Sök i Ratio Lex

Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om fördjupning av Mälarleden

1971 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:TU15, Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om fördjupning av Mälarleden

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Trafikutskottets
betänkande nr 15 år 1971 TU 1971: 15

Nr 15

Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om fördjupning
av Mälarleden

1 motionen 1971:496 av herr Enskog
m. fl. (fp, s, c, m) har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
begär att frågan om Mälarledens fördjupning snarast tas upp till behandling
enligt sjöfartsverkets förslag.

Över motionen har yttrande
inhämtats från statens järnvägar, länsstyrelsen i Stockholms län,
Mätarledskommittén och NäringsUvets trafikdelegation. Se bilaga till detta
betänkande. Utskottet har dessutom hemstäUt om yttrande från Svenska
hamnförbundet, vars styrelse dock enUgt utskottet tillhandakommet
protokollsutdrag beslutat att inte yttra sig i ärendet.

Utskottet

I årets statsverksproposition
(bil.8, s.241 o. följ.) har redovisats ett av sjöfartsverket framlagt förslag
till en begränsad utbyggnad av Södertälje kanal. Kostnaderna för arbetet enbart
i kanalen beräknas till 21,5 milj.kr. Härtill kommer kostnaden för erforderUg
uppmuddring och fördjupning av Mälaren m. m. om ca 14 milj. kr. EnUgt
sjöfartsverkets bedömning är den föreslagna investeringen lönsam och bör
betraktas som säkrare än tidigare framlagda utbyggnadsalternativ.
Departementschefen förklarar sig emeUertid inte ha övertygats av det framlagda
utredningsmaterialet om att projektet har den säkra lönsamhet att det vid en
prioritering med andra angelägna investeringsändamål f. n. bör komma tiU
utförande. Med hänsyn härtiU säger han sig inte beredd att tiUstyrka några
investeringsmedel för ändamålet.

EnUgt vad utskottet erfarit har departementschefen
sedermera förklarat att man inom kommunikationsdepartementet under höstens
budgetarbete kommer att överväga Mälarens kanal- och farledsproblem i
anslutning tiU den utredning som verkstäUts av sjöfartsverket. Nämnda verk har
också i sina anslagsframstäUningar för nästa budgetår ånyo tagit upp frågan.

Riksdagen 1971. 15 saml. Nr 15

opaginerad Kontrollera mot PDF

TU 1971:15 2

Mälarledskommittén framhåUer i sitt
yttrande över motionen att den föreslagna fördjupningen innebär en väsentUg och
nödvändig förbättring av farledens säkerhetsstandard men samtidigt i hög grad
ökar farledens kapacitet och tiUgången på tonnage i avvaktan på en framtida
definitiv utbyggnad. Den snabba trafikutveckling som under de senaste åren
skett på Mälaren anses motivera en omedelbar upprustning och samtidigt visa på
Mälarledens växande betydelse. I en samhäUsekonomisk bedömning anses dessutom
hänsyn böra tas tUl de vinster en begränsning av de tunga transporterna på
vägarna medför. Vid bedömningarna av kostnaden för en modernisering av
Mälarleden bör vidare beaktas att vissa underhållsarbeten i Södertälje kanal,
bl. a. ombyggnad av slussen i Södertälje, under aUa förhåUanden måste ske med
det snaraste.

Länsstyrelsen i Stockholms län förklarar att frågan om
åtgärder för fördjupning av leden i och för sig bör vidtas i första hand är
beroende av om åtgärderna kan anses vara samhäUsekonomiskt lönsamma. Vidare bör
bl. a. beaktas intresset av att trafiksäkerheten tUl sjöss i Mälaren i
görUgaste mån tiUgodoses, inte minst därför att Mälaren utgör den huvudsakUga
vattentäkten för Stockholmsområdet.

Statens järnvägar finner nu som tidigare att det är
föga sannoUkt att en utbyggnad av mälarfarlederna skulle vara samhäUsekonomiskt
lönsam. De skäl för en fördjupning av Mälarleden som motionärerna anfört anses
inte innehåUa något i sak nytt som skuUe motivera en ändrad syn på projektets
lönsamhet. SJ framhåUer också att den ökade transportvolym som på sikt
eventueUt kommer att tillföras järnvägen om en fördjupning av Mälarleden ej
kommer tiU stånd bedöms kunna klaras utan utbyggnad av järnvägens fasta
anläggningar.

NäringsUvets trafikdelegation erinrar om att den expansion
som skett befolkningsmässigt och när det gäller det industrieUa och
kommersiella näringsUvet i Stor-Stockholm och Mälardalen medfört en snabb
tUlväxt av transportarbetet och trafiken i nämnda region samt till och från
denna. Det sägs därför vara att hälsa med tiUfredsställelse om åtgärder kan
vidtas som syftar tiU en mer ekonomisk och rationell utveckUng av den nu
förekommande och väntade godstrafiken inom Mälar-området. Frågan om en
utbyggnad måste enUgt delegationen bedömas ur totalsynpunkt, varvid så långt
möjUgt prognoser rörande trafikunderlaget och kostnadsjämförelser mellan oUka
transportalternativ bör framtagas.

Trafikdelegationen tillstyrker slutUgen att frågan om
Mälarledens fördjupning ånyo snarast tas upp till behandUng i enUghet med
sjöfartsverkets förslag. Delegationen anser nämligen angeläget att underhållsarbeten
och mindre förbättringar inte ytterUgare uppskjuts i avvaktan på en eventueU
större utbyggnad av kanalen. Denna och anslutande farleder bör hållas i
ändamålsenUgt skick.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TU 1971:15 3

Utskottet stäUer sig för sin del
positivt tiU motionärernas förslag och ansluter sig därvid närmast tiU de av
trafikdelegationen framförda synpunkterna. Frågan om en utbyggnad av leden bör
i enlighet härmed inte bedömas ur strikt företagsekonomiska synpunkter utan med
hänsyn jämväl till de fördelar i övrigt och inte minst ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt
som kan vara förenade med möjligheterna tiU ohka transportalternativ. EnUgt
utskottets uppfattning bör därför frågan om Mälarledens fördjupning snarast tas
upp till behandling i enlighet med motionäremas förslag.

Utskottet
hemstäUer aUtså

att riksdagen
i anledning av motionen 1971:496 som sin mening ger

Kungl.
Majl tillkänna vad utskottet anfört rörande frågan om

Mälarledens
fördjupning.

Stockhobn den 14 oktober 1971 På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: herrar Mellqvist (s), Dahlgren (c), Lindahl
(s), Hjorth (s), Persson i Heden (c), SeUgren (fp), Rosqvist (s), Brundin (m),
Lindberg (s), Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung
(s), Taube (fp), Clarkson (m), och Sundgren (s).

s. 5 Kontrollera mot PDF

TU
1971: 15 5

Bilaga Yttranden över motionen 1971:496

Statens järnvägar (28.4.1971)

Av det av motionärerna åberopade avsnittet av
statsverkspropositionen framgår det, att kommunikationsministern "inte
övertygats av det framlagda utredningsmaterialet om att projektet har den säkra
lönsamhet, att det vid en prioritering med andra angelägna investeringsändamål
f. n. bör komma till utförande".

SJ har tidigare i yttrande tiU sjöfartsverket' och
kommunikationsdepartementet uttalat, att det är föga sannolikt att en
utbyggnad av mälarfarlederna skuUe vara samhällsekonomiskt lönsam. De skäl för
en fördjupning av Mälarleden som motionärerna nu anför synes inte innehåUa
något i sak nytt som skulle motivera en ändrad syn på projektets lönsamhet.

SJ ansluter sig därför tiU uppfattningen, att det inte
finns skäl att anvisa investeringsmedel för ändamålet.

Enligt ovan åberopat avsnitt av statsverkspropositionen
har sjöfartsverket framhållit att möjligheterna tUl framtida taxehöjningar på
Södertälje kanal skulle vara begränsade. Härav synes man kunna dra den
slutsatsen att det inte kommer att vara möjUgt att ta ut kostnaderna för
fördjupningen av de trafikanter som drar ekonomisk nytta av densamma. Ett
genomförande av fördjupningen skulle i så fall behöva ske med åsidosättande av
den trafikpolitiska målsättningen om kostnadsansvar och konkurrens på lika
villkor för de olika transportgrenarna.

SJ vill också framhålla, att den ökade transportvolym som
på sikt eventueUt kommer att tUlföras järnvägen, om en fördjupning av
Mälarleden ej kommer tiU stånd, bedöms kunna klaras utan utbyggnad av
järnvägens fasta anläggningar.

Länsstyrelsen i Stockholms län (22.4.1971)

På ämnets poUtiska aspekter - dvs. om anslag tUl
fördjupning av Mälarleden bör ifrågakomma före anslag tUl andra ändamål anser
sig länsstyrelsen inte böra ingå. Om åtgärder för fördjupning av leden i och
för sig bör vidtas är enligt länsstyrelsens mening i första hand beroende av om
åtgärderna kan anses vara samhällsekonomiskt lönsamma. Vidare torde bl. a. böra
beaktas intresset att trafiksäkerheten till sjöss i Mälaren i

'Yttrande 15.1.64 över utredning av
länsstyrelsen i Västmanlands län med anledning av ifrågasatt breddning och
fördjupning av Södertälje kanal samt fördjupning av farlederna i Mälaren.

Yttrande 25.11.65 över utredning av sjöfaitsstyrelsen
angående fördjupning av Södertälje kanal och Mälarens djupled.

s. 6 Kontrollera mot PDF

TU 1971:15 6

görligaste mån tillgodoses, inte minst därför att Mälaren
utgör den huvudsakliga vattentäkten för Stockholmsområdet. Remisshandlingarna
eller eljest för länsstyrelsen tillgängligt material ger inte underlag för en
samhällsekonomisk bedömning. Länsstyrelsen kan därför inte uttala någon
uppfattning i frågan om eller på vilket sätt fördjupning av Mälarleden bör ske.
TUläggas bör att en fördjupning av Mälarleden sannoUkt kommer att föra med sig
att Södertäljebroarna måste höjas tUl segelfri höjd. Broöppningarna är redan
mycket besvärande för vägtrafiken. SkuUe sjötrafiken öka som följd av ledens
fördjupning försvåras läget självfallet ytterUgare. Den för kanalutbyggnaden
beräknade kostnaden om 21,5 miljoner kronor förefaUer emeUertid inte inrymma
kostnaden för nu nämnd ombyggnad av broarna.

Mälarledskommittén (29.3.1971)

Mälarledskommittén har i yttrande till sjöfartsstyrelsen
20.5.1970 uttalat sig för det förslag tUl begränsad modernisering av
Mälarfarleden, som sjöfartsstyrelsen lagt fram. Det betonades där att den
fördjupning av farleden i Mälaren till 7,6 meter och av kanalen till 8,4 meter,
som detta förslag innebar, endast fick ses som ett första steg mot en
upprustning av Mälarleden till en för den framtida mälarsjöfartens behov
godtagbar dimensionering och standard. Den föreslagna dellösningen borde emeUertid
komma tiU stånd snarast möjligt. Mälarledskommittén viU därför instämma i
motionärernas hemställan om en omgående behandUng av ärendet med förhoppning om
att medel anslås snarast möjligt. De skäl för en snabb igångsättning av arbetet
som motionärerna åberopar är var för sig tungt vägande och överensstämmer helt
med Mälarledskommitténs bedömningar. Utöver vad som framgår av motionen kan
följande anföras:

Den föreslagna fördjupningen innebär en väsentUg och
nödvändig förbättring av farledens säkerhetsstandard, men ökar samtidigt i hög
grad farledens kapacitet och tUlgången på tonnage i avvaktan på en framtida
definitiv utbyggnad. Den snabba trafikutveckUng som under de senaste åren skett
på Mälaren för Västerås del nära nog en fördubbUng av godsmängden under den
senaste 5-årsperioden motiverar en omedelbar upprustning och visar samtidigt
på Mälarledens växande betydelse.

På grund av förskjutningen mot aUt större enheter i det
aktueUa fartygsbeståndet skulle Mälarledens nuvarande kapacitet omöjliggöra en
fortsatt ökning av transportvolymen i enlighet med föreUggande behov. Flera
rederier har för närvarande planer på att bygga tanktonnage i den storleksklass
som den föreslagna fördjupningen tillåter. Man skuUe därvid fä möjUghet att
utnyttja fartyg om ca 7 500 ton d.w., för specialbyggda fartyg något större,
vUket i hög grad skulle förbättra lönsamheten för oljetransporter. Detta gäller
även transporter av råvaror för industrins behov. För linjetrafiken på Amerika
skulle den begränsade fördjupningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

TU 1971:15 7

vara värdefull, genom att fartygen för närvarande inte kan
gå med full last, med högre transportkostnader som följd. Även för denna trafik
skulle ett utnyttjande av större fartyg bli aktueUt efter den föreslagna
fördjupningen.

Beträffande de ekonomiska kalkylerna bör framhållas att
sjöfartsverket trots ytterUgt försiktiga beräkningar kommit fram tiU att
utbyggnaden av Södertälje kanal kan betraktas som företagsekonomiskt lönsam.
Trafikökningen har emellertid överstigit den som ligger som underlag för
beräkningen, varför lönsamheten säkerUgen i själva verket bUr bättre än den
kalkylerade. I en samhällsekonomisk bedömning bör dessutom hänsyn tas tUl de
vinster en begränsning av de tunga transportema på vägarna medför. Den kostnad
på 21,5 miljoner (1970 års prisläge) för kanalutbyggnaden, vilken skulle
belasta statsbudgeten, måste betraktas som mycket måttUg med hänsyn tUl den resulterande
kapacitetshöjningen av transportsystemet som helhet. En övergång tUl
rörtransporter av vissa oljeprodukter finner Mälarledskommittén inte realistisk
under överskådlig tid av bl. a. ekonomiska skäl, varför denna möjlighet helt
kan lämnas utanför stäUningstagandet tUl den aktueUa moderniseringen av
Mälarleden.

Vid bedömningarna av kostnaden för en modernisering av
Mälarleden bör beaktas att vissa underhållsarbeten i Södertälje kanal, bl. a.
ombyggnad av slussen i Södertälje, under alla förhållanden måste ske med det
snaraste. De återkommande reparationsarbetena i kanalen tvingar under en månad
per år fartygen att ta omvägen över Hammarbyleden eller i vissa faU helt
avstängas för Mälartrafik.

Det bör framhåUas att kommunerna Västerås och Köping samt
Västmanlands läns landsting fattat principbeslut om att bekosta förbättringsarbetena
av farleden i Mälaren samt även åtagit sig att stå för kostnaderna för
projekteringsarbeten och vattendom. Intressenterna i mälarsjöfarten har
dessutom förfrågat sig om möjUgheten att själva få överta och i bolagsform
driva Södertälje kanal och sjöfarten på Mälaren tUl Västerås och Köping. Denna
lösning är fortfarande aktueU, men något besked har inte erhållits frän berörda
statUga organ.

Mälarledskommittén viU sammanfattningsvis uttala sitt
fulla stöd för de synpunkter som framförts i motion 496 och ytterUgare
understryka ärendets utomordentUga vikt för en fortsatt expansiv utveckling av
näringsUvet i den inre Mälarregionen. Kommittén hemställer slutUgen att den
beredes tUlfälle att inför trafikutskottet få lämna ytterligare information och
utveckla sina synpunkter på denna fråga.

Näringslivets trafikdelegation (24.3.1971)

Motionen har föranletts av att kommunikationsministern i
årets statsverksproposition uttalat, att han icke övertygats om att ett
av

s. 8 Kontrollera mot PDF

TU 1971:
15 8

Sjöfartsverket framlagt förslag tUl begränsad utbyggnad av
Södertälje kanal har den säkra lönsamhet, att det - vid en prioritering meUan
andra angelägna investeringsändamål f. n. bör komma tUl utförande. I motionen
hemställs om att frågan om Mälarledens fördjupning snarast tas upp tiU
behandUng enligt Sjöfartsverkets förslag. Detta innebär, att kanalen fördjupas
till att svara mot ett fartygsdjupgående av 6,8 m vid medelvattenstånd.
Fördjupningen skuUe ske i huvudsakUgen nuvarande sträckning men med vissa
förbättringar i linjeföringen. Nuvarande slussar skuUe bibehånas med vissa
tekniska förbättringar.

Näringslivets Trafikdelegation vill inledningsvis erinra
om att den expansion som skett befolkningsmässigt och när det gäller det
industrieUa och kommersiella näringsUvet i Stor-Stockholm och Mälardalen
medfört en snabb tillväxt av transportarbetet och trafiken i nämnda region samt
tUl och från denna. Det är därför ur de synpunkter Trafikdelegationen
företräder att hälsa med tiUfredsställelse, om åtgärder kan vidtas som syftar
tUl en mer ekonomisk och rationell utveckUng av den nu förekommande och väntade
godstrafiken inom Mälar-området. Frågan om en fördjupning av Södertälje kanal
och Mälarfarlederna har länge varit aktueU. Hittills har dock ett
ställningstagande försvårats av att utredningar med alternativa förslag
beträffande samordningen av hela transportväsendet inom regionen icke funnits
tillgängUga.

Trafikdelegationen framhöll redan i samband med
remissbehandlingen av Sjöfartsverkets är 1965 verkstäUda utredning angående
fördjupning av Södertälje kanal m. m., att frågan om en utbyggnad måste bedömas
ur totalsynpunkt, varvid så långt möjUgt prognoser rörande trafikunderlaget och
kostnadsjämförelser mellan oUka transportalternativ borde framtagas. 1
avsaknad av en sådan hela transportväsendet inom regionen omspännande översikt
fann Trafikdelegationen det svårt att ta slutUg ställning tiU det av Sjöfartsverket
år 1965 framlagda förslaget.

Sjöfartsverket har nu för budgetåret 197 1/72 begärt 7
nuljoner kronor för att påbörja en första utbyggnad i enUghet med verkets
senaste förslag. Den sammanlagda kostnaden för utbyggnaden har av verket
beräknats till ca 21 miljoner kronor. Trafikdelegationen har visserligen icke
möjlighet att bedöma de tekniska utredningarna avseende kanalens sträckning,
slussarnas förläggning och utformningen av farlederna i Mälaren men finner dock
för sin del, att de kostnader som nämnts i sammanhanget är påfallande låga
jämfört med de kostnader som tidigare framräknats i utredningar av
Sjöfartsverket. I likhet med den s. k. Mälarledskommittén anser delegationen,
att den föreslagna utbyggnaden i vUket fall som helst skuUe vara en välkommen
åtgärd för att höja säkerheten för kanaltrafiken. Mera tveksamt är dock om
denna begränsade utbyggnad skuUe medföra en avsevärt bättre transportkapacitet
i kanalen. Med hänsyn tiU att intressenterna i Mälarleden
Västmanlands läns landsting och

s. 9 Kontrollera mot PDF

TU 1971:15 9

kommunerna i Västerås och Köping är beredda att med
mångmiljon-belopp ensamma bekosta fördjupningen av farleden i Mälaren, kunde
man dock förvänta en mer positiv instäUning till en ekonomisk satsning i
projektet jämväl från statens sida för att förbättra transportmöjUgheterna inom
den berörda regionen. Underhållet av kanalen får i vart fall icke eftersättas
så att passage av modernt tonnage försvåras.

En utbyggnad av Mälarleden skuUe troligen vara mest till
fördel för olje- och massgodstransporter inom området, medan däremot färdigvarutransporter
skulle beröras i mindre omfattning. Möjligt är att en utbyggnad icke blir
företagsekonomiskt lönsam om kanaltaxorna vid upprätthällande av kravet på
kostnadstäckning måste höjas och därigenom kan komma att medföra
trafikbortfall. Stor betydelse bör dock även tillmätas den indirekta och
stimulerande effekt, som förbättrade kommunikationer kan ha för näringslivet
och befolkningen inom den berörda regionen.

Dessa positiva verkningar har enligt Trafikdelegationens
mening varit betydande under den tid kanalen varit i drift. Det finns anledning
att förvänta sig Uknande gynnsamma effekter för framtiden, om Mälarleden
anpassas tiU den utveckling som väntas ske inom sjöfarten och inom regionens
näringsliv. MöjUgheten till ett fortsatt alternativ tUl landtransporterna bör
upprätthållas.

Mot denna bakgrund vill Trafikdelegationen tillstyrka, att
frågan om Mälarledens fördjupning ånyo snarast tas upp tUl behandling i enUghet
med Sjöfartsverkets förslag. Trafikdelegationen anser nämligen angeläget, att
underhållsarbeten och mindre förbättringar icke ytterUgare uppskjuts i avvaktan
på en eventuell större utbyggnad av kanalen. Denna och anslutande farleder bör
som delegationen tidigare framhållit håUas i ändamålsenUgt skick.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.