoU 1971: 42 11
nerna
får full täckning för de ökade kostnader som följer av förbättringar av de
kommunala bostadstiUäggen. Höjningen av statsbidragen för driften av daghem
och fritidshem ingår som ett moment i kostnadstäckningen. Att mot denna
bakgrund i detta sammanhang även ta upp frågan om andra barntillsynskostnader i
kommunen är enligt utskottets mening inte motiverat. Utskottet avstyrker därför
motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 i förevarande del.
Utbetalningen.
I motionen 1971: 1556 av herr Bergman m. fl. (s, c, fp) och modonen 1971: 1561
av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) framhålls att det i ett ökat
antal fall förekommer att bostadstillägget disponeras för annat ändamål än
bostadskonsumtion, vilket har tiU följd att ekonomiska förluster uppstår för
bostadsföretag och kommuner. Mot denna bakgrund tas upp frågan om möjligheterna
att betala ut bostadstiUägg dU annan än familjen. I motionen 1971: 1556 yrkas
att Kungl. Maj:t skall ges fullmakt att efter särskUd framställning medge
kommun att tillämpa särskild form för utbetalning av bostadstillägg. I motionen
1971: 1561 yrkas att tUlämpningsföreskrifterna beträffande utbetalning av
bostadstillägg skall ändras så att kommun efter bostadsstyrelsens medgivande
kan besluta om annan mottagare av bostadstillägg än familjen.
Då
riksdagen år 1968 fattade beslut om det familjestöd, som bostadstillägget
utgör, erinrade statsutskottet bl. a. om att tillägget alltid innehåller ett
grundbelopp som är oberoende av bostadsvillkor och i ett stort antal fall utgår
utan någon bostadsanknytning. Utskottet pekade på att ett genomförande av ett
dä väckt motionsförslag om att införa samma utbetalningsregler som för
familjebostadsbidraget - vilket i regel utbetalades till fastighetsägaren -
skuUe leda till en utbetalningsordning där flera olika utbetalningssystem
skulle fungera vid sidan av varandra. Detta skuUe kompUcera administrationen.
Utskottet biträdde förslaget i propositionen att utbetalningen skulle göras
direkt till familjen. Riksdagen biföll förslaget. Socialutskottet har tidigare
i år - i samband med behandlingen av anslag under socialhuvudtiteln - yttrat
sig över ett motionsyrkande rörande utbetalningen av bostadstillägg och har
därvid uttalat att enligt utskottets mening de motiv som anfördes år 1968 för
en utbetalning av bidragen direkt till familjen fortfarande är giltiga.
Utskottet - som vill erinra om att bostadsanknytningen för det statliga
bostadstiUägget föresläs bli helt borttaget - finner inte anledning att nu
ompröva sitt tidigare ställningstagande i frägan. Utskottet får emellertid
hänvisa till att i propositionen anförs att det är angeläget att familjepolitiska
kommittén i samband med sin översyn av bestämmelserna om bostadstilläggen ägnar
uppmärksamhet åt hela frågan om systemet för utbetalning av bostadstilläggen.
Till kommittén har överlämnats en framställning från bostadsstyrelsen om att
styrelsen skall fä möjlighet att ändra tillämpningsföreskrifterna sä att
utebliven hyresbetalning under
SoU 1971:
42 12
längre tid skall kunna utgöra tillräckligt skäl för
länsbostadsnämnden eUer, efter dess bemyndigande, förmedlingsorganet att
besluta att annan betalningsmottagare än familjen utses. Föredragande
statsrådet anför i propositionen att när kommittén redovisat sitt uppdrag
beträffande utbetalningsfrågan i dess helhet hon avser att återkomma till bl.
a. denna fråga. EnUgt utskottets mening är det motiverat att även de båda motioner
som här behandlas, 1971: 1556 och 1971: 1561 i viss del, överlämnas till
familjepolitiska kommittén. De i motionerna framförda synpunkterna kommer
därigenom att bli prövade vid kommitténs utredningsarbete.
Medelsberäkningen. Som en följd av att utskottet förordar
att statsbidrag till de kommunala bostadstilläggen skaU utgå med 75 % av
kostnaden i stället för 60 % av kostnaden som föreslagits i propositionen
uppstår i förhållande tiU Kungl. Maj:ts förslag ett ökat medelsbehov av 55
milj. kr. för helt år. För iimevarande budgetär utgör kostnadsökningen under
anslaget till bostadstUlägg för barnfamiljer m. m. i förhällande tiU propositionens
förslag 20 mUj. kr, I övrigt har utskottet inte något att erinra mot den i
propositionen gjorda medelsberäkningen. Utskottet hemställer
A. att
riksdagen
1)
beträffande
frågan om avslag på propositionen 1971:156 avslår motionen 1971: 1557 i
motsvarande del,
2)
beträffande ett
samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m. avslår motionen 1971: 1557,
motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559, samtliga motioner i motsvarande
del,
B. beträffande frågan om
bostadsvillkor för viss del av statligt
bostadstillägg för barnfamiljer att riksdagen, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1561
i motsvarande del, godkänner vad i statsrådsprotokollet för
ordas,
C. beträffande
inkomstprövningsreglerna att riksdagen avslår
motionen 1971: 1562,
D. beträffande åldersgränsen att
riksdagen avslår motionen
1971: 1560 i motsvarande del,
E. beträffande storleken av
statsbidrag till kommunala bostads
tillägg för barnfamiljer att riksdagen - med bifall till motionen
1971: 1558 och motionen 1971: 1559, båda motionerna i
motsvarande del, samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1971: 1560 i motsvarande del - ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,
F. beträffande grunderna för
statsbidrag till kommunala familje
daghem att riksdagen avslår motionen 1971: 1558 och motio
nen 1971: 1559, båda motionema i motsvarande del.
SoU 1971: 42 13
G. beträffande utbetalningen av bostadstillägg för
barnfamiljer att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1556 samt motionen
1971: 1561 i motsvarande del hos Kungl. Maj:t hemställer att motionerna
överlämnas tUl familjepolitiska kommittén,
H. att riksdagen med bifall dU Kungl, Maj:ts
förslag godkänner de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna
för
a) statligt bostadstUlägg för barnfamiljer,
b) statsbidrag till kommunala bostadstiUägg för
barnfamiljer,
c) statsbidrag till daghem och fritidshem,
allt i den mån grunderna
inte behandlats under B. eller E,, I, beträffande medelsanvisningen att
riksdagen - med bifall tiU motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559, båda motionerna
i motsvarande del, samt i anledning av Kungl, Maj:ts förslag och motionen 1971:
1560 i motsvarande del -till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 85 000 000 kr,
Stockholm
den 30 november 1971
På
socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande:
herrar Karlsson i Huskvama (s), Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp). Dahlberg
(s), Carlshamre (m), fm Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik (c), Persson i
Stockholm (s), fm Sigurdsen (s), herrar Åkerlind (m), Johnsson i Blentarp (s),
fm Marklund (vpk), herrar Larsson i Borrby (c), Romanus (fp) och fröken
Andersson i Stockholm (c).
Reservationer
1) vid utskottets hemställan under A (frågan om
avslag på propositionen 1971:156 samt ett samlat förslag till familjepolitiskt
stöd m. m.) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser
dels
att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar pä s, 6 med »Den
betydelsefuUa reform» och slutar på s, 8 med »här aktueUa delar» bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Den
familjepolitiska reform som beslöts år 1968 innebar att man genom selektiva
åtgärder satte in en förstärkning av det ekonomiska stödet tiU de barnfamiljer
som har de största ekonomiska svårigheterna på grund av barnens försörjning.
Förra året förbättrades stödet till aUa barnfamiljer genom att de allmänna
barnbidragen från den 1 januari i år höjdes med 300 kr, till 1 200 kr, per barn
och är. Denna höjning med-
SoU 1971:
42 14
förde dock en jämförelsevis ringa realförbättring av
barnfamiljernas ekonomi, eftersom den till väsentlig del endast kompenserade en
samtidigt ökad skattebelastning pä familjerna. Samtidigt höjdes bidragsförskotten
från 30 till 40 % av basbeloppet, en höjning som till betydande del endast
innebar en anpassning till pä senare är skedd uppräkning av de underhållsbidrag
som bidragsförskotten är avsedda att förskottera eller ersätta. Såväl
barnbidragshöjningen som höjningen av bidragsförskotten innebar alltså en
anpassning till inträffade omständigheter som gjort det nödvändigt att vidtaga
förändringarna utan att avvakta en möjlighet till en samlad översyn av det
ekonomiska stödet till barnfamiljer.
Om emellertid inom den närmaste tiden ytterligare resurser
kan ställas till förfogande för familjepoUtiska åtgärder är det enligt
utskottets mening ytterst angeläget att insatsen görs efter omsorgsfull
vägning mot varandra av tänkbara stödformer. Familjepolitiska kommittén väntas,
efter ett snart sjuårigt mycket omfattande utredningsarbete, lägga fram sitt
slutbetänkande i början av år 1972, Kommitténs huvuduppgift är att undersöka
effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och
avvägning inom ramen för vissa alternativ för det totala stödet. En rationell
avvägning av olika familjepolitiska åtgärder måste allvarligt försvåras, om
riksdagen nu binder sig för en så stor satsning på en enda stödform som
föreslås i propositionen 1971: 156,
Den jämförelsevis obetydliga tidsutdräkt som måste bli
följden av att familjepolitiska kommitténs slutbetänkande och
remissbehandlingen av detta avvaktas kan enligt utskottets mening lämpligen
motverkas genom en provisorisk förstärkning ay familjestödet. En metod för en
sådan till-fäUig förstärkning har anvisats i propositionen 1971: 140, en annan
i den med anledning av nämnda proposition väckta motionen 1971: 1528,
Utskottet instämmer i den i modonen 1971: 1557 framförda
kritiken mot att den föreslagna reformen förvärrar marginaleffekterna och anser
dessa effekter så allvarliga att de inte bör accepteras ens under en övergångstid
i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna som utföres inom
familjepolitiska kommittén. Även i övrigt instämmer utskottet i den kritik mot
den föreslagna reformens utformning som fram-föres i motionen.
Av det sagda framgår att utskottet, med tillstyrkan av
motionen 1971: 1557, finner sig böra avstyrka bifall till propositionen 1971:
156 och i stället föreslå riksdagen att hos Kungl, Maj:t hemställa om ett
samlat förslag dll 1972 års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet tiU
barnfamiljer.
Genom utskottets stäUningstagande blir även motionerna
1971: 1558 och 1971: 1559 i förevarande del i väsentUg mån tiUgodosedda,»
dels att utskottet under A bort
hemställa »A. att riksdagen
1)
beträffande frågan om avslag på propositionen 1971:156
SoU 1971:
42 15
med bifaU tiU motionen 1971: 1557 i motsvarande del avslår
propositionen,
2)
beträffande ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m. - med bifaU
till motionen 1971: 1557 samt i anledning av motionen 1971: 1558 och motionen
1971: 1559, samtliga motioner i motsvarande del - hos Kungl. Maj:t hemställer
om ett samlat förslag tiU 1972 års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet
till bamfamUjer i enlighet med vad utskottet anfört,»
2) vid utskottets hemställan under
A (frågan om avslag på propositionen 1971:156 samt ett samlat förslag till
familjepolitiskt stöd m. m.) av herrar Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c),
Larsson i Borrby (c), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c) som
anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på
s. 6 med »Den betydelsefulla reform» och slutar på s. 8 med »här aktuella delar»
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Den reform på det familjepolitiska området som beslöts är
1968 innebar att man genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det
ekonomiska stödet till de barnfamiljer som har de största ekonomiska
svårigheterna pä grund av barnens försörjning. Ytterligare resurser kan nu
StäUas till förfogande för familjepolitiska åtgärder. ErUigt utskottets mening
bör resurser så snart som möjligt sättas in för att förbättra de ekonomiska
villkoren för i huvudsak samma grupper som vid 1968 års reform, nämUgen
barnfamiljer med låga inkomster, särskilt familjer med många barn och familjer
med höga boendekostnader. Resurser finns emellertid för att därutöver redan nu
ge alla barnfamiljer en begränsad förbättring av det ekonomiska stödet. Förslag
härom framläggs i reservation till finansutskottets betänkande 1971: 47
angående konjunkturstimu-lerande åtgärder.
Trots att befogad kritik kan riktas mot propositionen, bl,
a, i vad gäller marginaleffekterna, anser utskottet inte att ett angeläget
tUlskott tiU barnfamiljerna bör fördröjas i avvaktan på den översyn av
inkomstprövningsreglerna som utförs inom familjepolitiska kommittén. Inte
heller vad som i övrigt anförs i motionen 1971: 1557 beträffande den föreslagna
utformningen av ett utbyggt barnstöd motiverar enligt utskottets bedömning ett
uppskov. Utskottet anser därför att åtgärderna i huvudsak bör få det innehåll
som föreslås i propositionen, I det följande går utskottet närmare in på
frägan om bostadsvillkoren bör slopas samt övriga frågor som tas upp i
motionerna.
Av det sagda följer att utskottet inte kan biträda
motionen 1971: 1557, såvitt däri yrkas avslag pä propositionen.
Familjepolitiska kommittén har ett mycket omfattande
uppdrag. Med utgångspunkt i att de aUmänna barnbidragen alltjämnt skall bilda
stom-
SoU 1971: 42 16
men
i konsumtionsstödet för barnfamUjerna skall kommittén överväga samhällets
totala stöd för barnfamiljerna. Huvuduppgiften skall därvid vara att undersöka
effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och
avvägning inom ramen för vissa alternativ för det totala stödet. Frägan om
införande av ett särskUt värdnadsbidrag till familjer med barn ingår bland de
uppgifter som kommittén har att utreda. Kommittén skaU i sitt arbete beakta det
direkta samband som råder mellan stödet till barnfamiljerna och
skattesystemets uformning.
Frägan
om en samlad familjepolitisk reform har varit aktuell under mycket lång tid.
Under denna tid har som framgår av den tidigare redogörelsen vissa delreformer
pä området kommit till stånd. Inte vid något tillfälle har emellertid en mera
fullständig avvägning skett mellan generella stödåtgärder och meUan olika
selektiva stödformer. Inte heller de nu aktuella åtgärderna bygger på en
helhetsbedömning. Behovet av en sådan bedömning har accentuerats genom 1970 års
skattereform. Vissa uttalanden i propositionen ger anledning till befogad
tveksamhet om Kungl. Maj:t kommer att underställa riksdagen förslag som täcker
hela fältet. Med hänsyn härtiU är det erUigt utskottets mening angeläget
framhåUa att det framstår som en självklarhet att ett samlat förslag läggs fram
av Kungl. Maj:t sä att riksdagen får tUlfäUe att i ett sammanhang ta ställning
till hur familjepolitiken skall utformas. Förslaget bör ta upp alla frågor som
i enlighet med det ovan anförda omfattas av familjepolitiska kommitténs
uppdrag. Förslaget bör föreläggas nästa års riksdag så snart familjepolitiska
kommittén redovisat sitt huvuduppdrag och kommitténs förslag remissbehandlats.
Utskottet
förordar således i överenssämmelse med de synpunkter som anförs i motionerna
1971: 1558 och 1971: 1559 - att en förutsättningslös prövning av hela
familjestödet görs nästa år. Därvid får uftorm-ningen av de nuvarande
stödformerna inte hindra den nämnda förutsättningslösa omprövningen. Utskottet
vill mot denna bakgrund särskilt betona att de förslag i propositionen som
utskottet nu ställer sig bakom inte i något avseende innebär definitiva
lösningar. 1 propositionen nämns vissa frågor - inkomstprövningsreglerna och
utbetalningsreglerna - som kommer att tas upp av familjepolitiska kommittén,
men man får inte härav dra slutsatsen att övriga grunder skaU lämnas utan
ändring vid den samlade reformen.
Genom
utskottets stäUningstagande blir även motionen 1971: 1557 i förevarande del i
väsentlig mån tiUgodosedd.»
dels att utskottet under A bort hemställa »A. att
riksdagen
1) beträffande frågan om avslag på propositionen 1971:
156 avslår motionen 1971: 1557 i motsvarande del,
2) beträffande ett samlat förslag till
familjepolitiskt stöd m. m. - i anledning av motionen 1971: 1557,
motionen
SoU 1971:
42 17
1971: 1558 och motionen 1971: 1559, samtliga motioner i
motsvarande de! - hos Kungl. Maj:t hemställer om ett samlat förslag till 1972
års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet till bamfamiljer i enlighet
med vad utskottet anfört,»
3) vid utskottets hemställan under
C (inkomstprövningsreglerna) av
herrar Hamrin (fp), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c). Åkerlind (m),
Larsson i Borrby (c), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stock
holm (c) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som
börjar med »Inkomstprövningsreglerna. De regler» och slutar med »således motionen
1971: 1562» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att de regler
som nu finns om hänsynstagande till förmögenhet vid beräkningen av bostadstillägg
drabbar vissa familjer, framför allt sådana som driver en mindre rörelse,
mycket hårt. I avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna som
familjepolitiska kommittén företar bör därför redan nu den förändringen av
reglerna vidtas att ökningsfaktom sänks från 20 % tiU 10 %. Denna procentsats överensstämmer
med den som gäller vid inkomstprövningen för bestämmande av hustrutillägg och
kommunala bostadstillägg tiU folkpension. Utskottet tillstyrker således
motionen 1971: 1562.»
deb att
utskottet under C bort hemställa
»C. beträffande inkomstprövningsreglerna
att riksdagen med bifaU till motionen 1971: 1562 ger Kungl. Maj:t tiU känna
vad utskottet anfört,»
4) vid utskottets hemställan under
D (åldersgränsen) av fru Mark
lund (vpk) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som
börjar med »Åldersgränsen. BostadstUlägg
utgår» och slutar med »avstyrker därför motionsyrkandena» bort ersättas med
text av följande lydelse:
»BostadstiUägg utgår till familjer med barn under 16 är
som helt eller delvis försörjs inom familjen. Med hänsyn till den situation som
uppstår för barnfamiljeraa då samtidigt säväl barabidrag som bostadstillägg uteblir,
bör den nuvarande åldersgränsen höjas. De studiesociala åtgärder som sätts in
är otillräckliga, och än större blir den ekonomiska belastningen för familjer,
vilkas bam inte fortsätter att studera efter fyllda 16 år. Dessa ungdomar har
ofta svårt att få stadigvarande arbete och även om de lyckas därmed är
inkomsterna oftast låga. En förlängning av bostadsstödet till barnfamiljerna
utöver förslagen i propositionen är därför nödvändig. Åldersgränsen bör
därför, som föresläs i motionen 1971: 1560, höjas tUl 17 år.»
SoU 1971:
42 18
dels att utskottet under D bort hemställa
»D. beträffande åldersgränsen att
riksdagen i anledning av motionen 1971: 1560 i motsvarande del ger Kungl.
Maj:t tiU känna vad utskottet anfört,»
5) vid utskottets hemställan under
E (storleken av statsbidrag till
kommunala bostadstillägg för barnfamiljer) av herrar Karlsson i Hus
kvarna (s), Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), fm Skantz (s), herr
Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s) och herr Johnsson i Blentarp
(s) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som
börjar med »Enligt utskottets mening» och slutar med »plats och år» bort
ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet biträder förslaget i propositionen att
kommunerna får full täckning för de ökade kostnader som uppstår till följd av
förbättringen av de kommunala bostadstilläggen. Ett bifaU till förslaget att
kompensationen delvis får formen av ökade bidrag till driften av daghem och
fritidshem är även ägnat att stimulera utbyggnaden av bamtillsynen i
kommunerna. Mot denna bakgrund tiUstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag att
statsbidraget fastställs till 60 % av kostnaden för de statsbidragsberättigande
kommunala bostadstiUäggen samt att en höjning sker av statsbidraget till
driften av daghem med 1 200 kr. till 4 000 kr. per plats och år och tiU driften
av fritidshem med 500 kr. till 2 000 kr. per plats och år. Motionsyrkandena att
statsbidragsandelen tiU de kommunala bostadstiUäggen skall höjas tUl 75 %
eller 80 % av kostnaden avstyrks.»
deb att
utskottet under E bort hemställa
»E. beträffande storleken av
statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer att riksdagen - med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag pä motionen 1971: 1558,
motionen 1971: 1559 och motionen 1971: 1560, samtiiga motioner i motsvarande
del - godkänner vad i statsrådsprotokollet förordas,»
6) vid utskottets hemställan under
F (grunderna för statsbidrag till
kommunala familjedaghem) av herrar Hamrin (fp), Carlshamre (m),
Larsson i Öskevik (c). Åkerlind (m), Larsson i Borrby (c), Romanus (fp)
och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar pä
s. 10 med »Utskottets ovan redovisade» och slutar pä s. 11 med »i förevarande
del» bort ersättas med text av följande lydelse:
»1 enlighet med vad utskottet i det föregående förordat
bör - vid sidan av att full kostnadstäckning ges tiU de enskilda kommunerna i
anledning av de förstärkta kommunala bostadstUläggen - en höjning ske
SoU 1971: 42 19
av
statsbidragen till driften av daghem och fritidshem. Statsbidragshöjningen bör
emellertid med hänsyn till det stora behovet av organiserad barntillsyn inte
begränsas till endast en del av den kommunala barntillsynen. Statsbidraget
till kommunala familjedaghem bör därför fä motsvarande höjning som sker i
fråga om driften av daghemmen eller en höjning med omkring 40 %. Utskottet
biträder i enlighet härmed förslaget i motionerna att statsbidraget skall
höjas frän 35 % till 50 % av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdare.
Utskottet vill här framhålla att det också finns skäl att rikta kritik med de
begränsningsregler - kvotregeln och balansregeln - som finns då det gäller
bidrag tiU familjedaghemmen. Frågan om att slopa dessa regler har emellertid
inte aktualiserats i detta sammanhang.»
dels att utskottet under F
bort hemställa
»F. beträffande grunderna för statsbidrag till
kommunala familjedaghem att riksdagen med bifall tiU motionen 1971: 1558 och
motionen 1971: 1559, båda motionema i motsvarande del, ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,»
7) vid utskottets hemställan under I
(medelsanvisningen) - under förutsättning av bifall till reservation 5) - av
herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s). Dahlberg (s), fru
Skantz (s), herr Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s) och herr Johnsson i
Blentarp (s) som anser
dels
att det avsnitt i utskottets betänkande på s, 12 som börjar med
»Medelsberäkningen. Som en» och slutar med »propositionen gjorda
medelsberäkningen» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Medelsberäkningen.
Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen gjorda
medelsberäkningen,» dels att utskottet under I bort hemställa
»I, beträffande medelsanvisningen att riksdagen -
med bifall till Kungl, Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1558,
motionen 1971: 1559 och motionen 1971: 1560, samtliga motioner i motsvarande
del - tiU Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tUläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 65 000 000 kr,»
opaginerad Kontrollera mot PDF
ESSELTE
TRYCK, STOCKHOLM 1971 712252
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.