Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om ett statligt charterflygbolag
1971 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:TU17, Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om ett statligt charterflygbolag
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Trafikutskottets
betänkande nr 17 år 1971 TU 1971:17
Nr 17
Trafdcutskottets betänkande i anledning av motion om
ett statligt charterflygbolag
1 motionen 1971:936 av herrar Olof
Johansson i Stockholm (c) och Stridsman (c) har hemstäUts att riksdagen i
skrivelse tiU Kungl. Maj:t anhåUer om utredning ooh förslag angående etablering
av ett statligt charterflygbolag med uppgift att i samarbete med
turistbranschen och statens järnvägar bl. a. genom en utpräglad lågtaxepoUtik
stimulera den inhemska turismen främst i norra delarna av landet och med sikte
på att förbättra balansen i dé utrikes betalningarna.
Över motionen har yttrande inhämtats
från statens järnvägar, luftfartsverket, Scandinavian Airlines System (SAS),
Linjeflyg AB (LIN), Svenska Turisttrafikförbundet och Statsföretag AB. Se
bilaga tUl detta betänkande.
Utskottet
I sitt gemensamma yttrande över
motionen framhåUer Sj S/LIN bl.
a. att stimulans tUl den inhemska turismen måste bedömas som mycket angelägen
ur social, kultureU och ekonomisk synvinkel. I överensstämmelse med denna
övertygelse har både SAS och LIN alltifrån sin start med oUka medel verkat för
ett ökat turistresande inom Sverige. SAS/LIN stöder den inhemska turismen
främst genom att tiUhandahålla en väl utbyggd, modem och funktionsdugUg
transportapparat. Flygresenärer i Sverige erbjuds ett trafiknät, omfattande
drygt tjugotalet flygstationer. Detta nät är uppbyggt att täcka de största
befolkningskoncentrationerna och ansluter sig således väl tUl trafikströmmarna
inom landet. En schemabunden transportfunktion med i förväg pubUcerade
tidtabeller utgör grundvalen för varje form av turism. Inrikesflyget anses fyUa
denna grundförutsättning. Företagen redovisar vidare en rad insatser för såväl
inrikesflygtrafik inkluderande en omfattande rabattering av flygpriserna
som värvning av utländska turister tUl Sverige och därmed följande förbättring
av det svenska turistnettot.
Motionens förslag om upprättande av en bunden statUg
charterflygtrafik, subventionerad i aUa slags kostnader utom de rörUga, till
ett antal norrländska flygplatser avvisas också av de båda företagen. En sådan
Riksdagen 1971. 15 saml. Nr 17
TU 1971:17 2
trafik tUl de i motionen angivna flygstationerna skulle
komma att drivas i direkt konkurrens med Unjebolagen, särskilt som den omnämnda
"bundenheten" måste tolkas som en schemaläggning av trafiken och
genom trafikantbortfaU i den reguljära trafiken inom aUa resandekategorier
leda till ett intäktsbortfaU, som finge kompenseras av taxehöjningar på hela
svenska inrikesnätet. I sammanhanget påpekas, att SAS/LIN redan bedriver en
relativt omfattande chartertrafik tUl Norrland och andra platser.
Prissättningen för denna trafik syftar i princip just till en täckning av de
rörUga kostnaderna, vilket förklaras genom att flygningarna utföres vid
tidpunkter då flygplansflottan inte är upptagen i den reguljära Unjetrafiken.
Resurserna räcker också tiU för en betydande vidareutveckUng av chartertrafiken
inom Norrland och landet i övrigt.
Också SJ framhåller beträffande den inhemska marknadens
intresse för turism i Sverige att försörjningen på själva trafikområdet är
riklig. Såväl SJ som SAS och LIN Uksom även bussföretagen har ett väl utvecklat
trafiknät som berör samtUga de av motionärerna nämnda norrländska orterna.
TiUkomsten av ett charterflygföretag som kunde välja vissa intressanta
transportobjekt skuUe rycka undan väsentUga marknadsandelar för de reguljära
trafikföretagen, vilka också har att tillse att krav på täckning av fasta
kostnader och räntor tiUgodoses. Tanken att en sådan charterflygverksamhet
skuUe kunna bedrivas utan direkt konkurrens med existerande Unjetrafikföretag
är enUgt SJ:s mening inte reaUstisk.
EnUgt luftfartsverkets uppfattning skulle motionärernas
syften bättre kunna befrämjas genom andra åtgärder än tiUskapandet av ett
statUgt charterbolag som skuUe operera på helt andra villkor än existerande
flygföretag. Ett svenskt flygföretag som endast skuUe behöva uppnå
kostnadstäckning för de rörUga kostnaderna vore dessutom ett avsteg från den av
riksdagen godkända trafikpoUtiken. Verket avråder därför frän det av
motionärerna föreslagna statliga charterflygbolaget och även från en utredning
om ett sådant.
Utskottet har vid sin prövning av
frågan inte heller funnit sig kunna biträda motionärernas yrkande. Såsom i det
föregående framhålUts bedrivs redan verksamhet av det slag motionärerna avsett
genom SAS och LIN, i vilka företag staten som intressent i Aktiebolaget
Aerotransport har insyn och inflytande. De nämnda företagen har av Kungl. Maj:t
meddelade koncessioner för sin trafik och innehar även i övrigt erforderliga
tillstånd samt följer genom kontinuerUga undersökningar utveckUngen i fråga om
transportbehovens karaktär och storleksordning. Företagen torde vidare få sägas
ha gjort stora insatser inom just det område motionärerna avsett och har också
förklarat sig beredda att vid uppstående behov avdela erforderUg
transportkapacitet för ytterUgare transporter av här ifrågavarande slag.
TU 1971:17 3
SlutUgen må i sammanhanget erinras
om den verksamhet som bedrivs av det statsägda företaget Crownair och som om
ock i begränsad utsträckning omfattar taxi- och drrektionsflygningar samt
frakt- och passagerarcharter.
Med beaktande av det anförda ävensom av vad
remissinstanserna i övrigt uttalat kan utskottet inte finna det motiverat att
skapa ett särskilt StatUgt charterflygbolag av den art och den ekonomiska
verksamhetsform motionärerna förordat. Ej heUer finner utskottet lämpligt att
som turisttrafikförbundet föreslagit motionen överlämnas för utredning av
sakkunniga för planering av turistanläggningar och frUuftsområden m. m.
Utskottet
hemställer följaktligen
att
riksdagen avslår motionen 1971:936.
Stockholm den 14 oktober 1971 På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST
Närvarande: herrar Mellqvist (s), Lindahl (s), Hjorth (s),
Persson i Heden (c), SeUgren (fp), Rosqvist (s), Brundin (m), Lindberg (s),
Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung (s), Torwald
(c), Taube (fp), Clarkson (m) och Sundgren (s).
TU
1971:17 4
Bilaga Yttranden över motionen 1971:936
Statens järnvägar (30.3.1971)
Vad den inhemska marknadens intresse för turism i Sverige
beträffar, är försörjningen på själva trafikområdet rikUg. Såväl SJ som SAS och
LIN liksom även bussföretagen har ett väl utvecklat trafiknät som berör
samtliga de av motionärerna nämnda norrländska orterna. Tillkomsten av ett
charterflygföretag, som kunde välja vissa intressanta transportobjekt, skuUe
rycka undan väsentliga marknadsandelar för de reguljära trafikföretagen, vilka
också har att tiUse att krav på täckning av fasta kostnader och räntor
tUlgodoses. Tanken att en sådan charterflygverksamhet skulle kunna bedrivas
utan direkt konkurrens med existerande Unjetrafikföretag är enUgt SJ:s mening
inte reaUstisk.
Konkurrensen om turisterna meUan utländska och svenska
turistmål omfattar på prisområdet såväl logikostnader som kostnader för själva
resan. Vad resekostnaderna beträffar vUl SJ för sin del framhålla de
rabattmöjligheter som SJ erbjuder bl. a. genom den s. k. semesterbiljetten. Denna
biljett ger en rabatt om 15 % på avgiften för tur- och returbiljetter. Denna
rabatt kan kombineras med SJ;s famUjerabatt. Semesterbiljetten gäller för fram-
och återresa inom två månader med undantag för resa vissa dagar under
högtrafikperioder. En kalender med uppgift på gUtigheten under 1971 bifogas. 1
samarbete med researrangörer erbjuder SJ dessutom sedan två år chartervagnar,
både sovvagnar och sittvagnar, med reducerade priser för såväl resa som
hotellvistelse. Denna verksamhet, som till stor del är inriktad på norra
Sverige, har mötts med ett växande intresse från researrangörernas sida.
Statsmakterna har möjlighet att mot ersättning till SJ besluta om ytterUgare
lättnader i fråga om kostnaderna för järnvägsresorna. Åtgärder av denna typ
synes vara lämpligare än att för en förhåUandevis Uten marknad skapa ytterUgare
en trafikgren som utan väsentlig förbättring av trafikstandarden - genom en
lågprissättning skuUe arbeta utan ful'ständig kostnadstäckning och därmed
försvaga marknadsunderlaget för de existerande reguljära trafikföretagen, som
idag har problem med det redan nu svaga trafikunderlaget.
Luftfartsverket (13.4.1971)
I motionen hävdas bl. a, att man genom etablering av ett
statligt charterflygbolag med uppgift att bedriva en utpräglad lågtaxepoUtik
skulle kunna stimulera den inhemska turismen och således åstadkomma en
förskjutning i nuvarande konkurrensläge mellan utlandsresor och inhemska resor.
Vidare hävdas att med hänsyn till de starka samhälls-
TU 1971:17 5
motiven för ökad rörelsefrihet i den ekonomiska politiken
genom en förbättrad bytesbalans och minskad regional obalans ett strikt samhäUsekonomiskt
synsätt bör vara motiverat. 1 motionen anföres även att en inhemsk
chartertrafik utan direkt konkurrens med det reguljära inrikesflyget och med
bundna Unjer tUl ett antal flygplatser, exempelvis Östersund, Lycksele, Kiruna
och Luleå under dessa turutsättningar kan motiveras med enbart täckning av de
rörUga kostnaderna.
Goda kommunikationer skapar i sig ej en inhemsk turism,
men är en av förutsättningarna. Det är angeläget att manifesterade trafikbehov
kan tillgodoses och att även trafikformer skapas för att stimulera den inhemska
efterfrågan.
På den svenska flygmarknaden finns för närvarande tre
större flygbolag, SAS, Linjeflyg, Sterling Airways AB. De drives enUgt
vedertagna företagsekonomiska principer.
SAS och Linjeflyg svarar för den regelbundna luftfarten
inom riket. Dessa båda bolag erbjuder ett antal rabatter på sina inrikes
Unjenät som omfattar drygt 20 flygstationer. För den inrikes regelbundna
trafiken finns stora möjligheter till flexibilitet i prissättningen genom
frånvaron av internationella bindningar.
SAS och Linjeflyg utövar även inhemsk charterverksamhet.
Bolagen har förklarat sig förfoga över resurser att täcka ett utökat inhemskt
charterbehov. Det nyUgen etablerade SterUng Airways AB har tiUstånd att utöva
chartertrafik inom landet.
Således finns resurser för utökad inhemsk chartertrafik
och förutsättningar för konkurrens på Uka vUlkor.
Det är luftfartsverkets uppfattning att motionärens syften
bättre skulle kunna befrämjas genom andra åtgärder än tUlskapandet av ett
StatUgt charterbolag som skulle operera på helt andra villkor än existerande
flygföretag. Ett svenskt flygföretag som endast skulle behöva uppnå
kostnadstäckning för de rörliga kostnaderna vore dessutom ett avsteg frän den
av riksdagen godkända trafikpolitiken.
Luftfartsverket vUl avråda från det av motionärerna
föreslagna statliga charterflygbolaget och även från en utredning om ett
sådant.
Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB (gemens,
yttrande 1.4.1971)
SAS/LIN vill med anledning av ovannämnda riksdagsmotion
förorda aUa sådana åtgärder, som syftar tUl att reeUt stimulera såväl utländska
turistbesök som svenskt turistresande inom landet. Invändningar måste dock
resas mot uppfattningen att större effekt skuUe kunna åstadkommas genom att
ett statligt charterflygbolag etablerades. SAS/LIN vill gemensamt utveckla sina
argument nedan:
Stimulans tUl den inhemska turismen måste bedömas som
mycket angelägen ur social, kultureU och ekonomisk synvinkel. I överensstäm-
TU 1971:17 6
melse med denna övertygelse har både SAS och LIN alltifrån
start med oUka medel verkat för ett ökat turistresande inom Sverige. SAS/LIN
stöder den inhemska turismen främst genom att tillhandahålla en väl utbyggd,
modern och funktionsduglig transportapparat. Flygresenärer i Sverige erbjuds
ett trafiknät, omfattande drygt tjugotalet flygstationer. Detta nät är uppbyggt
att täcka de största befolkningskoncentrationerna och ansluter sig således väl
tUl trafikströmmarna inom landet. En schemabunden transportfunktion med i
förväg pubUcerade tidtabeller utgör grundvalen för varje form av turism.
Inrikesflyget fyller denna grundförutsättning.
Med den värdefuUa tidtabeUslagda flygtrafiken erbjuds
resenärer på inrikesflyget en flygplansflotta, som såväl antals- som
storleksmässigt avpassats till existerande trafikbehov i vad avser
linjestruktur och resandeströmmar. Beroende på vårt lands geografiska och
demografiska uppbyggnad ingår i SAS/LIN sammantagna flygplansflotta stora och
medelstora jetplan för de långa avstånden, medelstora propellerplan för
medeldistanserna samt små propeUerplan för kortdistanstrafiken. Med noggranna
hänsynstaganden till Unjesträckning, resandefrekvens och tillgänglig
flygmaterial söker de båda bolagen fortlöpande tUlgodose att inrikesflyget
inför varje halvårsperiod får en resursmässigt lämplig sammansättning och
därmed drivs på möjligast rationella sätt.
SAS/LIN lämnar även direkt ekonomisk stimulans till den
inhemska
turismen. Detta sker genom de många oUka typer av rabatter som
flygresenärerna erhåller. TroUgen existerar få branscher med en så
differentierad prissättning, som den som karakteriserar inrikesflyget.
Denna differentiering är konstruerad att främst gynna det privata
resandet och framför allt turistresandet. Detta sker bl. a. genom att den
tUlgängliga kapaciteten utnyttjas med hänsyn tagen till rytmen i
affärsresandet. Få av de ca 200 000 privatresor med inrikesflyget, som
registrerades verksamhetsåret 1969/70, betalades med fullt pris, då
förekommande rabatter täcker flertalet former av privatresande. Vissa
rabatter kan dessutom kombineras, varigenom biljettpriserna ytterligare
sänks. Under sommarperioden beräknas drygt hälften av passagerarna ha
utnyttjat existerande rabattformer, främst den 40 % semesterrabatten.
En god uppfattning av rabatternas mångfald och storlek erhålles av
nedanstående förteckning:
Semesterrabatt 40 %
Familjerabatt 50 % - 95 %
Barnrabatt 50 % - 90 %
Ungdomsrabatt 25 % - 50 %
Idrottsrabatt 25 % - 50 %
Pensionärsrabatt 25 %
MiUtärrabatt 50 %
TU 1971:17 7
Veckoslutsrabatt 30 %
Rabatt för
rörelsehämmade
och
synskadade 50 %
Vid sidan av de ovan angivna stimulansåtgärderna för
inhemsk turism lämnar SAS/LIN årligen ekonomiskt stöd tiU de nationeUa
turistorganisationerna. Härtill bör läggas de insatser SAS i utlandet gör för
att värva turister tiU Sverige. I reaUteten överstiger det belopp SAS satsar på
reklam- och andra kampanjer utomlands den summa som danska, norska och svenska
staterna tiUsammans i samma syfte satsar utanför Skandinavien. Som
illustration av ovannämnda förhållanden kan nämnas skillnaderna i
reklamutgifter i USA meUan de skandinaviska turisttrafikförbun-den och SAS. Är
1968 satsade turistkontoren gemensamt ca 50 000 svenska kronor på annonsering,
vilket motsvarade en utgift av 9 öre per besökande amerikan. Som jämförelse kan
nämnas att Storbritannien satsade närmare 4 miljoner kronor på annonsering,
motsvarande drygt 4 kronor per besökande amerikan. Frankrike redovisade ca 1
miljon resp. 1,75 kronor, Spanien ca 900 000 kronor resp. ca 3,25 kronor per besökande
amerikan. I relation till de 50 000 kronor resp. 9 öre, som de skandinaviska
turistkontoren svarade för, skaU sättas SAS annonseringsutgifter i USA, vilka
för 1968 uppgick tiU drygt sex mUjoner svenska kronor, motsvarande en utgift om
drygt ! 1 kronor per besökande amerikan. Av ovanstående redovisning framgår
tydligt att SAS bär huvudparten av kostnaderna för den turistvärvande
aktiviteten i USA. Förhållandet är Ukartat på andra utländska turistmarknader.
Av ovanstående framgår att SAS/LIN med oUka medel aktivt
stimulerar och bidrar till att stödja svensk turism. De båda flygbolagen
medverkar härigenom i försöken att förhindra att det svenska turistnettot
ytterligare försämras. I samma riktning verkar givetvis SAS stora engagemang i
en rad hotellprojekt i Skandinavien. Detta engagemang är följden av att de
skandinaviska länderna under en följd av år tvingats avvisa såväl enskilda som
grupper av turister på grund av bristande hotellkapacitet. Från amerikanskt
resebyråhåll har man t. o. m. som villkor för att under lågsäsong arrangera
flygningar tUl Sverige satt att man på förhand kan garanteras hoteUplats för de
grupper man planerar att fördela på de skandinaviska länderna under sommaren.
En avsevärd ljusning kan för närvarande skönjas i denna fråga. En rad stora
hoteU växer upp på skilda ställen i Skandinavien och i flera av dessa ingår SAS
som delägare. Som exempel kan nämnas att Sheraton hoteU med ca 1 000 bäddar,
med SAS som deUntressent, öppnades i Stockholm i februari 1971. Genom att
således satsa kapital inom en bransch, som man visserligen har anknytning till
men som ändå ligger vid sidan av flygindustrin, bidrar SAS tiU att avhjälpa ett
av de mest besvärande hindren mot ökad svensk turism. Om så erfordras och det
kan ske på
TU 1971:20 8
ekonomiskt försvarbar grund är SAS berett att även i
framtiden ingå som partner i eventueUa hoteUprojekt.
1 detta sammanhang bör även nämnas att SAS inte bara
bidrar till en förbättring av bytesbalansen genom att på ohka sätt stimulera
den inhemska turismen, utan framför aUt genom att flygtrafiken från Sverige tiU
utlandet till stor del handhas av SAS. För verksamhetsåret 1969/70 uppgick
denna försäljning tUl omkring 175 miljoner kronor. Genom SAS verksamhet
förhindras således att svensk valuta tUlförs utländska flygbolag och förs ut
ur landet. På motsvarande sätt förhindrar Scanairs charterverksamhet att svensk
valuta tiUfaller utländska charterflygbolag.
SAS bidrar dessutom till en förbättring av bytesbalansen
genom att tiUföra Sverige utländska valutor. Av SAS totala försäljning om
knappt 1,5 miljarder kronor hänför sig drygt hälften tUl icke skandinavisk
valuta, vUken naturUgtvis kommer SAS moderbolagsländer tUl godo. Detta
förhåUande berörs kortfattat i finansdepartementets långtidsutredning -Svensk
ekonomi 1971-1975 där det framhåUes att "det framtida
betalningsöverskottet beror bl. a. på SAS möjligheter att hävda sig på den
utländska och skandinaviska marknaden".
TUl ovanstående bör läggas den valutaström, som genom utländska
turistbesök tillförs landet. Svenska Turisttrafikförbundet har beräknat att
dessa utländska turister bor, äter, köper, roar sig etc. i Sverige för ca 1
miljard kronor årligen. En av förutsättningarna för denna turisttrafik är att
de utländska gästerna erbjuds acceptabla transportmedel tiU Sverige. Flyget
fyller en avgörande funktion i denna fråga.
SAS/LIN vUl med ovanstående redogörelse markera sitt djupa
engagemang i frågor om förbättrad bytes- och turistbalans och stimulans tiU
turismen. Med framstäUningen bildas också bakgrund för SAS/LIN uppfattning, att
etablerandet av ett statligt charterflygbolag knappast ytterUgare kan stimulera
svensk turism eller förbättra landets turistbalans.
SAS/LIN vill även avvisa motionens förslag om upprättandet
av bunden statlig charterflygtrafik, subventionerad i alla slag av kostnader
utom de rörliga, tiU ett antal norrländska flygplatser. En sådan trafik till de
i motionen angivna flygstationerna skuUe komma att drivas i direkt konkurrens
med linjebolagen, särskilt som den omnämnda "bundenheten" måste
tolkas som en schemaläggning av trafiken och genom trafikantbortfall i den
reguljära trafiken inom aUa resandekategorier leda tiU ett intäktsbortfaU, som
finge kompenseras av taxehöjningar på hela svenska inrikesnätet. I
sammanhanget bör påpekas, att SAS/LIN redan bedriver en relativt omfattande
chartertrafik till Norrland och andra platser. Prissättningen för denna trafik
syftar i princip just tUl en täckning av de rörliga kostnaderna, vilket
förklaras genom att flygningarna utföres vid tidpunkter dä flygplansflottan
inte är upptagen i den
TU 1971:17 9
reguljära linjetrafiken. SAS/LIN utför således
charterflygningar för oUka researrangörers räkning och kommer under sommaren
1971 att exempelvis för RESO:s räkning genomföra en serie charterflygningar
till Kiruna. Resurserna räcker också tUl för en betydande vidareutveckling av
chartertrafiken inom Norrland och landet i övrigt.
SAS/LIN vill betona att flygtrafik på Norrland är en fråga
av största vikt och vidareplanering härav ges stor prioritet i inrikesflygets
utveckUng. Som ett synbart tecken härpå kommer Gällivare från den 1 8 april i
år in som den 24:e flygstationen i SAS/LIN svenska flygnät.
Sammanfattningsvis vill SAS/LIN således förorda att den i
motionen framförda anhåUan om utredning och förslag om etablering av ett
statligt charterflygbolag lämnas utan åtgärd. Om däremot behov av en utökad
inhemsk charterverksamhet kan påvisas, förfogar SAS/LIN gemensamt över sådana
resurser att detta behov kan täckas av de båda flygbolagen i samverkan.
Svenska Turisttrafikförbundet (30.3.1971)
STTF ansluter sig i och för sig till motionärernas tanke
att olika åtgärder bör vidtas för att popularisera både det svenska och det utländska
resandet tUl Norrland. STTF har för sin del genom oUka marknadsföringsåtgärder
försökt bidra tUl en sådan utveckling främst genom samordnade turistkampanjer
inom landet och på fyra utländska marknader.
Förbundet anser att frågan om ett eventuellt statUgt
charterfiygbolag med uppgift att genom lågtaxepoUtik stimulera resandet
norröver bör ses i samband med lokaUseringsstödet tUl turismen i Norrland. STTF
har sig bekant att den nu arbetande utredningen, "Kommittén för planering
av turistområden och friluftsanläggningar m. m.", bl. a. kommer att behandla
denna fråga.
STTF får därför föreslå att, om riksdagen finner det
motiverat med en utredning i enUghet med motionens förslag, frågan hänvisas
till denna utredning, ledd av riksdagsman Arne Pettersson.
Statsföretag AB (30.3.1971)
Med anledning av att Statsföretag AB har anmodats yttra
sig över motionerna 928 och 936 - charterflyg för utländska turister samt ett
statligt charterflygbolag får vi meddela, att det inom koncernen inte
bedrives någon verksamhet, som direkt beröres av charterflygverksamheten.
Statsföretag AB har därigenom inga synpunkter att anföra
rörande de problem som avhandlas i ovannämnda motioner.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.