Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
1971 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:TU1, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Dokumentets text
Trafikutskottets
betänkande nr 1 år 1971 TU 1971: 1
Nrl
Betänkande i anledning av Kungl. lVlaj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på
driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE HUVUDTITELN
Kommunikationsdepartementet m. m.
1. Kommunikationsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1, bilaga 8, framlagda förslag (punk
terna A 1-A 3, s. 21-22 i utdrag av statsrådspro.okollet över kom
munikationsärenden för den 4 januari 1971) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till
Kommunikationsdepartementet ett förslagsanslag av 5 634 000 kr.,
2.
till
Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 120 000 kr., därav hälften att
avräknas mot automobilskattemedlen,
3.
till Extra
utgifter ett reservationsanslag av 330 000 kr.
Vägväsendet
2. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till
vägväsendet. Före
behandlingen av de skilda anslagen har Kungl. Maj:t (s. 23-54) lämnat
en allmän översikt över vägväsendet.
Kungl. Maj:ts förslag till
medelsanviining för budgetåret 1971/72 under de skilda väganslagen m. m.
innebär
att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter anvisas ett
förslagsanslag av 4 430 0;:0 kr. (punkt B 1, s. 55),
att till Drift av statliga vägar anvisas ett
reservationsanslag av 826 800 000 kr. (punkt B 2, s. 55-56),
att till Byggande av statliga vägar anvisas ett
reservationsanslag av 685 470 000 kr. (punkt B 3, s. 56-57),
att till Bidrag lill drift av kommunala vägar och gator
anvisas ett förslagsanslag av 122 130 000 kr. (punkt B 4, s. 57-58),
1 Riksdagen 1971. 15 samt. Nr 1
TU 1971:1 2
att till Bidrag tUl byggande av kommunala vägar och
gator anvisas ett reservationsanslag av 331 000 000 kr. (punkt B 5, s. 58-59),
att
till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. anvisas ett reser vationsanslag
av 54 550 000 kr. (punkt B 6, s. 59-60) och att under budgetåret 1971/72
statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa
enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 110 000 kr.,
att
till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag av
23 400 000 kr. (punkt B 7, s. 60-61),
att
till Tjänster till utomstående anvisas ett förslagsanslag av 8 680 000 kr.
(punktBS, s. 61)
samt
att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond anvisas ett
förslagsanslag av 1 000 kr. (punkt B 9, s. 61-62).
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 397 av herr Hedlund m. fl. vari
hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala som sin
mening att vägplaneringen såsom ett instrument i lokaliserings- och regionalpolitiken
skall syfta till en positiv befolknings- och näringslivsutveckling i landets
olika delar, 2. till B3'ggande av statliga vägar under sjätte huvudtiteln för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 693 670 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen, samt 3. till Bidrag till drift av enskilda
vägar m. m. anvisa ett reservationsanslag av 62 550 000 kr. på i motionin
anförda grunder, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels motionen 1971: 931 av herr Helén m. fl. vari
hemställts att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t måtte 1. uttala att vid
avvägningen mellan riks- och länsvägar hänsyn tages till behovet av ett från
närings-och regionalpolitiska synpunkter väl fungerande länsvägnät, 2. anhålla
om ett program för en ökning av väganslagen under de närmaste åren,
dels motionen 1971: 406 av herr Petersson i Gäddvik
m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla att de ordinarie vägbyggnadsramarna i de sysselsättningssvaga
regionerna inte minskas med anslagsbelopp motsvarande kostnad för vägprojekt
som överföres från ordinarie vägbyggnadsplan till beredskapsarbete.
dels motionen 1971: 203 av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala
att den flerårsplan för vägbyggandet som gäller för perioden 1970-1974 måtte
omprövas med sikte på en snabbare upprustning och utbyggnad av vägnätet i
regioner där det är angeläget att stärka näringsliv och bebyggelse.
TU 1971:1 3
dels motionen 1971: 966 av herr Turesson vari
hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa att åt Vägverket uppdrages att ompröva principerna för fördelningen
mellan länen av anslaget till vägbyggnad med särskild hänsyn till skogslänens
behov,
deb motionen 1971:75 av herr Westberg i Ljusdal m.
fl. vari hemställts 1. att en fond för anslag till ur lokaliseringssynpunkt
angelägna vägprojekt tillskapas och 2. att 10 % av väganslagen tilldelas denna
fond,
dels motionen 1971: 933 av herrar Hyltander och
Richardson vari hemställts att riksdagen måtte besluta att begära hos Kungl.
Maj:t att Kungl. Maj:t i planering för kommande budgetår tillgodoser de behov,
som motionen aktualiserar och som tyvärr inte har getts utrymme i föreliggande
budgetförslag,
deb motionen 1971:918 av herr Carlsson i
Vikmanshyttan m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av anslaget
till byggande och uppmstning av länsvägar besluta att tilldelningen av anslag
för kommande år för Kopparbergs län blir av samma storlek som år 1969 samt att
vägplaneringen därefter skall inriktas på en omfattning som erfordras för en
positiv befolknings- och näringsutveckling,
dels motionen 1971:975 av herr Äsling m. fl. vari
hemställts att riksdagen vid behandlingen av kommunikationsdepartementets huvudtitel
punkt B 3 Byggande av statliga vägar, uttalar att ökad hänsyn tages till det i
Jämtlands län akuta nybyggnadsbehovet av vägar samt att ramen för utförande av
vägbyggnader som beredskapsarbeten vä sentligen vidgas i enlighet med vad i
motionen anförts,
dels motionen 1971:952 av herr Oskarson m. fl. vari
hemställts att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att Kungl. Maj:t vidtar kompletterande åtgärder för att de problem som sammanhänger
med väganslutningen till E 6 för de nyetablerade industrierna i Värö löses på
ett tillfredsställande sätt och dämtöver överväger åtgärder för utbyggnad av E
6 i sin helhet i snabbare takt än vad som framgår av nuvarande planering,
dels motionen 1971: 964 av herr Sundman m. fl. vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att
vägprojektet Gäddede-Ankarvattnet snarast måtte komma till utförande som temporär
ersättning ur sysselsättningssynpunkt för den tills vidare uppskjutna
malmbrytningen i Stekenjokk i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971: 974 av herr Åkerfeldt m. fl.
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om
TU
1971:1 4
initiativ till sådan ändring av formerna för tilldelningen
av medel till byggande av kommunala vägar och gator att kommunerna bereds möjlighet
att omdisponera i fördelningsplanen upptagna, eller redan beviljade, medel
till projekt som anses fördelaktigare ur miljösynpunkt,
deb motionen 1971: 140 av herr
Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om en utredning av dels frågan om fullständig täckning med
statsbidrag av kostnaderna för den enskilda väghållningen, dels frågan om formerna
för byggande och drift av enskilda vägar,
deb motionen 1971: 921 av herr
Dahlgren m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om fria
resor vid överfart till fastlandet för på skärgårdsöar bosatt befolkning,
deb motionen 1971: 924 av herrar
Eriksson i Bäckmora och Björk i Gävle vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående det enskilda vägnätets
standard med hänsyn till utvecklingens ökade krav på framkomlighet och
trafiksäkerhet och att förslag snarast förelägges riksdagen,
deb motionen 1971: 405 av herrar
Persson i Heden och Eriksson i Bäckmora vari hemställts att riksdagen måtte
uttala, att delningskostnad för väg, som tas ur allmänt underhåll, må bäras av
staten,
dels motionen 1971:962 av fru
Sundberg vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa att Statens vägverk och Televerket får i uppdrag att vidtaga åtgärder
för inrättande av en informationscentral »Fröken Väg»,
dels motionen 1971: 260 av herrar
Stålhammar och Romanus vari hemställts att riksdagen uppdrager åt Kungl. Maj:t
att vidtaga åtgärder för att anordna en försöksverksamhet med »vägupplysning»,
till vilken vägtraf i kanter kan vända sig för att få upplysningar om väglaget
på bestämda vägsträckor,
deb motionen 1971:914 av herr
Annerås m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om att lämpliga föreskrifter utfärdas i vissa i motionen berörda
avseenden beträffande mitt-och kantmarkeringar av vägar,
deb motionen 1971: 404 av herrar
Nilsson i Agnas och Åkerlind vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär att användningen av vägsalt upphör,
deb motionen 1971: 940 av herr
Larsson i Borrby m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttala att halk-bekämpning med hjälp av salt må upphöra.
TU 1971:1
Utskottet
Vid sin behandling av vägfrågorna erinrar
departementschefen - liksom i fjolårets statsverksproposition - om det av
vägplaneutredningen framlagda betänkandet Vägplan 1970 (SOU 1969: 56 och 57).
Utredningen har efter en kartläggning av det nuvarande väg- och gatunätets
omfattning och standard ingående övervägt principerna för en långsiktig
vägplanering och därvid lagt stor vikt vid att utarbeta en planeringsmetodik
som bygger på en samhällsekonomisk värdering av olika insatser på vägområdet.
I sistnämnda hänseende har utarbetats en kalkylmodell för lönsamhetsbedömning
av trafikprojekt som avses vara ett hjälpmedel vid prioritering av vägföretag
och även vid bestämning av olika tekniska standardkrav på vägnätet. Utredningen
har också gjort prognoser avseende den framtida trafikutvecklingen samt med
utgångspunkt från dessa och med anlitande av bl. a. den nyssnämnda lönsamhetskalkylen
upprättat behovsplaner med angivande av kostnaderna för väg- och gatubyggandet
och vägdriften under tiden fram till mitten av 1980-talet. Utredningen har
varit föremål för en omfattande remissbehandling.
Med
hänsyn till den rad av viktiga frågor inom vägpolitiken som tas upp i
betänkandet - bl. a. planeringsmetodiken och standardkraven -krävs enligt
departementschefen ingående och allsidiga överväganden och då även med
beaktande av de många synpunkter som anförts av remissinstanserna.
Departementschefen säger sig därför inte nu vara beredd att närmare gå in på
dessa frågor utan avser att återkomma till dem vid en senare tidpunkt.
I
motionen 1971:931 har under hänvisning bl. a. till innehållet i förenämnda
betänkande yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t dels hemställer att vid
avvägningen mellan riks- och länsvägar hänsyn tas till behovet av ett från
närings- och regionalpolitiska synpunkter vå7 fungerande länsvägnät, dels
anhåller om ett program för en ökning av väganslagen under de närmaste åren.
Vidare har i motionen 1971: 397 hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t som
sin mening uttalar att vägplaneringen såsom ett instrument i lokaliserings- och
regionalpolitiken skall syfta tiU en positiv befolknings- och
näringslivsutveckling i landets olika delar.
I
statsrådsprotokollet framhålls att i nuvarande ekonomiska läge återhållsamhet
måste iakttas även beträffande väganslagen och en ingående
angelägenhetsprioritering ske av vägverkets engagemang inom ramen för de
resurser som ställs till förfogande. Allmänt bör därvid gälla att de statliga
insatserna i första hand inriktas på att genom ändamålsenliga driftåtgärder
säkerställa funktionen hos de olika delarna av det befintliga vägnätet. Vidare
måste de investeringsplaner fullföljas som avser att genom mera begränsade
punktvisa insatser åstadkomma förbättringar som kommer längre sammanhängande
vägsträckor
TU 1971:1 6
till
del resp. siktar till att avhjälpa påtagliga brister inom de av trafikökningen
mera belastade delarna av vägnätet.
Inom
ramen för en sådan allmän inriktning bör sålunda enligt propositionen i fråga
om byggnadsanslagen de riktlinjer tillämpas som återspeglas i urvalet av
vägföretag i de under 1969 för perioden 1970-1974 av vägverket fastställda
flerårs- och fördelningsplanerna. Dessa är huvudsakligen inriktade på huvud
vagn ätet. En samordning av planerna har skett med hänsyn till fördelningen av
de beräknade transportbehoven. Objektens samhällsekonomiska lönsamhet har i
första hand varit avgörande för prioriteringen inom planerna. Härvidlag har i
flerårsplanema beaktats såväl näringslivets behov av tillfredsställande
transportmöjligheter som behoven av kapacitetsstarka trafikleder inom och
mellan tätortsregionerna. Vid upprättandet av fördelningsplanen har
utgångspunkten varit att de kollektiva trafiksystijmen i de större städerna
ingår som en väsentlig och integrerad del i dessa städers trafiksystem.
Tunnelbane-samt viktiga infarts- och genomfartsprojekt har prioriterats
gemensamt.
Utskottet
ansluter sig för sin del till de sålunda angivna riktlinjerna för
investeringsverksamheten på vägväsendets område. I sammanhanget må också
erinras om att Kungl. Maj:t i cirkulär (SFS 1969: 483) anbefallt samtliga
statsmyndigheter att vid beslut som rör lokalisering av offentliga
investeringar eller som på annat sätt har betydelse för den regionala utvecklingen
beakta det prognosmaterial m. m. som utarbetats inom länsplanering 1967 samt
vad Kungl. Maj:t och riksdagen i anslutning därtill uttalat (SU 1969:57 och
BaU 1969:30, rskr. 188 och 309).
Utskottet
finner det vidare angeläget att förslag från Kungl. Maj:ts sida i anledning av
förenämnda Vägplan 1970 snarast föreläggs riksdagen så att en Ingående
prövning av investeringsfrågorna för vägväsendets del kan ske. I avvaktan
härpå är utskottet inte nu berett att ta ställning i frågan om avvägningen
under de kommande åren mellan väginvesteringarna och anslagen för andra
ändamål. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av vad som i det föregående
anförts avstyrks motionen 1971: 931 samt motionen 1971: 397 i vad den avser
vägplaneringen såsom ett instmment i lokaliserings- och regionalpolitiken.
I motionen 1971: 203 har yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att den flerårsplan för väglDyggandet som gäller för
perioden 1970-1974 måtte omprövas med sikte på en snabbare upprustning och
utbyggnad av vägnätet i regioner där det är angeläget att stärka näringsliv och
bebyggelse. Utskottet får i anledning härav erinra om att flerårsplanema för
nämnda period numera till alla delar fastställts - i vissa fall efter prövning
av Kungl. Maj:t. Revidering av planerna skall dock - jämlikt gällande
författningsregler - ske redan under 1972 att avse perioden 1973-1977.. Under
hänvisning till det anförda finner sig utskottet inte kunna tillstyrka motionen
i fråga.
TU 1971:1 7
Ej heller anser sig utskottet kunna
tillstyrka det i motionen 1971: 406 framförda yrkandet att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller att de ordinarie vägbyggnadsramarna i de sysselsättningssvaga
regionerna ej minskas med anslagsbelopp motsvarande kostnad för vägprojekt som
överföres från ordinarie vägbyggnadsplan till beredskapsarbete. I anslutning
härtill må erinras om att enligt statsrådsprotokollet de statliga
investeringarna i vägar och gator under perioden 1955-1970 utgjort ca 17,3
miljarder kr. i 1970 års prisnivå, varav drygt 3,5 miljarder utgör
beredskapsarbeten. Dessa har i huvudsak utförts i Norrland och skogslänen i
övrigt varigenom vägverkets långtidsplaner för dessa län i stort sett kunnat
tillgodoses medan för landet i övrigt stora eftersläpningar föreligger. Som
beredskapsarbeten utförs normalt projekt som planeras komma till utförande inom
långtidsplanen. Någon ändring av principerna härför bör enligt
departementschefen ej ske. Utskottet delar denna uppfattning.
Av samma anledning avstyrks
yrkandet i motionen 1971: 75 att en särskild fond för anslag till vissa från
lokaliseringssynpunkt angelägna vägprojekt skapas samt att 10 % av väganslagen
tilldelas denna fond. Ett genomförande av detta förslag skulle f. ö. enligt
utskottets uppfattning omöjliggöra en rationell användning av anslagsmedlen
och en riktig fördelning av desamma samt medföra avsevärda olägenheter inte
minst från administrativa synpunkter.
I motionen 1971: 966 har yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att åt vägverket uppdras att ompröva
principerna för fördelningen mellan länen av anslaget till vägbyggnader med
särskild hänsyn till skogslänens behov. I motionen 1971: 933 har begärts att
Kungl. Maj:t vid planeringen för kommande budgetår tillgodoser de behov som i
motionen aktualiseras beträffande väganslagen till Skaraborgs län och i
motionen 1971:918 att riksdagen gör vissa uttalanden beträffande medelstilldelningen
och planeringen med avseende på vägbyggandet i Kopparbergs län. Slutligen har
i motionen 1971: 975 begärts ökade insatser av olika slag för byggande av vägar
i Jämtlands län.
Utskottet får i anledning av de således framställda
yrkandena hänvisa till vad i det föregående anförts rörande inriktningen av
vägbyggandet samt om den verkställda revideringen av flerårs- och
fördelningsplanerna för åren 1970-1974, m. m. De för väg- och gatubyggandet
gällande flerårs- och fördelningsplanerna upprättas i enlighet med vägstadgans
bestämmelser för femårsperioder och förnyas vart tredje år. Fördelningen av
investeringsmedel de skilda landsdelarna och väggmpperna emellan sker därvid på
gmndval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande regionala
och lokala vägmyndigheters hörande -allt i syfte att åstadkomma en likformig
och rättvis fördelning av väg-medlen. Även om de i motionerna framställda
yrkandena i och för sig
TU 1971:1 8
kan framstå som välmotiverade vill utskottet dock
framhålla att bl. a. förhållanden av de slag motionärerna åberopar konstituerar
de faktorer vägmyndigheterna har att beakta vid det förenämnda
planeringsarbetet samt vid medelsfördelningen.
Under hänvisning till det anförda och då utskottet sålunda
anser de av motionärerna aktualiserade frågorna böra prövas i den för handläggning
av vägärenden stadgade ordningen avstyrks motionerna i fråga.
Av samma skäl avstyrker utskottet
yrkandet i motionen 1971: 952 att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att åtgärder
vidtas i syfte att åstadkomma en snabbare utbyggnad av riksväg E 6. Vad
beträffar det av motionärerna upptagna spörsmålet rörande väganslutningen till
E 6 för de nyetablerade industrierna i Värö vill utskottet dock understryka
det angelägna i att denna fråga av framför allt trafiksäkerhetsskäl får en
tillfredsställande lösning i samband med överläggningarna mellan berörda
parter.
I motionen 1971: 964 har yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att vägprojektet Gäddede-Ankarvattnet snarast
måtte komma till utförande som temporär ersättning från sysselsättningssynpunkt.
Enligt vad utskottet inhämtat har numera medel i viss utsträckning ställts till
förfogande för ändamålet. Med beaktande härav och då utskottet förutsätter att
frågan om genomförandet av projektet i dess helhet kommer att av
vägmyndigheterna och arbetsmarknadsverket i vederbörlig ordning närmare prövas
torde någon åtgärd i ärendet från riksdagens sida f. n. ej vara erforderlig.
Vid sin behandling av frågan om
medelstilldelningen till väg- och gatubyggandet redogör departementschefen bl.
a. för utfallet av investeringarna inom denna sektor under perioden 1965-1969
samt de beräknade kostnaderna under åren 1970 och 1971. Vidare erinras om de
krav som ställs på vägdriften och till vikten av att vidmakthålla standarden på
det statliga vägnätet, ökade medel bör enligt departementschefen ställas till
förfogande för detta ändamål under nästa budgetår. I anslutning härtill
erinras också om de ytterligare åligganden i fråga om renhållning som åvilar
vägverket efter den 1 januari 1971. För nästa budgetår (avseende kalenderåret
1972) beräknar departementschefen därför en ökning av anslaget med 53 milj.
kr. Totalt skulle således för nämnda ändamål disponeras 827 milj. kr. Utskottet
finner den föreslagna anslagshöjningen välmotiverad och tillstyrker densamma.
Anslagstilldelningen till det statliga vägbyggandet bör
enligt departementschefen bibehållas på nuvarande nivå. I enlighet härmed
förordas för budgetåret 1971/72 (avseende kalenderåret 1972) ett anslag om ca
685,47 milj. kr. Härav avser 375,5 milj. kr. byggande av riksvägar, 31,2 milj.
kr. byggande av tunnelbanor, 140,0 milj. kr. byggande av länsvägar, 54,4 milj.
kr. byggande av storbroar samt resten central och
TU 1971:1 9
regional administration m. m.
Utskottet har vid sin prövning av denna fråga funnit sig
böra godta Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen den i motionen
1971: 397 yrkade medelshöjningen om 8,2 milj. kr. avseende posten till byggande
av länsvägar. Nämnda anslagspost anses av motionärerna böra upptas med det av
vägverket begärda beloppet om 148,2 milj. kr.
Kostnadsramarna för år 1972 för anslagen Drift av statliga
vägar respektive Byggande av statliga vägar bör såsom departementschefen
föreslagit bestämmas till samma belopp som anslagen.
Anslaget till bidrag till drift av kommunala vägar och
gator bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tas upp med ca 122,1 milj. kr.,
innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med ca 15 milj.
kr. Utskottet tillstyrker också att anslaget till byggande av kommunala vägar
och gator tas upp med ett belopp av oförändrat 331 milj. kr.
Till bidrag till drift av enskilda vägar m. m. har i
propositionen föreslagits ett anslag av 54,55 milj. kr. I anledning härav har
i motionen 1971: 397 yrkats en höjning av anslaget till 62,55 milj. kr.
Utskottet har för sin del funnit sig böra godta Kungl.
Maj:ts förslag innebärande i det närmaste oförändrad medelsanvisning för
ändamålet samt avstyrker följaktligen motionen 1971: 397 i berörda del.
De av Kungl. Maj:t i övrigt framlagda anslagsberäkningarna
har inte gett utskottet anledning till erinran. Detta innebär bl. a. att
utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag att - på samma sätt som skett för innevarande
budgetår - 40 milj. kr. av det statliga vägbyggnadsanslaget och 20 milj. kr. av
det statliga vägdriftanslaget tilldelas Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att användas
under särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m.
för budgetåret 1971/72 uppgår enligt departementschefens beräkningar till 2
056,5 milj. kr. För trafiksäkerhet och vissa bidrag m. m. beräknas under andra
anslag under sjätte huvudtiteln sammanlagt 78 milj. kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen. Under andra, femte, ättonde, nionde och elfte
huvudtitlarna föreslås därjämte 511 milj. kr. att avräknas mot nämnda medel.
Det totalbelopp som avses skola täckas av
automobilskattemedlen skulle därmed uppgå till ca 2 646 milj. kr. I förhållande
till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag
innebär detta en ökning med ca 196 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen
beräknas till ca 3 343 milj. kr. skulle överskottet på vägväsendets
specialbudget, vilket per den 30 juni 1970 uppgick till ca 1 796 milj. kr.
komma att under budgetåret öka med ca 697 milj. kr.
I motionen 1971: 140 har yrkats att riksdagen hos Kungl.
Maj:t måtte 1* Riksdagen 1971.15 saml. Nr 1
TU 1971:1 10
anhålla
om utredning av dels frågan om fullständig täckning med statsbidrag av
kostnaderna för den enskilda väghållningen, dels frågan om formerna för
byggande och drift av enskilda vägar. Vidare har i motionen 1971:924 yrkats
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående det enskilda
vägnätets standard med hänsyn till utvecklingens ökade krav på framkomlighet
och trafiksäkerhet samt att förslag snarast föreläggs riksdagen.
Vid
bedömningen av de med bidragsgivningen till de enskilda vägarna sammanhängande
frågorna måste, såsom riksdagen vid flera tillfällen tidigare framhållit,
hänsyn tas till det enskilda vägnätets betydelse för näringsHvet och
kommunikationerna i allmänhet. De av motionärerna upptagna frågorna har dock
utretts senast av 1960 års vägsakkunniga som år 1962 avgav ett särskilt
betänkande om statsbidrag till enskild väghållning m. m. (SOU 1962: 6). Av
Kungl. Maj:t i anledning härav framlagda förslag prövades av 1963 års riksdag,
som beslutade avsevärda förbättringar i bidragsgivningen på förevarande område.
Den i olika sammanhang aktualiserade frågac: om ett förstatligande av den
enskilda väghållningen eller - i liknande syfte - en samordning mellan statlig
och enskild väghållning har därvid av såväl organisatoriska som ekonomiska
skäl inte befunnits möjlig att genomföra.
I
sammanhanget må dock erinras om att vägförvaltningarna under vissa villkor och
i den mån resurserna medger åtar sig att mot särskild ersättning biträda de
enskilda väghållarna med väghållningen. Vidare pågår, enligt vad som framgår av
statsrådsprotokollet, redan genom vägverkets försorg en inventering och
standardbedömning av det enskilda vägnätet, som väntas främst komma att påvisa
behov av vissa för trafiksäkerhetens höjande erforderliga
iståndsättningsarbeten m. m. I avvaktan på resultatet härav och då utskottet
fömtsätter att den enskilda väghållningens problem ytterligare uppmärksammas
avstyrks motionerna i fråga.
Såsom i motionen 1971:921 - rörande fria resor vid
överfart till fastlandet för bofast befolkning på skärgårdsöar - erinrats
behandlades frågan om att tillgodose trafikbehovet i glesbygder och
skärgårds-eller öområden i samband med 1963 års riksdagsbeslut om riktlinjerna
för den statliga trafikpolitiken. I den proposition (nr 191) som låg till grund
för beslutet fömtsattes sålunda särskilda insatser från samhällets sida såvida
nämnda områden ej på annat sätt kunde erhålla en tillfredsställande
transportförsörjning. Med hänsyn till de skiftande befolknings- och
näringsförhållandena i olika delar av landet ansågs det enligt propositionen
vara ogörligt att på förhand fastställa vilken underskottstrafik, som vore
nödvändig från allmän synpunkt. En prövning från fall till fall borde i stället
äga mm i samband med att frågan om stöd från det allmänna bleve aktuell.
Utskottet vill vidare erinra om den planering i vad gäller tillgodoseende av
behovet av väg- och
TU 1971:1 11
färjtrafikförbindelser som författningsenligt åligger
vederbörande väg-myndigheter. I anslutning härtill må också nämnas att å
anslaget till enskilt vägunderhåll särskilda medel finns disponibla för bidrag
till båt-och färjförbindelser av just det slag motionärerna bl. a. synes åsyfta.
Sådana bidrag utgår också f. n. i viss omfattning.
Med hänsyn bl. a. till det anförda finner utskottet
motionen inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida och
avstyrker följaktligen densamma.
I motionen 1971: 405 har hemställts
att riksdagen måtte uttala att delningskostnad för väg som tas ur allmänt
underhåll må bäras av staten. I anledning av motion i samma ämne vid fjolårets
riksdag framhöll tredje lagutskottet (uti. nr 72) att frågan härom förtjänade
övervägas samt att den syntes vara av beskaffenhet att kunna upptas och prövas
av utredningen för översyn av lagstiftningen om enskilda vägar. Som följd härav
hemställde riksdagen hos Kungl. Maj:t att motionen jämte utskottsutlåtandet
skulle överlämnas till utredningen. Så har enligt vad utskottet erfarit numera
skett. Under hänvisning härtill avstyrks motionen i fråga.
I motionen 1971: 974 har yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om initiativ till sådan ändring av
formerna för tilldelningen av medel till byggande av kommunala vägar och gator
att kommunerna bereds möjlighet att omdisponera i fördelningsplanen upptagna
eller redan beviljade medel till projekt som anses fördelaktigare från miljösynpunkt.
Motionärerna synes därvid ha förbisett att enligt gällande kungörelse (SFS
1960: 374) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa städer och
stadsliknande samhällen vägverket redan nu äger att -efter samråd med stad
eller samhälle och efter länsstyrelsens hörande förordna att i fastställd
fördelningsplan upptaget företag må utbytas mot annat. Enligt vad utskottet
erfarit förekommer också ofta att så sker. Någon särskild åtgärd i ärendet från
riksdagens sida synes sålunda ej påkallad, varför motionen avstyrks.
I motionen 1971: 962 har yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att statens vägverk och televerket får i
uppdrag att vidta åtgärder för inrättande av en informationscentral Fröken
Väg». Vidare har i motionen 1971: 260 hemställts att riksdagen uppdrager åt
Kungl. Maj:t att vidta åtgärder för att anordna en försöksverksamhet med
tvägupplysning» till vilken vägtrafikanten kan vända sig för att få
upplysningar om väglaget på vissa vägsträckor.
Utskottet har från vägverket inhämtat vissa upplysningar i
ämnet, varav framgår bl. a. följande.
Ett informationssystem om väglaget vintertid skulle komma
att utgöras av rapporter på »historiska» uppgifter som sedan genom olikar-
TU 1971:1 12
tade
väderleksförhållanden och inträffade förändringar i väderleksläget utmed vägsträckorna
i fråga lätt skulle bli helt vilseledande. Rapporterna skulle dessutom
nödvändigtvis innehålla reservationer för de speciella väglag som råder inom
vissa lokalt begränsade områden där också vägamas läge i terrängen m. m. kan
komma att påverka vinterväglaget. En sådan information måste ur såväl
trafiksäkerhets- som framkomlighetssynpunkt bedömas vara av mycket ringa värde
med hänsyn till de slumpartade och svårbemästrade momenten i hela
balkproblemet. Ett informationssystem av föreslagen art skulle vidare kräva en
synnerligen omfattande organisation med bl. a. jourtjänst och knappast vara
ekonomiskt motiverat med tanke på värdet av detsamma. Vad trafikanterna är
betjänta av är att få vetskap om hur väglaget kommer att utvecklas till följd
av väntade förändringar i väderleksläget. Under flera år har därför - på
vägverkets bekostnad - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
tagit fram prognoser över risken för halka och andra trafiksvårigheter. Dessa
har sedan offentliggjorts i samband med väderleksrapporter i radio och TV.
Vägverket överväger att med SMHI närmare utreda fömtsättningarna för en
utvidgad prognosverksamhet för att om möjligt ge trafikanterna mera ingående
informationer om hur förestående förändringar i väderleksutsikterna kan väntas
påverka väglaget. Det anges vara ett klart; önskemål från verkets sida att
ifrågavarande prognoser ge större utrymme i omnämnda media. I samband med
svåra oväder (snöstorm t. ex.) har vägförvaltningarna, som då under alla
förhållanden måste införskaffa en detaljerad rapportering från vägstationerna
om tillståndet på vägarna, bistått allmänheten med upplysningar, ofta via
press, radio och TV. Sedan början av 1950-talet har också varje år och alltjämt
centralt en rapportering över framkomligheten upprättats under
tjällossningsperioden med avseende på vägarnas bärighet och tjälskador.
Rapporteringen offentliggörs bl. a. genom regionalradio, dagstidningar och
motortidningar. Verket utger också under tjällossningen var 14:e dag en karta över
framkomligheten på riksvägar och genomgående länsvägar. Den si;>ta kartan
för säsongen, som utkommer på försommaren, upptar även pågående och planerade
större vägarbeten, som kan innebära nedsatt framkomlighet.
Av
sålunda angivna skäl ställer man sig från vägverkets sida avvisande till att
ett informationssystem med »Fröken Väg» införs. Trafikutskottet har inte
heller funnit sig berett att biträda motionärernas yrkanden i dessa frågor och
avstyrker därför motionerna.
I motionen 1971:914 har yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om att lämpliga föreskrifter utfärdas för mitt- och
kantmarkering, av vägar. Härmed sammanhängande frågor är emellertid enligt vad
utskottet erfarit sedan länge föremål för intensiv uppmärksamhet från
vägverkets sida, och omfattande åtgärder har - bl. a. genom tillsältan-
TU 1971:1 13
det
av en särskild arbetsgmpp för att följa upp verksamheten - vidtagits i det av
motionärerna angivna syftet. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes
därför ej påkallad och motionen avstyrks följaktligen.
I motionerna 1971:404 och 1971:940 har med
likartade motiveringar yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att
användningen av vägsalt upphör.
I
statsverkspropositionen (s. 32 och 33) redovisas vissa av vägverket lämnade
uppgifter om den pågående försöks- och utredningsverksamheten med saltning av
vägarna. Härav framgår bl. a. att försök har gjorts med dels salt blandad med
sand, dels enbart salt. I det senare fallet rör det sig om förebyggande
åtgärder i halkbekämpande syfte. Vägverket har under fyra vintersäsonger prövat
den senare metoden med en för Sverige och dess klimat speciellt utvecklad
teknik. För att minska moddbildningen med åtföljande nedstänkning och
slirningsrisker har verket utvecklat utrustning för moddavröjning och anskaffat
en omfattande utrustning med speciella skrapningsverktyg. Verket har även
gjort försök med sopning efter skrapningen genom en helt ny sop-konstmktion.
Denna vinter bedriver verket omfattande försök med denna metod. - Verket
följer uppmärksamt resultatet av i utlandet pågående försök med andra
kemikalier än salt. Verket har också medverkat i forskningsverksamheten på
området. Förra året har även påbörjats ett omfattande försök i syfte att belysa
röstningsfrågan och dess samband med olika klimattyper och användning av salt i
väghållningen. I dessa frågor har vägverket samarbetat med främst statens
naturvårdsverk, statens trafiksäkerhetsverk, statens väginstitut, statens
provningsanstalt och Korrosionsinstitutet.
Riksdagen
har tidigare genom bl. a. motioner, interpellationer och enkla frågor
uppmärksammats på det av motionärerna aktualiserade spörsmålet som är av
betydelse ur framför allt trafiksäkerhetssynpunkt. Svårigheterna härvidlag torde
främst sammanhänga med tillämpandet av saltningsmetoden i förening med
användningen av dubbade däck och den avslitning av däcks- och asfaltpartiklar
m. m. som blir följden därav. Utskottet finner det därför angeläget att
vägverkets pågående arbete på området intensifieras i syfte att än mer
förbättra tillämpade metoder samt den tekniska materielen så att olägenheter
och skadeverkningar i möjligaste mån motverkas. Vidare förutsätter utskottet
att riksdagen även i fortsättningen informeras om utveckUngen på området samt i
anledning härav vidtagna åtgärder.
Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker
utskottet de båda motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar
TU 1971:1 14
a. till Statens Vägverk: Ämbetsverksuppgifter
ett förslagsanslag
av 4 430 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
b. till
Drift av statliga vägar ett reservationsanslag av 826 800 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
2.
att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 397,
nämnda motion såvitt nu är i fråga, tiU Byggande av statliga vägar för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 685 470 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen,
3.
att riksdagen
för budgetåret 1971/72 anvisar
a. till
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator ett för
slagsanslag av 122 130 000 kr., att avräknas mot automobilskatte
medlen,
b. till
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator
ett reservationsanslag av 331 000 000 kr., att avräknas mot auto
mobilskattemedlen,
4. att
riksdagen
a. med
bifall tiU Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å mo
tionen 1971: 397, nämnda motion såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 54 :)50 000 kr., att avräknas mot auto
mobilskattemedlen,
b. medger
att under budgetåret 1971/72 statlig lånegaranti
för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa en
skilda vägar beviljas intill ett belopp av 110 000 kr.,
5. att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
a. till
Bidrag till byggande av enskilda vägar ett reservations
anslag av 23 400 000 kr., att avräknas mot automobilskatte
medlen,
b. till
Tjänster till utomstående ett förslagsanslag av 8 680 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
c. till
Avsättning till statens automobilskattemedelsfond ett för
slagsanslag av 1 000 kr.,
6.
att riksdagen
avslår motionen 1971:931 samt 1971:397, sistnämnda motion i vad den avser
skrivelse till Kungl. Maj:t,
7. att riksdagen
a. avslår
motionen 1971:203,
b. avslår
motionen 1971: 406,
c. avslår
motionen 1971:75,
8. att riksdagen
a. avslår
motionen 1971:966,
b. avslår
motionen 1971: 933,
c. avslår
motionen 1971: 918,
d. avslår
motionen 1971: 975,
TU 1971:1 15
e. avslår motionen 1971: 952,
f. avslår motionen 1971:964,
9. att riksdagen
a. avslår
motionen 1971: 140,
b. avslår
motionen 1971: 924,
c. avslår
motionen 1971:921,
d. avslår
motionen 1971: 405,
10.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 974,
11.
att riksdagen
avslår motionerna 1971:962 och 1971:260,
12.
att riksdagen
avslår motionen 1971:914,
13.
att riksdagen
avslår motionerna 1971: 404 och 1971: 940.
Trafiksäkerhet
3. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader m.
fl. anslag. Ut
skottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 1-C4, s. 63-72)
och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Statens
trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 10 918 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
2.
till Statens
trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 15 288 000 kr.,
att avräknas mot automobUskatte-medlen,
3.
till
Registrering av motorfordon ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
4.
till Bidrag
till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar ett
reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande. Kungl.
Maj:t har (punkt C 6, s. 73-76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1971/72 anvisa ett anslag av 2 200 000 kr., att avräknas mot automobil
skattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
deb motionen 1971:393 av herr
Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte hemställa att anslaget tiU NTF höjes med 300 000 kr.,
TU 1971:1 16
dels motionen 1971: 958 av herr Polstam m. fl. vari
hemställts att statligt stöd till nationalförenin.gen för trafiksäkerhetens
främjande (NTF) för budgetåret 1971/72 måtte utgå med ett belopp om 2,6 milj.
kr.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
innebär en för nästa år oförändrad medelsanvisning orn 2,2 milj. kr. I
anledning härav har i motionerna 1971: 393 och 1971: 958 hemställts om en
ökning av anslaget med 300 000 respektive 400 000 kr.
De
av motionärerna därvid föreslagna anslagshöjningarna finner utskottet i och
för sig välmotiverade. Med hänsyn dock till den planerade omorganisationen av
trafiksäkerhetsforskningens verksamhet m. m. samt i avvaktan på resultatet
härav har utskottet ansett sig kunna godta Kungl. Maj:ts anslagsberäkning och
avstyrker följaktligen motionerna.
I
likhet med departementschefen förutsätter utskottet att NTF:s verksamhet
planeras och bedrivs i nära samarbete med statens trafiksäkerhetsverk.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till lECungl. Maj:ts
förslag samt med avslag å motionerna 1971: 958 och 1971: 393, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 2 200 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
5.
Kostnader för nytt bilregister ni. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkten C 7, s. 76-77) och hemställer
att riksdagen tiU Kostnader för nytt bilregister m.
m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 17 502 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Sjöfart
Sjöfartsverket
6.
Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet.
Före behandlingen av de skilda anslagen har Kungl. Maj:t (s. 78-100) lämnat en
allmän översikt över sjöfarten m. m.
Kungl.
Maj:ts förslag tiU medelsanvisning för budgetåret 1971/72 under de skilda
anslagen innebär
att
till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 84 100
000 kr. (punkt D 1, s. 100-101),
TU 1971:1 17
att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av
27 400 000 kr. (punkt D2,s. 101-102),
att
tUl Fartygs verksamhet anvisas ett förslagsanslag av 8 120 000 kr. (punkt D 3,
s. 102-103),
att
till Övrig verksamhet anvisas ett förslagsanslag av 1 640 000 kr. (punkt D 4,
s. 103-104).
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971: 960 av herr Sellgren m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär att vad som anförts i motionen beaktas vid utarbetande
av den aviserade ändringen av sjöfartsverkets instruktion.
Utskottet
I förevarande sammanhang har i
statsverkspropositionen erinrats onl att sjöfartsverket redovisat sina
anslagsbehov i programtermer. Den indelning av programmen som tidigare
fastställts föreslås dock bli justerad främst till följd av det nya
avgiftssystem som gäller fr. o. m. den 1 januari 1971. Det nuvarande programmet
Allmänna Sjövägar föreslås sålunda benämnas Farledsverksamhet. Det nuvarande
programmet Säkerhet på fartyg anses böra tillföras delprogrammen registrering
av fartyg, sjöteknisk utredningsverksamhet m. m. samt skeppsmätning från
programmet övrig verksamhet och i fortsättningen benämnas Fartygs-verksamhet.
Det återstående programmet föreslås behålla namnet övrig verksamhet. Programmet
Farledsverksamhet avses finansieras med två anslag benämnda Farledsverksamhet,
exkl. isbrytning, resp. Isbrytning. Anslagen för de två övriga programmen
kommer till omfattningen att överensstämma med dessa. Anslagen
Farledsverksamhet, exkl. isbrytning och Fartygsverksamhet är
avgiftsfinansierade medan anslagen Isbrytning och övrig verksamhet är
skattefinansierade.
Av
sjöfartsverket framlagda förslag om en sammanlagd medelsanvisning under
driftbudgeten av 123 828 000 kr. har av Kungl. Maj:t godtagits med endast
smärre korrigeringar. Detta innebär att anslagen tas upp med 84 100 000 ki. tiU
Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, 27 400 000 kr. till Isbrytning, 8 120 000
kr. till Fartygsverksamhet och 1 640 000 kr. till övrig verksamhet. Utskottet
tUlstyrker de sålunda gjorda anslagsberäkningarna samt vad departementschefen i
samband därmed anfört och förordat.
I statsrådsprotokollet har vidare av
departementschefen lämnats en redogörelse för hur han ser på den fortsatta
behandlingen av hamnutredningens år 1969 framlagda delbetänkande De svenska
hamnarna (SOU 1969: 22 och 23). Departementschefen har därvid erinrat om hur
Sveriges traditionella beroende av utrikeshandeln och utrikeshandelns växande
volym har medverkat till att ge hamnväsendet en central roll i lan-
TU 1971:1 18
dets
transportförsörjning. En successiv anpassning av hamnväsendet tiU efter hand
ändrade förutsättningar i transportmönster och hanteringsformer etc. anges
vara en grundläggande förutsättning för att hamnarna på ett ändamålsenligt sätt
skaU kunna fullgöra sina terminalfunktioner. Hamnutredningens skiss till
indelning av kustområdena i ett antal hamnregioner anses rimlig med hänsyn
till framväxande transport- och godsströmmar. Vidare har visats behovet av
ökad interkommunal samplanering och samordning i frågor rörande hamnars
lokalisering och utbyggnad m. m. Departementschefen anser i likhet med
utredningen att tillskapandet av regionalt avgränsade kommunalförbund i
åtskilliga fall bör vara ägnat att säkra den nödvändiga samverkan men förklarar
sig uttryckligen inte vara beredd att biträda utredningens förslag om befogenheter
att i särskilda fall framtvinga ett samgående i kommunalförbundets form. Det
sägs också vara en uppgift för sjöfartsverket att följa utvecklingen och vid
behov stå till förfogande för samråd och konsultation i fråga om den lämpliga
hanteringen och bedömningen från mera ingripande regionala synpunkter av
aktuella lokaliserings- och utbyggnadsprojekt på hamnområdet. Verket anses
böra kunna ta initiativ till sådant samråd. En ändring av sjöfartsverkets
instruktion i sådant syfte planeras. Härutöver betonas vikten av att frågor
sammanhängande med hamnväsendets utveckling och anpassning bedöms inom ramen
för en vidare övergripande trafikplanering samt erinras om det utredningsarbete
som inom kommunikationsdejpartementet inletts i syfte att utarbeta en
modellplan med preliminära riktlinjer för en sådan regional trafikplanering.
Utskottet
vill för sin del särskilt understryka vad i sistnämnda hänseenden anförts men
ansluter sig även i övrigt till de av departementschefen anförda synpunkterna
i frågan. Genom utskottets sålunda intagna ståndpunkt torde även syftet med det
i motionen 1971: 960 framställda yrkandet - berörande den fortsatta
handläggningen av berörda spörsmål - vara i allt väsentligt tillgodosett.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes sålunda ej erforderlig varför
motionen avstyrks.
Vad
departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört har ej gett
utskottet anledning till erinrEin eller särskUt uttalande.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. för budgetåret
1971/72 anvisar
a. till
Farledsverksamhet, exkl. isbrytning ett förslagsanslag
av 84 100 000 kr.,
b. till Isbrytning
ett förslagsanslag av 27 400 000 kr.,
c. till
Fartygsverksamhet ett förslagsanslag av 8 120 000 kr.,
d. till Övrig
verksamhet ett förslagsanslag av 1 640 000 kr.,
2. avslår motionen
1971: 960.
TU 1971:1 19
Övriga sjöfartsändamål
7. Handelsflottans pensionsanstalt m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D5-D8, s. 104-106) och
hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till
Handelsflottans pensionsanstalt ett anslag av 1 000 kr.,
2.
till
Bidrag till vissa resor av sjöfolk ett förslagsanslag av 365 000
kr.,
3.
till
Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett förslagsanslag av 650 000
kr.,
4.
till Understöd
åt skärgårdsrederier m. m. ett förslagsanslag av 650 000 kr.
Institut m. m.
8. Transportnämnden m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna E 1-E 7, s. 107-118) och hemstäUer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
tiU
Transportnämnden ett förslagsanslag av 897 000 kr., därav tre fjärdedelar att
avräknas mot automobilskattemedlen,
2.
tiU Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 20 099 000 kr.,
3.
till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel m. m. ett
förslagsanslag av 1 102 000 kr.,
4.
till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av instrument m. m.,
ett reservationsanslag av 400 000 kr.,
5.
till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 4 001 000 kr.,
6.
till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten ett
förslagsanslag av 8 960 000 kr.,
7.
till Bidrag
till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. ett
förslagsanslag av 1 218 000 kr.
9. Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader m.
fl. anslag. Ut
skottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 10-E 12, s. 119-
122) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till
Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 2
298 000 kr.,
2.
tUl Statens
geotekniska institut: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 2 741 000 kr.,
3.
till Statens
geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag av 100 000 kr.
TU 1971:1 20
10. Fraktbidragsnämnden.
Kungl. Maj:t har (punkten E 13, s. 123) före
slagit riksdagen att till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 500 CiOO kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971:262 av herr Winberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttalar att fraktbidragsnämndens kansli bör flyttas tUl Östersund.
Utskottet
Den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen om
500 000 ler. tillstyrks av utskottet.
I
motionen 1971: 262 har hemställts att nämndens kansli bör flyttas till
Östersund. Vid sin behandling av en likartad motion vid förra årets riksdag
erinrade statsutskottet (SU 105) om att kansliet personalmässigt beräknas få en
mycket begränsad omfattning, varför dess stationering från lokaliserings- och
regionalpolitiska synpunkter inte torde bli av nämnvärd betydelse. Dessutom är
dess arbetsuppgifter av sådan karaktär att de måste fullgöras i niira kontakt
med vederbörande departement och myndigheter. Vad statsutskottet sålunda
uttalat äger alltjämt giltighet. Trafikutskottet vill därutöver understryka att
fraktbidragsgiv-ningen är en ny verksamhet av försökskaraktär, vilket motiverar
en nära uppföljning från departementets sida. Utskottet förutsätter dock att
efter försöksperiodens slut och sedan slutgiltig ställning tagits till
transportstödet frågan om förläggningen av nämnden tas upp till förnyad
prövning. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 500 OfiO kr.,
2. avslår motionen 1971: 262
Diverse
11. Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järn
vägslinjer m. m. Kungl. Maj:t har (punkten F 1, s. 125-127) föreslagit
riksdagen att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lön
samma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av
256 700 000 kr.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971:401 av herr Jonsson i Mora m.
fl. vari yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att åtgärder vidtages
så att även änkepensionärer enligt lagen om allmän försäkring och som uppnått
60 års ålder kan erhålla det s. k. 67-kortet.
TU 1971:1 21
dels motionen 1971: 950 av herrar Nordgren och
Adolfsson vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
att nuvarande inskränkningar i 67-kortets användningstider måtte avskaffas,
dels motionen 1971: 941 av fröken Ljungberg m. fl.
vari yrkats 1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t måtte
anmoda SJ att utvidga 67-kortsförmånen till att omfatta resa även i första
klass tågkupé fr. o. m. den 1 juli 1971 samt 2. att för budgetåret 1971/72
under F 1 i bilaga 8 till statsverkspropositionen anslås 257 700 000 kr.,
dels motionen 1971: 923 av herr Enarsson vari
yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t måtte anmoda
SJ att utreda hur stor kostnaden skuUe bU om alla förtidspensionärer finge
möjlighet att utnyttja 67-kortet, i syfte att låta riksdagen ta ställning till
en eventuell subventionerlng via statskassan.
Utskottet
Till förevarande ändamål har SJ för nästa budgetår
hemställt om en medelsanvisning av 264,3 milj. kr. varav oförändrat 4 milj. kr.
för det inkomstbortfall som uppkommer genom att man vid nedläggning av järnväg
övergångsvis tillämpar reducerad taxa för styckegodssändningar i samtrafik
järnväg-billinje. Vidare ingår i det yrkade beloppet dels ersättning med 0,1
milj. kr. för bibehållande av olönsamma järnvägsanstalter, dels ersättning med
1,6 milj. kr. för resultatförsämringen till följd av 67-kortsrabattens
utvidgning att gälla förtidspensionärer m. fl. Departementschefen har funnit
anslaget böra tas upp med 256,7 milj. kr., vilket innebär en ökning i
förhållande tiU innevarande budgetår med 25,5 milj. kr.
I
motionen 1971: 941 har hemstäUts att SJ anmodas att utvidga 67-kortsförmånen
att omfatta resa även i första klass tågkupé fr. o. m. den 1 juli 1971 samt att
ifrågavarande anslag upptas med 257,7 milj. kr. Vid sin behandling av motioner
i samma syfte vid fjolårets riksdag konstaterade statsutskottet (SU 6) att SJ
efter utredning funnit den föreslagna reformen ej vara företagsekonomiskt
motiverad. Om den ändock påfordrades måste SJ kompenseras med minst 1 milj. kr.
per år.
Trafikutskottet
finner i och för sig vissa skäl tala för motionärernas yrkande inte minst med
hänsyn till önskemålet att uppnå nordisk enhetlighet på området. I
sammanhanget bör beaktas att problemet främst torde avse resa i sovvagn. Som
statsutskottet i sitt nyssnämnda utlåtande anfört pågår dock en kontinuerlig
översyn av tillämpningsområdet m. m. för rabattsystemet i dess helhet inom SJ.
Trafikutskottet finner det för sin del vara av värde om denna fortlöpande översyn
kunde resultera i en samlad bedömning av härmed sammanhängande frågor. I
avvaktan
TU 1971:1 22
härpå och då utskottet inte nu funnit sig berett
tillstyrka den förordade anslagshöjningen avstyrks den nu aktuella motionen.
I motionen 1971: 401 har yrkats att åtgärder vidtas så att
även vissa änkepensionärer som uppnått 60 års ålder kan erhåUa det s. k. 67-kortet.
Utskottet utgår från att också frågan härom kan komma att beaktas i samband
med den fortsatta översynen av rabattsystemet och finner därför motionen inte
böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Yrkandet i motionen 1971:950 att nuvarande inskränkningar
i 67-kortets användningstider måtte avskaffas anser sig utskottet inte kunna
tillstyrka.
I motionen 1971: 923 har hemställts att SI utreder
kostnaden för alla förtidspensionärer att utnyttja 67-kortet. Utskottet har
emeUertid vid sin prövning av denna fråga och med hänsyn inte minst tiU de
svåra gränsdragningsproblem som därvid skuUe uppkomma inte funnit sig kunna
förorda den av motioniiren tänkta utvidgningen och avstyrker därför motionen.
Utskottet
hemstäUer att riksdaigen
1.
med bifall tiU
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971:941 till Ersättning till
statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 256 700 000 kr.,
2.
avslår motionen
1971: 401,
3.
avslår motionen
1971: 950,
4.
avslår motionen
1971: 923.
12. Ersättning till trafikföretag för drift av icke
lönsamma busslinjer.
Kungl.
Maj:t har (punkten F 2, s. 127-129) föreslagit riksdagen att till Ersättning
tiU trafikföretag föi: drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 12 100000 kr., att avräknas mot
automobUskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
deb motionen 1971: 142 av herr
Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen 1. dels uttalar att maximigränsen
för bidrag till icke lönsam busstrafik må höjas tiU 3 kronor per vagnmil
bidragsgrundande trafikarbete, dels tiU ersättning till trafikföretag för
drift av icke lönsamma busslinjer under sjätte huvudtiteln för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 15 680 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen, samt 2. i skrivelse tiU Kungl. Maj:t anhåller om att
förslag framlägges med skyndsarnhet beträffande riktlinjer för busstrafikens
framtid inkluderande bestämmelser om den icke lönsamma trafikens finansiering.
TU 1971:1 23
dels motionen 1971: 256 av herr Petersson i Gäddvik
m. fl. vari hemstäUts att riksdagen beslutar att den generella gränsen för
bidragsgivning till icke lönsamma busslinjer höjes till 3 kr. per
bidragsberättigad vagnmil, samt att riksdagen tiU Ersättning tiU trafikföretag
för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 14 700 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen,
dels motionen 1971: 259 av herr Sterne m. fl. vari
hemställts att riksdagen 1. uttalar att maximigränsen för bidrag tiU icke
lönsam busstrafik må höjas till 3 kronor per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete,
2. till ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma buss-linjer
under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 15 680 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels motionen 1971:949 av herr Nilsson i Kalmar m.
fl. i vad avser yrkandet att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemstäUa att bussbidragsutredningen påskyndas.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
innebär att tiU ersättning tUl trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer för nästa budgetår anvisas ett anslag av 12 100 000 kr. mot av
transportnämnden föreslagna 15 680 000 kr. Nämnden har vid sin beräkning av
anslagsbehovet utgått från en höjning av bidraget från 2: 50 tiU 3 kr. per
vagnmil bidragsgrundande trafikarbete.
I
anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i motionerna 1971: 142, 1971: 256 och
1971: 259 hemställts dels att den genereUa gränsen för bidragsgivning tUl icke
lönsamma busslinjer höjs tiU 3 kr. per bidrags-berättigad vagnmil samt att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1971/72 anvisas ett anslag, beträffande
motionerna 1971: 142 och 1971:259 av 15 680 000 kr. och beträffande motionen
1971:256 av 14 700 000 kr.
Såsom
i statsrådsprotokollet framhåUits höjdes den generella maximigränsen för
bidragsbeloppen med 50 öre tiU 2: 50 per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete
med verkan första gången vid den bidragsgivning som transportnäinnden beslöt i
januari 1969. Utskottet viU i anslutning härtiU erinra om den av Kungl. Maj:t
tiUsatta bussbidragsutredningen, som bl. a. har tiU uppgift att närmare
undersöka formerna för den ifrågavarande bidragsgivningen och som beräknas
slutföra sitt uppdrag under år 1971. Med beaktande av det anförda och i
avvaktan på resultatet av utredningen har utskottet, furmit sig böra godta
Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen samtliga motioner så vitt nu
är i fråga.
TU 1971:1 24
Vad beträffar yrkandena i motionema 1971: 142 och 1971:949
om påskyndande av bussbidragsutredningen vUl utskottet erinra om att denna
numera samordnats med utredningen rörande företagsstrukturen inom den
yrkesmässiga vägtrafiken. Ifrågavarande utredningsarbete har dessutom nära
anknytning med frågor, som behandlas av den nyligen tillsatta arbetsgruppen för
att leda utarbetande av modellplan för regional trafikplanering. Nämnda
samordning av utredningsarbetet får emellertid inte försena en lösning av
berörda fråga. Utskottet förutsätter därför att förslag föranlett av
bussbidragsutredningen från Kungl. Maj:ts sida föreläggs 1972 års riksdag. Med
hänsyn till det anförda finner utskottet den av motionärerna yrkade
framställningen tiU Kungl. Maj:t ej erforderlig och avstyrker motionerna i
berörda delar. Utskottet hemstäUer
1.
att riksdagen
med bifall tiU Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna 1971: 256 och
1971: 259 samt 1971: 142, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, till
Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 12 100 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,
2.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 142 i vad den avser skrivelse tiU Kungl. Maj:t samt
motionen 1971: 949 i vad den avser påskyndande av bussbidragsutredningen.
13. Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
F3-F 7, s. 129-133) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser ett förslagsanslag av 131
000 000 kr., därav 2 640 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
2.
till Bidrag
till vissa internationella sammanslutningar m. m. ett förslagsanslag av 1 606
000 kr.,
3.
till Beredskap
för civil luftfart ett reservationsanslag av 800 000 kr.,
4.
till Kostnader
för visst värderingsförfarande ett förslagsanslag av 40 000 kr.,
5.
till Kostnader
för riskgaranti till Scandinavian Airlines System ett förslagsanslag av 1 000
kr.
Uppskjutna frågor
14. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under
sessionen att yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter
framlagda förslag, nämligen
TU 1971:1 25
punkten
C 5. Trafiksäkerhetsforskning, punkten E 8. Statens väginstitut, punkten E 9.
Statens väginstitut: Utrustning, punkten E 14. Regionalt transportstöd, vilket
utskottet härmed
anmäler.
Stockholm
den 18 mars 1971 På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON .
Närvarande:
herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s). Dahlgren (c), Lindahl (s),
Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c). Hugosson (s), SeUgren (fp),
Rosqvist (s), Lindberg (s), Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk),
Karlsson i Malung (s) och Clarkson (m).
Reservationer
1. vid punkten 2 (Allmän översikt över
utvecklingen. Anslagen tUl vägväsendet) beträffande anslaget till statliga
vägbyggnader av herrar Dahlgren (c), Persson i Heden (c) och Håkansson (c) som
anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet har» och
slutar med »148,2 milj. kr.» bort ha följande lydelse:
»Ett genomförande av nu gällande
flerårsplaner för vägbyggandet under perioden 1970-1974 innebär en kraftig
nedskärning av byggandet av länsvägar. Såsom i motionen 1971: 397 ävensom i
motionerna 1971:918 och 1971:975 framhåUits kommer en sådan nedskärning alt
drabba länen utanför storstadsområdena hårt vilket utskottet finner helt
otillfredsstäUande. En ökning av de för länsvägarna avsedda anslagsmedlen bör
därför ske. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed att dessa för nästa
budgetår i förhåUande till Kungl. Maj:ts förslag räknas upp med 8,2 milj. kr.
tiU av vägverket förordade 148,2 milj. kr. Härav följer att anslaget tiU
statligt vägbyggande bör tas upp med 693 670 000 kr.», dels utskottets
hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och med bifaU tiU motionen 1971: 397, nämnda motion såvitt nu är i fråga,
till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 693 670 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen».
TU 1971:1 26
2. vid punkten 2 (Allmän översikt över
utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande anslaget tUl Bidrag till
drift av enskilda vägar m. m. av herrar Dahlgren (c), Peirsson i Heden (c) och
Håkansson (c) som anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet har» och
slutar med »berörda del» bort ha följande lydelse.
»Anslaget
till bidrag till drift av enskilda vägar uppgår under innevarande budgetår tUl
54 500 000 kronor. Om administrationskostnaderna uteslutes blir anslaget 50
600 OiDO kronor. För nästa år föreslås oförändrat belopp. Detta innebär att
medel kan utgå endast tiU vägar som hittiUs beviljats bidrag. Det kommer
sålunda inte att bli möjligt att öka det bidragsberättigade enskilda väj»nätet,
och iståndsättning av redan intagna vägar måste anstå. Följden kan också bli
att utgående statsbidrag dras in genom att medel saknas för bidrag till
trafiksäkerhetsåtgärder. Vidare måste bidragsgivningen till anskaffande av
redskap för rationalisering av den enskilda väghållningen upphöra. Den
stagnerande stats-bidragsgivningen torde komma att innebära att kommunerna i
ökad utsträckning tvingas bidraga till driften av enskilda vägar.
Mot
denna bakgmnd framstår en uppräkning av bidraget till drift av enskilda vägar i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag såsom nödvändig. Utskottet anser därför
att ytterligare 8 milj. kr. bör beviljas för detta ändamål samt att anslaget
tas upp med ett belopp av 62,55 milj. kr.»,
dels utskottets hemstäUan
under 4 a. bort ha följande lydelse:
»a. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall tiU motionen 1971: 397, nämnda motion såvitt nu är i fråga, tiU Bidrag
till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 62 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,»
3. vid punkten 2 (Allmän översikt över
utvecklingen. Anslagen tiU vägväsendet) beträffande behovet av ett från
närings- och regionalpolitiska synpunkter vå7 fungerande länsvägnät, program
för en ökning av väganslagen under de närmaste åren samt vägplaneringen såsom
ett instrument i lokaliserings- och regionalpolitiken av herrar Gustafson i
Göteborg (fp), Dahlgren (c), Lothigius (m), Persson i Heden (c), Sellgren
(fp). Brundin (m) och Håkansson (c) som anser att
dels
den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »I statsrådsprotokollet»
och på s. 6 slutar med »i lokaliserings- och regionalpolitiken» bort ha
följande lydelse:
»Vägplan
1970 visar klart den dominerande betydelse som vägarna kommer att ha för den
framtidci transportförsörjningen. Redan nu är det enligt utskottets uppfattning
klart att anslagen för nästkommande
TU 1971:1 27
budgetår
avsevärt understiger vägplanens minimialternativ. De senaste årens
eftersläpning inhämtas inte. Även om vägverkets äskanden i rådande ekonomiska
läge skärs ner får detta inte innebära en permanent underförsörjning av
vägväsendet. Det är därför angeläget att den framtida resurstiUdelningen sker
med hänsyn tUl att väginvesteringarna under en följd av år fått stå tillbaka.
Utskottet finner det sålunda angeläget att förslag från Kungl. Maj:t i
anledning av Vägplan 1970 snarast föreläggs riksdagen och att i samband därmed
också ett program för ökning av väganslagen under de närmaste åren läggs fram.
Om så sker skuUe det också bli möjligt att tillgodose många av de i och för sig
berättigade önskemål som framförts i motioner, som behandlas i detta
betänkande.
Vid
fördelningen av anslagen mellan riksvägar och länsvägar bör stor vikt läggas
vid att investeringarna står i samklang med övriga investeringar i samhället.
Vägarnas roll för en utbyggd regionalpolitik måste därvid särskilt beaktas. För
att motverka en fortsatt koncentration av befolkning och arbetstillfällen
krävs inte endast riksvägar för transporten mellan regionerna utan också ett
väl utbyggt länsvägnät för den inomregionala trafiken.
Behovet
av ett väl fungerande vägnät är stort för en gynnsam ekonomisk utveckling i
vårt land. En viktig förutsättning för och ett led i en framgångsrik
decentraliseringspolitik är också en vägplanering som syftar tiU ett ordentligt
utbyggt vägnät över hela landet. TiUfredsställan-de transportförhållanden är
nödvändiga för att företagslokalisering skall kunna ske, och en fungerande
persontrafik är av avgörande betydelse för mäimiskornas trivsel. Vägpolitiken
måste sålunda användas som instrument i regional- och lokaliseringspolitiken.
Vägplaneringen måste grundas på en sådan fördelning av de för vägändamål
avsatta resurserna mellan riksvägar, länsvägar och enskilda vägar att en
positiv befolknings- och näringslivsutveckling i landets olika delar uppnås.
Även
de enskilda vägarna måste sålunda enligt utskottets uppfattning uppmärksammas.
De har stor betydelse för möjligheterna att upprätthålla drägliga villkor för
den bofasta befolkningen i glesbygd, och dessutom har de en växande betydelse
för fritidsbebyggelsen. Vissa enskilda vägar belastas också mycket hårt med bl.
a. virkestransporter.
Vad
utskottet i nu berörda frågor anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t tUl
känna.»,
dels utskottets hemställan
under 6. bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av motionerna 1971:
931 och 1971: 397, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Maj:t tiU känna vad utskottet anfört dels rörande behovet av program för
en ökning av väganslagen under de närmaste åren samt av ett väl fungerande
länsvägnät, dels beträffande vägplaneringen såsom ett instmment i lokaliserings-
och regionalpolitiken.»
TU 1971:1 28
4. vid punkten 4 (Bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande) av herrar Lothigius (m) och Brundin (m) som
anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »De av» och slutar med
»följaktligen motionerna» bort ha följande lydelse:
»Såsom
i motionen 1971: 393 framhåUits innebär ett oförändrat anslag till NTF med
hänsyn tiU penningvärdeförsämringen i realiteten en minskning av resurserna.
Detta kommer bl. a. att gå ut över den trafikundervisning i skolorna som NTF
bedrivit. Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att detta för
trafiksäkerheten så väsentliga arbete kan fullföljas och att NTF åtminstone får
kompensation för penningvärdeförsämringen. Under hänvisning härtUl och med
beaktande jämväl i övrigt vad i de båda motionema anförts tillstyrker utskottet
en anslagshöjning med 300 000 kr.»,
dels utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 1971: 958 samt med bifaU tiU motionen 1971: 393, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 2 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen».
5. vid punkten 12 (Ersättning till trafikföretag
för drift av icke lönsamma busslinjer) beträffande medelsanvisningen av herrar
Gustafson i Göteborg (fp). Dahlgren (c), Lothigius (m), Persson i Heden (c),
Sellgren (fp), Brundin (m) och Håkansson (c), som anser att
deb
det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »Såsom i» och slutar
med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Utskottet
finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att ökade medel stäUs till
förfogande för här ifrågavarande ändamål. Det minskade trafikunderlaget gör
det, som motionärerna framhållit, på aUt fler håll omöjligt att bedriva lönsam
trafik. Det måste emellertid även enligt utskottets uppfattning vara samhällets
uppgift att skapa förutsättningar för koUektiv trafik på landsbygden. Med
tanke på den stora betydelse som ersättningen till icke lönsam busstrafik
därför måste tiUmätas bör den generella maximigränsen för statsbidrag enligt de
nuvarande reglerna fr. o. m. är 1971 höjas från 2: 50 till 3 kr. per vagn-mU
bidragsgmndande trafikarbete. Som följd därav bör den av departementschefen
föreslagna medelsanvisningen höjas till 15,68 milj. kr.»,
deb utskottets hemställan
under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och motionen 1971:256 samt med bifaU tiU motionema 1971:259 och 1971:
142, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, till Ersättning till trafikföretag
för drift av icke lönsamma busslinjer för budget-
TU
1971:1 29
året
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 15 680 000 kr., att avräknas mot
automobUskattemedlen.»
Särskilt
yttrande
vid
punkten 2 (AUmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande
motionerna 1971:397 och 1971:931 rörande behovet av ett från närings- och
regionalpolitiska synpunkter väl fungerande länsvägnät samt vägplaneringen
såsom ett instrument i lokaliserings- och regionalpolitiken av herr Magnusson i
Kristinehamn (vpk) som anfört:
»I
motionema 1971:397 och 1971:931 beröres dels frågan om att vägplaneringen såsom
ett instrument i lokaliserings- och regionalpolitiken skaU syfta till en
positiv befolknings- och näringslivsutveckling i landets olika delar, dels att
vid avvägningen mellan riks- och länsvägar hänsyn skall tas till behovet av ett
från närings- och regionalpolitiska synpunkter väl fungerande länsnät.
Synpunkterna
om att hänsyn skall tas till närings- och lokaliseringspolitiska behov vid
utformandet av trafikpolitiken tas upp även i motion 1971: 73 av herr
Hermansson m. fl., vUken kommer att behandlas i annat sammanhang. Dessa
synpunkter bör understrykas.
I
utskottsbetänkandet över motionerna erinras även om att Kungl. Maj:t i särskilt
cirkulär anbefallt samtliga statsmyndigheter att vid beslut som rör
lokalisering av offentliga investeringar eller som på annat sätt har betydalse
för den regionala utvecklingen beakta det prognosmaterial m. m. som utarbetats
inom länsplanering 1967 samt vad Kungl. Maj:t och riksdagen i anslutning därtiU
uttalat, vidare att Vägplan 70 snarast läggs fram för riksdagen så att en
allsidig och ingående prövning av investeringsfrågorna för vägväsendets del kan
ske. Jag vill för egen del erinra om att vägplaneutredningens huvuduppgift varit
att mot bakgrund av uppgifter om nuvarande vägstandard och prognoser över framtida
efterfrågan på väg- och gatutjänster söka finna den från samhällsekonomisk
synpunkt lämpligaste resursfördelningen inom vissa anslagsramar för drift och
byggande av vägar fram till 1985.
Med
anledning av att synpunkterna i motionema 1971: 397 och 1971: 931 i viss mån
beaktats i det material som utskottsbetänkandet hänvisar till och med
hänvisning till min uppfattning om att förutsättningen för ett slutgiltigt
ställningstagande till de trafikpolitiska frågorna är en genomgripande
diskussion om riktlinjerna för hela trafikpolitiken anser jag mig kunna ansluta
mig tiU utskottsutlåtandet över motionerna 1971:397 och 1971:931.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.