Sök i Ratio Lex

Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående förfarandet vid tillsättande av läkartjänster

1971 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SoU9, Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående förfarandet vid tillsättande av läkartjänster

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Socialutskottets
betänkande nr 9 år 1971 SoU 1971: 9

Nr 9

Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående
förfarandet vid tillsättande av läkartjänster.

1 motionen 1971:778 av herr
Pettersson i Kvänum m.fl. (c, s, m) hemställs "att riksdagen beslutar, att
förslag till besättande av läkartjänster skall omfatta sex sökande eller, om
antalet behöriga sökande är mindre, samtliga sökande; samt att uppdra åt
vederbörande utskott att utforma erforderlig lagtext".

Gällande bestämmelser m. m.

I sjukvårdslagen (1962: 242,
omtryckt 1970: 211) och den därtiU anknutna sjukvårdskungörelsen (1970: 703)
är bestämmelser meddelade om åliggandena för landstingskommun och kommun som ej
tillhör landstingskommun att ombesörja läkarvård pä sjukhus och läkarvård
utanför sjukhus i läkardistrikt samt om läkartjänster för sjukvårdsverksamheten
och om tillsättning av läkartjänsterna.

Enligt 6 § sjukvårdslagen skall sjukhus benämnas lasarett
om det är avsett för värdbehövande oberoende av faUets svårare eller lindrigare
art och sjukstuga om det företrädesvis är avsett för mindre krävande vård.
Sjukstuga får vara försedd med högst trettio värdplatser.

Sjukhus som är inrättat endast för förlossningsvård
benämnes förlossningshem, om det företrädesvis är avsett för mindre krävande
vård. Förlossningshem får vara försett med högst tio vårdplatser.

Sjukhus benämnes sjukhem om det till huvudsaklig del är
inrättat för vård av långvarigt kroppssjuka, vilka är i behov av sjukhusvård
främst i form av personlig skötsel men inte lider av tuberkulos, lättskötta psykiskt
sjuka, konvalescenter eller värdbehövande som är jämförliga med de nu nämnda.

De för sjukvärden ansvariga läkarna är enligt 16 §
sjukvårdslagen vid lasarett överläkare, vid sjukstuga sjukstuguläkare samt vid
sjukhem sjukhemsläkare eller i förekommande fall överläkare. För fullgörande av
viss del av överläkares åligganden får finnas biträdande överiäkare. Vidare får
för biträde i sjukvården finnas underläkare och extra läkare. Härutöver kan
finnas konsultläkare. Tjänstebenämningen för läkare vid förlossningshem är inte
angiven i sjukvårdslagen. Vad som stadgas

1 Riksdagen 1971.12 saml. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:9 2

om sjukhemsläkare skall emellertid äga tillämpning på
motsvarande läkare vid förlossningshem,

överläkare förordnas av den kommunala sjukvårdsstyrelsen
tills vidare. Sjukvårdsstyrelsen skall kungöra tjänst som överläkare ledig
till ansökan. Ansökningshandlingarna skall inges till socialstyrelsen. Socialstyrelsen
skall uppföra de fyra med avseende å förtjänst och skicklighet främsta
sökandena på förslag. När. förslaget görs upp skall särskild hänsyn tas tUl om
sökanden kan åberopa framstående skicklighet, visad genom berömvärd
tjänstgöring å sjukhus, eller grundlig utbildning eller väl vitsordat
vetenskapligt forskningsarbete. Sjukvårdsstyrelsen förordnar sedan efter att
ha hört vederbörande sjukhusdirektion en av dem som uppförts på förslaget.

Biträdande överläkare förordnas av sjukvårdsstyrelsen
eller, efter styrelsens bemyndigande, av vederbörande sjukhusdirektion tills
vidare eller för viss tid. Förordnande som meddelats för viss tid får
förlängas. Sjukvårdsstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande,
vederbörande sjukhusdirektion skall kungöra tjänst som biträdande överläkare
ledig till ansökan. Förslag tUl ledig tjänst görs av läkarsakkunniga som socialstyrelsen
utser. På förslaget skall uppföras de tre med avseende ä förtjänst och
skicklighet främsta sökandena. Samma befordringsgrunder som vid tillsättning av
överläkartjänst skall iakttas. Sjukvårdsstyrelsen skall sedan höra den
överläkare som innehavaren av tjänsten närmast skall vara underställd och
direktionen för sjukhuset samt sedan förordna en av de sökande som uppförts på
förslaget till tjänsten.

Underläkare förordnas av sjukvårdsstyrelsen eller, efter
styrelsens bemyndigande, av vederbörande sjukhusdirektion för högst tre år.
Vid tillsättning av underläkartjänster tillämpas samma förfarande som vid
tillsättning av tjänster som biträdande överläkare.

Även vid tillsättning av tjänster som sjukstuguläkare,
sjukhemsläkare vid sjukhem med flera än sextio värdplatser och extra läkare,
vilka förordnas av sjukvårdsstyrelsen eller i förekommande fall vederböran de
sjukhusdirektion, skall av socialstyrelsen utsedda läkarsakkunniga uppgöra
förslag med de tre med avseende ä förtjänst och skicklighet främsta sökandena,
om socialstyrelsen ej medgivit undantag från detta förfarande, Samma
befordringsgrunder som vid tillsättning av överläkartjänst skall iakttas.

De ovan refererade bestämmelserna finns i 20 §
sjukvårdslagen och 1618 §§ sjukvärdskungörelsen.

För tillsättning av vissa läkartjänster vid kommunala
sjukhus, som upplåtits för läkarutbildning m, m,, gäller vissa särskUda
bestämmelser. Detta är även förhållandet beträffande tillsättning av
läkartjänster vid karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala, för
vilka sjukhus sjukvårdslagen inte är tillämplig, I stället gäller för dessa
sjukhus av Kungl. Maj:t utfärdade reglementen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:9 3

I varje läkardistrikt i
landstingskommun och i Gotlands kommun skall enligt 15 § sjukvårdslagen finnas
minst en provinsialläkare. Härjämte får anställas biträdande provinsialläkare
och extra provinsialläkare, I kommun som ej tillhör landstingskommun skall
finnas minst en stadsdistriktsläkare i varje läkardistrikt.

Provinsialläkare utnämns av Kungl, Maj:t.
Sjukvårdsstyrelsen skall kungöra tjänst ledig till ansökan,
Ansökningshandlingama skall inges till socialstyrelsen. Socialstyrelsen uppför
de fyra med avseende å förtjänst och skicklighet främsta sökandena i den ordning
de bör komma i fråga till tjänsten. Sjukvårdsstyrelsen skall beredas tillfälle
yttra sig över förslaget. Socialstyrelsen avger därefter förord för någon av
dem som uppförts på förslaget.

Biträdande provinsialläkare förordnas av
sjukvårdsstyrelsen för viss tid eller tUls vidare. Vid tillsättning av tjänster
som biträdande provinsialläkare och extra provinsialläkare skall av
socialstyrelsen utsedda läkarsakkunniga på förslag uppföra de tre med avseende
å förtjänst och skicklighet främsta sökandena i den ordning de anses böra komma
i fråga till vederbörande tjänst.

Bestämmelser om tillsättning av tjänster som
provinsialläkare, biträdande provinsialläkare och extra provinsialläkare är
meddelade i 18 § sjukvårdslagen och 14, 15 och 18 §§ sjukvårdskungörelsen.

Stadsdistriktsläkare i kommun som ej tillhör
landstingskommun antas enligt 19 § sjukvårdslagen av sjukvårdsstyrelsen, om ej
kommunfullmäktige förbehållit sig detta.

Behörighetsvillkor beträffande olika läkartjänster har
meddelats i kungörelsen (1915: 559) angående villkor för behörighet till vissa
civUa läkarbefattningar. För behörighet till tjänster som överläkare och biträdande
överläkare vid sjukhus fordras enligt huvudregeln i kungörelsen tre års
sjukhusläkartjänstgöring, varav minst två år skall ha fullgjorts inom området
för den sökta tjänsten. För behörighet tUl tjänst som provinsialläkare,
biträdande provinsialläkare eller stadsdistriktsläkare krävs enligt kungörelsen
minst åtta månaders tjänstgöring som underordnad läkare vid offentlig eller
enskild sjukvårdsinrättning, varav minst fyra månader vid s, k, odelat lasarett
eller vid medicinsk eller kirurgisk sjukhusavdelning. Socialstyrelsen har
ansett en höjning av behörighetskraven påkallad och en utredning om
behörighetsvillkoren för olika slag av läkartjänster ingår som närmare anges
i det följande i uppdraget för den s, k, läkartjänstutredningen.

Före den 1 januari 1971 gällde bl, a, att överläkare
utnämndes av Kungl. Maj:t och att socialstyrelsen resp, de särskilda läkarsakkunniga
skulle vid tUlsättning av läkartjänster vid sjukhus uppföra de fyra respektive
tre sökande på förslag i den ordning de ansågs böra komma i fråga till
vederbörande tjänst.

Förslag
tiU ändringar av sjukvårdslägen i dessa m, fl. avseenden be-

s. 4 Kontrollera mot PDF

SoU
1971:9 4

handlades av 1970 års riksdag (prop. 1970: 42, 2LU 30).
Förslagen grundade sig på ett av en särskilt tillkallad sakkunnig avgivet
betänkande med förslag till ändringar i sjukvårdslagstiftningen (stencil S
1969: 1), Den sakkunniges uppdrag hade avsett vissa frågor om sjukhusens organisation.

Den sakkunnige berörde även frågan om
sjukvårdshuvudmannens rätt att välja bland de sökande till en tjänst
(betänkandet s, 3031) och uttalade därvid att behörighetskrav, som fyller
aktuella fordringar på tjänsternas innehavare, måste finnas för att en friare
valrätt bland de sökande skulle kunna ifrågakomma. Sedan den sakkunnige påpekat
att gällande behörighetsvillkor daterade sig frän år 1915 och att det torde råda
enighet om att dessa behörighetsvillkor i de flesta fall var helt otillräckliga
uttalade den sakkunnige att det kunde övervägas att utvidga huvudmännens
valrätt till samtliga kompetenta sökande först sedan behörighetsvUlkoren
antingen moderniserats så att de motsvarade dagens krav eller också slopats och
ersatts av en kompetensprövning i varje särskilt fall.

Av redovisningen i propositionen (s, 28) av
remissyttranden över betänkandet framgår att vissa landsting önskade vidga
huvudmännens valrätt till att omfatta samtliga kompetenta sökande tUl
överläkartjänst.

Kungl.
Maj:t föreslog dock inte någon ändring härutinnan.

Sedan statsmakterna år 1969 fattat beslut angående
vidareutbildning och fördelning av läkare m, m, (prop. 1969: 35, SU 83) som
innebar att läkarnas vidareutbildning förutsätts i ökad utsträckning ske på
tjänster för läkare i underordnad ställning, uppdrog Kungl. Maj:t i december
samma år åt socialstyrelsen att utreda och inkomma med förslag beträffande
dels de förändringar i tjänstekonstruktionen för läkare som påkallas av
förslagen i prop. 1969: 35, dels behörighetsvillkoren såväl för utövande av
läkaryrket som för olika slag av läkartjänster, varvid även skall undersökas
vilka regler för värderingen av läkares meriter, som kan behövas vid
tillsättning av olika slag av tjänster, dels de ändringar i
sjukvårdslagstiftningen som föranleds av ställningstagandena i berörda frågor.
Socialstyrelsen, som för utredningsarbetet bildat en särskild arbetsgrupp
(läkartjänstutredningen), har att senast den 1 juli 1971 inkomma med
utredningsförslagen.

Utskottet

Vid tillsättning av läkartjänster
hos sjukvårdshuvudmännen skall enligt sjukvårdslagen med några fä undantag
förslag upprättas upptagande de med avseende å förtjänst och skicklighet
främsta sökandena. Förslagen vid tillsättning av överläkartjänster och
provinsialläkartjänster upprättas av socialstyrelsen och skall uppta fyra
sökande. Förslagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:9 5

vid tillsättning av övriga tjänster skall uppta tre
sökande och upprättas av särskilda av socialstyrelsen utsedda läkarsakkunniga.

Beträffande provinsialläkartjänster skall sökandena
uppföras på förslag i den ordning de anses böra komma i fråga till
vederbörande tjänst. Bestämmelser om rangordning av de sökande som uppförs på
förslag gällde tidigare även beträffande läkartjänster vid sjukhus men har från
och med den 1 januari 1971 upphävts.

Motionärerna anför att mot bakgrund av de krav på
administrativt intresse och kunnande hos de i allmän tjänst anställda läkarna,
som under senare år växt sig allt starkare, de nu gällande reglerna för upprättande
av förslag framstår som alltmer otidsenliga. Det är inte ovanligt att
förslagsrummen upptas av transportsökande eller andra sökande med mänga
tjänsteår och vetenskapliga meriter medan sökande med väl vitsordad
administrativ förmåga inte erhåUer plats på förslaget. Det är inte heller
ovanligt anför motionärerna vidare att förslagsrum upptas av personer som i
själva verket inte är intresserade av att erhålla tjänsten utan söker för att
pröva sina meriter i förhållande till andra sökande. Även i övrigt framstår det
enligt motionärerna som otidsenligt att huvudmännen inte skall ha rätt att
fritt välja befattningshavare. Ett fritt val kan emellertid enligt
motionärerna vara befogat först sedan behörighetsvillkoren moderniserats eller
ersatts av en kompetensprövning i varje särskilt faU, För att undanröja vissa
av de nackdelar som är förenade med nuvarande system yrkar motionärerna att
riksdagen beslutar att förslag till besättande av läkartjänster skall omfatta
sex sökande eller, om antalet behöriga sökande är färre, samtliga sökande.
Utökningen av förslagen bör avse alla slag av läkartjänster.

Vid tillsättning av läkartjänster måste en ingående
prövning ske av behörighet och meriter med hänsyn tUl de krav den aktuella
tjänsten ställer. De bestämmelser som finns till ledning för
behörighetsprövningen kvarstår i princip oförändrade sedan 1915, Med hänsyn
bl, a, till utvecklingen inom läkarvetenskapen har bestämmelserna blivit
alltmer otidsenliga. Genom prövningen av de sökande i samband med upprättande
av förslag har nackdelarna emellertid kunnat begränsas. En utvidgning av
möjligheterna för huvudmännen att välja bland de sökande förutsätter att
huvudmännen kan pröva de sökandes kompetens med utgångspunkt i moderna
behörighetsregler. Utredningsarbete på detta område pågår för närvarande genom
läkartjänstutredningen, vars uppdrag bl, a, omfattar översyn av
behörighetsregler och regler om meritvärdering beträffande läkartjänster.
Läkartjänstutredningen skall senast den 1 juli 1971 avge förslag i dessa
frågor. Enligt utskottets mening bör dessa förslag avvaktas innan man tar
ställning i frågan om utvidgning av valmöjligheterna för huvudmännen vid
läkartillsättningar. Med hänsyn till detta och då härtill kommer att
läkartjänstutredningen även

s. 6 Kontrollera mot PDF

SoU 1971:9 6

kan
ha anledning att direkt komma in på frågan om utvidgning av dessa
valmöjligheter avstyrker utskottet bifall till motionen. Utskottet hemställer

att motionen 1971: 778
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm
den 14 april 1971

På
socialutskottets vägnar RUNE GUSTAVSSON

Närvarande:
herrar Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Hamrin (fp). Dahlberg
(s), fru Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik (c)*, Hyltander (fp), fru
Sigurdsen (s), herrar Åkerlind (m), Johnsson i Blentarp (s). Andreasson (c),
fru Marklund (vpk), herrar Nisser (m), Olsson i Timrå (s)* och Nilsson i Växjö
(s).

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.