Sök i Ratio Lex

Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om charterflyg för utländska turister till Sverige

1971 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:TU19, Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om charterflyg för utländska turister till Sverige

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Trafikutskottets
betänkande nr 19 år 1971 TU 1971:19

Nr 19

Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om
charterflyg för utiändska turister till Sverige

Motionen

I motionen 1971:928 av herr
Gustavsson i Ängelholm (s) har hemställts att riksdagen begär en prövning av
ändamålsenligheten i de bestämmelser som gäller charterflyg till Sverige enligt
vad i motionen anförts.

Remissyttrandena

Över motionen har yttrande
inhämtats från statens järnvägar, luftfartsverket, Scandinavian AirUnes System
(SAS) och Svenska Turisttrafikförbundet.

Statens järnvägar framhåller att frågan om charterflyg för
utländska turister tiU Sverige är mer kompUcerad än vad den hittillsvarande
diskussionen gett vid handen. Även om utländska charterflygföretag anmäler ett
intresse att föra utländska turister tUl Sverige, torde de ofta räkna med att
genom en sådan verksamhet få möjUgheter att arbeta på den attraktiva marknad
som Sverige utgör för resor frän Sverige. Denna är på grund av den svenska
levnadsstandarden med betydande inkomstutrymme disponibelt för utlandsresor av
stort intresse för charterflygföretagen. På grund av Sveriges läge är SJs utländska
personsamtrafik förhållandevis Uten. En intensifierad utländsk
charterflygverksamhet tiU vårt land skuUe inte innebära något väsentUgt intrång
på järnvägstrafiken.

1
yttrandet anförs vidare följande.

Det torde i stället vara SAS och
övriga reguljära flygbolag som skulle få sin resemarknad på Sverige påverkad.
Det kan i detta sammanhang ifrågasättas, om Sverige som turistland verkligen är
så attraktivt för en större utländsk resemarknad att ett ökat charterflyg tiU
Sverige verkligen är motiverat. Även om en viss ökning av turistinkomsterna
skuUe kunna bU följden, skulle turistutgifterna kunna komma att öka ännu
starkare genom uppkomna möjligheter för berörda charterflygföretag att öka
utbudet av utlandsresor på den svenska marknaden. SAS gör i utlandet enligt
SJ:s bedömning goda insatser för att stödja intresset för Sverige.

Riksdagen 1971. 15 saml. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

TU 1971:19 2

Vad den inhemska marknadens
intresse för turism i Sverige beträffar, är försörjningen på själva
trafikområdet rikUg. Såväl SJ som SAS och LIN liksom även bussföretagen har ett
väl utvecklat trafiknät som berör samtliga de av motionärerna nämnda
norrländska orterna. Tillkomsten av ett charterflygföretag, som kunde välja
vissa intressanta transportobjekt, skuUe rycka undan väsentUga marknadsandelar
för de reguljära trafikföretagen, vilka också har att tUlse att krav på
täckning av fasta kostnader och räntor tillgodoses. Tanken att en sådan
charterflygverksamhet skulle kunna bedrivas utan direkt konkurrens med
existerande Unjetrafikföretag är enligt SJ;s mening inte realistisk.

Konkurrensen om turisterna mellan utländska och svenska
turistmål omfattar på prisområdet såväl logikostnader som kostnader för själva
resan. Vad resekostnaderna beträffar vill SJ för sin del framhålla de
rabattmöjligheter som SJ erbjuder bl. a. genom den s. k. semesterbiljetten.
Denna biljett ger en rabatt om 15% på avgiften för tur- och returbiljetter.
Denna rabatt kan kombineras med SJ:s familjerabatt. Semesterbiljetten gäller
för fram- och återresa inom två månader med undantag för resa vissa dagar under
högtrafikperioder. En kalender med uppgift på giltigheten under 1971 bifogas. 1
samarbete med researrangörer erbjuder SJ dessutom sedan två år chartervagnar,
både sovvagnar och sittvagnar, med reducerade priser för såväl resa som
hotellvistelse. Denna verksamhet, som till stor del är inriktad på norra
Sverige, har mötts med ett växande intresse från researrangörernas sida.
Statsmakterna har möjlighet att mot ersättning till SJ besluta om ytterUgare
lättnader i fråga om kostnaderna för järnvägsresorna. Åtgärder av denna typ
synes vara lämpUgare än att för en förhållandevis Uten marknad skapa ytterUgare
en trafikgren som - utan väsentlig förbättring av trafikstandarden - genom en
lågprissättning skulle arbeta utan fullständig kostnadstäckning och därmed
försvaga marknadsunderlaget för de existerande reguljära trafikföretagen, som
idag har problem med det redan nu svaga trafikunderlaget.

Luftfartsverket konstaterar att i motionen bl. a. sägs att
"luftfartsverket inte tillåter att utländska charterbolag opererar med
Sverige som resmål", och att motionen utmynnar i en hemställan om att bl.
a. därför göra en "prövning av ändamålsenligheten i de bestämmelser som nu
gäller för charterflyg tiU Sverige." I anledning härav anför verket
följande.

I.
Enligt
luftfartsverkets bestämmelser gäller samma regler för utländska som svenska
flygföretag för chartertrafik till och från Sverige. Den helt dominerande delen
av denna trafik utförs - vid sidan av det skandinaviska företaget Scanair i
praktiken av utländska flygföretag.

II. Av kommunikationsministerns svar
den 3 december 1970 på en enkel fråga av herr Gustavsson framgår "att
mycket stora möjligheter föreligger att utföra charterflygningar med Sverige
som resmål." Detta konstaterande vUl verket belysa genom att meddela
följande om oUka typer av charterflygningar:

1. Något i detalj utarbetat
regelsystem för sällskapsreseflygningar från europeiska orter tiU Sverige finns
ännu ej. I samråd med luftfartsmyndigheterna i Danmark och Norge har
emellertid luftfartsverket tiUämpat bestämmelser, som är Uberalare än
vad som gäUer för

s. 3 Kontrollera mot PDF

TU 1971:19 3

utgående sällskapsresetrafik. Således finns det inte någon
motsvarighet tUl den s. k. 1 5-regeln för inkommande säUskapsresegrupper; ej
heller har 7-dagarsregeln upprätthålUts Uka strängt som för utgående
sällskapsresetrafik.

2.
Ansökningar om
säUskapsresor till Sverige har emellertid förekommit i mycket ringa
utsträckning. För sommarperioden 1971 har endast ett utländskt flygföretag
anhåUit om tUlstånd att utföra sällskapsreseflygningar till Sverige. Denna
ansökan har bifaUits av verket. Ett annat utländskt flygföretag har vidare
meddelat att det avser att ansöka om 12 flygningar. Slutligen har verket
informerats om att ett utländskt flygbolag planerade att utföra 30
sällskapsreseflygningar tiU Sverige under sonimarperioden 1971. Verket har
emellertid ej mottagit någon ansökan om dessa flygningar, utan under hand
informerats om att projektet skrinlagts.

3.
De tre
skandinaviska ländernas trafikministrar har sedan länge hävdat en stark
återhållsam poUtik när det gällt tillstånd tUl sällskapsresor till
interkontinentala destinationer. I konsekvens härmed har Sverige ej heller
lämnat tiUstånd tiU sällskapsresor från interkontinentala orter till Sverige.

4.
Det helt
dominerande antalet charterresor som genomförs mellan Nordamerika och de
västeuropeiska staterna är föreningsflygningar. Enligt preUminära statistiska
uppgifter för 1970, sammanställda av den europeiska civila
luftfartskonferensen, utgjordes således endast 3 % av den totala
chartertrafiken över Nordatlanten av sällskapsresor.

5.
Föreningsflygningar
tUl Sverige är tiUåtna både från europeiska och interkontinentala orter. Samma
bestämmelser gäller för svenskt tillstånd till denna typ av flygning som för
föreningsflygningar från Sverige.

6.
För
studentflygningar och flygning för eget bruk gäller samma regler för trafik tUl
Sverige som för utgående chartertrafik av dessa slag. Några geografiska
begränsningar finns ej heUer för denna trafik.

SAS förordar att den i motionen framförda begäran om
omprövning av gällande charterbestämmelser avslås.

SAS säger sig stöda sin inställning på att motionären
tyvärr fått tillgång tiU ett i stora delar missvisande faktaunderlag. Således
tillåter luftfartsverket utländska charterbolag att upprätthåUa trafik till
Sverige. Enligt huvudregeln för charterflygtrafik gäller ömsesidig
tillståndsgivning länderna emeUan, så att luftfartsverket medger chartertrafik
från sådana länder, som svenska charterbolag tilläts trafikera.
Interkontinentala IT-resor med flygbolag i reguljär trafik är dock undantagna
från denna huvudregel. De svenska bestämmelserna har direkta motsvarigheter i
Danmark och Norge. Mot denna bakgrund faller motionärens hemställan om
omprövning av gällande charterbestämmelser, liksom förslaget att hänvisa
utländsk chartertrafik till en enda svensk flygplats.

SAS påpekar i detta samband att några av de mest väsentUga
faktorema kring frågan om flygtrafikens inverkan på landets turistbalans
diskuteras i SAS/LIN gemensamma remissyttrande över 1971 års riksdagsmotion
928.

s. 4 Kontrollera mot PDF

TU
1971:19 4

Svenska Turisttrafikförbundet framhåUer att det enligt
sina stadgar har tUl uppgift att främja resandetrafiken från utlandet till och
inom Sverige och att i detta syfte driva upplysningsverksamhet. Åtgärder som
bidrar tiU att stimulera den utländska turismen tUl Sverige ligger därför i
linje med STTF:s intressen och arbetsuppgifter. Om STTF ensidigt skulle
betrakta frågan ur perspektivet att genom en liberaUsering eller slopande av
gällande charterbestämmelser öka den utländska turistströmmen till Sverige,
skuUe ställningstagandet vara enkelt; en dyUk åtgärd skuUe säkerUgen på kort
sikt tUlföra vårt land ett ökat antal resenärer. Men STTF finner att frågan är
så komplicerad och har så många aspekter, att en närmare redovisning av
förbundets synpunkter är motiverad.

Förbundet
anför vidare följande.

STTF delar för det första inte
motionärens uppfattning att "för utländska turister som vUl resa till
Sverige med charterflyg finns inte den möjligheten eftersom luftfartsverket
inte tillåter att utländska charterbolag opererar med Sverige som
resmål".

1 ett interpellationssvar till hr Gustavsson i riksdagen
den 3 december 1970 angående möjligheten att ordna charterflyg tUl Sverige,
redovisade kommunikationsministern de aktuella bestämmelserna och konstaterade,
att med givna undantag stora möjligheter föreUgger att utföra
charterflygningar. Undantagen gäller framföraUt interkontinentala sällskapsflygningar,
för vUka med tanke på SAS intressen stark återhållsamhet iakttas i
tillståndsgivningen. Möjligheterna tiU charterflygningar från olika länder i
Europa till Sverige är däremot betydande och har också i mindre utsträckning
utnyttjats av researrangörer på olika marknader.

I det sammanhanget vill STTF peka pä att det funnits
förhoppningar att en mera betydande chartertrafik skulle kunna utvecklas under
1971 från Storbritannien tUl Sverige. Ett dotterbolag till det stora researrangörsföretaget
Horizon Tours i London, Four S Travel, lanserade i sitt program inför sommaren
1971 ett 25-tal sjudagars charterresor till Sverige. Resorna skulle genomföras
med jetplan med en kapacitet på över hundratalet platser. Samtliga turer har
emellertid inställts pä grund av otUlräcklig efterfrågan i början av
bokningssäsongen.

STTF vill naturUgtvis inte dra aUtför vittomfattande
slutsatser av detta fall. Men tendensen stämmer väl med STTF:s erfarenheter av
andra paketarrangemang till vårt land. Sverige har i dag inte sina turistprodukter
tillräckligt utvecklade och presenterade för att kunna attrahera stora grupper
av utländska charterresenärer och därmed hos arrangörerna med framgång
konkurrera med andra marknader. En chartertrafik av någon mera betydande
omfattning förutsätter nämUgen enligt STTF:s uppfattning ett intresse hos en
betydande pubUk att besöka det land det är frågan om. Om detta intresse finns
eUer kan skapas innebär det, att lämpliga paketarrangemang i långa serier måste
stå till förfogande för att det skaU bli möjligt att uppnå ekonomi för
charterintressenten. Redan

s. 5 Kontrollera mot PDF

TU 1971:19 5

detta innebär att antalet platser i vårt land med tillgång
till flygfält, lämpliga hotell och attraktiva arrangemang under längre tid av
året begränsas till några av de större städerna eUer turistorterna. Det kan ha
sitt intresse att i sammanhanget citera professor Gunnar Arpis analys av
situationen:

"Man
kan som har skett säga att Sverige har tillgång till flera hundratal
miljoner människor inom några timmars snabb flygresa och att det tänkbara
underlaget för en anläggning sålunda är praktiskt taget oändlig. På samma korta
flygtid kan emellertid dessa hundratals miljoner nå säkrare solchanser, längre
badstränder, högre fjäU, lägre hoteUkostnader och bUligare service." Det
är väl känt, att de reguljära flygbolagen upplever chartertrafiken som ett
allvarligt hot i kampen om flygpassagerarna. STTF kan förstå
linjeflygets farhågor i detta avseende och vUl i sammanhanget konstatera
följande: De reguljära flygbolagen främst SAS tillför Skandinavien och
Sverige ett mycket stort antal utländska turister, framför allt från Förenta
Staterna. SAS lägger naturligt nog av företagsekonomiska skäl ner ett
mycket stort belopp, enligt uppgift omkring 35 milj kr per år, på att
marknadsföra Skandinavien som besöks- och turistområde. Detta belopp torde vara
mer än vad som satsas av övriga turistintressenter tillhopa på
marknadsföringsansträngningar i utlandet. En uppmjukning av
charterbestämmelserna skuUe sannoUkt medföra passagerarbortfall och därmed
beskära de reguljära flygbolagens möjlighet att i samma utsträckning som i dag
fungera som tillförselkanaler av utländska resenärer till Sverige.

I sammanhanget är därför chartertrafiken på längre sikt av
avgörande betydelse. Det är STTF:s uppfattning, att charterbolagen av naturliga
skäl inte kan ge någon garanti för under en följd av år återkommande
charterserier till Sverige.

En annan fråga, som också bör analyseras i diskussionen om
charterbestämmelserna, gäller reciprocitetsprincipen. Motionären hänvisar till
underskottet i det s. k. turistnettot bl. a. genom svenskarnas charterresande
till utlandet. Han menar att en liberaUsering av charterbestämmelserna skulle
tUlföra Sverige ett stort antal utländska turister och därmed ökade
valutaintäkter. Enligt STTF:s uppfattning måste en eventueU uppmjukning av
bestämmelserna för charterflyg till Sverige föra med sig motsvarande ändringar
för utgående charter. Det praktiska resultatet därav torde bU ett stegrat
svenskt charterresande till utlandet och ökat utflöde av svensk valuta, varför
resultatet av valutarörelserna mycket väl kan bli negativt.

Samtidigt är det givetvis så, att ur konsumentsynpunkt
varje åtgärd att sänka flygpriserna måste välkomnas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

TU 1971:19 6

STTF har så relativt utförligt
velat uppehålla sig vid charterproblematiken därför att denna är så
svåröverskådlig och därför att frågan i sig innesluter hela skalan av önskemål,
förhoppningar och realiteter. Diskussionerna har hittills enligt förbundets
uppfattning i aUtför hög grad baserats på tro och i alltför Uten utsträckning
på vetande.

Den första uppgiften är därför enligt STTF:s uppfattning
att genom ingående analyser av kund- och arrangörsönskemål på oUka marknader
och av den aktuella turistprodukten här hemma skapa en klar bild av förutsättningarna
för en ökad chartertrafik till Sverige. På basis av detta material bör sedan de
praktiska åtgärderna diskuteras: bokningsproblem, eventuell produktutveckUng
och investering i nya anläggningar. Först när detta skett blir det enligt
STTF:s uppfattning möjligt att föra en reaUstisk diskussion om de nuvarande
charterbestämmelsernas ändamålsenlighet.

1 dag utgör bristen på marknadsanalyser för bedömningen av
detta frågekomplex en besvärande faktor också därför att en rad svenska
turistintressenter i oUka delar av landet hoppas på att utländsk chartertrafik
skaU vara lösningen på de ekonomiska problemen för anläggningar och områden
utan att det varit möjligt att fota denna uppfattning på annat än just
förhoppningar.

Svenska Turisttrafikförbundet ansluter sig därför till
motionärens förslag att pröva ändamålsenUgheten i de bestämmelser som nu gäller
charterflyg men utgår därvid ifrån att bestämmelserna omprövas först och efter
ingående analyser av hela charterproblematiken. Detta är i sin tur både en praktisk
utveckUngsfråga och en turistpoUtisk fråga. Såväl frågor om den praktiska
utveckUngen av Turistsveriges resurser som de turistpolitiska aspekterna kommer
att behandlas inom utredningen "Kommittén för planering av turistområden
och frUuftsanläggningar m. m". STTF föreslår därför att motionen hänvisas
tUl denna utredning.

Utskottet

I sina yttranden över motionerna
har luftfartsverket, SAS och SJ ställt sig helt avvisande tiU motionärens
yrkande och motiveringen härför. Även turisttrafikförbundet anmäler delvis en
avvikande mening men tUlstyrker en prövning enUgt motionärens förslag, under
villkor dock att ingående analyser av hela charterproblematiken först sker
genom särskild utredning.

EnUgt luftfartsverket gäUer i motsats till vad
motionären synes utgått från samma regler för utländska som svenska
flygföretag för chartertrafik tUl och från Sverige. Den helt dominerande delen
av denna trafik utförs enUgt verket vid sidan av det skandinaviska företaget
Scanair i praktiken av utländska flygföretag. Av kommunikationsministerns
svar i riksdagens andra kammare den 3 december 1970 på en enkel fråga av
motionären framginge vidare "att mycket stora möjligheter föreUgger att
utföra charterflygningar med Sverige som resmål." Något i detalj utarbetat
regelsystem för säUskapsreseflygningar från europeiska orter tiU Sverige finns
ännu ej. I samråd med luftfartsmyndigheterna i

opaginerad Kontrollera mot PDF

TU 1971:19 '

Danmark och Norge har emellertid luftfartsverket tillämpat
bestämmelser, som är Uberalare än vad som gäUer för utgående
sällskapsresetrafik.

De tre skandinaviska ländernas trafikministrar har enUgt
verket sedan länge hävdat en starkt återhållsam poUtik när det gäUt tillstånd
tUl sällskapsresor tiU interkontinentala destinationer. I konsekvens härmed har
Sverige ej heller lämnat tillstånd tiU säUskapsresor från interkontinentala
orter till Sverige. Det helt dominerande antalet charterresor som genomförs
mellan Nordamerika och de västeuropeiska staterna är dock enUgt verket
föreningsflygningar. EnUgt preUminära statistiska uppgifter för år 1970,
sammanstäUda av den europeiska civila luftfartskonferensen, utgjordes således
endast 3 % av den totala chartertrafiken över Nordatlanten av säUskapsresor.
Föreningsflygningar till Sverige är tiUåtna både från europeiska och
interkontinentala orter. Samma bestämmelser gäller för svenskt tiUstånd tUl
denna typ av flygning som för föreningsflygningar från Sverige.

Mot bakgrund av det anförda samt vad i remissvaren i
övrigt anförts kan utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens sida
nu begära den av motionären föreslagna prövningen. Utskottet förutsätter dock
att UtveckUngen på området uppmärksamt följes av Kungl. Maj:t och vederbörande
myndigheter samt att i arUedning härav eventueUt påkaUa-de åtgärder vidtas.

Under hänvisning härtiU hemställer
utskottet att riksdagen avslår motionen 1971:928.

Stockholm den 14 oktober 1971 På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: herrar MeUqvist (s), Lindahl (s), Hjorth (s),
Persson i Heden (c), SeUgren (fp), Rosqvist (s). Brundin (m), Lindberg (s),
Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung (s), Torwald
(c), Taube (fp). Clarkson (m) och Sundgren (s).

opaginerad Kontrollera mot PDF

K L
Beckmans Tryckerier AB. 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.