Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
1971 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:TU2, Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Dokumentets text
Trafikutskottets
betänkande nr 2 år 1971 TU 1971: 2
Nr 2
Trafikutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Ma]:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgefen för budgetåret 1971/72
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
Kapitalbudgeten
1. Investeringsplan för kommunikationsvcrken m. m.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 8, s. 134-137 i utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1971) lämnat
en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar, avseende
postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt
statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond.
Den för budgetåret 1971/72 förordade
investeringsverksamheten framgår av följande tabell. Som jämförelse har i denna
även upptagits beloppen för den hösten 1970 beräknade förbrukningen under
budgetåret 1970/71.
1970/71 1971/72
Beräknat
Verkens Förordnat av
hösten 1970 förslag dep.chefen
milj. kr.
Postverket
53.5
48,0
35,4
Televerket,
exkl. rundradio
595,3
699,0
624,9
Statens
järnvägar
377,6
451,0
355,0
Luftfartsverket
41,5
85,8
71.4
Statens
vägverk
56.0
86,8
56.2
Sjöfartsverket
21,8
26,5
12,8
1 145,7 1 397,1 1 155,7
I efterföljande tablå (s. 2) lämnas en
sammanfattande översikt av de faktiska investeringarna under budgetåren 1970/71
och 1971/72. Därav framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anges i milj. kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971: 946 av herrar Magnusson i Borås och Söderström vari hemstäUts att
riksdagen måtte besluta att anslagsramen för kommunikationsdepartementets kapitalbudget
måtte minskas med 114 milj. kr. i förhåUande till Kungl. Maj:ts förslag.
1
Riksdagen 1971.15 saml. Nr 2
TU 1971:2
Investeringsutgifter
Av verken planerade investeringsutgifter
Av
departementschefen beräknade investeringsutgifter
Reservationer
den 30/6
Anslag
Förslag
Beräknade
reservationer
d. 30/6
1969/70
1970/71
1971/72
1970/71
1971/72
1970
1970/71
1971/72
1971
Postverket
Televerket, exkl.
rundradio
Statens järnvägar Luftfartsverket Vägverket Sjöfartsverket
Summa
58,3
592,0
366,4
32,0
54,4
33,3
50,6
698,4
414,3
50,6
74,2
22,8
48,0
699,0
451.0
85,8
86,8
26,5
53,5
595,3
377,6
41,5
56,0
21,8
35.4
624.9
355,0
71,4
56.2
12.8
9,9
59,2
36,9
6,9
5,4
0,8
55,2
592,1
367,6
48,0
56,2
22,9
27,3
631,4
363,6
65.1
56,2
12,2
11,6
56,0
26,9
13,4
5.6
1,9
1 136,4
1 310,9
1 397,1
1 145,7
1
155,7 119,1
1 142,0
1 155,8
115,4
Utskottet
Enligt den i 1970 års statsverksproposition
förordade och av riksdagen sedermera godkända planen för investeringarna inom
kommunikationsverkens fonder beräknades den totala medelsförbrukningen - exklusive
anslaget till rundradioanläggningar å televerkets fond - under innevarande
budgetår till 1 124 milj. kr. Sedermera har postverket på tiUäggsstat I
anvisats ett anslag av 13,9 milj. kr. för att möjliggöra för postbanken att
teckna aktier i ett fastighetskreditaktiebolag, som banken fått Kungl. Maj:ts
medgivande att bilda tUlsammans med Sveriges kreditbank. Genom vissa smärre
ijvriga ramändringar uppgår den nuvarande ramen till 53,5 milj. kr. Televerket
har medgetts ramökning genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1970 med 6 milj.
kr. för teckning av aktier i ELLEMTEL Utvecklings AB och den 2 oktober 1970
med 700 000 kr. för visst markförvärv. Den 9 juli 1970 minskades televerkets
ram med 3,5 milj. kr. till följd av en konjunkturbetingad senare-läggning av
vissa byggen. De olika ramändringarna innebär att den nuvarande ramen uppgår
tiU 595,3 milj. kr. För SJ har investeringsramen för innevarande budgetår ökats
med 10 milj. kr. för investeringar i rullande materiel med anledning bl. a. av
riksdagens beslut om transportstöd rill Norrland. Den totala
investeringsomslutningen under berörda fonder beräknas därmed under budgetåret
1970/71 uppgå till 1 145,7 milj. kr. Någon ytterligare med(5lsanvisning från
riksdagens sida för att den sålunda fömtsatta medelsförbrukningen skall kunna
uppnås är med hänsyn tUl befintliga medelsreservationer ej erforderlig.
I sina framställningar om an.ilag för nästa
budgetår har verksstyrelserna räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1
397,1 milj. kr. Departementschefen har emellertid vid en avvägning från olika
synpunkter funnit medelsförbraknirgen böra begränsas tiU 1 155,7 mUj. kr.
Detta innebär en ökning med 64,6 milj. kr. jämfört med beräkningarna i 1970 års
statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsva-
TU 1971:2 3
rande
ändamål under innevarande budgetår - om man därvid bortser från
medelsförbmkningen för speciella ändamål av engångskaraktär. Under samma
förutsättning innebär det en ökning med 51,2 milj. kr. om jämförelse sker med
de hösten 1970 gjorda beräkningarna. Till närmare belysning av de framlagda
förslagen har departementschefen i statsrådsprotokoUets inledande översikt
lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven inom de olika
verken samt i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa budgetår.
Vad
departementschefen härom anfört har i nu förevarande sammanhang inte gett
utskottet anledning till särskilt uttalande. TiU frågan om
investeringsverksamhetens omslutning för de skilda verken under nästa budgetår
samt storleken av de anslag som erfordras för dennas genomförande återkommer
utskottet under respektive punkter i det följande. I samband därmed kommer
utskottet även att redovisa sitt ställningstagande tiU vissa motionsledes
väckta frågor.
Beträffande det i motionen 1971:946 framstäUda
yrkandet om en minskning med sammanlagt 114 milj. kr. av medelsanvisningen
under här ifrågavarande fonder får utskottet anföra följande.
Såsom av propositionen framgår och av motionärerna
jämväl framhållits har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder
beräknats så, att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall
motsvara den föreslagna medelsförbrukningen och dämtöver ge en marginal om ca
10 %. En sådan marginal finner motionärerna onödig och från budgettekniska
synpimkter olämplig samt hemställer därför om förenämnda minskning av den av
departementschefen föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att den
nuvarande anslagsmetodiken - innebärande främst att de olika
investeringsanslagen under varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett
kollektivanslag - i princip beslöts redan vid 1962 års riksdag samt tillämpats
fr. o. m. budgetåret 1963/64. På respektive kollektivanslag skulle enligt
nämnda beslut en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig för att
möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskUda skäl påkaUad höjning
av medelsförbrukningen under löpande budgetår. Vid sin behandling av dessa
frågor fann också riksdagen den föreslagna omläggningen innebära avsevärda
fördelar från anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det
därmed angivna syftet, nämligen att för de affärsdrivande verkens och
förrådsfondens del skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som
av Kungl. Maj:t fastställs.
Trafikutskottet kan för sin del inte finna skäl
föreligga att frångå de av riksdagen tidigare godtagna principerna för
budgettekniken på detta område. Med hänsyn härtill och då anslagsmarginalen ej
heller synes böra minskas i enlighet med motionärernas förslag avstyrks mo-
TU 1971:2 4
tionen
i fråga.
Under åberopande av det
anföi.-da hemställer utskottet
att riksdagen med avslag å motionen 1971: 946 som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande investeringsplan
för kommunikationsvcrken m. m.
Statens affärsverksfonder
Postverket
2. Postverkets anslagsbehov. ]K.ungl. Maj:t har (s.
138-148) föreslagit riksdagen dels att för budgetåret 1971/72 under
postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 27
300 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som
överinspektör i Ce 1 vid postverket.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971:926 av herr Glimnér m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t uttala att där postutdelning sker den skall ske alla vardagar.
Utskottet
I sin framställning om anslag för nästa budgetår
har postverket räknat med en medelsförbrukning aiv 48 milj. kr. - efter viss
frånräkning i anledning av anslagsanvisningen på tUläggsstat I för innevarande
budgetår. Av medelsförbmkningen hänförs 12,5 milj. kr. tUl den fortsatta
tillbyggnaden av postgirohuset i Si:ockholm.
Departementschefen
har ansett förbmkningen böra begränsas till 35,4 milj. kr., vUken med
ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de i
statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna kräver en
medelsanvisning om 27,3 milj. kr. Förslaget möjliggör att tiU-byggnaden av
postgirohuset kan fortgå planenligt. Vidare kan bl. a. igångsättas nybyggnad av
posthus i Helsingborg och Ystad samt om-och tillbyggnad av posthuset i
Norrtälje.
Utskottet har för sin del funnit; sig kunna godta
den förordade ramen för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den
föreslagna fördelningen av investeringarna på skUda utgiftsändamål tillstyrks
också av utskottet liksom anslagsberäkningen.
Utskottet
har heller inget att erinra mot att Kungl. Maj:t i enlighet med
departementschefens förslag bemyndigas inrätta en tjänst som överinspektör i
Ce 1 vid postverket.
Med anledning av det i motionen 1971: 926
framställda yrkandet vill utskottet till en början framhåUa att som allmän
princip redan gäller att postutdelning skall ske på det sätt motionärerna
yrkat. Fall förekom-
TU 1971:2 5
mer
dock där en sådan ordning - till följd av geografiska förhållanden och
kommunikationsförhållanden m. m. samt därav föranledda kostnader - rimligen
inte kan tillämpas.
I
samband med 1964 års beslut om ändrad organisation av postverket (prop. 141.
SU 136, rskr. 295) underströks att verket är ett aU-männyttigt företag, varmed
anses följa en skyldighet i princip att bl. a. genom ett över hela landet
utbrett nät av postanordningar erbjuda erforderlig postal service ävensom att
uppehålla denna service också i områden i vilka rörelsen inte är bärkraftig.
Vidare framhölls att det är angeläget att verket söker utveckla, anpassa och differentiera
servicen på ett sådant sätt och i sådana former att den tillgodoser
närings-Uvets och aUmänhetens önskemål och dessutom på ett naturligt sätt kan
inpassas i verkets organisations- och arbetsmönster.
Enligt
vad utskottet erfarit pågår enligt dessa rikthnjer en omfattande verksamhet
inom verket i syfte att förbättra och rationalisera dess service gentemot
allmänheten, bl. a. genom en successiv utveckling och motorisering av
lantbrevbäringen. Inte minst för skärgårdarnas och glesbygdernas befolkning har
åtgärder i nämnda syfte vidtagits. En särskild servicekommitté inom postverket
har också nyligen för verkets styrelse lagt fram förslag berörande en
ytterligare förbättrad servicestandard m. m.
Utskottet
anser sig kunna utgå från att bl. a. i samband med prövningen av dessa förslag
även frågor av den art motionärerna aktualiserat beträffande skärgårdarnas
postkommunikationer kommer att vederbörligen uppmärksammas. Någon särskild
åtgärd i frågan från riksdagens sida synes med hänsyn till det anförda ej
påkaUad varför motionen i fråga avstyrks.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. tiU Posthus m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett investeringsanslag av 27 300 000 kr.,
2. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som
överinspektör i Ce 1 vid postverket,
3. avslår motionen 1971: 926.
Televerket
3. Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s.
149-166) föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1971/72 under
televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av
631 400 000 kr., dels uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för
beredande av ytterligare rörelsemedel åt televerket tiUhandahålla verket en
från 400 000 000 kr. tiU 625 000 000 kr. ökad röriig kredit.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
1*
Riksdagen 1971. 15 saml. Nr 2
TU 1971:2 6
dels motionen 1971:209 av herrar Palm och Larsson i
Lotorp vari hemstäUts att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t begär en
revision av telefonreglementet 1 överensstämmelse med de riktlinjer som
angivits i motionen,
deb motionen 1971: 395 av herr Eriksson i Arvika m.
fl. vari hemstäUts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära
att uppdrag ges till glesbygdsutredningen att med förtur utreda och framlägga
förslag om nedsättning av avgiften för pensionär när det gäller flyttning av
telefon,
dels motionen 1971: 925 av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl. vari hemstäUts att riksdagen måtte besluta att telefonabonnent, som så
önskar, utan särskild kostnad får samtalsmätare installerad i anslutning till
befintlig telefonapparat,
dels motionen 1971: 74 av heix Nilsson i Tvärålund
m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla om utredning dels av frågan oni närsamtalstaxa inorn de nya kommunerna
och inom kommunblocken, dels av frågan om utjämning av telefontaxorna för hela
landet i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen,
dels motionen 1971: 145 av herrar lohnsson i
Blentarp och Johansson i Simrishamn vari hemstäUts att riksdagen som sin mening
uttalar att en översyn bör ske av taxesystemet med syfte att pröva
fömtsättningarna att för hela landet använda riktnummerområde som
lokaltaxeområde,
dels motionen 1971: 396 av herrar Gustafsson i
Byske och Pettersson i Örebro vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag rörande införandet
av en för hela landet gällande enhetlig teletaxa,
deb motionen 1971: 44 av herrar Börjesson i
Falköping och Eriksson i Bäckmora vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller om utredning om övergång- till en för hela landet
enhetlig telefontaxa i enlighet med vad som har anförts i motionen,
dels motionen 1971: 257 av herr Sellgren m. fl.
vari hemstäUts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger
till känna vad i motionen anförts beträffande påskyndande av översynen av
televerkets taxor,
dels motionen 1971: 498 av herr Nordgren m. fl.
vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen i skrivelse tUl Kungl.
Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en arbetsgrupp som med
beaktande av regionpolitiska och teletekniska synpunkter ser över nuvarande
teletaxor så skyndsamt att förslag om enhetliga eUer reducerade teletaxor kan
framläggas under innevarande år.
TU 1971:2 7
dels motionen 1971: 954 av herr Petersson i Gäddvik
m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
att SOS-anropet »Jourhavande präst» beviljas avgiftsbefrielse såsom nu sker fÖr
anropen »Jourhavande läkare» m. fl.
Utskottet
Den av televerket för nästa budgetår beräknade
medelsförbrukningen av 699 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas
till 624,9 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt
under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna Icräver en
sådan ram en medelsanvisning av 631,4 milj. kr. Den av departementschefen
föreslagna investeringsplanen möjliggör bl. a. anskaffandet av en automatisk
telegramförmedlingscentral vid Stockholms telegrafstation samt till begränsad
del den fortsatta utbyggnad av telenätet som erfordras på grund av ökningen av
antalet abonnenter och den ännu kraftigare ökningen av teletrafiken.
Utskottet
har vid sin prövning av berörda frågor funnit sig kunna godta den förordade
ramen för med:lsförbrukningen under televerkets fond. Den förutsedda
fördelningen på skilda investering, ändamål har ej gett utskottet anledning tiU
erinran liksom ej heller anslagsberäkningen. Utskottet tillstyrker vidare - på
de av departementschefen anförda skälen - att maximibeloppet för verkets
rörliga kredit 1 riksgäldskontoret ökas med 225 milj. kr. tiU 625 milj. kr.
Beträffande
vissa motionsledes aktualiserade frågor får utskottet anföra följande.
I motionen 1971: 209 har yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en revision av telefonreglementet i överensstämmelse med de
rikt-Unjer som angetts i motionen. Enligt vad utskottet inhämtat har de av
motionärerna påtalade förhåUandena uppmärksammats inom verket -utan att dock
ännu ha föranlett några egentliga åtgärder. Förslag väntas vidare inom kort
från justitiedepartementets sida rörande bl. a. regleringen av frågan om
arbetsgivares ansvar för arbetstagares åtgärder m. m. Dessa förslag torde även
beröra urformningen av skadeståndsreglerna på det offentliga området. Med
hänsyn härtill och då utskottet förutsätter att som följd härav en översyn
kommer till stånd av bestämmelserna på det nu aktuella området synes någon
särskild åtgärd från riksdagens sida ej påkaUad. Motionen avstyrks därför.
I motionen 1971: 395 har yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att uppdrag ges tiU glesbygdsutredningen att med förtur
utreda och framlägga förslag om nedsättningen av avgiften för pensionärer i vad
avser flyttning av telefon. Utskottet kan i och för sig ansluta sig till de
aUmänna synpunkter motionärerna därvid anfört beträffande angelägenheten av
tillgång till telefon för pensionärer. Enligt vad utskottet
TU
1971:2 8
inhämtat
har emellertid nämnda utredning redan i överensstämmelse med meddelade
direktiv - tagit upp frågor som berör pensionärernas kostnader för
telefoninnehav m. m. I avvaktan på resultatet härav är utskottet inte nu herett
att ta ställning till på vilket sätt dessa spörsmål skall lösas. Med hänsyn
härtill och då utskottet inte heller finner det lämpligt att begära en
förtursbehandling av frågan avstyrks motionäremas yrkande om en särskUd
framställning till Kungl. Maj:t i ämnet.
Av bl. a. kostnadsskäl har utskottet ej heller
ansett sig kunna tUlstyrka yrkandet i motionen 1971: 925 att telefonabonnent
som så önskar utan särskild avgift skall få samtalsmätare installerad i
anslutning till befintlig telefonapparat. Utskottet vill dock i sammanhanget
erinra om de möjligheter som föreligger för abonnent att på begäran och utan
kostnad för egen del genom s. k. automatisk traflkavläsning, ordnad genom televerkets
försorg, följa upp samtalsregistreringen och därmed även debiteringen.
I motionen 1971:74 har hemställts att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåUer om utredning rörande dels närsamtalstaxa inom de nya kommunerna
och kommunblocken, dels utjämning av telefontaxorna för hela landet. Vidare har
i motionen 1971: 145 yrkats att riksdagen skall uttala att en översyn av
taxesystemet bör ske med syfte att pröva fömtsättningarna att för hela landet
använda riktnummerområde inom lokaltaxeområde. I motionerna 1971: 396 och 1971:
44 har begärts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag
beträffande införande av en enhetlig telefontaxa tor hela landet och i
motionen 1971: 257 har yrkats att den pågående överirynen av televerkets taxor
skall påskyndas. Slutligen har i motionen 1971: 498, såvitt nu är i fråga,
yrkats att riludagen hos Kungl. Maj:t begär tillsättandet av en arbetsgrupp som
med beaktande av regionpolitiska och teletekniska synpunkter ser över nuvarande
teletaxor så skyndsamt att förslag om enhetUga eller reducerade taxor kan
framläggas under innevarande år.
I anledning av motioner i samima syfte som de nu
nämnda framhöll statsutskottet vid fjolårets riksdag (uti. nr 90) att utskottet
i likhet med motionärerna fann största möjliga utjämning av telefontaxorna önskvärd.
Ett prioriterat utredningsarbete påginge emeUertid inom televerket i detta
syfte. Utskottet, som i anslutning härtiU förklarade sig vara väl medvetet om
att frågans belysning krävde omfattande undersökningar av teknisk och
ekonomisk art, förutsatte också att utredningsarbetet bedrevs med största
möjliga skyndsamhet.
Som
bilaga till televerkets anslagsframställning för nästa budgetår ingår en
promemoria rörande de förslag som redan framlagts beträffande taxelättnader
för telefonsamtal med centralort i eget kommunblock. Enligt dessa förslag
skulle taxeändringen inledas under budgetåret 1971/72 men i angelägna fall
kunna införas redan dessförinnan där så
TU 1971:2 9
vore
möjligt. Vidare skulle denna taxereform genomföras i sådan takt att den blir
slutförd under budgetåret 1973/74, varigenom viss anknytning erhålles till
tidpunkten för kommunreformens fullbordande. De sålunda framlagda förslagen har
enligt vad som upplysts utskottet numera blivit prövade och i princip godkända
av verkets styrelse.
Utskottet
har också inhämtat upplysningar beträffande utredningsarbetet i övrigt. Härav
framgår att förslag beträffande utvidgade huvudortstaxor eller s. k.
norrlandstaxor beräknas kunna framläggas första eller andra halvåret 1971 och
förslag beträffande reducering av antalet avståndsklasser under andra halvåret
samma år. Härigenom skulle i och för sig - under fömtsättning dock att
erforderliga investeringsmedel stäUs tiU förfogande och kompenserande taxehöjningar
beslutas - möjligheter skapas för genomförande av utvidgade huvudortstaxor
under budgetåren 1972/73-1974/75 samt reducering av antalet avståndsklasser
under budgetåren 1973/74-1975/76.
Med
konstaterande av det anförda vill utskottet för sin del understryka det
angelägna i att utredningsarbetet slutföres i den planerade ordningen samt att
detta i sin tur och i enlighet med av riksdagen uttalade önskemål snarast
leder till den åsyftade utjämningen av telefontaxorna. Utskottet förutsätter
också att därvid inte minst regionalpolitiska synpunkter beaktas.
Genom
vad utskottet sålunda anfört synes motionärernas syften i allt väsentligt
tillgodosedda och någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida f. n. ej
påkallad.
I motionen 1971:954 har hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att SOS-anropet »Jourhavande präst» beviljas
avgiftsbefrielse såsom nu sker för anropen »Jourhavande läkare» m. fl.
Vad
motionärerna därvid anfört tiU stöd för sitt yrkande finner utskottet i och
för sig värt beaktande. Enligt vad utskottet erfarit har någon framställning i
ämnet ej ingivits till televerkets centralförvaltriing, varför frågan inte
blivit principiellt prövad. I anslutning härtill må nämnas att den
avgiftsbelagda delen av SOS-tjänsten omfattar bl. a. vissa hjälporgan ingående
i apoteksväsendet, haveriväsendet, sjukvården (inkl. jourhavande tandläkare),
sjuktransportväsendet och socialvården. Skäl kan anföras mot att finansieringen
av den verksamhet motionen avser skall ske via det affärsdrivande verkets
taxor. Det synes böra prövas om inte kostnaderna, såsom nu i viss utsträckning
tycks vara fallet, kan bestridas med allmänna medel av annat slag. Utskottet
avstyrker under hänvisning till det anförda motionen i fråga.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. till Teleanläggningar
m.m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeruisanslag av 631 400 000 kr..
TU
1971:2 10
2. uppdrager åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
för beredande av ytterligare rörelsemiedel åt televerket tillhandahåller verket
en från 400 000 000 kr. till 625 000 000 kr. ökad röriig kredit,
3. avslår motionen 1971: 209,
4. avslår motionen 1971:395,
5. avslår motionen 1971: 925,
6. avslår motionen 1971:74,
7. avslår motionen 1971: 145,
8. avslår motionen 1971:396,
9. avslår motionen 1971:44,
10. avslår motionen 1971: 257,
11. avslår motionen 1971: 498 i vad den avser skrivelse
tiU Kungl. Maj:t rörande översyn av tsletaxoma,
12. avslår motionen 1971:954.
Statens
järnvägar
4. Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t
har (s. 167-189) föreslagit riksdagen att deb för budgetåret 1971/72 under
statens järnvägars fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet
investeringsanslag av 363 600 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i
enlighet med vad departementschefen förordat, behållningen på fonden för
oreglerade kapitalmedelsförluster får anlitas för att täcka nedskrivning av
statens järnvägars statskapital med 123 000 000 kr., dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst; i C 4 vid statens järnvägar.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
deb motionen 1971: 399 av herr Helén m. fl. vari
hemställts att riksdagen i syfte att möjliggöra ökad anskaffning av godsvagnar
beslutar höja investeringsramen för järnvägar m. m. med 10 milj. kr. och
anvisar ett med 11 milj. kr. höjt investeringsanslag av 374 600 000 kr.,
deb motionen 1971: 969 av herr Wennerfors vari
hemstäUts att riksdagen med ändring av 1952 års riksdagsbeslut hos Kungl.
Maj:t måtte anhåUa om sådan ändring av principen i kungörelsen 1952: 523 att
valfri resebyrå kan anlitas för resor som bekostas av statsmedel,
deb motionen 1971: 968 av herr Wennerfors vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att frågan om att
omorganisera SJ:s reserbyråverksamhet till aktiebolag blir föremål för
utredning,
deb motionen 1971: 929 av herr Hedin m. fl. vari
yrkats att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t hemstäUer att Kungl. Maj:t
snarast utfärdar bestämmelser som ålägger SJ renhållningsskyldighet av
järnvägsområden samt att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder så att SJ på
personvagnarna
TU 1971:2 11
snarast
utbjer skyltarna »Kasta ej ut föremål som kan vålla brand eller annan skada»
mot skyltar som avråder från aU nedskräpning av banvallen.
Utskottet
Den av statens järnvägar för budgetåret 1971/72
föreslagna medelsförbmkningen om 451 milj. kr. har av departementschefen
ansetts böra begränsas till 355 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga
reservationsmedel samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna
fömtsättningarna kräver en sådan ram en medelsanvisning av 363,6 milj. kr. Den
beräknade nedgången i den totala medelsförbrukningen i förhållande till
innevarande budgetår sammanhänger med en förväntad minskning av
investeringarna för Storstockholms lokaltrafik. I det av departementschefen
förordade investeringsprogrammet ligger en ökad anskaffning av lok och
godsvagnar. Investeringsramen bedöms i övrigt möjliggöra fortsatta investeringsinsatser
i påbörjade och tidigare anmälda projekt.
I
den förordade medelsförbmkningen ingår även investeringar för 13,06 milj. kr. i
järnvägslinjer, tillhörande det ersättningsberättigade nätet, samt vissa medel
för försvarsändamål.
Vid sin prövning av frågorna rörande SJ:s
investeringar under nästa budgetår har utskottet funnit sig böra godta den
förordade omslutningen av medelsförbrukningen liksom fördelningen på olika investeringsändamål
samt beräkningen av anslagsbehovet. Härav följer att utskottet avstyrker
yrkandet i motionen 1971: 399 om en höjning av investeringsramen med 10 mUj.
kr. samt däremot svarande ökning av investeringsanslaget med 11 milj. kr. I
anslutning härtiU må framhållas att det ytterligare medelsbehov för beställning
av godsvagnar som förenämnda yrkande avser enligt utskottets uppfattning vid
behov torde kunna tUlgodoses genom en omdisponering av anslagsmedlen inom ramen
för medelsförbmkningen samt ett eventuellt utnyttjande av den marginal om 10 %
som förutsatts vid anslagsberäkningen. Såsom av punkten 1 i det föregående
framgår har f. ö. för innevarande budgetår en ökning av ramen med 10 milj. kr.
medgetts för investeringar i ruUande materiel.
Utskottet tillstyrker jämväl departementschefens
förslag att SJ, i likhet med vad som skett under de senaste budgetåren, även
för nästa budgetår i bokföringen inom värdeminskningskontot tillåts föra över
högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till
slop-ningskontot i den mån behov därav föreligger. Vidare får SJ:s bokförda
statskapital per den 30 juni 1971 skrivas ned med 123 milj. kr. och
för-räntningsplikten fr. o. m. innevarande budgetår sättas ned med ett be-
TU 1971:2 12
lopp
som motsvarar räntan eUer ca 8 milj. kr. Dessutom får inrättas vid SJ:s
förvaltningssekretariat en ordinarie tjänst i C 4.
I motionen 1971: 969 har hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av principen i SFS 1952: 523 att
valfri resebyrå kan anlitas för resor som bekostas av statsmedel. Enligt
nämnda kungörelse har den som finner sig böra anlita resebyrå vid resa i statens
ärenden eUer i verksamhet, för vilken kostnaderna helt eUer tiU övervägande del
ersätts av statsmedel, att vända sig till någon av statens jämvägars
resebyråer, där detta kan ske utan olägenhet. Denna bestämmelse anser
motionären strida mot rådande princip om konkurrens på Uka viUkor och vUl
därför ha den ändrad.
En
motion i samma syfte behandlades senast förra året av tredje lagutskottet i
dess av riksdagen godkända utlåtande nr 69. Utskottet framhöll därvid att det -
eftersiDm statens företagsamhet bör ses som en enhet - vore naturligt att
statsverkets egna resebyråer i första hand anlitas för resor som bekostas av
statsmedel.
Trafikutskottet
ansluter sig tU] denna uppfattning och avstyrker därför motionen.
Även den i motionen 1971: 968 aktualiserade frågan
om omorganisation av SJ:s resebyråverksamhet till aktiebolag behandlades vid
fjolårets riksdag. Statsutskottet framhöll därvid i sitt av riksdagen sedermera
godkända utlåtande nr 144 att vissa skäl talade för ett överförande av SJ:s
resebyråverksamhet till aktiebolagsform eller i vart fall till en form som vore
bättre anpassad tiU %erksamhetens karaktär och syften än den nuvarande
verksformen. Härmed sammanhängande frågor syntes dock böra bedömas i ett större
sammanhang såsom ju också skett inom affärsverksutredningen. I avvaktan på den
prövning av dess förslag som påginge inom Kungl. Maj:ts kansli fann sig
utskottet inte böra göra något uttalande i frågan och kunde inte heUer finna
någon särskild utredning av den art motionären föreslagit vara påkallad.
Trafikutskottet
finner för sin del anledning inte föreligga att nu frångå riksdagens tidigare
deklarerade uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen motionen.
I motionen 1971: 929 har yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att bestämmelser snarast utfärdas som ålägger SJ
renhållningsskyldighet av järnvägsområden. I anledning härav viU utskottet
erinra om att tredje lagutskottet vid höstsessionen av 1970 års riksdag bl. a.
behandlade frågan härom. Utskottet förklarade sig sålunda dela
departementschefens i prop. 157 deklarerade uppfattning att åtgärder mot
nedskräpning av järnvägsområden finge öven'ägas i annat sammanhang. Samtidigt
framhölls av utskottet att prov påginge med slutna toalettsystem för
järnvägsvagnar, varför det bes\ärligaste problemet i fråga om ned-slcräpningen
utefter järnvägslinjerna kunde antas bli löst inom en inte
TU 1971:2 13
alltför
avlägsen framtid. Allmänna beredningsutskottet hade tidigare under året (uti.
nr 19) erinrat om nämnda försöksverksamhet och under-stmkit angelägenheten av
att arbetet härmed påskyndades. Under hänvisning tUl sålunda redan gjorda
uttalanden från riksdagens sida och då utskottet anser sig kunna förutsätta att
Kungl. Maj:t följer utvecklingen på området samt låter vidta i anledning härav
lämpliga åtgärder synes någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida
f. n. ej erforderlig. Ej heller finner utskottet anledning föreligga att från
riksdagens sida göra en framställning om att vissa skyltar i SJ:s personvagnar
ändras i enlighet med motionärernas önskemål. Motionen avstyrks däi för även i
denna del.
Utskottet hemstäUer att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen 1971: 399 tiU Järnvägar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett investeringsanslag av 363 600 000 kr.,
2. bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet förordat behållningen på fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster får anlitas för att täcka nedskrivning av statens
järnvägars statskapital med 123 000 000 kr.,
3. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens järnvägar
inrätta en ordinarie tjänst i C 4,
4. avslår motionen 1971:969,
5. avslår motionen 1971:968,
6. avslår motionen 1971:929.
Luftfartsverket
5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl, Maj:t har
(s, 190-206) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1971/72 under
luftfartsverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag
av 65 100 000 kr.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971:934 av herr Hörberg m. fl. vari
hemstäUts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att luftfartsverket
får i uppdrag att utreda möjligheterna för ett tidigareläggande av byggandet
av Härryda flygplats,
dels
motionen 1971:920 av herr Clarkson m. fl. vari hemställts att riksdagen 1 skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana åtgärder från luftfartsverkets sida
att banbelysningen vid flygplatser lydande under detta hålles tänd mellan
solens nedgång och uppgång,
dels
motionen 1971: 919 av herr Clarkson och fm Sundberg vari hem-
stäUts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning
angående allmänflygets vidare utveckling,
deb motionen 1971: 411 av herr Wirmark m. fl. vari
yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om förslag om
bildande av ett bolag för Arianda flygplats i enlighet med vad som i motionen
anförts,
deb motionen 1971:917 av herr Bmndin m. fl. vari
hemställts att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med uppgift att
utarbeta förslag till etablerande av statligt-kommunala bolag för Arlanda
respektive Härryda flygplatser,
deb motionen 1971: 208 av herr Nilsson i Agnas vari
yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemstäUa om översyn
syftande till en statlig passageraravgift för resenärer flygsträckan Umeå-Vasa
motsvarande den som gäller Danmarksresenärer Malmö-Köpenhamn.
Utskottet
Under förevarande punkt har departementschefen
inledningsvis erinrat om att luftfartsverkets rörelseresultat bedöms komma att
utvecklas i sådan riktning att något statligt driftbidrag inte behövs fr. o. m.
budgetåret 1971/72. Något anslag för ändamålet har således inte längre upptagits.
Riksdagen har också - redan tidigare - beslutat att de kommuner som lämnar
investeringsbidrag till de statliga trafikflygplatserna fr. o. m. budgetåret
1971/72 skall få ersättning för sina bidrag omfattande både ränta och
avskrivning (prop. 1970: 200, SU 225, rskr. 440).
För
budgetåret 1971/72 har luftfartsverket räknat med en total investeringsomslutning
om 124,5 milj. kr. varav 102,9 milj. kr. för arbeten som förutsätter medverkan
från kommuner enligt de normer för vilka redogjorts i prop. 1967: 57 (s. 48).
Efter avdrag för kommunernas andel av kostnadema uppgår statens del av det
totala investeringsbeloppet tiU 85,8 mUj. kr. Departementschefen har ansett
sig böra förorda en investeringsram av 71,4 milj. kr. Detta motsvarar den
statliga andelen av en investeringsvolym av sammanlagt 103,3 milj. kr.
Den
beräknade investeringsvolymen medger en planenlig fortsättning av arbetena med
den nya flygplatsen i malmöregionen (Malmö-Stump). I investeringsvolymen ingår
18 milj. kr. för bl. a. fortsatt utrednings- och projekteringsarbete
beträffande Arlanda flygplats samt 10,6 milj. kr. för arbeten på den särskilda
anläggningen för chartertrafik, som skall avlasta nuvarande stationsbyggnad
tills det nya stationsområdet blivit färdigt. För fortsatt utrednings- och
projekteringsarbete avseende ny flygplats i göteborgsregionen har också medel
beräknats.
Utskottet kan för sin del godta den av Kungl. Maj:t
förordade investeringsomslutningen för luftfartsverkets del. Likaledes
rillstyrker utskottet den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt
an-
TU 1971:2 15
slagsberäkningen.
Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört beträffande de
skilda investeringsobjekten under nästa budgetår samt den nya trafikledarskolan
i Stump har inte gett utskottet anledning tUl erinran eller särskilt
uttalande.
I statsrådsprotokollet erinras också om den i
fjolårets statsverksproposition redovisade preliminära överenskommelse som
träffats med berörda kommunala intressenter om aweckUng av Torslanda flygplats
samt anläggande av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda. Under hand har
en sammanfattande redovisning av Härrydaprojektet utarbetats inom
kommunikationsdepartementet (stencil K 1970: 3) och remissbehandlats. Mot
bakgmnd av de positiva synpunkter på förläggning av den nya flygplatsen som
därvid framkommit förklarar sig departementschefen -om riksdagen inte har något
att erinra - ämna begära Kungl. Maj:ts godkännande av föreliggande preliminära
överenskommelse i ämnet. Utskottet tiUstyrker för sin del att så sker samt får
i anledning av motionen 1971:934 om tidigareläggandet av byggandet av Härryda
flygplats anföra följande.
Motionärerna har bl. a. framhållit att - med den
utveckling som såväl passagerarantal, flygfrakt och flygplanstyper beräknas få
- Torslanda flygplats inte kommer att kunna klara av Göteborgsregionens trafik
längre än tiU ungefär 1975 medan planerna för byggandet av Härryda
storflygplats siktar tiU ett färdigställande av huvudbanan 1977 och tvärbanan
först 1980. Dyrbara kortsiktiga investeringar torde därför bli nödvändiga för
att kunna uppehålla erforderlig trafik på Torslanda. Även utskottet anser risk
föreligga att så blir fallet. För undvikande härav och för att det förutsedda
trafikbehovet på de båda flygplatserna skall kunna tillgodoses på ett rimligt
sätt finner utskottet det vara angeläget att Kungl. Maj:t låter undersöka och
tar tiU vara de möjligheter som kan föreligga att tidigarelägga utbyggnaden av
Härryda flygplats.
Vad
utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till känna.
I motionen 1971: 920 har hemställts att riksdagen
hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana åtgärder från luftfartsverkets sida
att banbelysningen vid flygplatser lydande under verket hålles tänd mellan
solens nedgång och uppgång. Enligt vad som upplysts utskottet har härmed
sammanhängande frågor tidigare ingående behandlats inom verket och även mellan
verket och allmänflygets representanter. Som följd härav utfärdade
luftsfartsverket vid årsskiftet 1969/70 bestämmelser innebärande att
flygplatsbelysningen på de av verkets flygplatser, där trafikledning inte
kontinuerligt är i tjänst, kan beställas i förväg i samband med förberedelserna
för en flygning. Särskilda kostnader härför debiteras f. n. ej. Värdet av en
tänd, lågintensiv flygplatsbelysning såsom navigerings-hjälpmedel för
allmänflyget anses av flera skäl inte böra överdrivas. Från
luftfartsinspektionens sida har sålunda den uppfattningen uttalats
TU 1971:2 16
att
det f. n. från flygsäkerhetssynpunkt inte synes motiverat att hålla
banbelysning tänd i större omfattning än vad nu är fallet.
Under hänvisning tiU det
anförida avstyrker utskottet motionen i fråga.
I anledning av yrkandet i motionen 1971: 919 om
utredning angående allmänflygets vidareutveckling får utskottet anföra
följande.
I
skrivelse tiU Kungl. Maj:t (nr 351) gav 1969 års riksdag till känna vad
statsutskottet i dess utlåtande nr 159 anfört rörande en översiktlig plan för
inrikesflygets fortsatta ui:byggnad m. m. Utskottet framhöll därvid att vid
prövningen av de i utlåtandet berörda spörsmålen även de med allmänflyget och
dess utveckling sammanhängande frågorna borde beaktas. Kungl. Maj:t har
sedermera uppdragit åt luftfartsverket att -i huvudsaklig överensstämmelse med en
inom kommunikationsdepartementet utarbetad promemoria - utarbeta normer och
anvisningar till grund för flygplatsplaneringen ävensom i anslutning härtill
verkställa översyn av vissa författningsbestämmelser på luftfartsområdet. I
fråga om bedömningar som sammanhänger med trafikbehovens omfattning och
inriktning samt med arbetsfördelningen meUan olika trafikmedel i fråga om
tillgodoseendet av tra:Fikbehoven erinras i promemorian om det
utredningsarbete, som genom en särskild arbetsgmpp inom kommunikationsdepartementet
inletts; för att skapa bättre betingelser för en övergripande trafikplanering
p.i det regionala planet.
Då
även de av motionärerna aktualiserade frågorna torde komma att prövas i
anslutning härtiU synes någon särskild framstäUning i ämnet från riksdagen ej
påkaUad, varför motionen avstyrks av utskottet.
I motionen 1971: 411 har yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer om förslag om bildande av ett bolag för Arlanda
flygplats. Vidare har i motionen 1971: 917 yrkats att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att en utredning tillsätts med uppgift att utarbeta förslag till
etablerande av statligt-kommunala bolag för Arlanda och Härryda flygplatser.
Utskottet
vill i anledning av nämnda yrkanden erinra om det av 1967 års riksdag fattade
beslutet, angående riktlinjer för luftfartsverkets verksamhet och organisation
(prop. 57, SU 107, rskr. 267). Detta beslut kompletterades vid 1970 års
riksdag genom godkännande av Kungl. Maj:ts förenämnda prop. 200 angående
riktlinjer för ersättning till kommuner för bidrag till investeringar i
primärflygplatser. De nämnda besluten får i sin tur ses som ett fullföljande
av 1963 års riksdagsbeslut rörande den statliga trafikpolitiken.
Ett
förverkligande av morioniiremas intentioner skulle uppenbarligen innebära ett
frångående av de sålunda antagna principerna för luftfartens finansiering och
kostnadstäckning, vilket trafikutskottet för sin del inte kan tUlstyrka. De
båda motionerna avstyrks därför.
Under hänvisning till innebörden av de förenämnda
principerna avstyrks jämväl yrkandet i motionen 1971: 208 att riksdagen hos
Kungl.
TU 1971:2 17
Maj:t
begär en översyn syftande till en ändring av passageraravgiften för
flygresenärer på sträckan Umeå-Vasa.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett investeringsanslag av 65 100 000 kr.,
2. i anledning av motionen 1971: 934 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande utbyggnaden av
Härryda flygplats,
3. avslår motionen 1971:920,
4. avslår motionen 1971:919,
5. avslår motionerna 1971:411 och 1971:917,
6. avslår motionen 1971:208.
Statens utlåningsfonder
6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.
Kungl. Maj:t har (s. 207-231) föreslagit riksdagen att dels godkänna i
statsrådsproto-koUet förordade riktlinjer för det framtida stödet till den
mindre skeppsfarten, deb under statens utlåningsfonder anvisa i
statsrådsprotokoUet angivet investeringsanslag av 1 000 kr.
Utskottet
I statsrådsprotokollet har departementschefen - i
anslutning till det av småskeppsfartsutredningen avgivna betänkandet - tagit
upp frågan om formerna för ett fortsatt stöd till den mindre skeppsfarten och
de aUmänna viUkor som bör förknippas härmed. I anslutning härtill konstateras
att en successiv ökning av fartygsstorleken skett i takt med kraven på ökad
produktivitet inom näringen. Departementschefen, som finner att vägande skäl
talar för en fortsatt på den mindre skeppsfarten inriktad långivning, föreslår
att en sådan långivning ges en i viss mån ändrad utformning, så att den på ett
bättre sätt än hittills kompletterar det kreditstöd som lämnas skeppsfarten i
andra former, och att den byggs ut med en till näringens behov anpassad
rådgivning och konsultverksamhet. I enlighet härmed förordas bl. a. att
dräktighets-gränsen för lån nu slopas. I stället bör långivningen mera aUmänt
inriktas på den mindre företagsamheten inom rederinäringen, varvid
av-gränsningen får ske utifrån en sammanvägd bedömning av olika faktorer som
motiverar ett kreditstöd. Vidare bör lånebestämmelserna utformas så att
huvudinriktningen klart blir mot de högre risklägena med en därtill
marknadsanpassad ränta och en lånetid som i princip begränsas tiU tio år.
TU 1971:2 18
Utskottet har vid sin prövning av berörda frågor
funnit de uppdragna riktlinjerna för det framtida stödet tiU den mindre
skeppsfarten kunna godtas samt tillstyrker vidare att det föreslagna
Investeringsanslaget av 1 000 kr. anvisas för budgetåret 1971/72.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för det framtida stödet
till den mindre skeppsfarten som departementschefen förordat i statsrådsprotokollet,
2. till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1970/71. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (s. 232) och hemställer
att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget
Aerotransport för 1970/71 för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.
Diverse kapitalfonder
Statens
vägverks förrådsfond
8. Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj:t har (s. 233-238)
föreslagit riksdagen att dels under statens vägverks förrådsfond för
budgetåret 1971/72 anvisa i statsrådsprotokoUet angivet investeringsanslag av
56 200 000 kr., dels medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet
angivet beställningsbemyndigande.
Utskottet
För investeringarna i statens vägverks förrådsfond
föreslår departementschefen för budgetåret 1971/72 en medelsförbrukningsram av
56,2 milj. kr. vilket i förhåUande till vägverkets förslag innebär en minskning
med 30,6 milj. kr.
Utskottet
tillstyrker det sålunda framlagda förslaget rörande investeringarna i
förrådsfonden för budgetåret 1971/72. Vad departementschefen därvid anfört och
förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande. Utskottet tillstyrker vidare att statens vägverk erhåUer ett i
förhållande tiU innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 30
milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret 1974/75.
Under åberopande av det
anförda hemställer utskottet
TU 1971:2 19
att
riksdagen
1. tiU Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett investeringsanslag av 56 200 000 kr.,
2. medger att statens vägverk lämnas i
statsrådsprotokoUet förordat beställningsbemyndigande.
Sjöfartsverkets
fond
9. Sjöfartsmateriel m.m. Kungl. Maj:t har (s.
238-243) föreslagit riksdagen att deb under sjöfartsverkets fond för budgetåret
1971/72 anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 12 200 000
kr., deb medge att sjöfartsverket lämnas i statsrådsprotokollet angivna
be-ställniagsbemyndiganden.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
deb motionen 1971: 951 av herr Norrby i Akersberga
m. fl. vari yrkats att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t om förslag till
organisation av räddningstjänst på Gotland enligt de riktlinjer som anges i motionen,
deb motionen 1971: 955 av herr Petersson i Gäddvik
m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av
kommunikationsdepartementets huvudtitel måtte beträffande förstärkning av
isbrytarservicen beakta vad i denna motion anförts.
Utskottet
För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår
departementschefen för budgetåret 1971/72 en ram för medelsförbmkningen om
12,8 milj. kr. Härav belöper 9 milj. kr. på objektgmppen sjösäkerhet och 2,4 milj.
kr på utrustning för sjökarteläggning. Under objektgruppen isbrytarfartyg tas
upp ett belopp av 1,4 milj. kr. avseende en ny isbrytare.
Utskottet
har funnit sig kunna godta den förordade ramen om 12,8 milj. kr, för
medelsförbmkningen under nästa budgetår samt anslagsberäkningen. Vidare
tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller beställningsbemyndiganden
avseende dels ny isbrytare, dels leveranser av sjöfartsmateriel under
budgetåret 1973/74. Utskottet lämnar också utan erinran vad departementschefen
anfört rörande den av vattenfallsverket förordade utbyggnaden av Trollhätte
kanal.
I statsrådsprotokollet redovisas i korthet ett av
sjöfartsverket avgivet förslag till en begränsad utbyggnad av Södertälje kanal.
Enligt departementschefen har det framlagda utredningsmaterialet inte
övertygat honom om att projektet har den säkra lönsamhet, att det - vid en
priOrite-
TU 1971:2 20
ring
med andra angelägna investeringsändamål - f. n. bör komma tiU stånd.
Departementschefen förklarar sig med hänsyn härtill inte beredd att tillstyrka
några investeringsmedel för ändamålet. I motionen 1971:496 har i anledning
härav hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågan om Mälarledens
fördjupning snarast tas upp till behandling enligt sjöfartsverkets förslag.
Några anslagsmedel för nästa budgetår begärs dock inte. Utskottet återkommer
framdeles till berörda fråga i samband med behandlingen av förenämnda motion.
I motionen 1971: 951 har föreislagits att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att den nyligen tillsatta utredningen för översyn av
sjöräddningens organisation m. m. får i uppdrag; att skyndsamt utreda och
föreslå en räddningstjänstorganisation på Gotland. Utskottet kan i och för sig
ansluta sig tiU de i motionen anförda synpunkterna. I utredningens uppdrag
torde dock ingå att ta upp frågor av just det slag motionärerna aktualiserat,
varför någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida ej synes
erforderlig. Motionen avstyrks därför.
I motionen 1971:955 har hemstäUts att riksdagen
beträffande förstärkning av isbrytarservicen besiktar vissa av motionärerna
framförda önskemål. Kungl. Maj:ts förslag beträffande nytt isbrytarfartyg torde
emellertid innebära bifall till sjöfartsverkets framställning i berörda del
samt därmed enligt vad utskottet erfarit även ett tillgodoseende av motionärens
syften. Någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida synes sålunda ej
heller i detta faU påkaUad, varför motionen avstyrks.
Under åberopande av det anförda hemställer
utskottet att riksdagen
1. till Sjöfartsmateriel m.m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett investeringsanslag av 12 200 000 kr.,
2. medger att sjöfartsverket lämnas de i
statsrådsprotokoUet förordade beställningsbemyndigandena,
3. avslår motionen 1971: 951,
4. avslår motionen 1971:955.
Stockholm
den 23 febmari 1971
På
trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON
Närvarande:
herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Johansson i Norrköping (s),
Dahlgren (c), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c),
Hugosson (s), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Brundin (m), Lindberg (s), Håkansson
(c) och Magnusson i Kristinehamn (vpk).
TU 1971:2 21
Reservationer
1. vid
punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m.m.)
beträffande minskning av medelsanvisningen av
herrar Lothigius (m) och Bmndin (m) som anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »Utskottet vill» och på
s. 4 slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»I
likhet med motionärerna finner utskottet den av Kungl, Maj:t vid
anslagsberäkningen föreslagna marginalen om 10 % obehövlig och lu:
budgettekniska synpunkter olämplig. Skulle mot förmodan ett trängande
anslagsbehov uppstå bör detta i stället tillgodoses genom förslag på
tiUäggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ordning pröva
de ifrågasatta anslagens behövlighet. På sålunda anförda skäl och med beaktande
i princip jämväl av vad motionärerna i övrigt anfört tillstyrker utskottet
motionärernas yrkande om en sammanlagd minskning med 114 milj. kr. av anslagen
under här ifrågavarande fonder.»
deb utskottets hemstäUan
bort ha följande lydelse:
»att riksdagen med bifaU tiU motionen 1971: 946 som
sin mening ger Kungl. Maj:t tiU känna vad utskottet anfört beträffande investeringsplan
för kommunikationsverken m. m.»
2. vid
punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov)
a. beträffande SJ:s investeringar under nästa
hudgetår av herrar Gustafson i Göteborg (fp) och Sellgren (fp) som anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Vid sin» och slutar
med »rullande materiel» bort ha följande lydelse:
»Vid
sin prövning av frågorna rörande SJ:s investeringar under nästa budgetår har
utskottet funnit en höjning av ramen för medelsförbrukningen böra ske i
enlighet med de yrkanden som framförts i motionen 1971: 399. Det är som
motionärerna därvid framhållit otiUfredsställande att SJ fått avstå från
godstransporter på grand av den brist på godsvagnar som rått de senaste åren.
En eftersläpning av kapacitetsutbyggnaden i förhåUande till trafikefterfrågan i
fråga om den rullande materielen innebär att SJ:s möjligheter att hävda sig i
konkurrensen med andra transportmedel försämras. Det torde emellertid som
motionärerna framhållit stå klart att spårbunden trafik har stora
konkurrensmöjligheter vid godstransporter på längre avstånd. Utskottet delar
uppfattningen att transporterna på järnväg bör stimuleras i syfte att minska
trängseln på vägarna och därmed också olycksriskerna. Med hänsyn härtill och
under hänvisning jämväl till vad i motionen i övrigt anförts finner utskottet
medelsförbmkningen för nästa budgetår böra höjas tUl 365 mUj. kr. och
investeringsanslaget till 374,6 mUj, kr. Fördelningen i övrigt på de olika
investeringsändamålen anser sig utskottet kunna godta.»
TU 1971:2 22
dels
utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. i aiUedning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifaU tiU motionen 1971: 399 till Järnvägar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett investeringsanslag av 374 600 000 kr.,»
b. beträffande rätt att anlita valfri resebyrå av
herrar Lothigius (m) och Brundin (m) som anser att
deb
den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »En motion» och slutar
med »därför motionen» bort ha följande lydelse:
»Utskottet
vill inledningsvis erinra om att konkurrensbegränsningslagen har tiU syfte att
främja en från aUmän synpunkt önskvärd konkurrens inom näringslivet. Den
bakomliggande tanken är att konkurrensen i sig innebär en viss garanti för en
från allmän synpunkt förmånlig utveckUng av priser och verkningsförmåga inom
näringslivet. Denna tankegång är också bärande för den statliga upphandlingsverksamheten.
Sålunda åligger det myndigheterna att vid upphandling för statens behov anta
det anbud som är att anse såsom för staten förmånligast. Det förhåUandet att
det bland anbudsgivarna förekommer ett statligt företag skall inte inverka på
den affärsmässiga bedömningen. Anlitande av resebyrå vid resa i statens ärenden
får anses utgöra en form av statlig upphandling. Enligt utskottets mening bör
därför den princip om konkurrens på lika villkor som gäller vid statlig
upphandling i allmänhet också gälla vid anskaffning av resor.
Mot
bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att kungörelsen om skyldighet
att anlita statens jämvägars resebyrå vid resa i statens ärenden innebär en
konkurrensbeigränsning inom resebyråbranschen som inte är förenlig med den
nutida näringslagstiftningens allmänna inriktning. På gmnd härav och då det är
angeläget att resebyråbranschen får den stimulans som fri konkurrens medför bör
kungörelsen ändras.»
dels utskottets hemställan
under 4 bort ha följande lydelse:
»4. med bifaU tUl motionen 1971: 969 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande ändring av principen
i kungörelsen (1952: 523) om anlitande av statens järnvägars resebyråer vid
vissa resor.»
c. beträffande omorganisation av SJ:s
resebyråverksamhet av herrar Lothigius (m) och Bmndin (m) som anser att
dels
den del i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Även den» och slutar med
»följaktligen motionen» bort ha följande lydelse:
»I
motionen 1971: 968 har frågan om att omorganisera SJ:s resebyråverksamhet tiU
aktiebolag ånyo aktualiserats.
Enligt
utskottets mening talar starka skäl för att bereda ett företag med den
servicekaraktär som SJ:s resebyråverksamhet har möjlighet att arbeta i
smidigaste tänkbara form. En sådan frihet krävs framför allt för att kunna
bjuda enskilda företag i branschen effektiv konkurrens. En
TU 1971:2 23
ombildning
tiU aktiebolag har ju också SJ tidigare begärt. Utskottet kan för sin del inte
finna skäl föreligga att avvakta de mera långsiktiga bedömanden som
affärsverksutredningens betänkande kan ge anledning tUl innan beslut fattas i
den begränsade frågan om resebyråverksamhetens företagsform. Under hänvisning
härtUI biträder utskottet motionärens yrkande om utredning i ämnet.
Vad
av utskottet härom anförts bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t tiU käima.»
dels utskottets hemställan
under 5. bort ha följande lydelse:
»5. med bifall till motionen 1971: 968 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande utredning
om en omorganisation av SJ:s resebyråverksamhet.»
3. vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov)
beträffande statligt-kommunala bolag för Arlanda och Härryda flygplatser av
herrar Lothigius (m) och Bmndin (m), som anser att
deb
den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Utskottet vill» och
slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse:
»Såsom
framhållits i motionema har i en rad länder i Västeuropa bildats särskUda bolag
för byggande och drift av flygplats med övervägande internationell trafik.
Flera skäl kan anföras för detta. Utvecklingen av de svenska internationella
flygplatserna har varit beroende av det kapital som i den statliga
kapitalbudgeten har tUldelats luftfartsverket. Få flygplatser torde i alla
avseenden vara så primitiva som Arlanda, Bulltofta och Torslanda. Utländska
resenärer förvånas över hur ett land med så hög standard som Sverige har kunnat
släpa efter i utvecklingen så som skett på detta område. Flygplatserna är ofta
den första bUden de får av Sverige, och den kan näppeligen göra dem sympatiskt
inställda tiU vårt land. Flygtransporten är en del av näringslivets
kommunikationsvägar. Inte minst fraktflygets utveckling gör det angeläget att
näringslivets intressen tiUvaratas på ett bättre sätt än hittills.
Genom
bUdande av stats-kommunala bolag ges möjlighet att på ett bättre sätt än via
luftfartsverket anskaffa erforderligt kapital för investeringar. Sådana bolag
torde också arbeta effektivare än ett statligt verk och samtidigt smidigare
anpassa verksamheten tiU den internationeUa utvecklingen. Genom den av
motionärerna föreslagna bolagsbUd-ningen har samhäUet tillräcklig kontroU, och
eventuella vinstmedel kan användas för vidareutveckling av flygplatsen.
Vad
utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till känna.»
deb
utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
»5. i anledning av motionen 1971:411 och med bifaU
tiU motionen 1971:917 som sin mening ger Kungl. Maj:t tUl känna vad
TU 1971:2 24
utskottet
anfört beträffande bUdande av statskommunala bolag för Arlanda och Härryda
flygplatser.»
Särskilt
yttrande
vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov)
beträffande motionema 1971: 411 och 1971: 917 om statligt-kommunala bolag för
Arlanda och Härryda flygplatser av herrar Gustafson i Göteborg (fp) och
Sellgren (fp) som anfört:
»Ett bifaU tiU motionerna 1971:411 och 1971:917
skulle bryta sönder 1967 års luftfartspolitiska principer. En framtida revision
av dessa principer måste föregås a\' ett omfattande och allsidigt utredningsarbete
från såväl allmänna luftfartspolitiska som regionalpolitiska utgångspunkter.»
ESSELTE TRrCK. STHLM 71 71807S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.