Socialutskottets betänkande i anledning av förnyad behandling av Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. jämte motioner
1971 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:SoU45, Socialutskottets betänkande i anledning av förnyad behandling av Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. jämte motioner
Dokumentets text
Socialutskottets
betänkande nr 45 år 1971 SoU 1971: 45
Nr 45
Socialutskottets
betänkande i anledning av förnyad behandling av Kungl. Maj:ts proposition om
höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. jämte motioner.
Socialutskottet behandlade i sitt betänkande 1971:
42 propositionen 1971: 156 om höjda bostadstillägg för barnfamUjer, m. m. jämte
motioner. Sedan kammaren den 8 december 1971 återförvisat ärendet dU utskottet
för ytterligare utredning, avger utskottet härmed nytt betänkande i ämnet.
Propositionen
Genom nämnda proposition, 1971: 156, som är
dagtecknad den 29 oktober 1971, har Kungl. Maj:t under åberopande av
statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit riksdagen att .
1) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för statligt bostadstillägg för barnfamiljer,
2) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna
i gmn-derna för statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer,
3) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade
ändringaraa i gran-dema för statsbidrag tiU daghem och fritidshem,
4) tiU Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tilläggsstat
I tiU riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 65 000 000 kr.
I propositionen läggs fram förslag om kraftigt
höjda bostadstiUägg för barnfamiljer, särskilt familjer med många barn och
familjer med höga boendekostnader.
I
fråga om de statliga bostadstiUäggen föreslås att den nuvarande uppbyggnaden
med grundbelopp och bostadsanknutna tilläggsbelopp ersätts av ett enhetligt
inkorhstprövat stöd med .75 kr. i månaden för varje barn, oberoende av
bostadsstandard. Det innebär en föfénkUng av systemet och ger samtidigt ett
förstärkt stöd främst till familjer med låga; inkomster och många bara.
Vidare
föreslås en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstiUäggen! Den andel av hyran över 400 kr. i måna-: den som kompenseras
genom tilläggen föreslås höjd från 40 % tiU: 80 %. Det betyder en
fördubbling av stödet för de familjer som nu har
1
Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 45
SoU 1971:45 2
kommunala
bostadstillägg enligt statsbidragsnormeraa. Dessutom föreslås en uppräkning av
de övre hyresgränserna för statsbidragsberättigande kommunala bostadstillägg.
De nya övre hyresgränseraa föreslås bli 650 kr./mån. för famUjer med ett eUer
två bam, 800 kr./mån. för famUjer med tre eUer fyra barn och 925 kr./mån. för
familjer med fem eller flera barn. För familjer med hyror som går upp tiU de
nya grän-seraa innebär förslaget mer än en fördubbling av det kommunala
tiU-lägg som nu utgår enligt statsbidragsregleraa.
Förbättringarna
föreslås träda i kraft den 1 aprU 1972. Kostnadsökningen beräknas till ca 300
milj. kr. för helt år. Denna kostnadsökning bör i sin helhet faUa på staten.
Det föreslås i propositionen att kommuneraa kompenseras för sina kostnader dels
genom en höjning av statsbidraget för de kommunala bostadstilläggen från 50 %
till 60 %, dels genom en höjning av statsbidragen tiU kommunernas kostnader för
driften av daghem och fritidshem. Statsbidraget för daghem höjs från 2 800 kr.
tUl 4 000 kr. per plats och för fritidshem från 1 500 kr. tiU 2 000 kr. per
plats.
I
propositionen anges att utredningsarbetet beträffande ett bostads-socialt stöd
tUl låginkomsttagare utan barn bedrivs med sikte på att det skaU finnas
möjligheter att införa ett sådant stöd under år 1973. Preliminärt beräknas ett
sådant stöd kosta i runt tal 100 milj. kr.
Motionema
1) I motionen 1971: 1556 av herr Bergman m. fl. (s, c,
fp) yrkas att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 156
måtte besluta att Kungl. Maj:t ges fuUmakt att efter särskUd framställan från
kommun medge denna att tillämpa särskild form för utbetalning av bostadstillägg.
2) I motionen 1971: 1557 av herr Carlshamre m. fl. (m)
yrkas att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition 1971: 156 samt att
riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t hemställer om ett samlat förslag till
1972 års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet tiU barnfamiljer.
3) I motionen 1971: 1558 av herr FäUdin m. fl. (c)
yrkas att riksdagen vid behandlingen av proposition 1971: 156
a) i skrivelse tiU Kungl. Maj:t uttalar sig för en
översyn av bostadstiUäggen för bamfamUjer, i enlighet med vad i motionen
anförts, i samband med att ett samlat förslag tUl familjepoUtiska stödåtgärder
framläggs;
b) beslutar höja statsbidraget tiU kommunala
bostadstiUägg till 75 % av kommunens kostnader för statsbidragsberättigande
bostadstiUägg från den 1 januari 1972;
c) tiU Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på
tiUäggsstat I tiU riks-
SoU
1971:45 3
staten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln
anvisar ett med 20 000 000 kr. i förhållande tUl Kungl. Maj:ts förslag förhöjt
förslagsanslag av 85 000 000 kr.;
d) beslutar om höjning av statsbidragen till kommunala
familjedaghem tUl 50 % av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner åt
dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter.
4) I
motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas
a)
att riksdagen
vid behandUngen av propositionen 1971: 156 uttalar att utformningen av
bostadstilläggen är provisorisk och bör underkastas en förutsättningslös
prövning i samband med behandlingen av familjepolitiska kommitténs förslag,
varvid särskilt de samlade marginal-effekteraa av skattesystem och
bostadstillägg uppmärksammas,
b)
att riksdagen
beslutar att statsbidrag till kommunalt bostadstillägg fr. o. m. den 1 januari
1972 skaU utgå med 75 procent av kommunens kostnader för
statsbidragsberättigande bostadstillägg,
c)
att riksdagen
till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. ni. på tiUäggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett med 20 000 000 kr.
i förhållande tUl Kungl. Maj:ts förslag förhöjt förslagsanslag av 85 000 000
kr.,
d) att riksdagen beslutar att statsbidrag för kommunala
familjedag
hem fr. o. m. den 1 januari 1972 skall utgå med 50 procent av kommu
nens kostnader för lön och sociala förmåner åt dagbarnvårdare efter
avdrag för influtna föräldraavgifter.
5) I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm
m.fl.
(vpk) yrkas att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1971: 156 måtte besluta
a) att 4 § i KK 1968: 425 »Statiiga bostadstillägg till
barnfamUjer»
erhåller följande ändrade lydelse:
Förutsättningar för bostadstillägg och tilläggets storlek
m. m.
4 § BostadstiUägg utgår till familj
med barn under sjutton år som helt eller delvis försörjes inom familjen.
Fosterbarn som sedan minst sex månader vistas i familjen anses såsom försörjt
inom familjen.
b) att 2 § i KK 1968: 426
»Kommunala bostadstiUägg tiU barnfa
miljer» erhåller följande ändrade lydelse:
2 §
BostadstiUägg skaU utgå till familj
med barn under sjutton år som helt eUer delvis försörjes inom familjen.
Fosterbarn som sedan minst sex månader vistas i familjen skall anses såsom
försörjt inom familjen.
Utan hinder av första stycket skall hänsyn tagas även till
bara över sjutton är, som åtnjuter förlängt barabidrag enligt förordningen den
4
SoU
1971:45 4
juni 1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag eUer
studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402), under
fömtsättning att familjen uppbar kommunalt bostadstillägg då barnet fyllde
sjutton är;
c) att statsbidragen till
kommunala bostadstillägg utgår med 80 pro
cent av dessa kostnader;
d) att till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på
tiUäggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa eti
förslagsanslag av 75 000 000 kronor.
6) I motionen 1971: 1561 av herr Knut Johansson i
Stockholm m. fl.
(s) yrkas att riksdagen måtte besluta
a)
att tiUs vidare
bibehåUa kravet på viss bostadsstandard för att helt stadigt bostadstillägg
skall utgå, och
b)
att anmoda
Kungl. Maj:t att låta ändra tillämpningsföreskrifterna beträffande utbetalning
av bostadstiUägg så att kommun efter bostadsstyrelsens medgivande kan besluta
om annan mottagare av bo-stadsdirågg än familjen.
7) I motionen 1971: 1562 av herr Larsson i Öskevik m.fl.
(c) yrkas
att riksdagen i skrivelse tUl Kungl. Maj:t anhåller om förslag tiU sådan
ändring av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för bostads
tUlägg för barnfamiljer den fastställda beskattningsbara inkomsten skall
ökas med 10 procent av den behållna förmögenhet som överstiger
50 000 kronor.
Vissa uppgifter ang. behandlingen i kammaren av SoU 1971:
42
Beträffande utskottets hemställan under D (åldersgränsen).
Statligt bostadstillägg utgår till familj med barn under 16 år som helt eller
delvis försörjes inom familjen. Motsvarande regel finns då det gäller
stats-bidragsberättigande kommunalt bostadstillägg. Beträffande sådant tiUägg
finns en kompletterande regel som innehåller att hänsyn skaU tas även till barn
över 16 år som åtnjuter förlängt barnbidrag eUer studiebidrag enligt
studiehjälpsreglementet under förutsättning att familjen uppbar kommunalt
bostadstillägg då barnet fyUde 16 år.
I utskottets betänkande 1971: 42 har utskottet under D
hemställt beträffande åldersgränsen att riksdagen avslår motionen 1971: 1560 i
motsvarande del (yrkandena under 5 a och 5 b ovan).
I en vid utskottets betänkande fogad reservation, nr 4,
vid hemstäUan under nämnda punkt har dels anförts bl. a. att åldersgränsen bör,
som föreslås i motionen 1971: 1560, höjas tUl 17 är, dels hemstäUts att riksdagen
i anledning av motionen 1971: 1560 i motsvarande del ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört.
Under överläggningen i kammaren har yrkats bifaU dels till
utskottets hemställan, dels till reservationen.
SoU 1971:45 5
Vidare har yrkats att ärendet skaU
återförvisas till utskottet för jtter-ligare utredning. Därvid har anförts bl.
a. att det inte av reservation nr 4 framgår hur stor kostnaden blir vid bifall
till reservationen. Kammaren har bifallit yrkandet om återförvisande till
utskottet.
Beträffande utskottets hemställan under B (frågan om
bostadsvillkor för viss del av statligt bostadstillägg för barnfamiljer). I
utskottets betänkande 1971: 42 har utskottet under B hemställt beträffande
frågan om bostadsvillkor för viss del av statligt bostadstillägg för
barnfamiljer att riksdagen, med bifall tiU Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971: 1561 i motsvarande del (yrkandet under 6 a ovan), godkänner
vad i statsrådsprotokollet förordas.
Under överläggningen i kammaren har yrkats bifall till
utskottets hemstäUan. Vidare har yrkats att riksdagen i anledning av motionen
1971: 1561, såvitt gäller frågan om bostadsviUkor för viss del av stadigt bostadstiUägg
för barnfamiljer, hos Kungl. Maj:t hemställer att motionen överlämnas till
familjepolitiska kommittén.
Beträffande utskottets' hemställan under G (utbetalriingen
av bostadstillägg för barnfamiljer). I utskottets betänkande 1971: 42 har
utskottet- under G hemställt beträffande utbetalningen av bostadstillägg för
barnfamiljer att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1556 samt motionen
1971: 1561 i motsvarande del (yrkandena under 1 och 6 b ovan) hos-Kungl. Maj:t
hemstäUer att motionerna överlämnas till familjepolitiska kommittén.
Under överläggningen i "kammaren har yrkats bifaU
till utskottets hemstäUan. Vidare har yrkats att riksdagen i anledning av
motionen 1971: 1556 och motionen 1971: 1561 i motsvarande del dels heriistäUer
hos Kungl. Maj:t att motionerna överlämnas till familjepolitiska kommittén,
dels bemyndigar Kungl. Maj:t att efter framställning frän kommun förordna om
sättet för utbetalning av bostadstiUägg för barnfamiljer. '
Vid sin förnyade behandling av
ärendet har utskottet, som' framgår nedan, i följande avsnitt beslutat avge yttrande
som är likalydande med utskottets yttrande i betänkandet 1971: 42, nämligen de
avsnitt som benämnes Allmänt, Principiella frågor och
Inkbmstprövningsreglerhd'.
Utskottet
Allmänt. Genom beslut av 1968 års riksdag genomfördes från
den 1 januari 1969 en familjepoUtisk reform som syftade tUl att bereda barnfamiljer
med lägre inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd,
vilket utformades så att det också medverkar till att höja familjens
bostadsstandard. Det ökade familjestödet fick formen av
1* Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 45
SoU 1971: 45 6
dels
ett statligt bostadstillägg, dels ett kommunalt bostadstiUägg för barnfamiljer
med särskilt höga hyror.
Det
statliga bostadstiUägget består av ett grundbelopp, som utgår oberoende av
bostadsvillkor, och av bostadsanknutna tilläggsbelopp. Grundbeloppet utgår med
60 kr. i månaden för famUjer med ett barn och ökar med 20 kr. i månaden för
varje tUlkommande barn. Till familjer med två eller flera barn kan ytterligare
stöd utgå beroende på bostadens storlek och utrustning. För en tväbarnsfamilj
kan i statligt bostadstillägg utgå maximalt 140 kr. i månaden och för en
fembarnsfamilj 320 kr. i månaden.
Statsbidrag
utgår till kommun som utger bostadstillägg tiU barnfamiljer med höga
bostadskostnader. Fömtsättning för statsbidragsberättigande kommunalt
bostadstillägg är att bostaden i fråga om utrymmes- och ut-mstningsstandard
uppfyller samma krav som gäller för högsta statliga tillägg. Statsbidrag utgår
för kommunala bostadstiUägg som ges åt barnfamiljer med en bostadskostnad som
med minst 25 kr. överstiger 400 kr. i månaden. Vid beräkningen av statsbidraget
beaktas inte den del av bostadskostnaden som överstiger vissa hyresgränser,
nämligen för barnfamiljer med ett eUer två barn 525 kr. i månadein, med tre
eUer fyra bam 625 kr. i månaden och med fem eUer flera barn 725 kr. i månaden.
Den andel som berättigar till statsbidrag utgör 40 % av hyran som ligger inom
denna intervaU. Statsbidrag utgår med 50 %. ay kostnaden för det kommunala
bostadstiUägget.
För
både statliga bostadstillägg och statsbidragsberättigande kommunala
bostadstillägg finns inkpmstprövningsregler. Enligt de regler som gäller för
bidragsgivningen under nästa år utgår oreducerat bostadstiUägg Om
familjeförsörjarens tUl statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst inte
överstiger 10 000 kr.
I
den proposition soni behandlas i detta betänkande läggs fram förslag om
kraftigt höjda bostadstiUägg för barnfamiljeir.
Det
föreslås att de statliga bostadstilläggen omkonstmeras till ett enhetligt
inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn, oberoende av
bostadsstandard. Beträffande de statsbidragsberättigande kommunala
bostadstiUäggen föreslås att den andel ay hyran över 400 kr. i månaden som
kompenseras genom tUläggen höjs från 40 % tiU 80 %. Dessutom föreslås en
uppräkning av den övre hyresgränsen, nämligen till 650 kr. i månaden för
familjer med ett eUer tvä barn, 800 kr. i månaden för famUjer med tre eUer
fyra barn och 925 kr. i månaden för famUjer med fem eller flera barn.
Reformen
föreslås träda i kraft den 1 april 1972. Kostnadsökningen, som beräknas till ca
300 milj. kr. för helt är, föresläs i sin helhet falla pä staten. Enligt Kungl.
Maj:ts förslag skall kommunerna kompenseras för sina kostnader dels genom en
höjning av statsbidraget för de kommunala bostadstilläggen frän 50 % till 60
%, dels genom en höjning av
SoU 1971:45 7
statsbidragen
till kommunernas kostnader för driften av daghem och fritidshem, nämligen från
2 800 kr. till 4 000 kr. per plats i daghem och från 1 500 kr. till 2 000 kr.
per plats i fritidshem.
Principiella
frågor. I motionen 1971: 1557 av herr Carlshamre m. fl. (m) yrkas att riksdagen
skall avslå propositionen samt hos Kungl. Maj:t hemställa om ett samlat
förslag till nästa års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet till
barnfamUjer. Motionärerna anför att Kungl. Maj:ts förslag visserligen har vissa
förtjänster - bl. a. genom att stödet föreslås bli konsumtionsneutralt och
genom att tyngdpunkten läggs på stöd till familjer med flera barn och/eUer låga
inkomster - men att den framtida familjepolitiken inte bör slutgiltigt utformas
och fastställas förrän man kan ha möjlighet att avväga olika stödformer mot
varandra. Detta kan enligt motionärema ske först sedan familjepolitiska
kommittén i början av nästa år slutfört sitt arbete och kommitténs betänkande
remissbehandlats. Det anförs att vid ett genomförande av förslagen i
propositionen kommer, som en följd av de gällande inkomstprövnings-reglerna,
marginaleffekterna att ytterligare förvärras. Vidare anförs att det - med
hänsyn till vikten av att bibehålla ett tiUräckligt starkt incitament till
billigare bostadsproduktion - framstår som äventyrligt att subventionera bort
en sä stor del av toppkostnaderna för bostaden som 80 %. Kritik framförs även
mot den metod som valts för att kompensera kommunerna för deras ökade kostnader
i anledning av reformen. Motionärerna hänvisar till att de i motionen 1971:
1528 i anledning av propositionen 1971: 140 angående konjunkturstimulerande
åtgärder föreslagit en provisorisk förstärkning av det ekonomiska stödet till
barnfamiljer för första halvåret 1972. De anför att provisoriet kan utsträckas
att gäUa ytterligare något eller några kvartal.
I
motionen 1971: 1558 av herr FäUdin m.fl. (c) yrkas att riksdagen skall uttala
sig för en översyn av bostadstUläggen i samband med att ett samlat förslag till
familjepolitiska stödåtgärder läggs fram. I ett sådant förslag bör en
sammanvägning ske av barnbidrag, särskilt stöd till låginkomsttagare och
vårdnadsbidrag. En samordning mellan familjepolitiska och skattepolitiska
åtgärder måste komma till stånd. I motionen anförs att genom det nu framlagda
reformförslaget, som inte remissbehandlats, det familjepolitiska reformarbetet
fortsätter med dellösningar och provisorier. Det finns inte några
redovisningar av verkningarna av förslaget, och ett accepterande av förslaget
innebär inte-någon lösning för framtiden i fråga om konstmktionen av stödet
till låginkomstfamiljerna.
I
motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) framstäUs ett likartat yrkande.
Där hemställs att riksdagen skall uttala att utformningen av bostadstilläggen
är provisorisk och bör underkastas en förutsättningslös. prövning i samband med
behandlingen av familjepolitiska kommitténs.
SoU 1971:45 8
förslag,
varvid särskilt de samlade marginaleffekterna av skattesystem och bostadstiUägg
uppmärksammas. Motionärema anför i väsentiiga avseenden samma synpunkter som
ovan redovisats beträffande motionen 1971: 1558. Motionärerna framhåller
härutöver särskUt att endast omkring hälften av samtliga barnfamiljer berörs
av Kungl. Maj:ts förslag och att för den stora grupp barnfamUjer i
inkomstskikten omedelbart ovanför de som får bostadstillägg är verkningarna av
prishöjningar och av skattesystemets progressivitet särskilt kännbar.
Den
betydelsefulla reform på det familjepolitiska området som beslöts år 1968
innebar att man genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det
ekonomiska stödet till de barnfamiljer som har de största ekonomiska
svårigheterna pä gmnd av barnens försörjning. Förra året förbättrades stödet
tUl alla barnfamiljer genom att barnbidraget med giltighet från den 1 januari i
år höjdes med 300 kr. till 1 200 kr. per barn och år. Vidare höjdes
bidragsförskotten från 30 % till 40 % av basbeloppet. Ytterligare resurser kan
nu ställas tiU förfogande för familjepolitiska åtgärder. Enligt utskottets
mening är det ytterst angeläget att dessa resurser så snart som möjligt sätts
in för att förbättra de ekonomiska villkoren för i huvudsak samma gmpper som
vid 1968 års reform, nämligen barnfamiljer med låga inkomster, särskilt
familjer med många barn och familjer med höga boendekostnader. Familjepolitiska
kommittén kan visserligen inom kort beräknas lägga fram sitt slutbetänkande
med förslag till utbyggnadslinjer för familjestödet och a'wägning av olika
stödformer mot varandra. Ett a'waktande av kommitténs förslag skulle emeUertid
i realiteten innebära en inte obetydlig försening av det ytterligare stöd till
de sämst ställda barnfamiljerna som uppenbarligen är erforderligt. Utskottet
noterar också att förslagen i propositionen bygger på en arbetspromemoria från
kommittén, även om kommittén vid tidpunkten för upprättandet av promemorian
inte hade hunnit ta ställning tiU avvägningen mellan olika stödformer. En
reform med den inriktning som angetts i propositionen behöver enligt utskottets
mening inte försvåra de ställningstaganden till olika famUjepolitiska frågor
som aktualiseras i anledning av kommitténs slutbetänkande. Med hänsyn tiU det
anförda förordar utskottet att en reform redan nu genomförs med den inriktning
som föreslås i propositionen.
Beträffande
den i motionen 1971: 1557 framförda kritiken mot att den föreslagna reformen
förvärrar marginaleffekterna vill utskottet framhålla att en så angelägen
reform, som här är i fråga, inte bör fördröjas i avvaktan på den översyn av
inkomstprövningsreglerna som utförs inom familjepolitiska kommittén. Inte
heller vad som i övrigt anförs i motionen beträffande den föreslagna
utformningen av ett utbyggt barnstöd motiverar enligt utskottets bedömning ett
uppskov med reformen. Utskottet anser därför även att reformen i huvudsak bör
få det innehåll som föreslås i propositionen. I det följande går utskottet
närmare in på
SoU 1971:45 9
frågan
om bostadsvillkoren bör slopas samt övriga frågor som tas upp i motionerna.
Av
det sagda följer att utskottet inte kan biträda motionen 1971: 1557, såvitt
däri yrkas avslag på propositionen.
Familjepolitiska
kommittén har ett mycket omfattande uppdrag. Med utgångspunkt från att de
allmänna barnbidragen alltjämt skall bilda stommen i konsumtionsstödet åt
barnfamiljerna skall kommittén överväga samhällets totala stöd ät
barnfamiljerna. Huvuduppgiften skall därvid vara att undersöka effektiviteten
av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning inom
ramen för vissa alternativ för det totala stödet. Det anges i kommitténs
direktiv att famUjepolitiken bör differentieras sä att stödet sättes in när och
där behovet är störst. Kommittén skall i sitt arbete beakta det direkta samband
som råder mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning.
Som
tidigare antytts innebär den omständigheten att bostadstUläggen nu höjs och i
vissa avseenden omkonstrueras inte något hinder för att sedan familjepolitiska
kommitténs slutbetänkande i fråga om det ekonomiska familjestödet framlagts -
vilket beräknas ske under våren 1972 -både inriktningen och den närmare
utformningen av hela stödsystemet till barnfamiljerna övervägs. Med hänsyn
härtiU är det inte motiverat att riksdagen nu gör ett särskUt uttalande om en
översyn eUer omprövning av reglerna om bostadstiUägg eller om att utformningen
av dessa endast skall vara provisorisk. Inte heller finns det enligt utskottets
mening anledning att begära ett samlat förslag om barnstödets fortsatta
utbyggnad. Med hänsyn tiU vad som ovan redovisats om familjepolitiska
kommitténs uppdrag kan man räkna med att kommitténs slutbetänkande kommer att
ge en samlad bild av olika utbyggnadsmöjligheter på området. Med utgångspunkt
härifrån får statsmakterna med beaktande av kommande remissyttranden och under
hänsynstagande till de resurser som kan ställas till förfogande ta ställning
till vilka av förslagen som kan genomföras. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionerna 1971: 1557, 1971: 1558 och 1971: 1559 i här aktuella
delar.
Bostadsvillkoren.
För det högsta statliga bostadstillägget tillämpas en trångboddhetsnorm som
innebär att bostaden skall vara minst så stor att antalet boende per rum, köket
oräknat, är högst tvä personer. Större bostad än fyra mm och kök krävs dock
inte. De utmstningskrav som härjämte uppställs för att högre bostadstillägg än
grundbeloppet skall kunna utgå tar sikte pä om bostaden är försedd med vatten-
och avloppsledningar och om familjen har tiUgång till badrum eller duschrum i
det hus där bostaden är inrymd. En förutsättning för statsbidragsberätdgande
kommunalt bostadstillägg är att samma bostadskrav uppfylls som gäUer för högsta
statliga tillägg.
Som framgår av den
inledningsvis lämnade redogörelsen för proposi-
SoU 1971:45 10
tionen
föresläs att kraven på bostadens utrustning och utrymme som villkor för del av
det statliga tillägget inte skall bibehåUas. Även motsvarande krav för de
kommunala tiUäggen föreslås bli upphävt.
I
motionen 1971: 1561 av herr Knut Johansson m.fl. (s) yrkas att kravet på viss
bostadsstandard för helt statligt bostadstillägg skall bibehåUas tills vidare.
Under överläggningen i kammaren har herr Knut Johansson (s) yrkat att motionen
skall överlämnas till familjepolitiska kommittén.
1
propositionen redovisas en undersökning som visar att andelen bi-dragstagare
som inte uppfyUer viUkoren för högsta statliga tiUägg är Uten, ca 10 % av hela
den aktuella gruppen. Möjligheten att fä ett större statligt bostadstillägg
genom flyttning till en större eller modernare lägenhet gäller endast ca 23
000 familjer. De som inte uppfyller bostadsvillkoren har lägre inkomster än de
som uppfyller kraven. De gmpper som nås med ökat stöd om bostadstiUägg utgår
till aUa oberoende av bostads-viUkoren är således familjer med flera barn och
låga inkomster, dvs, de grupper som det är mest angeläget att ge ökat stöd.
Till detta kommer att stimulansen för barnfamiljerna att skaffa sig bättre
bostäder alltmer har kommit att ligga i de kommunala hyresanknutna tilläggen.
Mot den nu angivna bakgrunden och dä en kraftig förstärkning sker av de nämnda
tilläggen biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag om slopande av bostadsvillkoren
för säväl det statiiga som det kommunala bostadstillägget. Utskottet kan inte
finna det motiverat att motionen överlämnas till familjepolitiska kommittén. I
förevarande sammanhang vill utskottet understryka att slopandet av
bostadsviUkoren inte får medföra att kommunerna minskar sina ansträngningar att
bereda barnfamUjerna bra och rymliga bostäder. Kommunerna har som
bostadsplanerare och bostadsbyggare ett ansvar härvidlag, som de inte får
svika.
Det
statliga bostadstiUägget får genom borttagandet av bostadsvillkoren karaktär
av ett aUmänt konsumtionsstöd till barnfamiljerna. Denna omständighet
atkualiserar frågan huruvida benämningen på bostadstiUäggen skall bibehållas.
Frägan bör dock inte tas upp i detta sammanhang.
Inkomstprövningsreglerna.
De regler som gäller för inkomstprövningen av bostadstillägg innehåUer en bestämmelse
om att den inkomst, som skaU läggas tiU grund för reduktionen av
bostadstillägget, skaU ökas med 20 % av den behållna förmögenhet som överstiger
50 000 kr.
I
motionen 1971: 1562 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) framstäUs ett yrkande
som syftar till att ökningsfaktorn skall sänkas frän 20 % till 10 %.
Motionärerna anför att redan en mindre rörelse kräver tiUgångar på inte
obetydliga belopp, som utgör en behållen förmögenhet vid inkomstberäkningen,
trots att familjens ekonomiska standard är låg.
Förra årets riksdag beslöt
mot bakgrund av de höjda fastighetstaxe-
SoU
1971:45 11
ringsvärdena vid 1970 års allmänna fastighetstaxering att
höja förmögenhetsgränsen när det gäller bostadstUlägg från 30 000 kr. till 50
OOO kr. Utskottet, som viU erinra om att familjepolitiska kommittén behandlar
frågor rörande inkomstprövningsreglernai är inte berett att nu förorda en
sänkning av den ökningsfaktor söm skall tillämpas beträffande förmögenheter
som överstiger 50 000 kr. Utskottet avstyrker således motionen 1971: 1562.
Åldersgränsen, kostnadsfrågan, m. ih. Enligt nuvarande
regler kan de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen beräknas
kosta ca 165 milj. kr. för är 1972. Kostnadsökningen för förbättringen av dessa
tillägg har beräknats till ca 190 milj. kr. Härav faller med nuvarande
statsbidragsregler 50 % eller ca 95 milj. kr. pä kommunerna. Kungl. Maj:t
förordar att kommunerna kompenseras sä att kostnadsökningen helt faller på
staten. Kompensationen föreslås få formen av dels en höjning av statsbidraget
till kommunala bostadstillägg från 50 % tUl 60 %, dels en höjning av
statsbidragen tiU kommunernas kostnader för driften av daghem och fritidshem.
Sistnämnda höjning kan beräknas kosta 65 milj. kr. för helt år. Höjningen av
statsbidragen föreslås gälla redan från den 1 januari 1972, trots att
förbättringarna av bostadstilläggen skall träda i kraft först den 1 april 1972.
I motionen 1971: 1558 av herr FäUdin in. fl. (c) och
motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas att statsbidraget till
kommunala bostadstiUägg skall höjas till 75 % i stället för till 60 % som föreslagits
av Kungl. Maj:t. I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm m. fl.
(vpk) föreslås ätt nämnda statsbidrag skall bestämmas tiU 80%.
I sistnämnda motion, 1971: 1560, frarhställs ävéri
yrkanden om att åldersgränsen skall sättas vid 17 år för såväl statliga som
statsbidragsberätdgande kommunala bostadstiUägg. För närvarande utgår bostadstillägg
till familj med barn under 16 år sörn helt eller delvis försörjs inom familjen.
Beträffande de kommunala bostadstilläggen finris en kompletterande regel som
innehåller att hänsyn skall tas även till barn över 16 år som åtnjuter förlängt
barnbidrag eller studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet under
förutsättning att familjen uppbar kommunalt bostadstillägg då barnet fyllde l6
är.
Under överläggningen i kammaren beträffande utskottets
betänkande 1971: 42 visade det sig att i stort sett aUmän enighet råder om att
statliga insatser på det famUjepolitiska området kan fä en något större omfattning
än vad som föreslagits i propositionen. Enligt utskottets mening bör de ökade
resurser som sålunda kan sättas in användas för att direkt stödja
barnfamUjerna. Som framhålls i motionen 1971: 1560 fortsätter inte alla barn
att studera efter 16 års ålder och de blir följaktligen inte delaktiga av de
studiesociala förmånerna. Många i denna grupp erhåller
SoU 1971:45 12
inte
något arbete, och i andra fall blir inkomsten obetydlig under de första åren
efter inträdet i arbetslivet. Utskottet anser att den ökade statliga insatsen
bör sättas in för att hj"älpa dessa familjer.
I
enlighet med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motionen 1971: 1560
att åldersgränsen beträffande bostadstillägg skaU höjas tUl 17 år. Det
förbättrade ekonomiska stödet tiU de aktueUa familjerna bör lämnas så snart som
möjligt eller samtidigt som reformen i övrigt skall genomföras eller den 1 april
nästa år.
Som
utskottet anförde i sitt tidigare betänkande i ämnet får en höjning av
åldersgränsen beträffande bostadstillägg ingripande verkningar för det
studiesociala systemet. En proposition tiU vårriksdagen 1972 med vissa förslag
rörande studiehj"älpen som aktualiseras vid ett genomförande av Kungl.
Maj:ts förslag i. den nu aktuella propositionen har emellertid förutskickats.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att samtidigt föreslå de jämkningar i det
studiesociala systemet som föranleds av höjningen av åldersgränsen. Vid
överväganden som därvid blir aktuella måste hällas i minnet att syftet med
höjningen av åldersgränsen för bostadstilläggen är intresset att hjälpa
familjer med ungdomar som är arbetslösa eller som är ute i förvärvslivet men
har låga inkomster. De förändringar som i enlighet med det anförda måste ske
av det studiesociala systemet för att åstadkomma en samordning med
bostadstiUäggen bör kunna träda i kraft redan den 1 juli 1972. Kungl. Maj:t bör
för tiden . därefter, där så befinnes nödvändigt för vissa elevkategorier - i
syfte att eleverna skall kunna erhålla förmåner motsvarande minst de som nu
utgår - förordna om behövliga undantag i reglerna för bostadstiUäggen.
Utskottet
biträder vidare förslaget i propositionen att kommunerna får full täckning för
de ökade kostnader som uppstår till följd av förbättringen av de kommunala
bostadstilläggen. Ett bifall till förslaget att kompensationen delvis får
formen av ökade bidrag tiU driften av daghem och fritidshem är även ägnat att
stimulera utbyggnaden av barntUlsynen i kommunerna. Mot denna bakgmnd
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag att statsbidraget fastställs till
60 % av kostnaden för de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen
samt att en höjning sker av statsbidraget till'driften av daghem med 1 200 kr.
tiU 4 000 kr. per plats och år och tiU driften av fritidshem med 500 kr. till 2
000 kr. per plats och år. Motionsyrkandena att statsbidragsandelen till de kommunala
bostadstilläggen skall höjas tiU 75 % eller 80 % av kostnaden avstyrks.
Statsbidrag
utgår till kostnader för kommunala familjedaghem då den organiserade
barntillsynen i en kommun fått en viss omfattning. Om de villkor, som i detta
hänseende gäller är uppfyllda, utgår statsbidrag med 35 % av kommunens nettokostnader
för, dagbarnvårdare.
I
motionen 1971:1558 av herr FäUdin m. fl. (c) och modonen 1971: 1559 av herr
Helén m. fl. (fp) framstäUs yrkanden av innehåU att
SoU 1971:45 13
statsbidraget
beträffande kommunala familjedaghem skaU höjas frän 35 % tiU 50 % av kostnaden.
Utskottets
ovan redovisade ställningstaganden innebär att kommunema får full täckning för
de ökade kostnader som följer av förbättringar av de kommunala bostadstiUäggen.
Höjningen av statsbidragen för driften av daghem och fritidshem ingår som ett
moment i kostnadstäckningen. Att mot denna bakgrund i detta sammanhang även ta
upp frågan om andra barntillsynskostnader i kommunen är enligt utskottets
mening inte motiverat. Utskottet avstyrker därför motionerna 1971: 1558 och
1971: 1559 i förevarande del.
Utbetalningen.
I motionen 1971: 1556 av herr Bergman m.fl. (s, c, fp) och motionen 1971: 1561
av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) framhäUs att det i ett ökat antal
fall förekommer att bostadstillägget disponeras för annat ändamål än
bostadskonsumtion, vilket har till följd att ekonomiska förluster uppstår för
bostadsföretag och kommuner. Mot denna bakgrund tas upp frågan om möjligheterna
att betala ut bostadstillägg tiU annan än familjen. I motionen 1971: 1556
yrkas att Kungl. Maj:t skall ges fuUmakt att efter särskild framställning medge
kommun att tillämpa särskUd form för utbetalning av bostadstUlägg. I motionen
1971: 1561 yrkas att tillämpningsföreskrifterna beträffande utbetalning av bostadstUlägg
skaU ändras så att kommun efter bostadsstyrelsens medgivande kan besluta om
annan mottagare av bostadstiUägg än familjen.
Under
överläggningen i kammaren beträffande utskottets betänkande 1971: 42 yrkade
herr Bergman (s) att riksdagen dels skulle hemstäUa att de båda motionerna
överlämnas till familjepolitiska kommittén, dels skulle bemyndiga Kungl. Maj:t
att efter framställning från kommun förordna om sättet för utbetalning av
bostadstillägg för barnfamiljer.
Då
riksdagen år 1968 fattade beslut om det familjestöd, som bostadstillägget
utgör, erinrade statsutskottet bl. a. om att tillägget alltid innehåller ett
grundbelopp som är oberoende av bostadsvillkor och i ett stort antal fall utgår
utan någon bostadsanknytning. Utskottet pekade på att ett genomförande av ett
dä väckt motionsförslag om att införa samma utbetalningsregler som för
familjebostadsbidraget - vilket i regel utbetalades till fastighetsägaren -
skulle leda till en utbetalningsordning där flera olika utbetalningssystem
skulle fungera vid sidan av varandra. Detta skulle komplicera administrationen.
Utskottet biträdde förslaget i propositionen att utbetalningen skulle göras
direkt till familjen. Riksdagen biföll förslaget. Socialutskottet har tidigare
i är - i samband med behandlingen av anslag under socialhuvudtiteln - yttrat
sig över ett motionsyrkande rörande utbetalningen av bostadstillägg och har
därvid uttalat att enligt utskottets mening de motiv som anfördes år 1968 för
en utbetalning av bidragen direkt till familjen fortfarande är giltiga.
Utskottet - som vill erinra om att bostadsanknytningen för det statliga
SoU
1971:45 14
bostadstillägget föreslås bli helt borttaget - finner inte
anledning att nu ompröva sitt tidigare stäUningstagande i frågan. Detta innebär
att utskottet inte kan biträda förslagen om bemyndigande för Kungl. Maj:t
eller bostadsstyrelsen beträffande sättet för utbetalningen av bostadstillägg.
Utskottet får emellertid hänvisa till att i propositionen anförs att det är
angeläget att famUjepolitiska kommittén i samband med sin översyn av
bestämmelserna om bostadstilläggen ägnar uppmärksamhet ät hela frägan om
systemet för utbetalning av bostadstilläggen. Till kommhtén har överlämnats en
framställning från bostadsstyrelsen om att styrelsen skall få möjlighet att
ändra tiUämpningsföreskriftema så att utebliven hyresbetalning under längre tid
skall kunna utgöra tillräckligt skäl för länsbostadsnämnden eller, efter dess
bemyndigande, förmedlingsorganet att besluta att annan betalningsmottagare än
familjen utses. Föredragande statsrådet anför i propositionen att när kommittén
redovisat sitt uppdrag beträffande utbetalningsfrågan i dess helhet hon avser
att återkomma till bl. a. denna fråga. Enligt utskottets mening är det motiverat
att även de båda motioner som här behandlas, 1971': 1556 och 1971: 1561 i viss
del, överlämnas tiU familjepolitiska kommittén. De i motionerna framförda
synpunkterna kommer därigenom att bli prövade vid kommitténs utredningsarbete.
Medelsberäkningen. Den av utskottet
förordade höjningen av åldersgränsen från 16 år till 17 år kan enligt
schablonmässiga beräkningar som gjorts inom Kungl. Maj:ts kansli i samråd med
familjepolitiska kommitténs sekretariat bedömas komma att medföra ett ökat
medelsbehov för helt är av ca 40 milj. kr. Härav faller ca 1 milj. kr. på
kommunerna. Vid en höjning av åldersgränsen fr. o. m. den 1 april 1972 blir
kostnaden för budgetåret 1971/72 ca 10 milj. kr.
Vid en samordning med studiehjälpssystemet fr. o. m. den 1
juli 1972 blir den ökade helårskostnaden för bostadstilläggen 40 milj. kr.
samtidigt som kostnaderna för det inkomstprövade tillägget enligt studiehjälpsreglementet
sjunker med 10 milj. kr.
Utskottet hemställer
A. att
riksdagen
1)
beträffande frågan
om avslag på propositionen 1971:156 avslår motionen 1971: 1557 i motsvarande
del,
2)
beträffande ett
samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m. avslår motionen 1971: 1557,
motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559, samtliga motioner i motsvarande
del,
B. beträffande frågan om
bostadsvillkor för viss del av statligt
bostadstillägg för barnfamiljer att riksdagen, med bifall tiU
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1561
i motsvarande del, godkänner vad i statsrådsprotokoUet för
ordas,
SoU
1971:45 15
C. beträffande
inkomstprövningsreglerna att riksdagen avslår
motionen 1971: 1562,
D. beträffande åldersgränsen att
riksdagen i anledning av motio
nen 1971: 1560 i motsvarande del ger Kungl. Maj:t till kän
na vad utskottet anfört,
E. beträffande storleken av
statsbidrag till kommunala bostads
tillägg för barnfamiljer att riksdagen - med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag samt med avslag på motionen 1971: 1558,
motionen 1971: 1559 och motionen 1971: 1560, samtliga mo
tioner i motsvarande del - godkänner vad i statsrådsproto
kollet förordas,
F. hetiättande .grunderna för
statsbidrag till kommunala familje
daghem att riksdagen avslår motionen 1971: 1558 och motio
nen 1971: 1559, båda motionerna i motsvarande del,
G. beträffande utbetalningen av
bostadstillägg för barnfamiljer
att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1556 samt motio
nen 1971: 1561 i motsvarande del hos Kungl. Maj:t hem
ställer att motionerna överlämnas till famUjepolitiska kom
mittén,
H. att riksdagen med bifaU till
Kungl. Maj:ts förslag godkänner de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna
i grunderna för
a)
stadigt
bostadstillägg för barnfamiljer,
b)
statsbidrag
till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer,
c)
statsbidrag
till daghem och fritidshem,
aUt i den
mån grunderna inte behandlats under B. eller E., I. beträffande
medebanvisningen att riksdagen - med bifall till motionen 1971: 1560 i
motsvarande del och i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på
motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559, båda motioneraa i motsvarande del
- till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på till-läggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 75 000 000 kr.
Stockholm den 9 december 1971
Pä socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i
Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp). Dahlberg (s), Carlshamre (m),
Larsson i Öskevik (c), Persson i Stockholm (s). Åkerlind (m), Johnsson i
Blentarp (s), fru Marklund (vpk), herrar Romanus (fp), Olsson i Timrå (s),
Nilsson i Växjö (s) och fröken Andersson i Stockholm (c).
SoU
1971:45 16
Reservationer
1) vid utskottets hemställan under
A (frågan om avslag på propositionen 1971:156 samt ett samlat förslag till
familjepolitiskt stöd m. m.) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som
anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar pä
s. 8 med »Den betydelsefulla reform» och slutar på s. 9 med »här aktuella
delar» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Den familjepoUtiska reform som beslöts är 1968 innebar
att man genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det ekonomiska
stödet tiU de barnfamiljer som har de största ekonomiska svårigheterna på grund
av barnens försörjning. Förra året förbättrades stödet tUl alla barnfamiljer
genom att de allmänna barnbidragen frän den 1 januari i år höjdes med 300 kr.
tiU 1 200 kr. per barn och är. Denna höjning medförde dock en jämförelsevis
ringa realförbättring av barnfamiljernas ekonomi, eftersom den till väsentiig
del endast kompenserade en samtidigt ökad skattebelastning pä familjerna.
Samtidigt höjdes bidragsförskotten från 30 till 40 % av basbeloppet, en
höjning som till betydande del endast innebar en anpassning till på senare år
skedd uppräkning av de underhällsbidrag som bidragsförskotten är avsedda att
förskottera eUer ersätta. Såväl barnbidragshöjningen som höjningen av bidragsförskotten
innebar aUtså en anpassning till inträffade omständigheter som gjort det
nödvändigt att vidtaga förändringarna utan att avvakta en möjlighet tiU en
samlad översyn av det ekonomiska stödet till barnfamiljer.
Om emellertid inom den närmaste tiden ytterligare resurser
kan ställas tiU förfogande för familjepolitiska åtgärder är det enligt
utskottets mening ytterst angeläget att insatsen görs efter omsorgsfull
vägning mot varandra av tänkbara stödformer. Familjepolitiska kommittén väntas,
efter ett snart sjuårigt mycket omfattande utredningsarbete, lägga fram sitt
slutbetänkande i början av år 1972, Kommitténs huvuduppgift är att undersöka
effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och
avvägning inom ramen för vissa alternativ för det totala stödet. En rationell
avvägning av olika familjepolitiska åtgärder måste allvarligt försvåras, om
riksdagen nu binder sig för en så stor satsning pä en enda stödform som
föresläs i propositionen 1971: 156.
Den jämförelsevis obetydUga tidsutdräkt som måste bli
följden av att familjepolitiska kommitténs slutbetänkande och
remissbehandlingen av detta avvaktas kan enligt utskottets mening lämpligen
motverkas genom en provisorisk förstärkning av familjestödet. En metod för en sådan
tiU-fälUg förstärkning har anvisats i propositionen 1971: 140, en annan i den
med anledning av nämnda proposition väckta motionen 1971: 1528.
Utskottet instämmer i den i motionen 1971: 1557 framförda
kritiken mot att den föreslagna reformen förvärrar marginaleffekterna och anser
dessa effekter sä aUvarliga att de inte bör accepteras ens under en övergångstid
i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna som
SoU 1971:45 17
utföres
inom familjepolitiska kommittén. Även i övrigt instämmer utskottet i den
kritik mot den föreslagna reformens utformning sorh fram-föres i modonen.
Av
det sagda framgår att utskottet, med tillstyrkan av motionen 1971: 1557. finner
sig böra avstyrka bifaU tiU propositionen 1971: 156 och i stället föreslå
riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa om ett samlat förslag till 1972 års
riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet till barnfamiljer.
Genom
utskottets stäUningstagande bUr även motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 i
förevarande del i väsentiig mån tiUgodosedda.»
dels att utskottet under A bort hemstäUa »A. att
riksdagen
1) beträffande frågan om avslag på propositionen
1971:156 med bifaU tiU modonen 1971:1557 i motsvarande del avslår propositionen,
2) beträffande ett samlat förslag till
familjepolitiskt stöd m. m. - med bifall till motionen 1971: 1557 samt i anledning
av motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559, samtliga motioner i motsvarande
del - hos Kungl. Maj:'t hemstäUer om ett samlat förslag tiU 1972 års riksdag,
öm utbyggnad av det ekonomiska stödet till bamfamiljer i enlighet med vad
utskottet anfört,»
2) vid utskottets hemställan under A (frågan öm
avslag på propositionen 1971:156 samt ett samlat förslag till familjepolitiskt
stöd m. m.) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik
(c), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser
deb
att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 8 med »Den
betydelsefulla reform» och slutar på s. 9 med »här aktuella delar» bort
ersättas med text av följande lydelse:
»Den
reform på det famUjepolitiska området som beslöts år 1968 innebar att man genom
selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det ekonomiska stödet till de
barnfamiljer som har de största ekonomiska svårigheterna på grund av barnens
försörjning. YtterUgare resurser kan nu ställas tiU förfogande för
familjepolitiska åtgärder. Enligt utskottets mening bör resurser sä snart som
möjligt sättas in för att förbättra de ekonomiska villkoren för i huvudsak
samma grupper som vid 1968 års reform, nämUgen barnfamiljer med låga inkomster,
särskilt familjer med många barn och familjer med höga boendekostnader.
Resurser finns emellertid för att därutöver redan nu ge alla barnfamiljer en
begränsad förbättring av det ekonomiska stödet. Förslag härom framläggs i
reservation tiU finansutskottets betänkande 1971: 47 angående konjunkturstimulerande
åtgärder.
Trots att befogad kritik
kan riktas mot propositionen, bl. a. i vad gäl-
SoU 1971:45 18
ler
marginaleffektema, anser utskottet inte att ett angeläget tiUskott tiU
barnfamiljerna bör fördröjas i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna
som utförs inom familjepolitiska kommittén. Inte heller vad som i övrigt anförs
i motionen 1971: 1557 beträffande den föreslagna utformningen av ett utbyggt
barnstöd motiverar enligt utskottets bedömning ett uppskov. Utskottet anser
därför att åtgärderna i huvudsak bör få det innehåU som föreslås i
propositionen. I det följande går utskottet närmare in på frågan om
bostadsviUkoren bör slopas samt övriga frågor som tas upp i motionerna.
Av
det sagda följer att utskottet inte kan biträda motionen 1971: 1557, såvitt
däri yrkas avslag på propositionen.
FamUjepolitiska
kommittén har ett mycket omfattande uppdrag. Med utgångspunkt i att de allmänna
barnbidragen aUtjämt skall bilda stommen i konsumtionsstödet för
barnfamiljerna skall kommittén överväga samhällets totala stöd för
bamfamiljerna. Huvuduppgiften skall därvid vara att undersöka effektiviteten av
olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning inom
ramen för vissa alternativ för det totala stödet. Frågan om införande av ett
särskUt vårdnadsbidrag till familjer med barn ingår bland de uppgifter som
kommittén har att utreda. Kommittén skaU i sitt arbete beakta det direkta
samband som råder mellan stödet till bamfamiljerna och skattesystemets
utformning.
Frågan
om en samlad familjepolitisk reform har varit aktuell under mycket lång tid.
Under denna tid har som framgår av den tidigare redogörelsen vissa delreformer
på området kommit till stånd. Inte vid något tUlfälle har emellertid en mera
fullständig avvägning skett mellan generella stödåtgärder och mellan olika
selektiva stödformer. Inte heUer de nu aktuella åtgärderna bygger på en
helhetsbedömning. Behovet av en sädan bedömrung har accentuerats genom 1970 års
skattereform. Vissa uttalanden i propositionen ger anledning tUl befogad
tveksamhet om Kungl. Maj:t kommer att underställa riksdagen förslag som täcker
hela fältet. Med hänsyn härtiU är det enligt utskottets mening angeläget
framhålla att det framstår som en självklarhet att ett samlat förslag läggs
fram av Kungl. Mai:t så att riksdagen får dllfåUe att i ett sammanhang ta ställning
till hur familjepolitiken skall utformas. Förslaget bör ta upp alla frågor som
i enlighet med det ovan anförda omfattas av famUjepolitiska kommitténs uppdrag.
Förslaget bör föreläggas nästa års riksdag så snart famUjepolitiska kommittén
redovisat sitt huvuduppdrag och kommitténs förslag remissbehandlats.
Utskottet
förordar således - i överenssämmelse med de synpunkter som anförs i motionerna
1971: 1558 och 1971: 1559 - att en förutsättningslös prövning av hela
familjestödet görs nästa år. Därvid får uftorm-ningen av de nuvarande
stödformerna inte hindra den nämnda förutsättningslösa omprövningen. Utskottet
vill mot denna bakgrund särskilt betona att de förslag i propositionen som
utskottet nu ställer sig bakom inte
SoU 1971:45 19
i
något avseende innebär definitiva lösningar. I propositionen nämns vissa frågor
- inkomstprövningsreglerna och utbetalningsreglerna - som kommer att tas upp av
familjepolitiska kommittén, men man får inte härav dra slutsatsen att övriga
gmnder skall lämnas utan ändring vid den samlade reformen.
Genom
utskottets ställningstagande blir även motionen 1971: 1557 i förevarande del i
väsentlig mån tiUgodosedd.»
dels att utskottet under A bort hemstäUa »A. att
riksdagen
1) beträffande frågan om avslag på propositionen 1971:
156 avslår motionen 1971: 1557 i motsvarande del,
2) beträffande ett samlat förslag till
familjepolitiskt stöd m. m. i anledning av motionen 1971:1557, motionen 1971:
1558 och motionen 1971: 1559, samtiiga motioner i motsvarande del - hos Kungl.
Mai:t hemställer om ett samlat förslag tiU 1972 års riksdag om utbyggnad av
det ekonomiska stödet till barnfamiljer i enlighet med vad utskottet anfört,»
3) vid utskottets hemstäUan under C
(inkomstprövningsreglerna) av
herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre (m), Larsson
i Öskevik (c). Åkerlind (m), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stock
holm (c) som anser
dels
att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 10 med »Inkomstprövningsreglerna.
De regler» och slutar på s. 11 med »således motionen 1971: 1562» bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Utskottet
delar motionärernas uppfattning, att de regler som nu finns om hänsynstagande
till förmögenhet vid beräkningen av bostadstillägg drabbar vissa famUjer,
framför allt sådana som driver en mindre rörelse, mycket hårt. I avvaktan på
den översyn av inkomstprövningsreglerna som famUjepoUtiska kommittén företar
bör därför redan nu den förändringen av reglerna vidtas att ökningsfaktorn
sänks från 20 % tiU 10 %. Denna procentsats överensstämmer med den som gäller
vid inkomstprövningen för bestämmande av hustrutillägg och kommunala
bostadstiUägg tiU folkpension. Utskottet tiUstyrker således motionen 1971:
1562.»
dels att utskottet under C
bort hemställa
»C. beträffande Inkomstprövningsreglerna att
riksdagen med bifaU tiU motionen 1971: 1562 ger Kungl. Maj:t tiU känna vad
utskottet anfört,»
4) vid utskottets hemställan under D
(åldersgränsen) av herrar Gus
tavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carishamre (m), Larsson i Öskevik
SoU
1971:45 20
(c),
ÅkerUnd (m), Roriianus (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser
dels
att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 11 med »Under
överläggningen i» ochslutar på s. 12 ined »reglerna för bostadstilläggen» bort
ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet
instämmer i synpunkterna i motionen 1971: 1560 att det
bl. a. med hänsyn till de barnfamUjer, som inte kommer i åtnjutande
av de studiesociala förmånerna, är angeläget med en höjning av ålders
gränsen för bostadstilläggen. En höjning av åldersgränsen är emeUertid
motiverad även beträffande andra förmåner av familjepolitisk natur.
FamiljepoUtiska kommittén håller pä med en allmän översyn av ålders
gränsen för olika sådana förmåner och beräknas lägga fram sitt för
slag om någon månad. '
'
Genom
att reglerna öm olika förmåner griper in i varandra kan en justering av
åldersgränsen beträffande endast en förmån medföra rubbning i hela
regelsystemet. Detta gäller i all synnerhet då - som i de i anledning av
motionen aktuella fallen olika inkomstprövade förmåner kan' utgå samtidigt.
Ett bifall till det här aktueUa förslaget skuUe som utskottet anförde i sitt
betänkande 1971: 42 få ingripande verkan för det studiesociala stödet. Bl. a.
skulle det medföra att den.stora gmpp bamfamiljer som redan nu åtnjuter
studiesociala förmåner i form av inkomstprövade tillägg enligt
studiehjälpsreglementet därtiU skulle få statUga bostadstiUägg medan den gmpp
barnfamiljer som motionärerna avser att ge ett bättre stöd skulle få nöja sig
med bostadstillägget. Det måste betecknas klart olämpligt att genomföra en
reform på detta sätt. Även andra olägenheter följer av förslaget, bl. a. de
övergängsproblem som uppstår undsr första kvartalet 1972. Det måste också
framhållas att en höjning av åldersgr'ånsen aktualiserar frågan om att även då
det gäller bostadstilläggen ta hänsyn ,tUl- den inkomst som barnen har. Om man
inte gör detta kan både statliga och kommunala bostadstiUägg komma att utgå
även. tiU familjer med. en sammanlagt hög familjeinkomst. Vid ett bifaU till
motionsyrkandena ästadkommes en ytterligare splittring i fråga om de
åldersregler som nu finns på-förevarande om rade. Utvecklingen går mot 18 år
som åldersgräns för de famUjepolitiska förmånerna. År 1970 höjdes,således
åldersgränsen för bidragsförskott tUl 18 år. Vidare har
pensionsförsäkringskommittén föreslagit att barnpension inom
folkpensioneringen skall utgå likaledes till 18 är. Enligt utskottets mening
bör man sträva efter att i princip ha gränsen 18 år för de familjepolitiska
förmånerna. Det bör enligt utskottets mening vara fullt möjligt att på gmndval
av de förslag som inom kort väntas från familjepolitiska kommittén lägga fram
en proposition under våren 1972 med förslag om en 18-ärsgräns för de
familjepolitiska förmånerna med ikraftträdande den 1 juli 1972. Utskottet
avstyrker därför motionen i denna del.»
SoU
1971:45 21
dels att utskottet under D bort hemställa
»D. beträffande åldersgränsen
att riksdagen avslår motionen 1971: 1560 i motsvarande del,»
5) vid utskottets hemställan under
E (storleken av statsbidrag till
kommunala bostadstillägg för barnfamiljer) av herrar Gustavsson i Al
vesta (c), Hamrin (fp), Carishamre (m), Larsson i Öskevik (c). Åker
lind (m), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c) som an
ser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande pä s. 12 som
börjar med »Utskottet biträder vidare» och slutar med »av kostnaden avstyrks»
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Enligt utskottets mening är den av Kungl. Maj:t
föreslagna metoden att täcka kommunernas ökade kostnader för kommunala bostadstillägg
inte tiU fyllest. Metoden ger nämligen inte någon garanti för att den enskUda
kommunen får sina ökade kostnader för kommunala bostadstillägg täckta. Det
torde i många fall vara så att de kommuner, som får störst nytta av de ökade
driftbidragen till daghem och fritidshem, får förhållandevis begränsade
kostnadsökningar för bostadstilläggen. Detta beror på att ju bättre
barntillsynen är tillgodosedd desto högre är frekvensen av förvärvsarbetande
kvinnor, vilket i sin tur medför högre familjeinkomster och färre
bostadstillägg. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att statsbidraget
till kommunala bostadstillägg bör bestämmas så att det i huvudsak helt täcker
den ökade kostnaden för tillläggen. Statsbidraget bör därför som föreslås i
motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 fastställas tiU 75 % av kostnaderna för de
statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen. Härigenom blir också det
här aktueUa yrkandet i modonen 1971: 1560 tiU väsentiig del tiUgodosett.
Utskottet
biträder förslaget i propositionen om höjning av statsbidragen till driften av
daghem med 1 200 kr. till 4 000 kr. per plats och är och till driften av
fritidshem med 500 kr. tiU 2 000 kr. per plats och år.» dels att utskottet
under E bort hemställa
»E. beträffande storleken av
statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer att riksdagen - med
bifall till motionen 1971:1558 och motionen 1971: 1559, båda motionerna i
motsvarande del, samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1971:
1560 i motsvarande del - ger Kungl. Maj:t till kanna vad utskottet anfört,»
6) vid utskottets hemställan under
F (grunderna för statsbidrag till
kommunala familjedaghem) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin
(fp), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c), Åkerlind (m), Romanus (fp)
och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser
SoU 1971:45 22
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s.
13 som börjar med »Utskottets ovan redovisade» och, slutar med »i förevarande
del» bort ersättas med text av följande lydelse:
»1
enlighet med vad utskottet i det föregående förordat bör - vid sidan av att
full kostnadstäckning ges till de enskilda kommuneraa i anledning av de
förstärkta kommunala bostadstilläggen - en höjning ske av statsbidragen till
driften av daghem och fritidshem. Statsbidragshöjningen bör emellertid med
hänsyn till det stora behovet av organiserad bamtillsyn inte begränsas tiU
endast en del av den kommunala barntiU-synen. Statsbidraget tiU kommunala
familjedaghem bör därför få motsvarande höjning som sker i fråga om driften av
daghemmen eUer en höjning med omkring 40 %. Utskottet biträder i enlighet
härmed förslaget i motionerna att statsbidraget skall höjas frän 35 % till 50
% av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdare. Utskottet viU här framhålla
att det också finns skäl att rikta kritik mot de begränsningsregler -
kvotregeln och balansregeln - som finns då det gäller bidrag tiU familjedaghemmen.
Frägan om att slopa dessa regler har emellertid inte aktualiserats i detta
sammanhang.»
dels att utskottet under F
bort hemställa
»F. beträffande grunderna för statsbidrag till
kommunala familjedaghem att riksdagen med bifall tiU motionen 1971: 1558 och
motionen 1971: 1559, båda motionerna i motsvarande del, ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,»
7) vid utskottets hemställan under I
(medelsanvisningen) - under förutsättning av bifall till reservationerna 4)
och 5) - av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre (m),
Larsson i Öskevik (c). Åkerlind (m), Romanus (fp) och fröken Andersson i
Stockholm (c) som anser
dels
att det avsnitt på s. 14 i utskottets betänkande som börjar med
»Medelsberäkningen. Den av» och slutar med »10 milj. kr.» bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Medelsberäkningen. Som en
följd av att utskottet förordar att statsbidrag tiU de kommunala
bostadstiUäggen skall utgå med 75 % av kostnaden i stället för 60 % av
kostnaden som föreslagits i propositionen uppstår i förhällande till Kungl.
Maj:ts förslag ett ökat medelsbehov av 55 milj. kr. för helt år. För
innevarande budgetår utgör kostnadsökningen under anslaget till bostadstUlägg
för barnfamiljer m. m. i förhållande till propositionens förslag 20 milj. kr. I
övrigt har utskottet inte något att erinra mot den i propositionen gjorda
medelsberäkningen.»
dels att utskottet under I
bort hemstäUa
»I. beträffande medelsanvisningen att riksdagen -
med bifall till motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559, båda motionerna
i motsvarande del, samt i anledning av Kungl.
SoU 1971:45 23
Maj:ts
förslag och motionen 1971: 1560 i motsvarande del -till Bostadstillägg för
barnfamiljer m. m. pä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 85 000 000 kr.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
ESSELTE
TRYCK, STOCKHOLM 1971 712252
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.