Sök i Ratio Lex

Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar för budgetåret 1971/72 inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

1971 · 62 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 62 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SoU5, Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar för budgetåret 1971/72 inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Socialutskottets
betänkande nr 5 år 1971 SoU
1971: 5

Nr 5

Socialutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar för budgetåret 1971/72 inom socialdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE
HUVUDTITELN

Socialdepartementet
m. m.

1. Socialdepartementet.
Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts i propositionen 1971: 1, bilaga 7, under punkterna A 1 och A 2

(s. 1415) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till
Socialdepartementet ett förslagsanslag av 6 900 000 kr.,

2. till Kommittéer m.
m. ett reservationsanslag av 6 300 000 kr.

2. Försöksverksamhet
m. m. Kungl. Maj:t har under punkten A 3

(s. 15-16) föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet m. m. för bud

getåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 746 av fru Gradin m.fl. hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla att medel ur anslaget A 3 under
femte huvudtiteln tas i anspråk för försöksverksamhet med klientdemokrati i den
öppna socialvården, samt att riksdagen ger Kungl. Maj:t i uppdrag att i
tilläggsdirektiv till socialutredningen uppdra åt denna att studera och
analysera försöksverksamhet med klientdemokrati såväl inom institutionsvård som
inom öppen vård samt att föreslå sådana lagändringar som möjliggör ett reellt
inflytande för socialvårdens hjälpsökande.

2. I motionen 1971: 774 av herrar Oskarson och
Enarsson hemställs att riksdagen vid behandlingen av proposition 1971: I, bil.
7, måtte avslå Kungl. Maj:ts begäran om ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
till Försöksverksamhet m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.

1
Riksdagen 1971.12 saml. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5

Utskottet

Från och med innevarande budgetår
har på socialhuvudtiteln under anslaget Försöksverksamhet m. m. anvisats medel
avsedda för undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom
socialdepartementets verksamhetsområde. Anslaget uppgår till 2 000 000 kr.
Kungl. Maj:t har föreslagit att samma belopp anvisas till ändamålet för nästa
budgetår.

I motionen 1971:774 yrkas, bl. a.
med hänvisning till det statsfinansiella läget, att riksdagen avslår Kungl.
Maj:ts begäran om anslag för detta ändmål. Motionärerna anför därvid att någon
närmare precisering av hur anslaget skall användas inte lämnas.

Enligt vad utskottet inhämtat har
till Kungl. Maj:t inkommit flera framställningar om bidrag från anslaget.
Sålunda har socialstyrelsen begärt medel för en rad projekt. På grundval av
socialstyrelsens framställning har anslag beviljats till bl. a. dels
planerings- och utvecklingsarbete beträffande en socialcentral och
fältorganisation i Tierps kommunblock och för en undersökning i anslutning
härtill angående sambandet mellan sociala och medicinska förhållanden, dels en
undersökning rörande samarbetet mellan föräldrar och personal på daghem. Det
kan också nämnas att medel beviljats för en undersökning angående psykolog-
och kuratorsmedverkan i barnstugeverksamheten. Vidare är flera projekt föremål
för behandling inom den till socialdepartementet knutna samarbets-kommittén för
social forskning.

Utskottet, som anser det angeläget att medel ställs till
förfogande för försöksverksamhet på det sociala området, biträder Kungl. Maj:ts
förslag och avstyrker därmed bifall till motionen 1971: 774.

Nödvändigheten av att socialvården söker sig fram till nya
metoder för samarbete med de hjälpsökande betonas i motionen 1971: 746. En framtida
socialvård måste, anförs det, utgå från att dess främsta och mest angelägna
uppgift är att ge service till de människor, som har behov av de tjänster som
tillhandahålls. Till följd härav bör den behandling och vård som erbjuds den
enskilde så långt som möjligt utformas i samråd med denne och med
hänsynstagande till hans integritet. Ett reellt medinflytande masts åstadkommas
för den hjälptagande inom socialvården. I linje med det anförda måste följande
principer vara vägledande för framtidens socialvård, nämligen principerna att
personal och klienter utgår från ett gemensamt mål som de själva har
formulerat, att socialvården grundas på frivillighet i största möjliga
utsträckning samt att relationen personal-hjälpsökande bygger på öppen
kommunikation i olika riktningar. Motionärerna yrkar att riksdagen skall
anhålla att medel ur anslaget Försöksverksamhet m. m. tas i anspråk för
försöksverksamhet med klientdemokrati i den öppna socialvården. Vidare yrkas i
motionen att socialutredningen genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag

s. 3 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 3

att studera och analysera försöksverksamhet med
klientdemokrati såväl inom institutionsvård som inom öppen vård samt att
föreslå sådana lagändringar som möjliggör ett reellt inflytande för
socialvårdens hjälpsökande.

Utskottet vill framhålla att bidrag från anslaget
Försöksverksamhet m. m. kan utgå för bl. a. prövning och utvärdering av nya
metoder inom det sociala området liksom för undersökningar som tar sikte på en
vidareutveckling av ett visst område, såväl när det gäller mål och metoder som
organisation och resursanvändning (prop. 1970: 1, bil. 7 s. 14-15). Den i
motionen 1971:746 förordade försöksverksamheten ligger enligt utskottets mening
helt inom ramen för sådana ändamål till vilka bidrag kan utgå från anslaget.
Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj:t att pröva de olika framställningar
om bidrag från anslaget som kommer in. Motionen bör därför i denna del inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Socialutredningen skall enligt sina direktiv göra en
allmän översyn av vårdlagstiftningen. Utredningsarbetet skall förutom en
lagteknisk samordning av de tre sociala vårdlagarna omfatta frågan rörande
vårdens innehåll och anordningar för att tillgodose vård- och hjälpbehov. Bl.
a. bör vård- och behandlingsmetoder, samordning av åtgärder och samarbete mellan
olika samhällsorgan och institutioner granskas. Det är enligt utskottets
mening sannolikt att frågor av den karaktär som tas upp i motionen och som
alltmer dryftas i den pågående socialvårdsdebatten kommer att aktualiseras
under utredningsarbetet. Hinder föreligger inte heller för socialutredningen
att ta initiativ till försöksverksamhet på visst eller vissa områden. Med
hänsyn till det anförda anser utskottet det inte erforderligt med sådana
tilläggsdirektiv som förordas i motionen. Denna bör emellertid överlämnas till
utredningen.

Utskottet
hemställer

1. att riksdagen i anledning
av motionen 1971:746, såvitt avser

yrkandet om tilläggsdirektiv till socialutredningen, hos Kungl.

Maj:t hemställer att motionen i denna del överlämnas till social

utredningen,

2.
att riksdagen
avslår motionen 1971:746, såvitt avser yrkandet om anslag till
försöksverksamhet med klientdemokrati,

3.
att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971:774 till
Försöksverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 2000000 kr.

3. Extra utgifter. Kungl. Maj:t har under punkten A 4 (s.
16) föreslagit riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa
ett reservationsanslag av 350 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:5 4

Motioner

1.
I motionen
1971: 764 av fru Nilsson i Kristianstad och fru Olsson i Helsingborg hemställs
att riksdagen till Bidrag till Handikapporganisationemas centralkommitté, HCK,
(nytt anslag) för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 150 000 kr.

2.
I motionen
1971:788 av fru Söder m.fl. hemställs att riksdagen måtte till Extra utgifter
för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr.

Utskottet

I motionen 1971:764 yrkas att
riksdagen för nästa budgetår under ett nytt anslag skall anvisa 150 000 kr. som
bidrag till Handikapporganisationernas centralkommitté (HCK).

I motionen 1971:788 förordas att Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn (FUB) erhåller ökat statsbidrag för förbundets allmänna
bevaknings- och informationsarbete. Mot denna bakgrund yrkas att riksdagen till
anslaget Extra utgifter under socialhuvudtiteln för nästa budgetår anvisar ett
reservationsanslag av 500 000 kr.

Under en följd av år har ett antal handikapporganisationer
för sin allmänna verksamhet tillerkänts bidrag från anslaget Extra utgifter
under femte huvudtiteln. Innevarande budgetår har sammanlagt 14 organisationer
fått sådant bidrag med totalt 196 000 kr. Bidragen har till flertalet organisationer,
däribland FUB, utgått med 15 000 kr. HCK har erhållit bidrag med 30 000 kr.,
vilket utgör en fördubbling av bidraget i förhållande till nästföregående,år.
Det kan i detta sammanhang nämnas att FUB erhållit bidrag med 131 000 kr. ur
allmänna arvsfonden för viss informations- och kursverksamhet under år 1971.

Såväl FUB och HCK som andra organisationer utför ett
betydelsefullt arbete för de handikappade. Till fyra av dessa organisationer
har hittintills utgått bidrag under särskilda anslag. Även för nästa budgetår
framställer Kungl. Maj:t begäran om sådana anslag (K 10-K 13). Utskottet är
inte berett att tillstyrka att nya anslag av detta slag uppförs under
huvudtiteln. Härvid beaktar utskottet att handikapputredningen i sitt
betänkande »Bättre socialtjänst för handikappade» (SOU 1970:64) föreslagit att
de särskilda bidragsanslagen skall ersättas av ett gemensamt anslag och att
fördelningen mellan handikapporganisationerna av det totala anslagsbeloppet
för organisationernas allmänna verksamhet skall beslutas av Kungl. Maj:t efter
förslag av statens handikappråd. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet
förslaget i motionen 1971:764 att ett nytt anslag till bidrag till HCK uppföres
under huvudtiteln. Bidrag till HCK och till FUB bör liksom hittills utgå efter
en avvägning i förhållande till de önskemål och behov

s. 5 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 5

oom föreligger hos andra handikapporganisationer.
Fördelningen av det totala bidragsbeloppet som kan ställas tiU organisationemas
förfogande från anslaget Extra utgifter bör även för nästa budgetår ankomma på
Kungl. Maj:t. Utskottet anser sig inte kunna biträda yrkandet i motionen 1971:
788 om en höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet.

Utskottet
hemställer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 764,

2.
att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971:788 till
Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 350 000
kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

4. Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har under punkten C 1
(s. 35-36) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 160 000 000 kr.

Motioner

1.
I motionen
1971: 185 av herrar Hedlund och Helén hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller om utarbetande av en samlad plan för barnstödets
utbyggnad i enlighet med vad i motionen anförts och i takt med vad resurserna
medger.

2.
I motionen
1971:360 av herr Olsson i Stockholm m.fl. hem-stiills att riksdagen måtte
besluta om indexreglering av de allmänna barnbidragen att gälla fr. o. m. den 1
juli 1971.

Utskottet

Efter beslut av förra årets riksdag
(prop. 1970: 65, 2LU 40, SU 100) höjdes det allmänna barnbidraget från och med
den 1 januari 1971 med 300 kr. till 1 200 kr. för barn och år.

I motionen 1971: 360 yrkas att riksdagen skall besluta om
indexreglering av barnbidragen från kommande halvårsskifte.

I motionen 1971: 185 hemställs om utarbetande av en samlad
plan för barnstödets utbyggnad i enlighet med vad som anförts i motionen och i
takt med vad resurserna medger. I en sådan plan bör enligt motionärernas
mening ingå en ytterligare höjning av barabidragen med hänsyn till såväl
penningvärdeförsämringen som önskemålet att tillförsiikra barnfamiljerna en
standardhöjning. För att ge barnfamiljerna kompensation för
levnadskostnadsstegringen bör någon form av indexreglering av barnstödet ingå i
planen. Det särskilda stödet till familjer med låga inkomster bör ses över.
Motionärerna vill också att införande av vård-

s. 6 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 6

nadsbidrag, som så långt möjligt kan ge föräldrarna
valfrihet mellan hemarbete och förvärvsarbete, övervägs.

Frågan om värde- och standardbeständighet av de
familjepolitiska förmånerna kommer att tas upp till behandling av
familjepolitiska kommittén. Riksdagen har med hänvisning härtill under en
följd av år avslagit motionsyrkanden om indexreglering av barnbidragen. Därvid
har riksdagen framhållit att dessa tills vidare bör höjas genom särskilda
beslut. Det firms enligt utskottets mening inte anledning att nu inta annan
ståndpukt i denna fråga. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1971:
360 om indexreglering av barnbidragen från halvårsskiftet.

Vad därefter gäller yrkandet i motionen 1971: 185 vill
utskottet framhålla att familjepolitiska kommittén har ett mycket omfattande
uppdrag. Med utgångspunkt från att de allmänna barnbidragen alltjämt skall
bilda stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna skall kommittén överväga
samhällets totala stöd åt barnfamiljerna. Huvuduppgiften för kommittén skall
därvid vara att undeisöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras
inbördes sammansättning och avvägning inom ramen för vissa alternativ för
samhällets totala stöd till barnfamiljerna. Det anges i kommitténs direktiv att
de familjepolitiska insatserna bör differentieras så att stödet sätter in när
och där behovet är störst. Kommittén skall i sitt arbete beakta det direkta
samband som råder mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets
utformning. Jämsides med familjepolitiska kommittén arbetar andra utredningar
med uppgifter som har särskild betydelse för barnfamiljerna. Av dessa utredningar
kan särskilt nämnas servicekommittén och 1968 års barnstugeutredning. Med
hänsyn till det omfattande utredningsarbete som således pågår avstyrker
utskottet yrkandet i motionen 1971: 185 om en plan för barnstödets utbyggnad.

Utskottet
tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Utskottet
hemställer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 185,

2.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 360,

3.
att riksdagen
till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 2
160 000 000 kr.

5. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag.

Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkten C 2 (s. 36) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till
postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:5 7

6. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. Kungl. Maj:t har
under punkten C 3 (s. 36-38) föreslagit riksdagen att

1)
godkänna den i
statsrådsprotokollet förordade ändringen i grunderna för bostadstillägg för
bamfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1972,

2)
till
Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 460 000 000 kr.

Motioner

1.
I motionen
1971:748 (motivering i motionen 1971: 1157) av herr Helén m. fl. hemställs att
riksdagen måtte uttala att en utvidgning av de bostadssociala stödåtgärderna
till att omfatta alla lägre inkomsttagare bör prövas.

2.
I motionen
1971: 758 av herr Larsson i öskevik m. fl. hemställs att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till sådan ändring av gällande
bestämmelser att det särskilda bostadstill-lägget för bamfamiljer med höga
bostadskostnader göres statligt och i sin helhet finansieras av staten.

3.
I motionen
1971:770 av fru Olsson i Hölö m.fl. hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser
att vid inkomstprövning för bostadstillägg för bamfamiljer den fastställda
beskattningsbara inkomsten skall ökas med 10 % av den behållna förmögenhet som
överstiger »30 000» kr.

4.
I motionen
1971:777 av herr Petersson i Röstånga hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer om förslag till beräkning av bostadstillägg, så att
bostadstillägg till vuxenstuderande utgår efter andra beräkningsgrunder än de
nu rådande, samt att dessa beräkningsgrunder tar hänsyn till den aktuella
inkomsten.

5.
I motionen
1971:779 av herrar Pettersson i Lund och Hjorth hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj;t begär att förslag fram-lägges för riksdagen till
sådan ändring av Kungl. Maj:ts kungörelser 1968: 425 om statliga bostadstillägg
till barnfamiljer och 1968: 426 om statsbidrag till kommunala bostadstillägg
till barnfamiljer, att de i motionen berörda möjligheterna till missbruk kan
undanröjas.

6.
I motionen
1971:786 av herr Sundgren m.fl. föreslås att riksdagen hemställer hos Kungl.
Maj:t om utfärdande av tilläggsdirektiv till familjepolitiska kommittén som
möjliggör prövning om de nuvarande bestämmelserna för utbetalning av
bostadstillägg för bamfamiljer är ändamålsenliga.

7.
I motionen
1971:787 av herr Svanström hemställs att riksdagen ville besluta att hos Kungl.
Maj:t hemställa om utredning och förslag i

s. 8 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:5 8

syfte att åstadkomma mera rättvisande bestämmelser vid
beräkning av reducering av statligt bostadstillägg till barnfamiljer på grund
av familjens förmögenhet.

Utskottet

Inkomstgränsen. Med hänsyn till
barnfamiljema i låginkomst-gruppema har Kungl. Maj:t förordat att
inkomstgränsen för oreducerat bostadstillägg, vilken gräns vid det senaste
årsskiftet höjdes med 800 kr., fr. o. m. den 1 januari 1972 höjs med
ytterligare 2 000 kr. Förslaget innebär att oreducerat bostadstillägg kommer
att utgå upp till en beskattningsbar inkomst på 10 000 kr., vilket motsvarar
en årsinkomst av ca 20 000 kr. Utskottet biträder förslaget.

Inkomstprövningen. Till grund för inkomstprövningen av
bostadstillägget läggs enligt huvudregeln den beskattningsbara inkomsten vid
den senaste taxeringen; inkomstprövningen för bostadstillägg under år 1971 sker
således f.n. på grundval av 1969 års inkomster. För att familjer vilkas
inkomster minskat väsentligt - enligt bostadsstyrelsens anvisningar med en
tredjedel - inte skall behöva vänta på en bidragshöjning, finns en
undantagsbestämmelse som gör det möjligt att beräkna bostadstillägget med
hänsyn till den aktuella inkomsten.

I två motioner framställes yrkanden som avser ändringar i
nämnda inkomstprövningsregler. I motionen 1971: 779 erinras om att i fall där
inkomsten väsentligt ökat det icke finns någon motsvarighet till ovan nämnda
undantagsregel, som avser väsentligt minskade inkomster. Avsaknaden av en
sådan regel är enligt motionärerna otillfredsställande framför allt med hänsyn
till att det förekommer att mycket högavlönade personer tar ledigt från
förvärvsarbete ett år och därigenom kan få bostadstillägg. Motionärema hävdar
vidare att bostadsstyrelsens anvisningar för beräkningen av bostadskostnaden
då den bidragssökande bor i egen fastighet kan missbrukas. I motionen yrkas att
riksdagen skall begära förslag om sådan ändring i bidragskungörelserna att de
nämnda möjlighetema till missbruk kan undanröjas. I motionen 1971: 777 hävdas
att en studerande som varit förvärvsarbetande drabbas särskilt hårt av
inkomstprövningsreglerna, eftersom dessa anknyter till den taxerade och inte
till den aktuella inkomsten. Motionären framhåller vidare att vuxenstuderande,
som ofta har högre inkomster under ferierna än andra studerande, med hänsyn
till reduceringsreglerna inom studiemedelssystemet får mindre studiemedel än
andra studerande. För vuxenstuderande som studerar på annan plats än hemorten
vore det därför rimligt, menar motionären, att bostadstillägg kunde utgå och
att tillägget beräknades på de aktuella inkomsterna. I motionen yrkas att
riksdagen skall hemställa om förslag till beräkning av bostadstillägg så att
sådant tillägg till vuxenstuderande utgår efter andra beräknings-

s. 9 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 9

grander
än de nuvarande och att dessa grunder anknyter till den aktuella inkomsten.

Utskottet
vill framhålla att, om enligt vad som föreslagits i motionen 1971: 779 en
alternativ inkomstberäkningsgrund skulle införas även då det gäller familjer
som fått väsendigt ökade inkomster, detta skulle medföra att man fick tillämpa
en generell dubblering av inkomstprövningen. Med hänsyn till att omkring 400
000 bamfamiljer nu uppbär bostadstillägg skulle införandet av en regel av
angivna slag uppenbarligen föranleda betydande administrativt merarbete. Det
sagda hindrar dock inte att det kan finnas anledning att se över bestämmelserna
om bostadstillägg mot bakgrund av de hittillsvarande erfarenheterna av bidrags-givningen.
På begäran av förra årets riksdag (SU 5, rskr. 5) har familjepolitiska
kommittén fått tilläggsdirektiv som innefattar ett sådant uppdrag. Utskottet
delar de i motionen 1971:779 framförda synpunkterna men eftersom
bestämmelserna för bostadstillägg kommer att ses över bör motionen inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I
anledning av vad som anförs i motionen 1971: 777 finner utskottet det angeläget
understryka att det inte kan komma i fråga att skapa särskilt förmånliga regler
för familjer som tillhör viss gmpp; de ekonomiska problem som finns för de
vuxenstuderande måste bedömas helt som en studiesocial fråga. Med hänsyn till
uppgifterna i motionen måste också erinras om att den undantagsregel, som finns
för familjer som får väsentUgt minskade inkomster och som innebär att inkomstprövningen
kan grundas på den aktuella inkomsten, kan fungera tillfredsställande för
vuxenstuderande med familj. Rätt till bostadstillägg kan nämligen grundas under
studietiden på den då aktuella inkomsten och under tid därefter på den taxerade
inkomsten under studietiden. I enlighet med det anförda har utskottet inte
kunnat finna att vad som anförs i motionen motiverar ändring av
beräkningsreglema för bostadstill-lägg. Genom motionen aktualiseras emellertid
frågan huruvida handlägg-ningsrutinema i kommunerna i ärenden rörande
bostadstillägg är sådana att frågan om tillämpning av den här aktuella
undantagsregeln kan bli föremål för prövning utan dröjsmål. Det är självfallet
angeläget att bostadstillägget kan börja utgå snarast möjligt efter det den
aktuella inkomsten sjunkit väsentligt. Utskottet utgår från att denna fråga kommer
att prövas av familjepolitiska kommittén under den ovan angivna översynen.
Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen är inte erforderlig.

Inkomstprövningsreglerna
innehåller - i likhet med vad som är fallet med motsvarande regler för
inkomstprövat tillägg erUigt studiehjälpsreglementet - en bestämmelse om att
den inkomst, som skall läggas till grund för reduktionen av bostadstillägget,
skall ökas med 20 % av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr.

I motionen 1971:770 och
1971:787 framställs yrkanden som syftar

s. 10 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 10

till en uppmjukning av denna regel. I motionen 1971: 770
yrkas sålunda att ökningsfaktom skall sänkas från 20 % till 10 %. I motionen
1971: 787 framhålls att för personer, som gjort kapitalkrävande investeringar i
ett eget företag, ger den nuvarande regeln om hänsynstagande till förmögenheten
inte ett rättvisande resultat, eftersom de i företaget bundna medlen inte
direkt kan göras tillgängliga för familjens konsumtion. Motionärema vill ha en
utredning som syftar till att åstadkomma mer rättvisande bestämmelser i detta
avseende.

Mot bakgrund av de höjda fastighetstaxeringsvärdena vid
1970 års allmänna fastighetstaxering beslöt förra årets riksdag att höja
förmögenhetsgränsen när det gäller bostadstillägg från 30 000 kr. till 50 000
kr. Utskottet är inte berett att nu förorda någon sänkning av den reduktionsfaktor
som skall tillämpas beträffande förmögenheter som överstiger 50 000 kr. Enligt
utskottets mening finns det inte heller anledning att frångå regeln om att
familjens hela förmögenhet skall läggas till grund för beräkningen av
bostadstillägg. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1971:770 och 1971:787.

Bostadstillägg till andra än barnfamiljer. Bostadstilläggen
i deras nuvarande utformning syftar till att bereda bamfamiljer med lägre
inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd så utformat
att de medverkar till att höja familjemas bostadsstandard. I motionen 1971:748
föreslås att riksdagen skall uttala att en utvidgning av de bostadssociala
stödåtgärderna till att omfatta alla lägre inkomsttagare bör prövas.

Föregående års riksdag (SU 5, rskr. 5) hemställde om en
översyn av bestämmelserna om bostadstillägg innefattande en prövning av möjligheterna
att utvidga bidragssystemet till låginkomstgmpper utan bam under 16 år. Kungl.
Maj:t har uppdragit åt familjepolitiska kommittén att verkställa den begärda
översynen. Eftersom motionäremas önskemål således är tillgodosett, påkallar
motionen 1971: 748 inte någon riksdagens åtgärd.

Administrationen. Bostadstillägget betalas ut direkt till
barnfamiljerna. I motionen 1971:786 erinras om att familjepolitiska kommittén
har att pröva förslag som innebär en inte oväsentlig utvidgning av
bidragsområdet. Det måste mot denna bakgrund, anförs det, vara lämpligt att
innan förslagen genomförs söka utröna om de nuvarande utbetalningsbestämmelserna
bör bibehållas eller om bidragen bör utbetalas till bostadsfön'altningarna.
Motionärema föreslår att riksdagen skall begära tilläggsdirektiv till
familjepolitiska kommittén, som möjliggör prövning av om de nuvarande
bestämmelserna för utbetalning av bostadstillägg är ändamålsenliga.

Då riksdagen år 1968 fattade beslut om det familjestöd,
som bostadstillägget utgör, erinrade statsutskottet bl. a. om att tillägget
alltid innehåller ett grundbelopp som är oberoende av bostadsvillkor och i ett

s. 11 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 11

stort
antal fall utgår utan någon bostadsanknytning. Utskottet pekade på att ett
genomförande av ett då väckt motionsförslag om att införa samma
utbetalningsregler som för familjebostadsbidraget - vilket i regel utbetalades
till fastighetsägaren - skulle leda till en utbetalningsordning där flera
olika utbetalningssystem skulle fungera vid sidan av varandra. Detta skulle
komplicera admmistrationen. Utskottet biträdde förslaget i propositionen att
utbetalningen skulle göras direkt till familjen. Riksdagen biföll förslaget.
EnUgt socialutskottets mening är de motiv som anfördes år 1968 för en
utbetalning av bidragen direkt till familjen fortfarande giltiga. Utskottet är
därför inte berett att förorda sådana tilläggsdirektiv till familjepolitiska
kommittén, som begärs i motionen 1971: 786. Utskottet avstyrker således
motionen.

Finansiering
av kommunala bostadstillägg. Statsbidrag utgår till kommunala bostadstillägg
med 50 % av kostnaden. I motionen 1971:758 yrkas att nämnda bostadstillägg, som
är avsett för bamfamiljer med höga bostadskostnader, görs statligt och i sin
helhet finansieras av staten.

Även
denna fråga diskuterades vid 1968 års riksdag. Därvid uttalade statsutskottet i
sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1968: 101 s. 12) att kommunala
insatser i fråga om ett so;ialt och bostadssocialt stöd inte är någon ny
princip. Vidare anfördes att de betingelser varav hyresnivån beror i många
fall kan påverkas av kommunala beslut och initiativ. Riksdagen avslog av bl.
a. angivna skäl motioner av samma innehåll som den nu aktuella. Även vid förra
årets riksdag avslogs motioner i ämnet. Enligt socialutskottets mening
föreligger inte några omständigheter som motiverar en omprövning av riksdagens
ställningstagande till frågan om de kommunala bostadstilläggens finansiering.
Utskottet avstyrker därför motionen 1971:758.

Utskottet har inte någon
erinran mot medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971:748,

2. att riksdagen avslår motionen 1971:758,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 770 och
motionen 1971: 787,

4. att riksdagen avslår motionen 1971:777,

5. att riksdagen avslår motionen 1971:779,

6. att riksdagen avslår motionen 1971:786,

7. att riksdagen godkänner den i statsrådsprotokollet
förordade ändringen i granderna för bostadstillägg för barnfamiljer att gälla
fr. o. m. den 1 januari 1972,

8. att riksdagen till Bostadstillägg för barnfamiljer,
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 460 000 000 kr.

7.
Ersättning för bidragsförskott. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under
punkten C 4 (s. 38-39) framlagda förslag och hemställer

s. 12 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 12

att riksdagen till Ersättning för
bidragsförskott för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 93
000000 kr.

8.
Omkostnader för statens bosättaingslån. Kungl. Maj:t har under punkten C 5 (s.
39) föreslagit riksdagen att till Omkostnader för statens bosättningslån för
budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

Motion

I motionen 1971:782 av fm Skantz m.fl. hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av reglerna om
handläggningen på det lokala planet av ansökningar om lån från statens
bosätl-ningslånefond.

Utskottet

I varje kommun skall finnas minst en person med
uppgift att såsom ortsombud avgiva yttranden över ansökningar om
bosättningslån. Ersättning till ortsombud utgår med i regel 10 kr. för varje
låneansökan, över vilken ortsombudet yttrat sig.

I
motionen 1971: 782 yrkas att riksdagen skall begära en översyn av reglerna om
handläggningen på det lokala planet av ansökningar om lån från statens
bosättningslånefond.

Genom
att ortsombudet utöver arvodet för varje ärende inte uppbär särskild ersättning
för hyra av expeditionslokal är det, som motionärerna framhåller, uppenbart
att ersättningsreglerna medfört att de lånesökande eller personer som
överväger att söka lån inte på alla orter kan få den service som de bör ha rätt
till. Lokalförhållandena torde således ofta vara otillfredsställande. Vidare
kan ersättnmgsprinciperna otvivelaktigt vara ägnade att begränsa ett
ortsombuds benägenhet att i mera väsentlig utsträckning stå tiU förfogande för
att lämna upplysningar till personer som överväger att söka bosättningslån. Det
sagda talar för att en sådan översyn som begärs av motionärerna bör komma till
stånd. Utskottet - som erinrar om att familjepolitiska kommittén har i uppdrag
att se över reglerna för bosättningslån i syfte att åstadkomma en mindre
restriktiv prövning av långivningen - tillstyrker därför motionen 1971:782.

Medelsberäkningen
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till motionen 1971:782
hos Kung!. Maj:t begär en översyn av reglerna om handläggningen på det lokala
planet av ansökningar om lån från statens bosättningslånefond.

s. 13 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:5 13

2. att riksdagen till Omkostnader
för statens bosättningslån för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 500000 kr.

Sociala serviceåtgärder

9. Bidrag till social hemhjälp. Kungl. Maj:t har under
punkten D 1 (s. 44-45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social
hemhjälp för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 200000000 kr.

Motioner

1.
I motionen
1971:771 av fru Olsson i Hölö m.fl. hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående förbättrade möjligheter för
åldringar och rörelsehindrade att erhålla rörelseträning i enlighet med vad i
motionen anförts.

2.
I motionen
1971: 789 av fm Theorin m. fl. hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t påtalar
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att stimulera kommunerna till en
mer rationell organisation av hemhjälpsverksamheten, särskilt med avseende på
hemhjälpsledarbehovet.

Utskottet

Rörelseträning för handikappade och
åldringar. I motionen 1971: 771 begärs en utredning om förbättrade möjligheter
för åldringar och rörelsehindrade att erhålla rörelseträning. Motionärerna
framhåller att ett stort behov av enklare former av sådan träning finns och att
detta behov i stor utsträckning kan tillgodoses även genom annan personal än
legitimerade sjukgymnaster. Statsmakterna bör vidta åtgärder som innebär en
stimulans för utbildning av sådan personal och för verksamhet varigenom
personalen genom kontinuerliga besök hos de aktuella grupperna ger
rörelseträning.

Förra året hade riksdagen att ta ställning till motioner
av samma innehåll som den nu aktuella. Allmänna beredningsutskottet, som
remissbe-handlade motionerna, framhöll i sitt av riksdagen godkända utlåtande
(ABU 1970: 49) att hithörande frågor ägnades avsevärd uppmärksamhet såväl inom
ramen för den ökade satsningen på öppen vård och långtidsvård som i andra
sammanhang. Utskottet pekade på att utredningsverksamhet, där bl. a. frågor om
utbildning av hjälppersonal till sjukgymnasterna tas upp till behandling,
pågår inom sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri), inom Svenska landstingsförbundet och inom
skolöverstyrelsen. Bland praktiska åtgärder av betydelse i sammanhanget pekade
utskottet på att försök med utbildning av s. k. rörelsesamariter påbörjats.
Vidare hänvisades till tillkomsten av s. k. dagcentra. Allmänna
beredningsutskottet fann att genom den på-

s. 14 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 14

gående
verksamheten goda förutsättningar borde skapas för ett tillgodoseende av
motionärernas önskemål. Mot bakgrund av det anförda föranledde motionerna inte
någon riksdagens åtgärd.

Socialutskottet
ansluter sig till de överväganden som enligt den lämnade redovisningen låg
till grund för riksdagens ställningstagande förra året. Utskottet avstyrker
således motionen 1971:771.

Statsbidragsreglerna.
Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens nettokostnader för hemvårdarinnor,
hemsamariter och därmed jämförlig personal som har till huvudsaklig uppgift att
i enskilt hem hjälpa åldringar, handikappade och bamfamiljer. Till kommunens
administrationskostnader utgår inte statsbidrag.

I
motionen 1971: 789 framhålls att det med hänsyn till de stora kostnaderna för
social hemhjälp - ca 700 milj. kr. år 1971 - är angeläget för både stat och
kommun att arbetet organiseras effektivt samt att detta kan ske endast om
tillräckligt många hemhjälpsledare är anställda. Att sådana finns är också av
betydelse för att kommunerna skall kunna fullgöra den uppsökande verksamhet
som åligger dem. Motionärema hävdar att eftersom statsbidrag inte utgår till
hemhjälpsledare har många kommuner inte sådana anställda och i de kommuner där
hemhjälpsledare finns är de i allmänhet alltför få. I motionen yrkas att
riksdagen skall påtala nödvändigheten av att stimulera kommunerna till en mer
rationell organisation av hemhjälpsverksamheten, särskilt i fråga om hemhjälpsledarbehovet.

Som
närmare utvecklats av motionärerna är det naturligtvis av stor betydelse att
hemhjälpsverksamheten i kommunerna är välplanerad och har en fast organiserad
ledning. I detta syfte är socialstyrelsen i samråd med Svenska kommunförbundet
engagerad i utbildningsverksamhet för hemhjälpsledarpersonalen. Överläggningar
har även tagits upp rörande bl. a. lämpligaste organisationsformen samt
dimensionsfrågan. Utskottet vill understryka betydelsen av ett väl utvecklat
samarbete i detta avseende mellan styrelsen och företrädarna för huvudmännen
för verksamheten. Utskottet är däremot inte berett att biträda förslaget i
motionen att utvidga kretsen av den personal till vars löner statsbidrag utgår.
Härvid beaktar utskottet bl. a. de avgränsningsproblem som kan uppstå med
hänsyn till att ledningen för hemhjälpen ofta även har andra uppgifter inom
kommunen.

I
enlighet med det anförda bör motionen 1971:789 inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Medelsberäkningen föranleder
inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 771,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 789,

3. att riksdagen till Bidrag till social
hemhjälp för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 200000000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 15

10.
Bidrag till anordnande av barnstugor. Kungl. Maj:t har under punkten D 2 (s.
45-46) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av barnstugor för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 760 av fru Mogård m. fl. hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en omedelbar översyn av
statsbidragsbestämmelserna för lokaler inom bamavårdens, skolans och
socialvårdens område.

Utskottet

I motionen 1971: 760 yrkas att riksdagen skall
anhålla om en omedelbar översyn av statsbidragsbestämmelserna för Jokaler inom
barnavårdens, skolans och socialvårdens område. Motionen syftar till att
bidragsbestämmelserna skall få en sådan utformning att kommunerna får ökad
frihet att utnyttja sina lokaler efter de växlande behov som kan uppstå.

I
tilläggsdirektiv till 1968 års barnstugeutredning har utredningen fått i
uppdrag att undersöka föratsättningarna för en lokalmässig samordning av
bamstugan och lågstadieskolan. Vidare har servicekommittén i sitt för kort tid
sedan framlagda betänkande Boendeservice 2 (SOU 1970: 68) bl. a. behandlat
frågan om utformningen av det statliga anläggningsstödet. Detta bör enhgt
kommittén på lång sikt utformas så generellt som möjligt för att stimulera till
en så generell utformning och användning av lokalerna som möjligt; sambruk av
lokaler som kan användas för undervisning, barntillsyn, öppen ungdomsvård samt
fritids- och kulturdistribution bör kunna underlättas härigenom. Servicekommittén
föreslår vissa åtgärder som bör genomföras omedelbart. Bland förslagen må
nämnas att lån och bidrag som utgått för en speciell lokal och för ett
speciellt ändamål inte automatiskt bör kunna återkrävas när lokalen tas i
anspråk för andra ändamål än det ursprungligen avsedda.

Av
det anförda framgår att frågor av den karaktär som tas upp i motionen redan är
föremål för uppmärksamhet av statsmaktema. Syftet med motionen får därför anses
vara tillgodosett. Någon åtgärd från riksdagen sida i anledning av denna är
därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således motionen.

Medelsberäkningen
under anslaget föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971:760,

2. att riksdagen till Bidrag till anordnande av
barnstugor för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 65 000000
kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

SoU
1971: 5 16

11, Bidrag till driften av barnstugor. Kungl. Maj:t har
under punkten D 3 (s. 46-47) föreslagit riksdagen att till Bidrag tiU driften
av barnstugor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 000
kr.

Motioner

1.
I motionen
1971:350 av fröken Andersson i Lerum m.fl. hemställs att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en sådan översyn av
bestämmelserna angående beräkning av drift-bidraget till barnstugor som
stimulerar kommunerna att i större omfattning än nu bygga daghem för bam under
tre år.

2.
I motionen
1971: 358 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. hemställs att riksdagen måtte
besluta om en höjning av förslagsanslaget till Bidrag till driften av
barnstugor till 280 000 000 kronor, för att komma upp till det belopp som täcker
lönekostnaderna.

3.
I motionen
1971:479 (motivering i motion 1971:486) av herr Bohman m. fl. hemställs att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder syftande till
att bereda alla landets sexåringar tillträde till frivillig förskola, varvid
även andra än de av samhället drivna förskolorna bör ges samhälleligt stöd.

4.
I motionen
1971: 741 av fröken Eliasson m.fl. hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär att tilläggsdirektiv ges till 1968 års barnstugeutredning
att utreda och framlägga förslag om införande av en obligatorisk förskola med
pedagogisk anknytning till grundskolan.

5.
I motionen
1971:780 av herr Romanus m.fl. hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit hemställer om att förslag snarast fram-lägges till sådan ändring av
reglerna för bidrag till driften av barnstugor, att ökat stöd ges åt
kommunerna, särskilt de som i förhållande till sitt skatteunderlag har
speciellt stort behov av barntillsynsplatser.

6.
I motionen
1971: 863 av herr Johansson i Skärstad m. fl. hemställs att riksdagen beslutar
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla dels om prövning av huruvida
förskolan skall vara obligatorisk, dels om utredning av frågan om valfri
förskola med kristet alternativ.

Utskottet

Statsbidragsreglerna. Efter beslut
av förra årets riksdag skedde den 1 juli 1970 en väsentlig höjning av
statsbidragen till driften av barastugor. Driftbidraget per plats i daghem
eller gemensam bam-stugeavdelning höjdes därvid från 1 600 kr. till 2 800 kr.
per år, medan driftbidraget per plats i fritidshem höjdes från 600 kr. till 1
500 kr. per år.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att
ytterligare stimulera utbyggnaden av barnstugeverksamheten. 1 motionen 1971:
358

s. 17 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 17

yrkas sålunda att anslaget för bidrag till driften av
barnstugor skall höjas till 280 000 000 kr. så att kommunernas lönekostnader,
vilka uppgår till 70 % av den totala kostnaden för verksamheten, helt kan
täckas genom statsbidrag. I motionen 1971: 350 framhålls att det fastställda
antalet daghemsplatser på avdelningar för barn under tre år är mindre än på
avdelningar för äldre bam men att kostnaderna för avdelningarna inte uppvisar
några större skillnader. Eftersom statsbidraget beräknas per plats och inte
per avdelning medför detta, uttalar motionärerna, att kommunerna i regel är
obenägna att bygga daghemsavdelningar för barn under tre år. I motionen yrkas
en översyn av bidragsbestämmelserna som leder till att kommunerna stimuleras
att i större omfattning än nu bygga daghem för bam under tre år.

Effekten av den förra året genomförda bidragshöjningen
har, såsom föredragande statsrådet framhållit i statsverkspropositionen, redan
kunnat utläsas i kommunernas planer för utbyggnaden av barntillsynen. Utskottet
är mot denna bakgmnd och med beaktande av det arbete som pågår inom 1968 års
barnstugeutredning inte berett att förorda en ytterligare höjning av
statsbidragen. Utskottet avstyrker motionen 1971: 358.

Det i motionen 1971: 350 framställda förslaget ansluter
sig till förslag som framförts i socialstyrelsens anslagsframställning. Vid
1970 års riksdag behandlades en motion i vilken krävde;? att formema för och
konstruktionen av statens driftbidrag skulle utredas jämsides med utredningen
om barntillsynens framtida organisation. Statsutskottet framhöll i sitt av
riksdagen godkända utlåtande att riksdagen borde få tillfälle att samtidigt ta
ställning till såväl den framtida utformningen av barnstugornas verksamhet som
de därmed förenade finansieringsfrågorna. Föredragande statsrådet har dessutom
i årets statsverksproposition förklarat sig inte vara beredd att tillstyrka
socialstyrelsens förslag till ändring av bidragsbestämmelserna bl. a. med
hänsyn till barnstugeutredningens arbete beträffande barnstugeverksamhetens
framtida organisation m. m. Utskottet ansluter sig till denna bedömning och
till det ställningstagande som riksdagen gjorde föregående år och avstyrker motionen.

Även i motionen 1971: 780 behandlas statsbidragsreglerna.
Motionärerna vill att förslag snarast skall framläggas om ändring av reglerna
så att ökat stöd ges åt kommunerna och särskilt till kommuner som i förhållande
till sitt skatteunderlag har speciellt stort behov av barntillsynsplatser.

I den mån motionens yrkande syftar till en generell
förbättring av driftbidraget avstyrker utskottet yrkandet under hänvisning till
vad som anförts i det föregående.

Som stöd för yrkandet om särskilt förmånliga bidragsregler
för vissa kommuner anför motionärerna att kostnaderna för driften av barnstugor
är särskilt kännbara för inflyttningskommuner med ung befolkning. Mo-

2 Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 5

s. 18 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 . 18

tionärerna nämner vidare kommuner med anstalter för högre
utbildning. Motioner med i princip samma yrkande som det nu framställda har behandlats
av riksdagen år 1969 och år 1970. Riksdagen har därvid avslagit motionerna
under hänvisning bl. a. till att barntillsynen är en kommunal uppgift, vartill
statligt stimulansstöd utgår, och att några särskilda högre statsbidrag inte
bör utgå för anordnande av daghemsplatser som utnyttjas av studerande.
Utskottet anser inte att det föreligger skäl frångå detta ställningstagande.
Uskottet avstyrker därför motionen även i denna del.

Frivillig eller obligatorisk förskola. Frågan om
omfattningen och utformningen av den framtida förskolan tas upp i flera
motioner. I motionen 1971: 479 yrkas sålunda att riksdagen skall anhålla hos
Kungl. Maj:t om åtgärder som syftar till att bereda alla sexåringar tillträde
till frivillig förskola, varvid även andra än de av samhället drivna
förskolorna bör ges samhälleligt stöd. Enligt motionen 1971:741 bör 1968 års
barnstugeutredning genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att utreda och framlägga
förslag om införande av en obligatorisk förskola med pedagogisk anknytning
till grundskolan. I en tredje motion, 1971: 863, begärs prövning av frågan om
förskolan skall vara obligatorisk. Motionärerna vill också att frågan om en
valfri förskola med kristet alternativ skall utredas.

1968 års barnstugeutredning skall enligt
utredningsdirektiven bl. a. pröva formerna för och omfattningen av en
förskoleverksamhet som på sikt kan komma alla bam till del under en tid närmast
före inträdet i grundskolan. Utredningen skall också diskutera hur en allmän
förskoleverksamhet lämpligen bör samordnas med övrig barnstugeverksamhet.
Utredningen, som i dagama lägger fram en diskussionspromemoria om förskolans
pedagogiska målsättning, kommer senare i år att presentera sitt
huvudbetänkande. Med hänsyn tiU innehållet i utredningsdirektiven finns det
enligt utskottets mening inte skäl att i anledning av motionsyrkandena vidta
någon riksdagens åtgärd. Utredningsresultatet bör avvaktas innan ställning tas
till frågan om den framtida förskolans utformning. Motionerna avstyrks således
av utskottet.

Utskottet
hemställer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 350,

2.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 741,

3.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 479 och motionen 1971: 863,

4.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 780,

5.
att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 358 till
Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 130 000 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 19

12. Bidrag till kommunala familjedaghem. Kungl. Maj:t har
under punkten D 4 (s. 47-48) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala
familjedaghem för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000
kr.

Motioner

1.
I motionen
1971: 186 av herrar Hedlund och Helén hemställs att riksdagen beslutar att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till sådana ändrade bestämmelser
för statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet, att nu gällande
kvotregel och balansregel slopas i syfte att stimulera tillkomsten av
barntillsynsplatser.

2.
I motionen
1971: 791 av herr Åkerlind hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
om slopande av begränsningsreglerna för utgivande av statsbidrag till kommunal
familjedaghemsverksamhet.

Utskottet

Statsbidrag utgår till kostnader
för kommunala familjedaghem då den organiserade barntillsynen i en kommun fått
en viss omfattning. För det första 10 000-talet invånare krävs minst en plats
per 200 invånare och för invånarantal över 10 000 minst en plats per 100
invånare. Enligt den s. k. kvotregeln utgår bidrag för de
familjedaghemsplatser, som överstiger en på nämnda sätt beräknad gräns. För
kommuner med över 10 000 invånare gäller dessutom enligt den s. k.
balansregeln, att antalet familjedaghemsplatser vid beräkningen av
statsbidraget inte får överstiga antalet statsbidragsberättigade
bamstugeplatser. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens nettokostnader för
dagbarnvårdare.

I två motioner, 1971: 186 och 1971: 791, framförs yrkanden
som syftar till att stimulera den kommunala familjedaghemsverksamheten. Båda
motionsyrkandena går ut på att såväl kvotregeln som balansregeln skall slopas.

Riksdagen har ända sedan statsbidrag till familjedaghem
infördes år 1968 varje år haft att pröva motionsyrkanden om slopande eller uppmjukning
av de nämnda begränsningsreglerna. Yrkandena har avslagits av riksdagen.
Utskottet har inte funnit skäl förorda någon ändring av riksdagens tidigare
ställningstagande. Utskottet avstyrker därför motionerna 1971: 186 och 1971:
791.

Medelsberäkningen
föranleder inte någon erinran.

Utskottet
hemställer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 186 och motionen 1971: 791,

2.
att riksdagen
till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 25 000 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 20

13.
Bidrag till ferievistelse för barn. Bidrag till semesterhem m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna D 5 och D 6 (s. 48-50) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bidrag till ferievistelse för barn
ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.,

2. till Bidrag till semesterhem m. m.
ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

Myndigheter
inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

14.
Socialstyrelsen. Kungl. Maj:t har under punkten E 1 (s. 52-57) föreslagit
riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 35 645 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 794 av herr Åkerlind m.fl.
hemställs att riksdagen för budgetåret 1971/72 under punkt E 1. Socialstyrelsen
i bilaga 7 till statsverkspropositionen måtte besluta anslå 35 245 000 kr.

Utskottet

För budgetåret 1970/71 har under anslaget till
socialstyrelsen anvisats 200 000 kr. för ett planerat organ inom styrelsen för
viss undersökningsverksamhet och information om lekmateriel och barnmiljöfrågor.
För detta organs verksamhet under budgetåret 1971/72 har beräknats 400 000 kr.

I
motionen 1971: 794 framhålls att behovet av ett statligt organ på området kan
starkt ifrågasättas. Motionärerna föreslår att medel inte skall anvisas till
verksamheten och att det begärda anslaget till socialstyrelsen därför bör
räknas ned med 400 000 kr. tQl 35 245 000 kr.

I
en promemoria om »Lek och lekmiljö» (stencil S 1971: 1) utarbetad av en
arbetsgrupp inom socialdepartementet har föreslagits att ett statligt
lekmiljöråd skapas. Rådet skall, mot bakgrunden av lekmiljöns och
lekmaterielens betydelse för barnets utveckling, bl. a. främja undersökningar
av utformningen av barnets lekmiljö samt bedriva upplysningsverksamhet om
lekmateriel, m. m. I fråga oiii medelsförvaltning m. m. skall rådet få repliera
på socialstyrelsen.

Utskottet,
som inte anser att det finns anledning att ompröva frågan om inrättandet av ett
statligt lekmiljöråd, tillstyrker att medel beräknas för ändamålet. Motionen
1971: 794 avstyrks således.

Ej
heller i övrigt föranleder medelsberäkningen någon erinran från utskottets
sida.

s. 21 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 21

Utskottet
hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag på motionen 1971: 794 till Socialstyrelsen för budgetåret 1971/
72 anvisar ett förslagsanslag av 35 645 000 kr.

15.
Giftnämnden. Kungl. Maj:t har under punkten E 2 (s. 57-58) föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst vid giftnämnden som
byråchef i Ce 1 samt att till Giftnämnden för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 1 358 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971:752 av herr Israelsson m.fl.
hemställs att riks

dagen i skrivelse till regeringen måtte kräva inrättande av ett toxikolo

giskt laboratorium som kan tillgodose följande tre funktioner:

a) service tiU arbetarskyddet i vad gäller att tillgodose ökade krav på i
toxikologiskt hänseende säkra arbetsplatser,

b) service
till naturvårdande myndigheter i vad gäller kontroll av gifter i den yttre
miljön,

c) service till landets sjukvård i vad gäller klinisk toxlkologi.

2. I motionen 1971: 756 av herrar Larsson i Borrby och
Larsson i Staffanstorp hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte hemställa om skyndsam utredning och framläggande av förslag om inrättande
av en informationsenhet vid giftnämnden.

3. I motionen 1971: 768 av herrar Nisser och Enarsson
hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att
giftnämnden måtte utökas med två ledamöter vilka bör företräda vetenskaperna
ekologi och genetik.

Utskottet

Giftnämnden, som har att följa utvecklingen i
frågor om hälsofarliga varor och bekämpningsmedel samt har tillsyn över
efterlevnaden av giftförordningen och bekämpningsmedelsförordningen m. m., består
av ordförande och tio andra ledamöter. Vid nämndens tillkomst betonades att
nämnden borde få en så allsidig sammansättning som möjligt. I nämnden ingår för
närvarande som ledamöter eller suppleanter bl. a. företrädare för
apoteksväsendet och medicinalväsendet, företrädare för födoämneshygien och
omgivningshygien samt företrädare för veterinärmedicin, viltskydd och
växtskydd.

I
motionen 1971: 768 föreslås att giftnämnden skall utökas med två ledamöter
företrädande områdena ekologi och genetik.

Enligt
utskottets mening kan behovet av sådan expertis som inte är företrädd inom
nämnden liksom hittills tillgodoses genom anlitande

s. 22 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 22

av
utomstående experter. Medel för detta ändamål har beräknats under anslaget. Med
hänsyn härtill - och med beaktande av att den år 1969 tillsatta
miljökontrollutredningen bl. a. har i uppdrag att ta upp frågor beträffande den
administrativa samordningen av kontrollen av miljö- och hälsofarliga produkter
- avstyrker utskottet motionen 1971:768.

Motionen
1971: 756 syftar till en utökning av giftnämndens kansli med en
informationsenhet. Miljökontrollutredningen har fömtom vissa tidigare nämnda
uppgifter även att utreda organisationen av ett informationssystem dels på
miljövårdsområdet, dels i fråga om gifter och andra preparat som kan vara
skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Den myndighet som framdeles skall svara
för informationen på miljövårdsområdet bör enligt utredningsdirektiven få som
en viktig uppgift att lämna information såväl till olika myndigheter och andra
organ som till allmänheten. Med hänsyn till det anförda och med beaktande av
att särskilda medel står till giftnämndens förfogande för viss informationsverksamhet
avstyrker utskottet bifall till motionen 1971:756.

I
motionen 1971: 752 framhålls att de toxikologiska resurserna för kontroll av
arbets- och yttre miljö i Sverige är små och att detta också gäller de
medicinska resurserna för diagnostisering och behandling av redan inträffade
fall av förgiftningar. Mot denna bakgrund krävs i motionen inrättande av ett
toxikologiskt laboratorium som skall betjäna arbetarskyddet, naturvården och
sjukvården.

Arbetarskyddsstyrelsen,
yrkesinspektionen och statens naturvårdsverk har inte egna laboratorier för toxikologiska
undersökningar utan anlitar andra laboratorier. Toxikologiska undersökningar
inom sjukvården görs i allmänhet vid de större sjukhusen. Bortsett från
universitetsinstitutioner finns statliga toxikologiska arbetsenheter vid
statens institut för folkhälsan och arbetsmedicinska institutet. Det kan också
nämnas att vid karolinska sjukhuset finns en giftinformationscentral med en
omfattande dokumentation på giftområdet.

Av
det anförda framgår således att toxikologiska laboratorieresurser finns för
samtliga de områden som avses i motionen. Då härjämte frågan om
laboratorieresurser för toxikologiska undersökningar ligger inom ramen för
arbetsmiljöutredningens och miljökontrollutredningens uppdrag avstyrker
utskottet motionen 1971: 752:

Kungl.
Maj:ts förslag till medelsberäkning föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 752,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 756,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 768,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta
en tjänst vid giftnämnden söm byråchef i Ce 1,

5. att riksdagen till Giftnämnden för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 358 000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

SoU
1971: 5 23

16. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
m.fl. anslag.

Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punktema E 3-E 9 samt E 11-E 18 (s. 58-82)
framlagda förslag och hemställer , att riksdagen för budgetåret 1971/72
anvisar

1. tm Nämnden för sjukvårds- och
socialvårdsbyggnader ett för

slagsanslag av 282 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens
och socialvårdens planerings- och

rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 6 400 000 kr.,

3.
till
Länsläkarväsendet m. m. ett förslagsanslag av 7 655 000 kr.,

4.
till Statens
socialvårdskonsulenter ett förslagsanslag av 1 985 000 kr.,

5.
till
Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 5 535 000 kr.,

6.
till Statens
strålskyddsinstitut ett förslagsanslag av 4 711 000 kr.,

7.
till Statens
strålskyddsinstitut m. m.: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av
800 000 kr.,

8.
till Statens
bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

9.
till Statens
bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag ett reservationsanslag av 3 400 000
kr.,

10. till Statens
bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieupp

gifter ett förslagsanslag av 3 800 000 kr.,

11. till Statens
bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk

verksamhet ett förslagsanslag av 1 115 000 kr.,

12.
tUl Statens
bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag av 1 400 000
kr.,

13.
till Statlig
läkemedelskontroll ett förslagsanslag av 8 660 000 kr.,

14.
till
Statens rättskemiska laboratorium ett förslagsanslag av 5 747 000
kr.,

15.
till Statens
rättsläkarstationer ett förslagsanslag av 4 567 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

17. Läkemedel åt vissa kvinnor och bam. Abortförebyggande
åtgärder.

Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna F 1 och F 2 (s. 85-87) framlagda
förslag och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Läkemedel
åt vissa kvinnor och barn ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

2.
till
Abortförebyggande åtgärder ett förslagsanslag av 930 000 kr.

18. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning.
Kungl. Maj:t

har under punkten F 3 (s. 87-88) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

försöksvis anordnad familjerådgivning för budgetåret 1971/72 anvisa

ett förslagsanslag av 430 000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 24

Motioner

1. I motionen 1971: 744 av fru Frcenkel och fru Olsson
i Hölö hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag om
åtgärder för att stimulera tiU en ökad social rådgivningsverksamhet genom
vidgade möjligheter till statsbidrag för primärkommunalt ordnad social
rådgivningsverksamhet, samt uttalar sig för att försöksverksamheten snarast
skall leda fram tiU en permanent organisation.

2. I motionen 1971: 1189 (motivering i motionen 1971:
1192) av herr Romanus m. fl. hemställs att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa att landstingen stimuleras att, i samråd med en i motionen
1971: 1192 begärd utredning angående formerna för samhällets sexualundervisning
för vuxna, bedriva försöksverksamhet med sexual-rådgivningskliniker i
anslutning till familjerådgivningsbyråerna.

Utskottet

Statsbidrag kan utgå till försöksvis anordnad
familjerådgivning, som avser rådgivning och behandling i samband med
konfliktsituationer i äktenskap och familj samt upplysningsverksamhet om
samlevnadsproblem. Landstingskommun eller stad som inte ingår i landsting
skall vara huvudman för verksamheten, men om det finns särskilda skäl kan statsbidrag
utgå även till primärkommun som ingår i landsting.

Motionärerna
i motionen 1971:744 vill att riksdagen skall begära förslag till åtgärder för
att stimulera till ökad social rådgivningsverksamhet genom vidgade möjligheter
till statsbidrag för primärkommunalt ordnad social rådgivningsverksamhet.
Vidare vill motionärerna att riksdagen skall uttala sig för att
försöksverksamheten snarast skall leda fram till en permanent organisation.

I
motionen 1971: 1189 förordas att landstingen stimuleras att - i samråd med en i
annan motion begärd utredning om formerna för samhällets sexualundervisning för
vuxna - bedriva försöksverksamhet med sexualrådgivningskliniker i anslutning
till familjerådgivningsbyråerna.

Försöksverksamhet
med familjerådgivning har pågått under lång tid. Mot denna bakgrund framstår
det självfallet som önskvärt att riktlinjerna för en permanent organisation av
verksamheten kan fastställas snarast möjligt. Med hänsyn till att
familjerådgivningsverksamheten i väsentliga avseenden berörs av flera pågående
utredningar torde det emellertid vara varken möjligt eller lämpligt att nu ge
verksamheten en slutgiltig utformning. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om följande.

1965
års abortkommitté behandlar den 1 familjerådgivningsverksamheten ingående
abortrådgivningen. Socialutredningen har bl. a. i uppdrag att undersöka
förutsättningarna att i lämplig form skapa socialcentra i kommunema. I frågan
om den sociala rådgivnings- och upplys-

s. 25 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:5 25

ningsverksamheten skall utredningen ägna särskild
uppmärksamhet ät familjerådgivningen. En av sjukvårdens och socialvårdens
planerings-och rationaliseringsinstitut (Spri) tillsatt arbetsgrapp skall på
gmndval av socialstyrelsens principprogram för den öppna vården medverka vid
det fortsatta arbetet på den öppna vårdens utbyggnad och utformning. Frågor om
organisationen av preventivmedelsrådgivningen utreds av en av socialstyrelsen
tillsatt arbetsgmpp.

Under
hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 1971: 744.

Beträffande yrkandet i motionen 1971: 1189 om att
landstingen skall stimuleras att bedriva försöksverksamhet med
sexualrådgivningskliniker vill utskottet framhålla att enligt nuvarande regler
för den statsunderstödda familjerådgivningen får verksamheten organiseras för
att omfatta även sexualrådgivning och rådgivning beträffande förebyggande
födelsekontroU.

Med hänsyn härtill och under hänvisning till vad utskottet
ovan anfört rörande familjerådgivningsverksamheten avstyrker utskottet motionen
1971: 1189.

Medelsframställningen
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet
hemställer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 744,

2.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 1189,

3.
att riksdagen
till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 430 000 kr.

19. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. Utskottet
tillstyrker

Kungl. Maj:ts under punkten F 4 (s. 88-89) framlagda förslag och

hemställer

att riksdagen tUl Bidrag till
psykisk barna- och ungdomsvård för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 1 650 000 kr.

20. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen. Kungl. Maj:t har
under punkten F 5

(s. 89) föreslagit riksdagen att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för

budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 60 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 190 av herrar
Ringaby och Schött hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
biträder S:t Lukasstiftelsens anhållan om ett statsbidrag på 80 000 kr. för
budgetåret 1971 /72.

Utskottet

I motionen 1971: 190 yrkas att till
S:t Lukasstiftelsen skall anvisas 80 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 26

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag på motionen 1971:190 till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för
budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 60 000 kr.

21.
Allmän hälsokontroll. Kungl. Maj:t har under punkten F 6 (s. 89-91) föreslagit
riksdagen att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 2 970 000 kr. .

Motion

I motionen 1971: 733 av fröken Andersson i
Stockholm m.fl. hemställs att riksdagen uttalar sig för att alla fyraåringår
skall genomgå obligatorisk hälsokontroll, samt att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer att bestämmelser utarbetas för en sådan obligatorisk
hälsokontroll.

Utskottet

Kungl. Maj:t uppdrog år 1967 åt dåvarande
medicinalstyrelsen att i samråd med berörda myndigheter samt Svenska
landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet utarbeta normer för en allmän
hälsokontroll av fyraåringår på grundval av bl. a. en departementspromemoria om
hälsokontroll av fyraåringår (stencil S 1966: 9). Medicinalstyrelsen skulle pä
allt sätt främja anordnandet av en sådan hälsokontroll inom den förebyggande
barnavårdens organ. Kontrollen skulle grundas pä frivilligt deltagande.
Kallelsen till kontrollen skulle även innehålla information till föräldrarna
beträffande kontrollens innehåll och betydelse.

Medicinalstyrelsen
- sedermera socialstyrelsen - utarbetade med anledning av Kungl. Maj:ts
uppdrag ett förslag tiU allmän hälsokontroll av fyraåringår vilket presenterades
år 1968 i skriftserien »Socialstyrelsen redovisar». Socialstyrelsen
överlämnade skriften till huvudmännen för den förebyggande barnavården. I
samband därmed underströks angelägenheten av att hälsokontrollen av
fyraåringår så långt möjligt påbörjades mera allmänt fr. o. m. är 1969.

I
motionen 1971: 733 anförs att en viss andel barn inte alls kommer till
kontrollerna efter den inbjudan som går ut till föräldrama. På goda grunder kan
man anta, anför motionärerna, att de barn som inte infinner sig till hälsokontrollerna
är sådana som verkligen skuUe behöva få sin fysiska och psykiska status
kontrollerad för att kunna få det stöd och den hjälp som skulle kunna förhindra
men för framtiden. Mot den-

s. 27 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 27

na
bakgrund anser motionärerna att hälsokontrollen av fyraåringår bör göras
obligatorisk.

Hälsokontrollen
av fyraåringår har ännu inte fått den omfattning som är önskvärd. Orsaken
härtill torde, som motionärema också framhåller, främst vara att hänföra till
den läkarbrist som för närvarande finns. Där hälsokontroll är anordnad har det
visat sig att en stor del av barnen genomgår kontrollen. Som motionärerna
påpekar kan man räkna med att bland de barn som uteblir frän kontrollen finns
förhållandevis många för vilka hälsokontrollen skulle vara särskilt angelägen.
Genom en uppsökande verksamhet, som bör kunna byggas ut efter hand, torde det
emellertid vara möjligt att begränsa gruppen av barn som inte blir undersökta
i detta sammanhang. Även i detta avseende är verksamheten beroende av att
tillräckliga personalresurser finns.

På
gmnd av det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet utgår från
att efter hand som resurserna i fråga om läkare och annan personal medger det
hälsokontrollen byggs ut av huvudmännen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 733,

2. att riksdagen till Allmän hälsokontroll för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 2 970 000 kr.

22. Skyddsympningar.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkten

F 7 (s. 91-93) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Skyddsympningar för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 6 300 000 kr.

23. iHälsovårdsupplysning.
Kungl. Maj:t har under punkten F 8 (s. 93-

94) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret

1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 181 av herr Börjesson i Falköping
hemställs att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
en utredning om en riksomfattande statlig propagandakampanj för en bättre
förebyggande hälsovård.

2. I motionen 1971:481 av herr Hedlund m.fl. hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t mätte anhålla att en
parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att kartlägga möjligheterna
till samordnade sjukdomsförebyggande åtgärder, som kan avlasta sjukvård och
socialvård, varvid kommittén bl. a. bör

a) kartlägga behovet av och förutsättningarna för en
samordnad och systematiskt genomförd allmän hälsoupplysning och hälsofostran,

b) framlägga förslag angående hälsoupplysningens
innehåll, utformning och organisation, allt i syfte att skapa bättre
förutsättningar för en

s. 28 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 28

aktiv
medverkan från samhällsorgans och alla medborgares sida för att förbättra
folkhälsan.

3. I motionen 1971:735 av herr Bengtsson i Göteborg
m.fl. hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller om tillsättandet av en utredning, som drar upp riktlinjerna för
ett allmänt tandhälsovårdsprogram.

4. I motionen 1971: 781 av herrar Schött och Ringaby
hemställs att riksdagen för budgetåret 1971/72 under punkt F 8 Hälsovårdsupplysning
i bilaga 7 till årets statsverksproposition måtte anslå 4 000 000 kr.

Utskottet

Ökade insatser för hälsovårdsupplysning som ett led
i den förebyggande hälso- och sjukvärden är enligt utskottets mening
angelägna. Medel härför har också under de senaste budgetåren i ökad utsträckning
ställts till förfogande. Anslaget för hälsovårdsupplysning räknades för
innevarande budgetår upp med 600 000 kr. och föreslås nu öka med ytterligare
500 000 kr. till totalt 3 milj. kr. för nästa budgetär. I motionen 1971: 781
föreslås en ytterligare höjning av anslaget till 4 milj. kr. Utskottet är för
sin del inte berett att i enlighet med motionsyrkandet föreslå en ytterligare
höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet. Motionen avstyrks
därför.

Förslag
framförs i motionen 1971: 181 om en utredning om en statlig propagandakampanj
för en bättre förebyggande hälsovård. Motioner med samma förslag väcktes även
vid 1969 och 1970 års riksdagar, varvid statsutskottet i sina av riksdagen
godkända utlåtanden (SU 1969: 5, s. 14-15 och 1970: 5, s. 15-17) avstyrkte
bifall till motionerna mot bakgrund av den allt större uppmärksamhet som såväl
statliga och kommunala myndigheter som ideella organisationer ägnar frågor om
förebyggande åtgärder och hälsovårdsupplysning.

Utskottet
har inte funnit anledning föreslå ändring av riksdagens tidigare ställningstaganden.
Motionen 1971: 181 avstyrks därför.

I
motionen 1971:481 föresläs en parlamentarisk utredning om sjukdomsförebyggande
åtgärder. Motioner med ett yrkande av samma innehåll behandlades av 1970 års
riksdag. Statsutskottet (SU 1970: 177) uttalade därvid bl. a. att de
undersökningar och kartläggningar som närmast kunde vara aktuella inte torde
vara särskilt lämpade för en parlamentarisk utredning. Socialutskottet
ansluter sig till riksdagens tidigare ställningstagande beträffande en parlamentarisk
utredning i frågan och avstyrker bifall till motionen 1971: 481.

I
motionen 1971: 735 anhålls, såvitt nu är i fråga, om en utredning som drar upp
riktlinjerna för ett allmänt tandhälsovårdsprogram. Motionärerna anför därvid
att ett samordnat tandhälsovårdsprogram av både kost- och munhygienisk natur
med inriktning pä bl. a. kosträdgiv-

s. 29 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 29

ning och utbildning och träning i sjukdomsförebyggande
munhygien torde behövas för att bekämpa tandröta och tandlossning.

Under anslaget till Hälsovårdsupplysning har under
innevarande budgetår beräknats 215 000 kr. för upplysningsverksamhet
beträffande tandhälsovård. Till socialstyrelsens
hälsovärdsupplysningsdelegation -HVUD - är vidare knuten en arbetsgrupp för
förebyggande tandhälsovård, »Tandhälsan», bestående av representanter för
socialstyrelsen. Svenska landstingsförbundets tandhälsoråd. Tandvärnet,
Sveriges tandläkarförbund och Svenska tandläkare-sällskapet. Arbetsgruppens
främsta uppgift är att samordna och framställa informationsrnaterial inom
tandhälsoområdet. Med hänsyn till den verksamhet som sålunda pågår på detta
område finner utskottet en särskild utredning om riktlinjer för ett allmänt
tandhälsovårdsprogram inte motiverad. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionen 1971: 735 i denna del.

Medelsanvisningen
föranleder ingen eriman från utskottets sida.

Utskottet
hemställer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 181,

2.
att riksdagen
avslår motionen 1971:481,

3.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 735 såvitt nu är i fråga,

4.
att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971:781 till
Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.

24. Bidrag till driften av folktandvården m.fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna F 9-F 12 (s.
95-98) framlagda förslag och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Bidrag
till driften av folktandvården ett förslagsanslag av 14 800 000 kr.,

2.
till Bidrag
till utrustning av polikliniker för folktandvård ett reservationsanslag av 75
000 kr.,

3.
till Bidrag
till nordiskt institut för odontologisk materialprovning ett
reservationsanslag av 200 000 kr.,

4.
till
Epidemiberedskap m. m. ett förslagsanslag av 3 520 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

25. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader, Utrustning.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna G 1 och G 2 (s. 100-116)
framlagda förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl.
Maj:t att vid karolinska sjukhuset i enlighet med vad som förordats i
statsrådsprotokollet inrätta tre tjänster för överläkare i SKBe 3,

s. 30 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 30

2. att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

a)
till
Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ett förslagsanslag av 244 975 000 kr.,

b)
till Karolinska
sjukhuset: Utrustning ett reservatioiisanslag av 6 575 000 kr.

26. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
m. fl. an

slag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna G 3-G 5

(s. 116-127) framlagda förslag och hemställer

1.
att riksdagen
bemyndigar Kungl. Maj:t att vid akademiska sjukhuset i Uppsala i enlighet med
vad som förordats i statsrådsprotokollet imätta nio tjänster för överläkare i
SKBe 3,

2.
att riksdagen
för budgetåret 1971/72 anvisar

a)
till Akademiska
sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare ett förslagsanslag av 33 198 000
kr.,

b)
till Akademiska
sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader ett förslagsanslag av 15 300 000 kr.,

c)
till Akademiska
sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag av 7 576 000 kr.

27. Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets
sjukhus i Upp

sala m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna

G 6, G 7 och G 9 (s. 128-134) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bidrag till viss
utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus

i Uppsala ett förslagsanslag av 100 000 kr.,

2. till Avlöning av vissa läkare vid
sjukhus i Stockholm ett förslagsanslag av 12 590 000 kr.,

3. till Utbildnings- och
forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt ett
reservationsanslag av 1 700 000 kr.

28. Vidareutbildning av läkare. Kungl. Maj:t har under
punkten G 10

(s. 134-136) föreslagit riksdagen att till Vidareutbildning av läkare för

budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 620 000 kr.

Motioner

1.
I motionen
1971: 184 av herr Enskog m.fl. hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att läkartjänstutredningen får i uppdrag att snarast lägga
fram förslag om hur sjukvårdsinrättningarna skall kunna täcka behovet av
kompetent läkarpersonal.

2.
I motionen
1971: 743 av herr Eskel m. fl. hemställs att riksdagen vid sin behandling av
anslaget G 10. Vidareutbildning av läkare i skrivelse till Kungl. Maj:t ger
till känna, att förhandlingar med sjukvårdshuvudmännen snarast bör
upptagas rörande läkamas vidareut-

s. 31 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 31

bildning
och därmed sammanhängande frågor.

3.
I motionen 1971:745 av herr Gadd m.fl. hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t framhåller vikten av att sä fort samhällsekonomiska och andra
resurser finns att tillgå den invärtesmedicinska och pediatriska allergologin
tillerkännes ställning som specialitet, samt att åtgärder även i övrigt vidtas
för att vård- och hjälpresurser ställes till de allergidrabbades förfogande.

Utskottet

Ar 1969 fattade statsmakterna beslut angående
vidareutbildning och fördelning av läkare m. m. (prop. 1969:35, SU 83).
Vidareutbildningen, som omfattar allmän tjänstgöring samt specialist- eller
allmän-praktikerutbildning, förutsätts ske på tjänster för läkare i underordnad
ställning. Antalet specialiteter i vilka specialistkompetens kan viimas utgör
för närvarande 40,

År
1969 uppdrog Kungl. Maj:t vidare ät socialstyrelsen att utreda och inkomma med
förslag beträffande bl. a. de förändringar i tjänstekonstruktionen för läkare
som påkallas av att underordnade tjänster som läkare inom sjukvården måste
komma att uppehållas av läkare under vidareutbildning (Läkartjänstutredningen).

I
motionen 1971: 184 påpekas att landsortssjukhusen får allt svårare att fä
kompetent läkarpersonal på grund av att underläkartjänster kommer att användas
som utbildningstjänster och tillsättas med inte fullt utbildade läkare. Mot
denna bakgrund föreslås att läkartjänstutredningen skall få i uppdrag att
snarast lägga fram förslag om hur sjukvårdsinrättningarna skall kunna täcka
behovet av kompetent läkarpersonal.

Läkartjänstutredningen
behandlar bl. a. frågan om vilka kategorier tjänster för läkare som skall
finnas inom sjukvården innefattande bl. a. tjänster för läkare under
vidareutbildning. Utredningens förslag skall framläggas senast den 1 juli 1971.
Med hänsyn härtill och då det ankommer på socialstyrelsen att fördela
tillgängliga läkarresurser är det enligt utskottets mening inte erforderligt
med tilläggsdirektiv till läkar tjänstutredningen. Utskottet avstyrker således
bifall till motionen 1971: 184.

I
motionen 1971: 743 erinras om att läkarna under vidareutbildningen skall
genomgå vissa skriftliga prov och delta i systematisk undervisning med
kunskapsprov. Motionärerna yrkar att förhandlingar upptas ined
sjukvårdshuvudmännen rörande vissa kostnader som uppstår i samband därmed.

Till
sjukvårdshuvudmännen utgår från anslaget H 5. Bidrag till viss hälso- och
sjukvård vissa statsbidrag bl. a. i stället för ett 20-tal äldre drift- och
anordnandebidrag avseende vissa vårdgrenar inom hälso- och sjukvården. Dessa
bidrag är reglerade t. o. m. år 1971. Utskottet har

s. 32 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 32

inhämtat
att förhandlingar förestår mellan staten och Svenska landstingsförbundet om
dessa bidrag. Enligt utskottets mening föreligger möjlighet för
Landstingsförbundet att i detta sammanhang aktualisera den i motionen berörda
frågan. Med hänsyn härtill synes någon riksdagens åtgärd i anledning av
motionen 1971: 743 inte erforderlig.

Förslag
framläggs i motionen 1971:745 om att den invärtesmedicinska och pediatriska
allergologin skall tillerkäimas ställning som specialitet. Vidare begärs
åtgärder för vård- och hjälpresurser för de aller-gidrabbade.

Frågan
om att tillerkänna internmedicinska allergisjukdomar ställning som specialitet
behandlades av 1969 års riksdag med anledning av motioner i anslutning till den
i det föregående nämnda propositionen om läkares vidareutbildning.
Statsutskottet (SU 1969: 83, s. 8) uttalade i sitt av riksdagen godkända
utlåtande att utskottet utgick frän att frågan skulle komma att prövas av
nämnden för läkares vidareutbildning och att utskottet med hänsyn härtill
avstyrkte bifall till motionsyrkandet.

Socialutskottet
har inhämtat att frågan om allergisjukdomarnas ställning behandlas inom
nämnden för läkares vidareutbildning. Frågor Om värdresurser för
allergidrabbade har socialstyrelsen att beakta i sin allmänna
värdplaneringsverksamhet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till
motionen 1971:745.

Medelsberäkningen
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 184,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 743,

3. att riksdagen avslår motionen 1971:745,

4. att riksdagen till Vidareutbildning av läkare för
budgetåret 1971/ 72 anvisar ett förslagsanslag av 4 620 000 kr.

29.
Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. med flera anslag.

Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna G 11-G 14 (s. 136-148) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. tiU Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
ett förslagsanslag av 405 000 kr.,

2. till Kurser för vissa utländska läkare och
tandläkare m. m. ett förslagsanslag av 1 700 000 kr.,

3. till Stipendier till studerande vid odontologisk
fakultet ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.,

4. till Nordiska hälsovårdshögskolan ett
förslagsanslag av 1 560 000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:5 33

Övrig sjukhusvård m. m.

30. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna H 1-H 9 (s.
149-160) framlagda förslag och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till
Rättspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag av 13 740 000 kr.,

2.
till Utrustning
av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett reservationsanslag av 2 400 000
kr.,

3.
till Bidrag
till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett reservationsanslag av
96 000 000 kr.,

4.
till Bidrag
till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett förslagsanslag av 930 000
000 kr.,

5.
till Bidrag
till viss hälso- och sjukvård ett reservationsanslag av 114 000 000 kr.,

6.
till Bidrag
till anordnande av radioterapevtiska kliniker ett förslagsanslag av 485 000
kr.,

7.
till Förvaring
och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. ett förslagsanslag av 1 800 000
kr.,

8.
till Utrustning
m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.,

9.
till Viss
krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag av 1 860 000 kr.

Ungdomsvård m. m.

31. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har
under punkten I 1 (s. 164167) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 67 790 000
kr.

Motion

I motionen 1971: 776 av fröken
Pehrsson och herr Bengtsson i Göteborg hemställs att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att Härsjögärdens yrkesskola må bibehållas.

Utskottet

Under de senaste åren har det varit
en medveten strävan inom ung-domsvärdsskoleorganisationen att bygga ut den
öppna värden utanför skolorna. Tillgängliga platsresurser på skolorna har
kommit att utnyttjas i lägre grad än tidigare. Detta har varit särskilt
märkbart inom

3 Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 34

flickskolesektorn. Mot denna bakgrund beräknar
föredragande statsrådet att Härsjögärdens yrkesskola för flickor kommer att
läggas ned under nästa budgetär.

I motionen 1971:776 yrkas att riksdagen skall uttala att
nämnda yrkesskola bör bibehållas.

Utskottet har inhämtat uppgifter rörande beläggningen vid
ung domsvårdsskolorna den I februari i år. Av dessa uppgifter framgår att inom
flickskolesektorn fanns 157 platser, att 104 flickor var inskrivna för vård
inom skola men att bl. a. på grund av permissioner endast 74 av flickoma var
närvarande vid skolorna. Vid Härsjögärdens yrkesskola med 20 platser var 13
flickor inskrivna. Av dessa var 8 närvarande. De sålunda redovisade siffrorna
ger i förening med den sammanställning som finns i statsverkspropositionen och
de uppgifter som redovisas i socialstyrelsens långtidsprognos på området klart
belägg för att det är befogat att minska antalet ungdomsvårdsskolor för
flickor.

Utskottet har inte någon erinran mot att Härsjögärdens
yrkesskola läggs ned. Soni föredragande statsrådet anför kan genom
nedläggningen 14 tjänster disponeras som förstärkning vid övriga skolor. I
enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen 1971: 776.

Utskottet
hemställer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 776,

2.
att
riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 67 790 000 kr.

32. Ungdomsvårdsskolorna: Vård atom skola ni. fl. anslag.
Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna 12-16 (s. 168-174) fram

lagda förslag och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till
Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola ett förslagsanslag av 11 497 000 kr.,

2.
till
Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett
reservationsanslag av 150 000 kr.,

3.
till
Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag av 508 000
kr.,

4.
till
Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. ett
förslagsanslag av 500 000 kr.,

5.
till
Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna ni. m.
ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

Nykterhetsvård m. m.

33. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader m. fl.

anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna J 1-J 3

(s. 179-183) framlagda förslag och hemställer

s. 35 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:
5 35

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Statens
vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader' ett förslagsanslag av 25
655 000 tar.,

2.
till Statens
vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

3.
till Bidrag
till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. ett
reservationsanslag av 4 100 000 kr.

34. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkohol

missbrukare m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkten

J 4 (s. 183-185) framlagda förslag och hemställer

1.
att riksdagen
godkänner de i statsrådsprotokollet förordade ändrade grunderna för bidrag till
driftkostnader vid erkända vårdanstalter for alkoholmissbmkare m. m.,

2.
att
riksdagen till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
76 700 000 kr.

35. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts under punkten J 5 (s. 186-187) framlagda förslag och

hemställer

1.
att riksdagen
godkänner den i statsrådsprotokollet förordade ändringen i grunderna för bidrag
till kommunala nykterhetsnämnder,

2.
att riksdagen
till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 85 000 000 kr.

36. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården.
Utskottet till

styrker Kungl. Maj:ts under punkten J 6 (s. 187-188) framlagda förslag

och hemställer

att riksdagen till Utbildning och
samverkan inom nykterhetsvården fÖT budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 350 000 kr.

37. Bidrag till Länkrörelsen m, m. Kungl. Maj:t har under
punkten

J 7 (s. 188-189) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen

m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 300 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 356 av herr
Helén m. fl. hemställs att fler ideella organisationer blir berättigade att
erhålla bidrag ur det nu befintliga anslaget Bidrag till Länkrörelsen m. m.,
varvid anslagsrubriken ändras

s. 36 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 36

till
»Länkrörelsen och andra frivilliga ideella organisationer», samt att nämnda
anslag uppräknas med ytterligare 600 000 kr.

2.
1 motionen 1971: 773 av herrar Olsson i Kil och Stålhammar hemställs att
riksdagen beslutar att uppdraga åt Kungl. Maj:t att utfärda nya bestämmelser
för statligt stöd till vård av alkohol- och narkotikamissbrukare, så att även
verksamhetsformer som tillkommit på initiativ av frivilliga och ideella
organisationer och inte har traditionell institutionskaraktär kan erhålla ett
generösare statligt stöd.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till Sällskapet Länkarna
och andra sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare. Vidare ges stöd
åt Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare och vissa andra organisationer.
Även bidrag till konvalescentvård för narkotikamissbrukare utgår från anslaget.
För nästa budgetår föreslås en uppräkning av anslaget med 300 000 kr. till 2
300 000 kr.

I
motionen 1971: 356 yrkas att fler ideella organisationer blir berättigade att
erhålla bidrag ur anslaget, vanåd anslagsrubriken ändras till »Länkrörelsen och
andra frivilliga ideella organisationer». MoLio-närerna vill också att anslaget
skall räknas upp med ytterligare 600 000 kr.

Utskottet
delar motionärernas mening att många andra organisationer än de som nu erhåller
stöd från anslaget utför insatser som är av betydelse för ifrågavarande
grupper. Bidrag från detta anslag bör emellertid för närvarande förbehållas
organisationer av den karaktär som hitintills erhållit sådant stöd.
Uppräkningen av anslaget bör bestämmas till det av departementschefen förordade
beloppet. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1971: 356.

Utskottet
behandlar i detta sammanhang även motionen 1971: 773. 1 denna yrkas att nya
bestämmelser skall utfärdas för statligt stöd till vård av alkohol- och
narkotikamissbrukare så att även verksamhetsformer som tillkommit på initiativ
av frivilliga och ideella organisationer och inte har traditionell
institutionskaraktär kan erhålla ett generösare statligt stöd. I motionen
hänvisas till viss verksamhet som bedrivits i samarbete med Mariapolikliniken
i Stockholm och som gått ut pä att hos missbrukarna förändra attityden till det
egna missbruket och livsmiljön.

EnUgt
de riktlinjer som statsmaktema fastslagit för vården av narkotikamissbrukare
skall vården ordnas inom ramen för landstingens sjukvårdande och kommunernas
socialvårdande verksamhet. Statsbi-dragsgivningen har utformats med
utgångspunkt härifrån. Möjligheter föreligger dock för enskilda organisationer
- föreningar eller stiftelser -att erhålla statsbidrag enligt samma principer
som gäller för huvud-

s. 37 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 37

männen.
Som en garanti för kontinuitet i behandlingen förutsätts emellertid i sädana
fall en uppgörelse med huvudmannen. Vid sidan härav kan även andra frivilliga
initiativ förtjäna uppmärksamhet från samhällets sida. En meningsfull värd av
narkotikamissbmkare, liksom av alkoholmissbrukare, är emellertid en
kvalificerad uppgift som fordrar noggranna förberedelser och systematisk
uppföljning och kontroll. I den mån dessa betingelser kan uppfyllas bör
frivilliga insatser kunna komma i fråga för samhällets stöd inte minst då de
tar sig uttryck i experiment med nya behandlingsformer. Vad utskottet anfört
bör ges Kungl. Maj:l till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall tiU Kungl. Maj:ts förslag
och med av slag på motionen 1971: 356 tUl Bidrag till Länkrörelsen m. ni. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 2 300 000 kr.,

2. att riksdagen i anledning av motionen 1971:773 ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om statsbidrag till värd av
alkohol- och narkotikamissbrukare.

Viss
rehabiliteringsverksamhet

38. Statens
arbctsklinik. Invaliditetsförebyggande åtgärder m. ni. Ut

skottet tihstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna K 1 och K 2 (s. 191-

193) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Statens
arbetsklinik ett förslagsanslag av 1 655 000 kr.,

2. till Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. ett
förslagsanslag av

32 800 000 kr.

39. Bidrag
tUl handikappinstitutet. Kungl. Maj:t har under punkten

K 3 (s. 193-194) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikappinstitu

tet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 4 400 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 775 av fröken Pehrsson och herr
Bengtsson i Göteborg hemställs att riksdagen måtte till Bidrag till
handikappinstitutet under femte huvudtiteln för budgetåret 1971/72 anvisa ett
anslag av »4 600 000» kr.

Utskottet

Kungl. Maj:t har beräknat statsbidragsbehovet för
handikappinstitutet till 4,3 milj. kr. Vidare har Kungl. Maj:t under anslaget
till institutet beräknat 100 000 kr. för den handikappforskning som bedrivs
vid universitetet i Göteborg av professor Sven-Olof Brattgård.

s. 38 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 38

Utskottet har inte rågot att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag till medelsanvisning till institutets verksamhet.

I
motionen 1971:775 framställs yrkande om att 200 000 kr. skall beräknas för
handikappforskningen i Göteborg. Av de begärda medlen är 120 000 kr. avsedda
för utrednings- och utvecklingsarbete inom bostadssektom och 80 000 kr. för
sådant arbete beträffande rullstolsproblematiken.

Utskottet
anser det vara av vikt att medel ställs till förfogande föi det
forskningsarbete Brattgård bedriver. Utskottet biträder därför förslaget att
under anslaget till handikappinstitutet beräknas medel till denna verksamhet.
Anslagsbeloppet bör i enlighet med Kungl. Maj:ls förslag bestämmas till 100 000
kr. Motionen avstyrks av utskottet. 1 detta sammanhang vUl utskottet erinra om
vad institutet anför i aii-slagsframställningen om att i samråd med Brattgård
en plan skall utarbetas för de projekt som skall bedrivas vid
handikappavdelningen i Göteborg, varigenom en lämplig samordning mellan denna
avdelning saml handikappinstitutets och andra organs verksamhet bör kunna nås.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag på motionen 1971:775 till Bidrag till handikappinstitutet för
budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 4 400 000 kr.

40.
Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Kungl. Maj:t hai under punkten K
4 (s. 194195) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa hjälpmedel för
handikappade för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 133 av herr Hamrin m.fl.
föreslås, såvitt här är

i fråga, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om ati

a) prövningsförfarandet vid behov av hjälpmedel
förenklas,

b) beloppet för hjälpmedel som kan fås utan särskilda
prövning höjs till 10 000 kr. samt att prövningen för hjälpmedel däröver
decentraliseras till ett länsorgan,

c) hjälpmedelsförteckningen vidgas till att omfatta
alla hjälpmedel, som är nödvändiga på grund av handikapp eller sjukdom.

2. I motionen 1971: 732 av herrar Adolfsson och
Nordgren hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning
om förslag syftande till att även kostnadskrävande reparationer av hörsel
apparater bestrids av statsmedel.

3. I iTiotionen 1971: 747 av herr Hedin m.fl.
hemställs att riksdagen måtte besluta reservera 10 % av det för budgetåret
1971/72 föreslagna anslaget under K 4. Bidrag till vissa hjälpmedel för
handikappa-

s. 39 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 39

de, bil. 7 tiU statsverkspropositionen, till täckande av
kostnader för dyrbara tekniska hjälpmedel för att därigenom möjliggöra rätt
för ordina-tionsberättigade läkare att skriva ut dyrbara tekniska hjälpmedel
lor klinisk prövning i enlighet med vad i motionen anförts.

4. I motionen 1971: 783 av fru Skantz m. fl. hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning av möjligheten
att införa statsbidrag för batterier till hörapparater.

Utskottet

Statsbidragsreglerna i huvuddrag.
De nuvarande principerna för statsbidrag till hjälpmedel till handikappade
antogs av riksdagen år 1968. Statsbidrag utgår till sjukvårdshuvudmännen och
vissa institutioner med hela kostnaden för bl. a. ortopediska hjälpmedel,
rullstolar, elektriska hjärtstimulatorer, talapparater, hörapparater och
hjälpmedel för den dagliga livsföringen. Bidragsbestämmelserna återfinns i
kungörelsen om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Med stöd av
denna kungörelse har socialstyrelsen utfärdat tillämpningsföreskrifter. I en
av styrelsen upprättad hjälpmedelsförteckning upptas de hjälpmedel som berättigar
till statsbidrag. Ordinationsrätt tillkommer som regel läkare vid
lasarettsklinik och, beträffande de flesta hjälpmedel för den dagliga
livsföringen, en eller flera av följande befattningshavare, nämligen
tjänsteläkare, distriktssköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. I fråga om
särskilt kostsamma hjälpmedel har Kungl. Maj:t meddelat särskilda bestämmelser,
för vilka lämnas en redogörelse nedan.

Reparation av hjälpmedel. Batterier till hörapparater.
Statsbidrag till reparation av hjälpmedel utgår endast beträffande vissa
ortopediska hjälpmedel, rullstol, invalidvagn eller liknande transportmedel
samt beträffande bandspelare för synskadade. Bidrag utgår inte till batterier
till hörapparat.

I motionen 1971:732 hemställs om en utredning som syftar till
alt kostnadskrävande reparationer av hörapparater skall bestridas av statsmedel.

Reparation av en skadad hörapparat är ofta kostsam. För
hörselskadade med begränsade ekonomiska tillgångar kan reparationskostnaden
därför bli betungande. Enligt utskottets mening är det motiverat att en
utredning kommer till stånd om möjligheten att utvidga statsbidragsrätten till
att avse även reparation av hörapparater. Vid denna bedömning beaktar
utskottet också att det, som motionärerna framhåller, torde förekomma att en ny
hörapparat utlämnas i stället för att den söndriga apparaten repareras.
Eftersom statsbidrag utgår i ett sådant fall kan följden av de nuvarande
reglerna bli att det allmänna drabbas av onödigt höga kostnader. Det är
uppenbart att kostnaderna kan bli höga

s. 40 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:5 40

även
för reparationer av andra hjälpmedel än hörapparater och de ovan uppräknade,
för vilka statsbidrag till reparationskostnaden redan utgår. Det är också
uppenbart att det efter hand som forsknings- och utvecklingsarbetet på området
fortskrider tillkommer allt fler komplicerade och därmed ofta från
reparationssynpunkt dyrbara hjälpmedel. Med hänsyn till det anförda bör den av
utskottet förordade utredningen inte begränsas till att avse hörapparater utan
bör omfatta hela hjälpmedelsområdet. Under utredningsarbetet bör övervägas om
reparationsrätten skall begränsas till mera kostsamma reparationer. Utskottet
vill här tillägga att det framstår som angeläget att en väl utbyggd reparationsservice
för hjälpmedel kommer till stånd; vid 1968 års reform på handikappområdet
uttalade föredragande departementschefen att det var en uppgift för
handikappinstitutet att med sjukvårdshuvudmännen ta upp frågan om sådan
service.

I motionen 1971: 783 yrkas att riksdagen skall
anhålla om utredning av möjligheten att införa statsbidrag för batterier till
hörapparater.

Kostnaden
för batterier kan för den enskilde hörselskadade uppgå till ganska betydande
belopp årligen. Detta kan, som framhålls i motionen, vara ägnat att medföra
att vissa hörselskadade inte använder sina hörapparater i den utsträckning som
behövs. Mot denna bakgmnd biträder utskottet förslaget i motionen om en
utredning av frågan om statsbidrag till batterier till hörapparater. Med
hänsyn till det stora antal personer som har hörapparat är det angeläget att
inte minst de administrativa problemen närmare klarläggs.

Hjälpmedelsförteckningen.
I motionen 1971:133 yrkas bl. a. att riksdagen skall hemställa att
hjälpmedelsförteckningen vidgas till att omfatta alla hjälpmedel som är
nödvändiga på grund av handikapp eller sjukdom.

Hjälpmedelsförteckningen
har utformats på grundval av de principer som riksdagen antog år 1968.
Förteckningen har reviderats med giltighet från och med den 1 december 1969.

1
Itskottet vill starkt understryka betydelsen av att hjälpmedelsförteckningen
kontinuerligt blir föremål för en systematisk översyn och komplettering så att
nya och bättre hjälpmedel som framkommer och blir utprovade utan dröjsmål förs
upp på förteckningen. Det kan också finnas skäl att i vissa fall ompröva
huruvida hjälpmedel, som redan nu finns men som inte uppförts pä förteckningen,
bör tas upp på denna. Med hänsyn till vad utskottet inhämtat finns det
anledning räkna med att socialstyrelsen liksom hittills kommer att i samråd med
handikappinstitutet följa utvecklingen på hjälpmedelsområdet och när det
gäller de i motionen berörda frågorna kommer att vidta de åtgärder som ter sig
befogade. Med hänsyn härtill är enligt utskottets mening någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionsyrkandet inte erforderlig. Utskottet avstyrker
därför yrkandet i motionen 1971: 133 i denna del.

s. 41 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 41

Särskilt kostsamma hjälpmedel. Inledningsvis har angivits
att Kungl. Maj:t meddelat särskilda bestämmelser i fråga om statsbidrag till
särskilt kostsamma hjälpmedel. Kungl. Maj:t har med stöd härav föreskrivit att
socialstyrelsen skall inhämta Kungl. Maj:ts tillstånd att på
hjälpmedelsförteckningen få uppföra hjälpmedel som kostar mer än 5 000 kr.
Efter tillstånd av Kungl. Maj:t har socialstyrelsen på förteckningen fört upp
vissa typer av eldrivna rullstolar, elektrisk skrivmaskin med s. k.
possumaggregat samt tippsäng av viss tillverkning. Beslut av socialstyrelsen,
varigenom statsbidrag till de här aktuella hjälpmedlen beviljats, skall
underställas Kungl. Maj:t.

Är
1969 tillkallades efter Kungl. Maj:ts bemyndigande en arbetsgrupp -
hjälpmedelsgmppen - med uppdrag att utreda frågan om ökat statligt inflytande över
prisbildningen och upphandlingen i fråga om hjälpmedel för handikappade samt
lägga fram förslag till de åtgärder som föranleds av utredningen. Även formerna
för bidragsförfarandet skall prövas av arbetsgruppen.

Departementsutredningen har. i en i slutet av förra
året framlagd promemoria (nr 126) föreslagit att underställningen hos Kungl.
Maj:t av socialstyrelsens beslut i ärenden beträffande statsbidrag till sådana
hjälpmedel för handikappade, vilka finns uppförda på hjälpmedelsförteckningen
och där kostnaden för hjälpmedlet överstiger 5 000 kr., skall upphöra.

I
två motioner tas frågan upp om innehållet i reglerna om statsbidrag till de
kostsamma hjälpmedlen. I motionen 1971: 133 yrkas sålunda att statsbidrag skall
kunna utgå utan särskild prövning till hjälpmedel som kostar högst 10 000 kr.
och att prövningen för dyrare hjälpmedel skall decentraliseras till ett
länsorgan. Vidare yrkas att prövningsförfarandet vid behov av hjälpmedel skall
förenklas. I den andra motionen, 1971: 747, hemställs att riksdagen skall
reservera 10 % av det föreslagna anslaget till täckande av kostnader för
dyrbara tekniska hjälpmedel för att därigenom göra det möjligt för
ordinationsberättigade läkare att skriva ut dyrbara tekniska hjälpmedel för
klinisk prövning. Motionärerna menar att prövningen bör ske under så lång tid
att läkaren får möjlighet att bedöma utfallet och att, om det slutliga beslutet
innebär att läkarordinationen följs, patienten över huvud inte skall behöva
lämna hjälpmedlet från sig, sedan patienten erhållit det i samband med den
kliniska prövningen.

Ett
av de skäl som åberopats för en decentralisering av beslutanderätten
beträffande de kostsamma hjälpmedlen är att man därigenom skulle uppnå en
förkortning av den tid som nu åtgår för behandling av bidragsärendena och som
ansetts vara orimligt lång. I anledning av sistnämnda påstående har utskottet
inhämtat bl. a. följande upplysningar rörande handläggningstiden hos
socialstyrelsen och hos Kungl. Maj:t. Det helt överviigande antalet
ansökningar avser elektriska rullstolar.

s. 42 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 42

År
1970 inkom tUl socialstyrelsen 92 sådana ansökningar som avgjordes under året.
Socialstyrelsen avgjorde av dessa ärenden 27 inom en månad, 56 inom två månader
och 78 inom tre månader. Endast ett ärende tog mer än sex månader att
handlägga. Hos Kungl. Maj:t var handläggningstiden i genomsnitt cirka tre
veckor.

Den sålunda lämnade redogörelsen ger enligt
utskottets mening inte fog för påstående om att långa handläggningstider hos
socialstyrelsen eller Kungl. Maj:t skulle fördröja ärendena. Det finns därför
inte belägg för att det finns någon mera påtaglig anledning att decentralisera
handläggningen av ärendena i syfte att förkorta behandlingstiden för dessa.
Utskottet anser det likväl angeläget att alla möjligheter utnyttjas för att
ytterligare förkorta nämnda tid för de personer som har behov av att få
tillgång till de kostsamma hjälpmedlen. De i motionen 1971:133 framförda
förslagen om förenkling av prövningsförfarandet och om en höjning av beloppet
för hjälpmedel som kan utlämnas utan särskild prövning avser att tillgodose
detta syfte. Med hänsyn till hjälpmedelsgruppens uppgift att se över formerna
för bidragsförfarandet och till departementsutredningens ovan redovisade förslag
är det emellertid inte erforderligt med något utskottets initiativ i anledning
av de nämnda motionsförslagen. Motionen får med hänvisning till det anförda
anses besvarad i ifrågavarande delar.

Enligt
utskottets mening skulle ett genomförande av det i motionen 1971:747 framförda
förslaget vara liktydigt med att helt överföra beslutanderätten för de särskilt
kostsamma hjälpmedlen till den ordinerande läkaren. Det torde nämligen i
praktiken knappast komma i fråga att ta ifrån en handikappad ett hjälpmedel som
denne erhållit för klinisk prövning. Då det gäller detta motionsförslag och
förslaget i motionen 1971: 133 om decentralisering till ett länsorgan finns det
skäl framhålla att socialstyrelsens bedömning av förevarande ärenden innefattar
en allsidig prövning av vilket hjälpmedel som är lämpligast för den
handikappade och att därvid beaktas både den medicinska och sociala situationen
för den handikappade. För bedömningen krävs ingående kännedom om de olika
hjälpmedlens funktion. Mot denna bakgmnd finns det vägande skäl för att
avvakta hjälpmedelsgmppens förslag innan ställning tas till frågan om sådana
förändringar som yrkas i motionerna. Motionen 1971:747 samt motionen 1971:133 i
förevarande del avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av motionen 1971:732 hos
Kungl. Maj:t hemställer om utredning av frågan om vidgade möjligheter till
statsbidrag för reparation av hjälpmedel för handikappade,

2. att riksdagen med bifall till motionen 1971:783 hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning av frågan om statsbidrag för batte-

s. 43 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 43

rier till hörapparater,

3.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 133, såvitt avser vidgning av hjälpmedelsförteckningen,

4.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 133, såvitt avser förenkling av prövningsförfarandet
beträffande hjälpmedel för handikappade, kostnadsgränsen för kostsamma
hjälpmedel och decentralisering av prövningsrätten beträffande sådana
hjälpmedel,

5.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 747,

6.
att riksdagen
till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.

41. Kostnader för viss utbildning av handikappade. Bidrag
till anord

nande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet till

styrker Kungl. Maj:ts under punkterna K 5 och K 8 (s. 195-199) fram

lagda förslag och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Kostnader för viss
utbildning av handikappade ett förslags

anslag av 5 400 000 kr.,

2. till Bidrag till anordnande av
vissa institutioner för psykiskt

utvecklingsstörda ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

42. Bidrag till driften av särskolor m. m. Kungl. Maj:t
har under

punkten K 9 (s. 199-200) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften

av särskolor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av

75 000 000 kr.

Motion

I motionen 1971:757 av herr Larsson
i Öskevik m.fl. hemställs att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om utarbetande av ändrade bestämmelser om statsbidrag till omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda, syftande till att statsbidrag skall utgå
till avlönande av talpedagog, särskolchef, vårdchef, biträdande sådana
befattningshavare, kurator, psykolog och biträdande psykolog, föreståndare och
biträdande föreståndare för olika inrättningar samt arbetsterapeut.

Utskottet

Statsbidrag utgår med 95 % av
lönekostnaderna för rektorer och lärare vid särskolan. I motionen 1971:757
yrkas att bidragsreglerna skall omarbetas i syfte att statsbidrag skall utgå
till även andra personalkategorier än de nämnda. Efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande hai' i slutet av förra året tillsatts en arbetsgmpp med uppdrag
att se över reglerna om statsbidrag till särskoleverksamheten. I arbetsgruppen
ingav företrädare för socialdepartementet, skolöverstyrelsen och Landstingsför-

s. 44 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:5 44

bundet. I avvaktan på resultatet av gmppens arbete är
utskottet inte berett att förorda någon ändring av reglerna för
statsbidragsgivningen. Utskottet avstyrker därför motionen 1971: 757, Utskottet
hemställer

1.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 757,

2.
att riksdagen
till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 75 000 000 kr.

43. Bidrag till De handikappades riksförbund m. fl.
anslag. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna K 10-K 12 (s. 200-203) fram

lagda förslag och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Bidrag
till De handikappades riksförbund ett anslag av 500 000 kr.,

2.
till Bidrag
till Hörselfrämjandets riksförbund ett anslag av 530 000 kr.,

3.
till Bidrag
till De blindas förening ett anslag av 2 500 000 kr,

44, Bidrag till Sveriges dövas riksförbund. Kungl, Maj:t
har under

punkten K 13 (s, 203) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges

dövas riksförbund för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 115 000

kr.

Motion

I motionen 1971:792 av herr
Åkerlind hemställs att riksdagen föi-budgetåret 1971/72 under punkt K 13.
Bidrag till Sveriges dövas rik.s-förbund, i bilaga 7 till
statsverkspropositionen måtte besluta anslå 319 000 kr.

Utskottet

1 motionen 1971: 792 yrkas en
höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till Sveriges dövas
riksförbund från 115 000 kr. till 319 000 kr.

Utskottet vill framhålla att statsbidraget till förbundet
ökats väsentligt under senare år. TiU förbundet har utgått, under budgetåret
1966/67 15 000 kr och under de tre följande budgetåren 25 000 kr. årligen samt
under innevarande budgetår 100 000 kr. För nästa budgetär föreslår Kungl, Maj:t
en ökning med 15 000 kr. Med hänsyn till det anförda och med beaktande bl, a,
av de betydande insatser som görs av i främsta rummet landstingen för att
stödja de hörselskadade biträder utskottet Kungl, Maj:ts förslag. Motionen
1971:792 avstyrks således.

Utskottet
hemställer

att
riksdagen med bifall till Kungl, Maj:ts förslag och med avslag

s. 45 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 45

på
motionen 1971: 792 till Bidrag till Sveriges dövas riksförbund för budgetåret
1971/72 anvisar ett anslag av 115 000 kr.

45.
Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser.

Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkten K 14 (s. 203-204) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för
befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 1 785 000 kr.

Arbetarskydd
m. m.

46.
Arbetarskyddsstyrelsen. Yrkesinspektionen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
under punktema Ll och L2 (s. 207-211) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Arbetarskyddsstyrelsen ett förslagsanslag av
10 140 000 kr., varav 157 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Yrkesinspektionen ett förslagsanslag av 16 940
000 kr., varav I 070 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Internationell
samverkan

47.
Socialattachéer. Kungl. Maj:t har under punkten M 1 (s. 213-214) föreslagit
riksdagen att till Socialattachéer för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 825 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 351 av herr Andersson i Nybro
m.fl. hemställs att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
utredning angående placeringen av de från Sverige utsända socialattachéerna
med målsättning att placera en sådan tjänst i något östeuropeiskt land.

Utskottet

Sverige har för närvarande fyra socialattachéer som
är stationerade i Washington, London, Bryssel och Bonn. Verksamhetsområdet för
attachén i Bryssel är medlemsländerna i den europeiska ekonomiska gemenskapen.

I
motionen 1971: 351 anhålls om en utredning angående placeringen av
socialattachéema med målsättning att en av attachéerna skall vara stationerad i
ett östeuropeiskt land.

Socialattachéerna har som
huvuduppgift att förse myndigheter och

s. 46 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 46

arbetsmarknadens
parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor.
Med hänsyn till den betydelsefulla uppgift som sålunda åvilar socialattachéerna
talar skäl för en ökning av antalet socialattachéer efter hand som resurserna
medger. Frågan om placering och verksamhetsområde får därvid avgöras från fall
till fall.

Utskottet
kan inte tillstyrka att någon ändring vidtages beträffande de nuvarande
stationeringsortema för socialattachéerna. Motionen 1971: 351 avstyrkes
således.

Utskottet hemställer

1, att riksdagen
avslår motionen 1971: 351,

2. att riksdagen till Socialattachéer för
budgetåret 1971/72 anvisar

ett förslagsanslag av 825 000 kr.

48.
Internationellt socialpolitiskt samarbete m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna M 2-M 5 (s. 214-217) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Interrmtionellt socialpolitiskt samarbete ett
förslagsanslag av 3 025 000 kr.,

2. till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m.
m. ett förslagsanslag av 4 975 000 kr.,

3. till Vissa internationella resor ett
reservationsanslag av 75 000 kr.,

4. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett
reservationsanslag av 250 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens
allmänna fastighetsfond

49.
Utbyggande av karolinska sjukhuset m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts under punkterna 11:9-11: 11 (s. -218-244) fram lagda förslag och
hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett
investeringsanslag av

7 500 000 kr.,

2. till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
ett investeringsanslag av 13 000 000 kr.,

3. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom
socialdepartementets verksamhetsområde ett investeringsanslag av 10 480 000 kr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:5 47

Statens
utlåningsfonder

50.
Statens bosättningslånefond. Kungl. Maj:t har under punkten IV: 3 (s. 245-246) föreslagit riksdagen att till Statens
bosättningslånefond för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 20
000 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 133 av herr Hamrin m.fl. föresläs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen mätte besluta att utvidga lånerätten för
statliga bosättningslån till att omfatta även ensamstående handikappade.

Utskottet

Frän statens bosättningslånefond lämnas bosättningslån
till trolovade eller äkta makar, ensamstående föräldrar samt till personer som
stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden,

I
motionen 1971: 133 yrkas att lånerätten skall utvidgas till att omfatta även
ensamstående handikappade.

Ungdomsbostadsutredningen
har i sitt betänkande Ungdom-Bostad (SOU 1970: 43) tagit upp frågan om sådan
ändring av reglerna för bosättningslån att lån skall kunna utgå även tUl
ensamstående utan barn. .

I
slutet av förra året har Kungl. Maj:t överlämnat utredningens betänkande i de
delar detta berör reglerna för statliga bosättningslån jämte remissyttrande
till familjepolitiska kommittén för prövning i anslutning till den översyn av
reglerna för bosättningslän, som kommittén fått i uppdrag att verkställa. Dä
således frågan om bosättningslån för alla ensamstående kommer att bli föremål
för närmare överväganden föranleder motionen 1971: 133 i denna del inte någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 133, såvitt här
är i fråga,

2. att riksdagen till Statens
bosättningslånefond för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av
20 000 000 kr.

Fonden
för låneunderstöd

51.
Lån till anordnande av barnstugor m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts under punkterna V: 1-V: 4 (s. 247-250) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Lån till anordnande av barnstugor ett investeringsanslag
av 35 000 000 kr.,

2. till Lån till byggande av sjukhem ett
investeringsanslag av 35 000 000 kr.,

3. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkohol-

s. 48 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 48

missbrukare
m. m. ett investeringsanslag av 3 000 000 kr., 4. till Lån till utländska
läkare för viss efterutbildning ett investeringsanslag av 1 000 kr.

UPPSKJUTNA
FRÅGOR

Utskottet kommer senare under sessionen att yttra
sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen

E 10 Statens institut
för folkhälsan

G 8 Bidrag till
kommunala undervisningssjukhus

K 6 Bidrag till
vanföreanstalter m. m.

K 7 Bidrag till
Eugeniahemmet

L
3 Arbetsmedicinska institutet vilket utskottet här anmäler.

Stockholm
den 16 mars 1971

På socialutskottets vägnar

GÖRAN KARLSSON

Vid
ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i
Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp). Dahlberg (s), Carlshamre (m),
fm Skantz (s), herrar Larsson i öskevik (c), Persson i Stockholm (s), Hyltander
(fp), fru Sigurdsen (s), herrar Åkerlind (m), Johnsson i Blentarp (s). Andreasson
(c) och fru Marklund (vpk).

Vid behandlingen av punktema 413 har herr Romanus
(fp) ersatt herr Hyltander (fp) och vid behandlingen av punktema 14-51 har herr
Nisser (m) ersatt herr Carlshamre (m).

Reservationer

Vid
4. Allmänna barnbidrag

1. beträffande en plan för barnstödets utbyggnad av
herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Andreasson
(c) och Romanus (fp) som anser

dels
att det avsnitt på s. 6 i utskottets betänkande som börjar med orden »Vad
därefter gäller» och slutar med orden »för bamstödets utbyggnad» bort ha
följande lydelse:

»Som framgår av det
tidigare anförda har familjepoUtiska kommittén

s. 49 Kontrollera mot PDF

SoU
1971: 5 49

att behandla vissa familjepoUtiska stödåtgärder åt
bamfamiljer. TiU huvuduppgifterna hör bl. a. att pröva effektiviteten av olika
stödformer. En utgångspunkt för kommitténs arbete är dock, att de allmänna barnbidragen
alltjämt skall bilda stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna. Jämsides
med familjepolitiska kommittén arbetar även andra utredningar med uppgifter,
som har särskild betydelse för barnfamiljerna. Bl. a. kan nämnas
servicekommittén och 1968 års barnstugeutredning.

Utskottet viU understryka det i motionen 1971: 185
uttalade behovet av en plan för barnstödets fortsatta utbyggnad. Det är angeläget
inte minst med hänsyn till de krav på ökade ekonomiska resurser, som med
nödvändighet måste följa med en utbyggnad av det familjepolitiska stödet.
Utbyggnaden bör ske i den takt resurserna medger.

I riksdagen har redan i tidigare sammanhang framhåUits,
att barnbidragen bör betraktas som ett centralt inslag i familjepolitiken även
i framtiden. Höjningar av bambidraget måste därför ingå i det framtida
reformprogrammet. En utbyggnad av det särskilda stödet tUl familjer med små
inkomster bör också ske. Ett särskilt vårdnadsbidrag måste införas. Vidare
måste frågan om värde- och standardbeständighet för de familjepolitiska
förmånerna lösas. Någon form av indexreglering bör alltså ingå i planen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
bifall till motionen 1971: 185 om en samlad plan för barnstödets utbyggnad.»

dels att
utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till
motionen 1971: 185 hos Kungl. Maj:l anhåller om en samlad plan för bamstödets
utbyggnad.

2. beträffande indexreglering av
barnbidragen av fm Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s, 6 i utskottets betänkande som
börjar med orden »Frågan om värde-» och slutar med orden »bambidragen frän
halvårsskiftet» bort ha följande lydelse:

»Frågan om viirde- och standardbeständighet av de
familjepolitiska förmånerna kommer att tas upp till behandling av
familjepolitiska kommittén. Med tanke på att barnbidragen alltjämt anses böra
utgöra stommen i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna anser utskottet det
angeläget att denna fråga avgörs utan avvaktan på familjepolitiska kommitténs
resultat. Eftersom det är av yttersta vikt för bamfamiljerna att barnbidragen
inte ånyo urholkas bör bidragen indexregleras. Utskottet tillstyrker därför yrkandet
i motionen 1971: 360 om indexreglering av barnbidragen. Förslag om erforderliga
lagändringar bör snarast föreläggas riksdagen så att indexregleringen kan ske
senast vid kommande årsskifte,»

dels att
utskottet under 2 bort hemställa

4 Riksdagen 1971. 12 saml. Nr 5

s. 50 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:
5 50

att riksdagen i anledning av
motionen 1971: 360 hos Kungl, Majii hemställer om förslag till indexreglering
av de allmänna barnbidragen.

Vid 6. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.

3, beträffande finansieringen av
kommunala bostadstillägg för barn

familjer av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre

(m), Larsson i Öskevik (c). Åkerlind (m). Andreasson (c) och Romanus

(fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 11 i utskottets betänkande som
börjar med orden »Statsbidrag utgår tiU» och slutar med orden »därför motionen
1971: 758» bort ha följande lydelse:

»Då det gäller att omfördela ekonomiska resurser med hjälp
av statsfinansierade bidrag måste utgångspunkten vara att transfereringarna
skall ske över statsbudgeten. Tunga skäl måste finnas för att undantag skall
göras från denna huvudregel. Några sädana skäl föreligger inte beträffande de
kommunala bostadistillägg till barnfamiljer, för vilka statsbidrag nu utgår. Även
detta stöd till bamfamiljema bör därför vara en statens angelägenhet och
finansieras av staten.

Vad
utskottet anfört bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.»

dels att
utskottet under 2 bort hemstäUa

att utskottet i anledning av
motionen 1971:758 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

4. beträffande inverkan av
förmögenhet vid beräkning av bostadstill-

lägg av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre (m),

Larsson i Öskevik (c). Åkerlind (m), Andreasson (c) och Romanus (fp)

som anser

dels att det avsnitt på s. 10 i utskottets betänkande som
börjar med orden »Mot bakgrund av» och slutar med orden »1971: 770 och 1971:
787» bort ha följande lydelse:

»Som anförs i motionen 1971:787 kan i många fall den
förmögenhet, som en barnfamilj har, vara bunden i en rörelse eller på annat
sätt vilket gör att förmögenheten inte kan göras tillgänglig för familjens
konsumtion. Utskottet anser det därför motiverat att i sådana fall det bundna
kapitalet reduceras vid beräkning av vilket förmögenhetsbelopp som skall läggas
till grund för fastställandet av bostadstillägg. Det är också, i enlighet med
vad som anförs i motionen 1971:770, motiverat att ökningsfaktorn, som nu är 20
%, sänks. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande ökningsfaktor vid
bestämmande av hustmtillägg Och kommunala bostadstillägg för pensionärer för
närvarande är 10 %.

Vad
utskottet anfört bör bringas tiU Kungl. Maj:ts kännedom.»

s. 51 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 51

dels
att utskottet under 3 bort hemstäUa

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 770 och
motionen 1971:787 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om inverkan
av förmögenhet vid beräkningen av bostadstillägg för barnfamUjer.

Vid
11. Bidrag till driften av barnstugor

5. beträffande frågan om frivillig eller
obligatorisk förskola av herrar

Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c). Andreasson

(c) och Romanus (fp) som anser

dels
att det avsnitt på s. 18 i utskottets betänkande som börjar med orden »1968 års
bamstugeutredning» och slutar med orden »således av utskottet» bort ha följande
lydelse:

»En
tidig inbördes kontakt mellan barn i den gemenskap som förskolan utgör är
motiverad bl. a. av angelägna sociala behov. Som framhålls i direktiven till
1968 års bamstugeutredning har skilda undersökningar visat betydelsen av ett
tidigt deltagande i organiserad gmpp-verksamhet, bl. a. för att underlätta
övergången till skolsituationen. Barn som kommer från en stimulansfattig miljö
är ofta handikappade i jämförelse med barn som växt upp i en emotionellt och
kultureUt mera stimulerande miljö. Vistelse i förskola är därför av särskild
betydelse för de förstnänmda barnen. Barnstugeutredningen skall enligt
utredningsdirektiven bl. a. pröva formerna för och omfattningen av en förskoleverksamhet
som på sikt kan komma alla barn till del under en tid närmast före inträdet i
grundskolan. För att tvekan ej skall råda om att utredningens arbete i denna
del skall inriktas på frågan om möjligheterna att införa en allmän
obligatorisk förskola bör tilläggsdirektiv meddelas för utredningens arbete.
Dessa direktiv bör även innefatta uppdrag att belysa övriga i motionerna
angivna frågestäUningar beträffande förskolan och då framför allt frågan om
förskolans inordnande i skolväsendet. Utskottet anser att riksdagen i anledning
av motionen 1971: 741 hos Kungl. Maj:t bör hemställa om tUläggsdirektiv till
barnstugeutredningen av den innebörd utskottet angivit. Detta ställningstagande
innebär att utskottet avstyrker motionerna 1971: 479 och 1971: 863.»

dels att utskottet under 2
bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1971:741 hos
Kungl. Maj:t begär att tilläggsdirektiv ges till 1968 års barnstugeutredning i
enlighet med vad utskottet anfört.

6. beträffande statsbidragsbestämmelserna i fråga
om driften av

barnstugor av herrar Hamrin (fp) och Romanus (fp) som anser

dels
att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 17 med

s. 52 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 52

orden
»I den män» och slutar på s. 18 med orden »i denna del» bort ha följande
lydelse:

»Som
framhålles i motionen har under senare år en avsevärd ökning av kommunemas
kostnader för driften av barnstugor inträtt. Även kostnaden per plats har ökat
kraftigt. Av undersökningar, som bl. a. redovisas i en av LO utgiven skrift,
framgår att barnstugorna från statens synpunkt är betydligt fördelaktigare i
ekonomiskt avseende än från kommunernas.

Utskottet
finner det liksom motionärerna angeläget att förslag snarast framlägges om
sådan ändring av reglerna för statsbidrag till driften av barnstugor, att ökat
stöd ges åt kommunema. Därvid bör, som moiio närerna framhåller, säskild hänsyn
tas till de kommuner som i förhållande till sitt skatteunderlag har speciellt
stort behov av barntillsynsplal-ser,»

dels att utskottet under 4
bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971:780 hos
Kungl, Maj:t hemställer att förslag snarast framläggs till sådan ändring av
reglerna för bidrag till driften av barnstugor att ökat stöd ges åt kommunema,
särskilt dem som ,i förhållande till sitt skatteunderlag har speciellt stort
behov av barntillsynsplatser,

7. beträffande statsbidragsbestämmelserna i fråga
om driften av barn-stugor av fru Marklund (vpk) som anser

dels
att det avsnitt på s, 17 i utskottets betänkande som börjar med orden »Effekten
av den» och slutar med orden »avstyrker motionen 1971: 358» bort ha följande
lydelse:

»Behovet
av en utökad barntiUsyiisverksamhet är väl dokumenterat. Lika kända är svårigheterna
att överaUt i landet få till stånd bamstugeplatser som motsvarar behovet. Ofta
är kostnadsskälen de avgörande. Trots att det statliga driftbidraget höjts, har
kommunerna fortfarande de största finansiella bördoma. Detta försvårar en snabb
utbyggnad av verksamheten, och en ytterligare ökning av statsbidraget är därför
ett rimligt krav, i synnerhet som det råder samstämmighet om att utbyggandet
av daghemsverksamheten är en mycket angelägen åtgärd.

Ett
driftbidrag av den storlek som föreslagits i motionen 1971: 358 skuHe medföra
att staten kom att svara för ca 70 procent av personal-kostnadema. Det kan ur
många synpunkter anses lämpligt att göra denna anknytning till
personalkostnaderna. De utgör den dominerande utgiftsposten och ökar snabbast. Utskottet
delar motionärernas mening att en sådan åtgärd skulle undanröja finansieUa
hinder för att bygga ut denna starkt efterfrågade service åt barnfamiljema.
Utskottet tillstyrker därför motionen 1971: 358.

dels att utskottet under 5
bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl, Maj:ts förslag
och med bifall tiU motionen 1971: 358 tiU Bidrag till driften av
barnstugor

s. 53 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:
5 53

för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
280000000 kr.

8. beträffande
statsbidragsbestämmelserna i fråga om driften av barnstugor av herrar
Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c).
Åkerlind (m). Andreasson (c) och Romanus (fp) som anser

att det avsnitt pä s. 17 i utskottets betänkande som
börjar med orden »Effekten av den» och slutar med orden »avstyrker motionen
1971: 358» bort ha följande tiUägg:

»Med anledning av yrkandet i motionen viU dock utskottet
framhålla det önskvärda i att den av riksdagen år 1969 begärda utredningen
rörande kostnadsfördelningen meUan stat och kommun kommer till stånd.»

Vid 12. Bidrag till kommunala familjedaghem

9. beträffande begränsningsreglerna
för statsbidrag till kostnaden för kommunala familjedaghem av herrar Gustavsson
i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre (m), Larsson i öskevik (c), Åkerlind
(m). Andreasson (c) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 19 i utskottets betänkande som
börjar.med orden »Riksdagen har» och slutar med orden »1971: 186 och 1971: 791»
bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening finns det fog för stark kritik
mot de båda begränsningsreglerna. Ett stort antal kommuner kan på grund av kvotregeln
inte få statsbidrag tiU sin familjedaghemsverksamhet. Den stimulans till ökade
insatser på området som statsbidraget är avsett att utgöra uteblir i många av
dessa kommuner. Det kan nämligen ofta te sig betungande för kommunema att nå
upp till det antal daghernsplatser som krävs för att bidrag skaU börja utgå.
Inte heller den andra av de båda begränsningsreglerna, balansregeln, bidrar
enligt utskottets mening till en utveckling mot målet att helt tiUgodose
efterfrågan pä barntillsynsplatser. Det finns inte skäl anta att utbyggnaden
av barnsiugeverkr samheten skuUe hämmas av att kommunerna stimulerades att
ytterligare bygga ut familjedaghemsverksamheten. En sådan stimulans bör därför
ges genom ändring av statsbidragsreglerna. Utskottet anser att såväl kvotregeln som balansregeln bör slopas.
Motionerna 1971: 186 och 1971: 791 bör därför bifallas.»

dels att
utskottet under 1 bort hemstäUa

att riksdagen med bifall till
motionen 1971: 186 och motionen 1971: 791 hos Kungl. Maj:t hemställer om
slopande av de båda begränsningsreglema för statsbidrag tiU kostnaden för kommunala
familjedaghem.

s. 54 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 54

Vid
14. Socialstyrelsen

10. beträffande anvisande av medel till ett
statligt lekmiljöråd av herrar Åkerlind (m) och Nisser (m) som anser

deb
att det avsnitt på s. 20 i utskottets betänkande som börjar med orden
»Utskottet, som inte» och slutar med orden »1971:794 avstyrks således» bort ha
följande lydelse:

»Utskottet finner det inte
motiverat att inrätta ett särskilt statligt lekmiljöråd. Medel bör därför inte
beräknas för detta ändamål. Utskottet tillstyrker således motionen 1971: 794.»
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall tiU motionen 1971:794 till Socialstyrelsen för budgetåret 1971/
72 anvisar ett förslagsanslag av 32 245 000 kr.

Vid
18. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning

11. beträffande primärkommunalt ordnad social
rådgivningsverksam

het av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser

dels
att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 24 med orden »Försöksverksamhet
med familjerådgivning» och slutar på s. 25 med orden »utskottet motionen
1971:744» bort ha följande lydelse:

»Försöksverksamhet
med famUjerådgivning har pågått under lång lid. Mot denna bakgrund framstår det
självfaUet som önskvärt att riktlinjerna för en permanent organisation av
verksamheten kan faststiillas snarast möjligt. Utskottet är väl medvetet om att
familjerådgivningsverksamheten berörs av flera pågående utredningar. Utskottet
vill emellertid understryka vikten av att familjerådgivningen utan dröjsmål
blir en reguljär del av samhäUets sociala service. Förslag om permanent
organisation för familjerådgivningsverksamheten bör därför snarast möjligt
framläggas. I avvaktan härpå bör åtgärder vidtagas som stimulerar till en
ökning av försöksverksamheten. Hit hör vidgade möjligheter för primärkommunema
att engagera sig i denna.»

dels att utskottet under 1
bort hemstäUa

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 744 ger
Kungl. Maj;t till känna vad utskottet anfört.

12. beträffande försöksverksamhet med
sexualrådgivningskliniker av

herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser

dels
att det avsnitt på s. 25 i utskottets betänkande som börjar med orden
»Beträffande yrkandet i» och slutar med orden »utskottet motionen 1971: 1189»
bort ha följande lydelse:

»Som
motionärerna framhållit visar erfarenheterna från befinlliga
sexualrådgivningskliniker att dessa fyller ett angeläget behov. Lands-

s. 55 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:
5 55

tingen och de kommuner som bedriver familjerådgivning bör
därför genom anvisningar stimuleras att inrätta sådana kliniker. Skäl finnes,
som framhålles i motionen, att samordna dessa med familjerådgivningsby-råerna,
för att därmed underlätta behandlingen av sexuella problem som en del i större
samlevnadskomplex, vilket ofta är önskvärt.» dels att utskottet under 2 bort
hemstäUa

att riksdagen i anledning av
motionen 1971: 1189 ger Kungl, Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Vid 20, Bidrag till S:t Lukasstiftelsen

13, beträffande medelsanvisningen
av herrar Gustavsson i Alvesta

(c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp). Åkerlind (ra).

Andreasson (c) och Nisser (m) som anser

dels att det avsnitt på s, 26 i utskottets betänkande som
börjar med orden »Utskottet biträder Kungl, Maj;ts» och slutar med orden »och
avstyrker motionsyrkandet» bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till den omfattande rådgivnings- och
utbildningsverksamhet som bedrivs vid S:t Lukasstiftelsen samt med beaktande
av de pris-och lönestegringar som inträffat under de senaste åren biträder
utskottet motionsförslaget.*

dels att
utskottet bort hemstäUa

att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1971: 190 tiU Bidrag till S:t
Lukasstiftelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 80 000 kr.

Vid 23, Hälsovårdsupplysning

14, beträffande en parlamentarisk
utredning om sjukdomsförebyg

gande åtgärder av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson

i Öske\'ik (c) Hyltander (fp). Åkerlind (m). Andreasson (c) och Nisser

(m) som anser

dels att det avsnitt på s, 28 i utskottets betänkande som
börjar med orden »I motionen 1971:481» och slutar med orden »tiIL motionen
1971:481» bort ha följande lydelse:

»I motionen 1971: 481 föreslås en parlamentarisk utredning
om sjukdomsförebyggande åtgärder i syfte att skapa bättre förutsättningar för
en aktiv medverkan från samhäUsorgans och alla medborgares sida för att
förbättra folkhälsan. Motionärerna framhåller att det är både billigare och
effektivare att förebygga uppkomsten av ohälsa än via behandling och
rehabilitering återställa hälsan. De påpekar att samhällets politik måste i
aUt större utsträckning syfta tUl att förebygga såväl fysisk som psykisk
ohälsa. Hälsovårdsupplysningen måste ha som mål att ge ökade kunskaper på en
hol rad områden och bedrivas inom samhälls-

s. 56 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 56

funktioner
som har en nyckelställning när det gäller att nå och påverka människoma.
Utskottet ansluter sig till motionäremas bedömning beträffande betydelsen av
sjukdomsförebyggande åtgärder. För att kunna engagera de enskilda människoma
för sjukdoms- och skadeförebyggande åtgärder krävs närmare utredning av bl. a.
frågorna om hur en effektiv och långsiktig hälsoupplysning skall planeras,
organiseras, samordnas och genomföras. Utskottet tillstyrker därför bifaU till
motionen 1971: 481 om tillsättande av en parlamentarisk utredning för detta
ändamål.»

deb att utskottet under 2
bort hemställa

att riksdagen med bifaU tiU motionen 1971:481 hos
Kungl. Maj:t hemställer att en parlamentariskt sammansatt kommitté får i
uppdrag att utreda frågan om samordnade sjukdomsförebyggande åtgärder som kan
avlasta sjukvård och socialvård.

15. beträffande medelsanvisningen av herrar
Åkerlind (m) och Nisser

(m) som anser

dels
att det avsnitt på s. 28 i utskottets betänkande som börjar med orden »Ökade
Insatser för» och slutar med orden »Motionen avstyrks därför» bort ha följande
lydelse:

»Ökade
insatser för hälsovårdsupplysning som ett led i den förebyggande hälso- och
sjukvården är enligt utskottets mening angelägna. Socialstyrelsen har
föreslagit en medelsanvisning under anslaget av 5 990 000 kr. medan Kungl.
Maj:t förordat ett anslag av 3 000 000 kr. I motionen 1971: 781 hemställs om en
höjning av anslaget tiU 4 000 000 kr. En beskäming av socialstyrelsens förslag
tiU det av Kungl. Maj:t förordade beloppet innebär att åtskilliga angelägna
upplysningsåtgärder inte kan genomföras. Utskottet viU särskUt framhålla upplysningsbehovet
om skadeverkningar genom bruk av tobak, alkohol och narkotika. Mot bakgrand bl.
a. av det utomordentligt stora behov av kvalificerad information som finns -
inte minst bland barn och ungdom - tillstyrker utskottet förslaget i motionen 1971:781
om en medelsanvisning av 4 000 000 kr.»

deb att utskottet under 4
bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall tiU motionen 1971:781 tiU Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

Vid
28. Vidareutbildning av läkare

16. beträffande läkartillgången vid
sjukvårdsinrättningarna av herrar

Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Hyltander

(fp) och Andreasson (c) som anser

dels
att det avsnitt på s. 31 i utskottets betänkande som börjar med orden
»Läkartjänstutredningen behandlar bl. a.» och slutar med orden

s. 57 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 57

»till
motionen 1971: 184» bort ha följande lydelse:

»Det är enligt utskottets
mening ur såväl patienternas som sjukvårds-huxoidmännens synvinkel angeläget
att den nya ordningen för vidareutbildning av läkare inte leder till att
antalet väl utbildade underordnade läkare vid landsortssjukhusen alltför
starkt reduceras och att dessa läkare ersätts med praktiskt oerfama
nyexaminerade läkare. För-utsättningama för sjukhushuvudmännen att tUl andra
tjänster än för överläkare och biträdande överläkare kunna knyta kvalificerade
läkare bör därför beaktas. Utskottet biträder kravet på att läkartjänstutredningen
får i uppdrag att snarast utreda och lägga fram förslag om hur behovet av
läkartjänster av nämnda slag skall tiUgodoses. Utskottet tUl-styrker således
bifaU tiU motionen 1971: 184.» dels att utskottet under I bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 184
hos Kungl. Maj:l hemstäUer att socialstyrelsen får i uppdrag att genom
läkartjänstutredningens försorg snarast utreda och lägga fram förslag om
tiUgodoseende av behovet av kompetent läkarpersonal vid sjukvårdsinrättningarna.

Vid
37. Bidrag till Länkrörelsen m. m.

17. beträffande kretsen av bidragsberättigade
organisationer av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser

dels
att det avsnitt på s, 36 i utskottets betänkande som börjar med orden
»Utskottet delar motionärernas» och slutar med orden »till motionen 1971: 356»
bort ha följande lydelse:

»Utskottet
delar motionärernas mening att många andra organisationer än de som nu
erhåller stöd frän anslaget utför insatser som är av betydelse för de socialt
handikappade. Det har i praktiken visat sig att dessa organisationer med
reUgiös eller annan ideell inriktning nått goda resultat i sitt
rehabiliteringsarbete. De arbetar nu under mycket svåra ekonomiska
förhållanden. Medel från detta anslag utgår för närvarande till Länkrörelsen,
RFHL och en del andra organisationer för stöd och hjälp till
läkemedelsmissbrukare. Vi anser, att detta är mycket värdefullt. Men med tanke
på att även andra organisationer utför liknande arbete med goda resultat, bör
medel från detta anslag utgå även till dessa, för den del av deras arbete, som
består av gemenskapsfrämjande gmppverksamhet för socialt handikappade, främst
alkohol- och 1 äkemedelsmissbmkare.

Anslaget
bör enligt utskottets mening utgå med det i motionen yrkade beloppet 2 900 000
kr., varav 600 000 kr. beräknats för religiösa eller andra ideella
organisationers verksamhet av nyss nämnda art. Dessa medel bör förvaltas av
socialstyrelsen, som efter ansökan skall kunna fördela dem till berörda
organisationer. Bedömningen bör vara sådan

s. 58 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:
5 58

att även nya metoder för dylik verksamhet uppmuntras.
Anslagets rubrik bör härvid ändras tUl 'Bidrag till Länkrörelsen och andra
frivilliga ideella organisationer'.»

dels att
utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag och med bifaU tiU motionen 1971: 356

a)
tiU Bidrag till
Länkrörelsen och andra frivilliga organisationer för budgetåret 1971/72 anvisar
ett anslag av 2 900 000 kr.,

b) ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört.

Vid 40. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade

18. beträffande
hjälpmedelsförteckningen av herrar Hamrin (fp) och

Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 40 i utskottets betänkande som
börjar med orden »Utskottet vill starkt» och slutar med orden »i denna del»
bort ha följande lydelse:

»Utskottet
vill starkt understryka vikten av att hjälpmedelsförteckningen ges en sådan
utformning att den omfattar alla de hjälpmedel, som är nödvändiga för
handikappade och sjuka. Trots att förteckningen under hand kompletterats
omfattar den ännu inte vissa för olika gmpper handikappade väsentliga
hjälpmedel. Rätten att kostnadsfritt erhålla hjälpmedel på gmnd av handikapp
bör därför utvidgas till att omfatta alla handikappgrupper, dvs. alla som har
behov av hjälpmedel på grand av handikapp eller sjukdom, Hjäipmedelsbegreppet
bör härvid ges en vid tolkning. Utskottet tillstyrker alltså motion 1971: 133 i
denna del,» dels att utskottet under 3 borde hemställa

att riksdagen med bifaU till
motionen 1971: 133, såvitt avser vidgning av hjälpmedelsförteckningen, hos
Kungl, Maj:t hemställer att hjälpmedelsförteckningen vidgas till att omfatta
alla hjälpmedel, som är nödvändiga på grund av handikapp och sjukdom,

19, beträffande prövningen av
frågan om statsbidrag till särskilt kost

samma hjälpmedel, m. m. av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som

anser

dels att det avsnitt på s, 42 i utskottets betänkande som
börjar med orden »Den sålunda lämnade» och slutar med orden »del avstyrks
därför» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening skulle en decentraliserad
behandling kunna förkorta den totala handläggningstiden, vilket är
betydelsefullt för den som väntar på ett hjälpmedel. Det är angeläget, att alla
möjligheter uttnyttjas för att ytterligare förkorta väntetiden för de personer,
som har behov av de kostsamma hjälpmedlen. Detta kan ske bl. a. genom

s. 59 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:
5 59

att som föreslagits i motionen 1971: 133 beloppet för
hjälpmedel, som kan utlämnas utan särskild prövning, höjs från 5 000 kr. tUl 10
000 kr. Även andra förenklingar, som innebär tidsvinst i handläggningen, bör
övervägas. I enlighet med det anförda tiUstyrker utskottet motionen 1971: 133 i
dessa delar.

Enligt utskottets mening skuUe ett genomförande av det i
motionen 1971:747 framförda förslaget vara liktydigt med att helt överföra
beslutanderätten för de särskUt kostsamma hjälpmedlen till den ordinerande
läkaren. Det torde nämligen i praktiken knappast komma i fråga att ta ifrån en
handikappad ett hjälpmedel som denne erhållit för klinisk prövning.

Då det gäller förslaget i motion 1971: 133 om en
decentralisering av prövningsförfarandet, finner utskottet att betydande
fördelar i tids-och servicehänseende härigenom kan vinnas. Det torde ej kunna
hävdas att bedömningen och prövningen av vilket hjälpmedel som är lämpligast
för den handikappade är av den svårighetsgraden, att stäUnings-tagandet inte
med fördel kan göras av regionala organ. Utskottet tillstyrker därför yrkandet
i motionen 1971: 133 såvitt avser delegation av prövningsrätten beträffande
kostsamma hjälpmedel till ett länsorgan. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att anvisa lämpligt regionalt organ för detta ändamål, t. ex. det av
handikapputredningen föreslagna länshandikapprådet. Som en följd av detta
ställningstagande avstyrks motionen 1971: 747.

dels att
utskottet under 4 bort hemstäUa

att riksdagen i anledning av
motionen 1971: 133, såvitt avser förenkling av prövningsförfarandet
beträffande hjälpmedel för handikappade, kostnadsgränsen för kostsamma
hjälpmedel och decentralisering av prövningsrätten beträffande sådana hjälpmedel,
hos Kungl. Maj:t hemställer dels att prövningsförfarandet beträffande kostsamma
hjälpmedel förenklas, dels att beloppsgränsen för hjälpmedel, som erhålles
utan särskUd prövning, höjs från 5 000 kr. till 10 000 kr,, dels ock att
prövningen av rätten till statsbidrag tiU kostsamma hjälpmedel decentraliseras
till lämpligt regionalt organ.

Vid 42, Bidrag till driften av särskolor ni. ni.

20, beträffande statsbidrag till
fler personalkategorier av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp),
Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp) och Andreasson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på
s, 43 med orden »Statsbidrag utgår med» och slutar på s, 44 med orden »därför
motionen 1971:757» bort ha följande lydelse:

»För
närvarande utgår statsbidrag med 95 % av lönekostnaden för

s. 60 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 60

rektorer
och lärare vid särskolan, I motionen 1971: 757 yrkas att bidrags-leglema skall
omarbetas i syfte att statsbidrag skall utgå till även andra personalkategorier
än de nämnda.

Under den tid som
förflutit sedan lagen angående vården om vissa psykiskt utvecklingsstörda
trädde i kraft den 1 januari 1968 har huvudmännen gjort betydande insatser för
att bygga ut undervisningen för personer som omfattas av lagen. Detta har
inneburit en avsevärd ekonomisk belastning för huvudmännen. Kännetecknande för
verksamheten enligt omsorgslagen är den stora integrationen meUan vård och
utbildning, Möl bakgmnden av detta är det enligt utskottets mening angeläget
att de förslag angående statsbidrag till olika personalkategorier, som framlades
av den utredning som föregick lagstiftningen, snarast möjligt förverkligas.
Den närmare avgränsningen av de statsbidragsberättigade tjänsterna bör
anförtros den arbetsgmpp som tillsattes förra året för att se över reglerna om
statsbidrag till särskolcverksamheten, I enlighet med det anförda biträder
utskottet yrkandet i motionen 1971: 757.» dels att utskottet under 1 bort
hemställa

att riksdagen med bifall tUl motionen 1971:757 hos
Kungl. Maj:l hemställer om utarbetande av ändrade bestämmelser om statsbidrag
till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda i det syfte som anges i
motionen.

Vid
44. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund

21. beträffande medelsanvisningen av herrar
Åkerlind (m) och Nisser (m) som anser

dels
att det avsnitt på s. 44 i utskottets betänkande som börjar med orden »Utskottet
vUl framhålla» och slutar med orden »1971:792 avstyrks således» bort ha
följande lydelse:

»För
sin verksamhet är Sveriges dövas riksförbund helt beroende av frivUUgt
insamlade medel, lotteriinkomster samt statUga bidrag. Utöver de beräknade
intäktema från annat håll behövs 319 000 kr. i statligt anslag för att
verksamheten skall kunna bedrivas i den omfattning som är avsedd. Utskottet
anser att verksamheten, som helt går ut på att de döva skaU kunna anpassas till
vårt samhälle, har sådan betydelse att nämnda anslagsbelopp bör anvisas.»

dels att utskottet bort
hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall tUl motionen 1971:792 till Bidrag till Sveriges dövas riksförbund
för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 319 000 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 61

Vid
50, Statens bosättaingslånefond

22, beträffande bosättningslån till ensamstående
handikappade av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp), som anser

dels
att det avsnitt pä s, 47 i utskottets betänkande som börjar med orden »I slutet
av» och slutar med orden »någon riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»I
slutet av förra året har Kungl, Maj:t överlämnat utredningens betänkande i de
delar detta berör reglema för statliga bosättningslån jämte remissyttrande till
familjepolitiska kommittén för prövning i anslutning till den översyn av
reglerna för bosättningslån som kommittén fått i uppdrag att verkställa.
Familjepolitiska kommittén överväger således frågan om bosättningslån till alla
ensamstående. Oavsett vilket resultat dessa överväganden kommer att leda till,
torde beslut i frågan ej kunna fattas inom avsevärd tid. Enligt vår mening är
dock de ensamstående handikappades bostadsproblem av den arten att beslut
beträffande dem torde kunna fattas redan nu. Ensamstående handikappade tvingas
ofta bo pä institutioner. Mänga av dem är i stort behov av egna lägenheter för
att kunna leva ett mer självständigt och tillfredsställande liv. De har dock
ofta svårt att skaffa egen lägenhet på gmnd av de höga utrusl-ningskostnaderna.
Rätten att erhålla statliga bosättningslån bör därför tillerkännas även
ensamstående handikappade. Utskottet tillstyrker alltså Tiotionen 1971: 133 i
denna del och föreslär, att riksdagen uttalar att länerätten för statliga bosättningslån
bör utvidgas till att omfatta även ensamstående handikappade.»

dels att utskottet under 1
bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 133,
såvitt här är i fråga, hos Kungl, Maj:t hemstäUer om sådan ändring av kungörelsen
(1946: 570) om statliga bosättningslån att lånerätten för statliga
bosättningslån utvidgas till att omfatta även ensamstående handikappade.

Särskilt
yttrande

Vid
11. Bidrag till driften av barnstugor

beträffande
frågan om frivillig eller obligatorisk förskola av herrar Carlshamre (m) och
Åkerlind (m) som anfört:

Den
pedagogiska verksamheten i förskolan syftar till att utveckla barnens anlag och
färdigheter, samtidigt som barnen tränar upp sin förmåga till social samvaro.
I Ukhet med vad som anförs i motionen 1971: 479 anser vi att det mot denna
bakgmnd bör eftersträvas att alla sexåringar - och så småningom också
femåringar - kan erbjudas plats vid förskola. En sådan förskola bör vara
frivillig. 1968 års barnstugeutredning skall enligt utredningsdirektiven bl.
a. pröva formema för och

s. 62 Kontrollera mot PDF

SoU 1971: 5 62

omfattningen
av en förskoleverksamhet som på sikt kan komma alla bam till del under en tid
närmast före inträdet i grundskolan. Utgångspunkten för utredningsarbetet är
att förskoleverksamheten även i fortsättningen skall vara en kommunal
verksamhet. Enligt vår mening är det uppenbart att man med denna utgångspunkt
inte inom överskådlig tid kan nå det uppställda målet att bereda aUa
5-6-åringar plats i förskola. Samhället måste därför samtidigt satsa på en
utbyggnad av privata förskolor som bedrivs av olika organisationer. Härigenom
blir det också möjligt för föräldrama att för sina bams räkning välja meUan förskolor,
där verksamheten har skiftande uppläggning och innehåll, varmed även det i
motionen 1971: 863 framförda önskemålet om en valfri förskola med kristet
alternativ skuUe tillgodoses. Detta kommer enligt vår mening att öka många
föräldrars benägenhet att sända sina bam till förskola.

Det
hade enligt vår mening varit av värde, om vad vi ovan anfört, exempelvis genom
tilläggsdirektiv, kunnat bringas till 1968 års barnstugeutredning för
beaktande. Utredningens arbete har emellertid framskridit så långt, att det
för närvarande synes lämpligt att i avvaktan på utredningens huvudbetänkande
inte föreslå någon riksdagens åtgärd'.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.