Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad regional organisation av SJ jämte motioner
1971 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:TU27, Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad regional organisation av SJ jämte motioner
Dokumentets text
Trafikutskottets
betänkande nr 27 år 1971 TU 1971:27
Nr 27
Trafikutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Mai:ts proposition angående ändrad regional
organisation av SJ jämte motioner.
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 147 under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
22 oktober 1971 föreslagit riksdagen att godkänna en ändrad regional
organisation av SJ enligt vad i propositionen anförts.
1 propositionen läggs fram förslag till ändringar i
nuvarande regionala organisation av SJ. Förslaget innebär i viss mån ett
fullföljande av 1963 års omorganisation.
Nuvarande
elva driftdistrikt och elva bandistrikt föreslås ersättas-av åtta
trafikdistrikt och lika många bandistrikt. De geografiska gränserna för trafik-
och bandistrikten förutsattes sammanfalla. Till skillnad mot tidigare föreslås
gränserna för de nya distrikten vara i huvudsak läns-anpassade. Minskningen av
antalet distrikt innebär att de nuvarande distriktsexpeditionerna i Växjö,
Borås och Umeå dras in.
De
f. n. till driftdistrikten hörande driftverkstädema och de tiU
mä-skinavdelningen hörande huvudverkstäderna föreslås sammanförda i sex
verkstadsregioner under maskinavdelningen. I fråga om förrådsverksamheten
föreslås viss organisatorisk omläggning.
Den
nya organisationen avses börja genomföras fr. o. m. den 1 juli 1972.
Motionerna
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 1523 av herr Persson i Heden m.
fl. (c, fp, m) vari hemställts att riksdagen måtte som sin mening uttala att
Borås bör bli huvudort för de trafik- och bandistrikt som omfattar Göteborgs
och Bohus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län, eller - för den händelse
riksdagen inte kan ansluta sig till nyssnämnda krav - att beslut i fråga om
ändrad organisation av SJ i vad avser trafik- och bandistrikten bör anstå till
dess att resultatet av den regionala trafikplaneringen föreligger,
1
Riksdagen 1971. 15 saml. Nr 27
TU 1971:27 2
dels motionen 1971: 1524 av herrar Winberg (m) och
Nordgren (m) vari hemställts att riksdagen avslår propositionen,
dels motionen 1971: 1545 av herr Gustavsson i
Alvesta m. fl. (c, fp, m) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla om dels ytterligare utredningar avseende statens
järnvägars trafik-och bandistriktsorganisation i syfte att lokalisera
expeditioner till Växjö för distrikt omfattande Jönköpings, Kronobergs, Kalmar
och Blekinge län, dels utredning i syfte att åstadkomma rationalisering av
statens järnvägars centrala förvaltning,
dels motionen 1971: 1546 av herr Hammarberg m. fl. (s)
vari hemställts att riksdagen som sin mening ger till känna 1. att
Västmanlands län bör tillhöra Stockholms trafik- resp. bandistrikt samt 2. att
den åkande maskintjänsten organiseras i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971: 1547 av herr Magnusson i
Kristinehamn m. fl. (vpk, s, c, fp, m) vari hemställts att riksdagen beslutar
att en omprövning skall ske av den i propositionen föreslagna
distriktsindelningen och att då även ett i motionen framställt krav om
Värnilands läns överförande till Göteborgsdistriktet bör prövas,
dels motionen 1971: 1548 av herr Magnusson i
Kristinehamn m. fl. (vpk) vari föreslagits att riksdagen beslutar avslå det i
propositionen framlagda förslaget till omorganisation av SJ samt att riksdagen
hemställer om att en ny utredning snarast tillsättes med beaktande av vad i
motionen anförts,
dels motionen 1971: 1549 av herrar Nilsson i Agnas
(m) och Nordgren (m) vari hemställts att riksdagen måtte avslå i propositionen
framförda förslag om indragning av SJ:s Umeådistrikt,
dels motionen 1971: 1550 av herrar Nilsson i
Tvärålund (c) och Gustafsson i Byske (c) vari hemställts ätt riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att beslut angående SJ:s regionala
organisation må uppskjutas i avvaktan på resultatet av den pågående regionala
trafikplaneringen samt att det skall ytterligare utredas på vilket sätt SJ:s
organisation bör utformas för att stödja den regionalpolitiska målsättningen,
dels motionen 1971: 1551 av herr Nygren m. fl. (s)
vari hemställts att riksdagen i avvaktan på resultatet av den regionala
trafikplanering, som kommunikationsdepartementet uppdragit till länsstyrelserna
att utföra före den 1 oktober 1974, uttalar sig för ett uppskov med ställningstagandet
till de i propositionen föreslagna indragningarna av drifts- och
bandistriktsenhetema i Växjö, Borås och Umeå,
dels
motionen 1971:1552 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hem-
TU 1971:27 3
ställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
uttala att SJ:s totala verksamhet inom Ange kommun ej får minskas i samband med
omorganisationen av SJ:s regionala verksamhet och att frågan om en utökning av
SJ:s verksamhet inom Ange kommun bör prövas,
dels motionen 1971: 1553 av herr
Stadling (s) vari hemställts att enligt den gamla planen distrikt åtta och nio
sammanslås till ett distrikt, alternativt att de gamla gränserna bibehålles,
samt att den verkstadsregion som enligt förslaget skall flyttas till Östersund
bibehålles i Ange,
dels motionen 1971: 1554 av herrar
Ångström (fp) och Larsson i Umeå (fp) vari hemställts att riksdagen måtte avslå
propositionen i vad den avser en indragning av Umeådistrikten och att ny
utredning göres med sikte på en effektivisering och bättre
näringslivsanpassning av Umeådistrikten och en rationalisering av SJ:s centrala
förvaltning.
Utskottet
I propositionen erinras om den
översyn av SJ:s organisation som företogs åren 1961-1962 och - sedan frågan
underställts 1963 års riksdag - resulterade i en ny huvudorganisation för såväl
den centrala som den regionala administrationen. En betydande rationalisering
har sedan successivt ägt rum inom SJ och har f. ö. varit nödvändig för att
möta kostnadsutvecklingen och hävda SJ:s ställning på transportmarknaden. I
sammanhanget fästes uppmärksamheten på den personalintensiva karaktären hos
SJ:s trafikservice som innebär att ca 75 % av driftkostnaderna utgörs av
personalkostnader. Samtidigt som drift- och underhållspersonal genom den
tekniska utvecldingen och rationaliseringsarbetet samt förändringar i trafiken
kunnat reduceras i betydande utsträckning på lokal nivå har en motsvarande
utveckling inte ägt rum inom drift- och ban-distriktens regionala organ. Dessa
sägs i dagens läge vara totalt sett klart överdimensionerade. Rationaliseringen
på fältet måste enligt propositionen här följas upp av en motsvarande
nödvändig organisatorisk anpassning och rationalisering av de administrativa
funktionerna.
Av särskilt värde anges vara att man genom begränsningar
av antalet distrikt och genom en i anslutning därtill åstadkommen utjämning av
de nya distriktens ansvarsområden får en på en gång mera balanserad och mera
kvalificerad bevaknng av trafikutvecklingen, den kommersiella verksamheten och
banunderhållstjänsten i olika delar av landet. På samma sätt som den nya
organisationen bygger på en ytterligare delegering av ansvar och befogenheter
till den lokala nivån blir också en vidare delegering möjlig från
centralförvaltningen till distriktsexpeditionerna.
1* Riksdagen 1971. 15 saml. Nr 27
TU 1971: 27 4
Mot bakgrund bl. a. härav och på grundval av en
inom SJ verkställd organisationsundersökning föreslås i propositionen att
nuvarande elva driftdistrikt och elva bandistrikt ersätts av åtta
trafikdistrikt och lika många bandistrikt. De geografiska gränserna för trafik-
och band.strik-ten förutsattes sammanfalla. Till skillnad mot tidigare föreslås
gränserna för de nya distrikten vara i huvudsak länsanpassade. Minskningen av
antalet distrikt innebär att de nuvarande distriktsexpeditionerna i Växjö,
Borås och Umeå dras in.
Utskottet har vid sin prövning av
departementschefens förslag funnit starka skäl i och för sig tala för en
omorganisation. Det är sålunda av stor vikt att de organisatoriska förändringar
av d striktsorganisationen vidtas som genom den tekniska utvecklingen och
trafikens förändringar i skilda hänseenden blivit mer eller mindre nödvändiga.
Att så sker framstår inte minst ur företagsekonomiska synpunkter som angeläget.
De
i proposifonen nu framlagda förslagen grundas, som tidigare nämnts, på en
utredning som verkställts av en särskild organisationsgrupp inom SJ. Vid
remissbehandlingen av frågan har dock från olika remissinstansers sida åtskillig
kritik riktats mot förslagen.
Sålunda
anser riksrevisionsverket att uppbyggnaden av SJ:s regionala organisation är av
stor betydelse inte enbart för SJ utan även för stadiga och kommunala
myndigheter samt näringslivet. Ändringar av distriktsindelningen måste
dessutom ses i ett relativt långsiktigt perspektiv.
SJ
har enligt verket inte lämnat någon närmare motivering till den föreslagna
distriktsindelningen. Riksrevisionsverket anser sig därför inte ha någon
möjlighet att bedöma förslagets ändamålsenlighet. Beslut om ny
distriktsindelning bör inte fattas förrän SJ utrett denna fråga ytterligare.
Enligt verkets menng bör SJ därvid pröva om inte en bättre anknytning till
näringsgeografiska områden kunde ernås om antalet distrikt reducerades mer än
vad SJ föreslagit.
Enligt
statskontorets uppfattning bör en organisationsöversyn grundas på noggranna
analyser av olika intressenters krav på verksamheten. Personalgrupperna är att
betrakta som en typ av intressenter. Andra är i SJ:s fall resenärer, betraktare,
leverantörer, statsmakterna, de delar av den centrala statsförvaltningen som
bevakar lokaliseringsfrågor, näringspolitiska frågor, hamnfrågor, vägfrågor,
miljöfrågor m. fl. samt län och kommuner. Tillsammans formar dessa
intressenters krav SJ:s miljö. Ämbetsverket finner det i och för sig rimligt
mot bakgrund av SJ:s målsättning att distriktsindelningen huvudsakligen
motiveras utifrån strikt företagsekonomiska utgångspunkter. I vissa situationer
kan emellertid en åtgärd som ter sig företagsekonomiskt rationell ur
myndighetens synpunkt medföra ogynnsamma externa, sociala eller
samhällsekonomiska konsekvenser. När det gäller en ny distriktsindeln'ng för SJ
är det enligt ämbetsverket önskvärt att statsmakternas ställningstagande
underlättas
TU 1971: 27 5
genom
en noggrann genomgång av såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska
konsekvenser av olika alternativ.
Statskontoret
finner det inte osannolikt att en distriktindragning kan få en betydande
regionalpolitisk effekt dels genom att antalet arbetstillfällen minskar, dels
genom att den allmärma transportservicen minskar - något som beaktas av
företagen vid nylokalisering. En ny regionindelning för SJ:s organisation bör
således enligt ämbetsverket föregås av en närmare utredning om de
lokaliseringspolitiska aspektema av olika organisationsaltemativ, så att
statsmakterna i sista hand kan göra en rimlig avvägning mellan
företagsekonomiska effektivitetskrav och regionalpolitiska strävanden.
Kommerskollegium
framhåller att det självfallet är ett från allmän synpunkt angeläget intresse
att SJ:s organisation i olika avseenden fortlöpande anpassas tiU
förändringarna på transportmarknaden och den tekniska utvecklingen så att den
ej blir en belastning utan en positiv faktor i strävandena att hävda SJ:s
ställning som transportföretag. I vad mån de föreslagna
rationaliseringsåtgärderna kan komma att bidraga härtill är, enligt kollegiets
mening, svårt att bedöma på grundval av det material som redovisats. Sålunda
saknas preciserade motiveringar för förslagen. Ej heller återfinns någon mer
ingående lönsamhetsbedömning och analys av de konsekvenser förslagen kan få för
SJ:s olika intressegrupper.
Kolleget
håller i och för sig för troligt att den förordade reduceringen av antalet
distrikt på sikt kan komma att medföra rationaliseringsvinster för SJ:s del.
Huruvida vinsterna blir av sådan storleksordning som SJ beräknar anses däremot
tveksamt.
Uppenbart
anses sålunda vara att en omorganisation av angivet slag försvårar
upprätthållandet av en effektiv marknadsbevaknirig samtidigt som reformen kan
komma att medföra ej obetydliga nackdelar för de av SJ:s godstransportkunder,
vilka härigenom får längre avstånd till närmaste distriktshuvudort.
Också
från en rad andra remissinstanser har kritik i olika hänseenden riktats mot
utredningen liksom i de i anslutning till propositionen väckta motionerna.
Utskottet får i anledn'ng av de synpunkter och yrkanden som framförts i dessa
för egen del anföra följande.
Även
enligt utskottets uppfattning företer det framlagda organisationsförslaget -
med de av departementschefen vidtagna ändringarna - stora brister. Utskottet
motsätter sig dock inte en ändring av distriktsindelningen. Beträffande de
olika distriktens storlek och avgränsnng samt valet av huvudorter bör
emellertid ytterligare utredning och överväganden komma till stånd. Enligt
utskottets uppfattning har nämligen de näringsgeografiska och regionalpolitiska
förhållandena i landets olika delar inte tillräckrgt beaktats. Detsamma synes i
viss utsträckning gälla trafikströmmamas riktning och styrka inom de olika
distrikten. I anslut-
TU 1971: 27 6
ning
härtill må f. ö. erinras om den regionala trafikplanering som Kungl. Maj:t
uppdragit åt länsstyrelserna att genomföra fram till 1974 och som i vissa
avseenden torde vara av betydelse i sammanhanget.
Vidare
må erinras om att riksdagen redan i samband med 1963 års organisationsbeslut
uttalade tveksamhet rörande lämpligheten av att -som då skedde - dela upp
distriktschefsfunktionerna på två sidoordnade chefsbefattningar. Frågan om en
ändring härvidlag - innebärande en återgång till det gamla systemet med en
chefsbefattning - har under utredningsarbetets gång och även därefter aktualiserats
från personalhåll samt synes böra uppmärksammas i samband med en blivande
omorganisation.
Även
ur företagsdemokratiska synpunkter kan invändningar resas mot förslaget - inte
minst ur den synpunkten att behovet av de anställdas insyn och medinflytande
bort mer beaktas. Detsamma gäller de personalpolitiska och personalvårdande
frågorna, där från bl. a. personalorganisationernas sida betonats att större
hänsyn måste tas till närmast berörda personalgruppers berättigade intressen i
samband med omflyttningar och ändrade förutsättningar i befordringshänseenden
m. m.
Mot
bakgrund bl. a. av det anförda finner utskottet de nu framlagda förslagen inte
böra läggas till grund för ett beslut i frågan. Ytterligare utredning bör ske i
syfte att skapa ett bättre underlag för bedömningen av olika på
organisationsfrågan inverkande faktorer. Det fortsatta utredningsarbetet bör
ske i samråd med representanter för bl. a. näringslivet och vederbörande
personalorganisationer samt under medverkan exempelvis av personer med
erfarenhet från regionalpolitiska bedömningar. Utredningsarbetet bör vidare
bedrivas med skyndsamhet. Ett nytt organisationsförslag i anledning härav bör
sedan föreläggas riksdagen.
Från
flera remissinstansers sida har framhållits att redan inom den nuvarande
organisationens ram en betydande rationalisering och personalminskning bör
kuiuia ske. Enligt vad utskottet erfarit har dock en inte oväsentlig
rationalisering ägt rum på det lokala och regionala planet. Utskottet bar
vidare bibringats uppfattningen att en ytterligare sådan kan genomföras och
vill jämväl erinra om det omfattande utrednings-och undersökningsarbete i detta
syfte som sedan någon tid pågått beträffande centralförvaltningen. För sin del
vill utskottet understryka vikten av att detta arbete bedrives med kraft och -
i den mån så inte redan skett - utsträcks att omfatta alla nivåer inom såväl
centralförvaltnngen som de regionala och lokala förvaltningarna. Härav
föranledda åtgärder torde i stor utsträckning kunna vidtas inom ramen för
verksledningens egna befogenheter. Även härvidlag bör regionalpolitiska
synpunkter beaktas och utskottet vill i sammanhanget erinra om de i detta hänseende
motionsledes framförda synpunkterna beträffande SJ:s organisation i
Angeområdet. Skälig hänsyn måste vidare - också i samband med sådana åtgärder -
tas till personalens berättigade intressen i fråga om
TU 1971: 27 7
anställningstrygghet
och avlöningsförmåner samt sociala villkor m. m. Utskottet förutsätter att så
sker.
Genom
utskottets sålunda intagna ståndpunkt synes motionärernas syften i väsentliga
delar tillgodosedda.
Under hänvisning till det
anförda hemställer utskottet
att riksdagen med avslag å propositionen 1971: 147
och i anledning av motionerna 1971: 1523 och 1971: 1524 samt 1971: 1545-1971:
1554 i skrivelse till Kungl. Maj:t begär ytterligare utredning och nytt förslag
angående regional organisation av SJ.
Stockholm
den 7 december 1971 På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON
Närvarande:
herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s). Dahlgren (c), Lindahl (s),
Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (:), Hugosson (s)*, Sellgren (fp),
Rosqvist (s), Lindberg (s), Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk),
Karlsson i Malung (s)* och Komstedt (m).
*
Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av
herrar Mellqvist (s), Lindahl (s), Hjorth (s). Hugosson (s), Rosqvist (s),
Lindberg (s) och Karlsson i Malung (s) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med »Utskottet har» och på s. 7 slutar med »delar tillgodosedda» bort ha
följande lydelse:
»Utskottet
kan för sin del ansluta sig till de av departementschefen anförda synpunkterna
på behovet av en omorganisation. Det är sålunda även enligt utskottets
uppfattning angeläget att de organisatoriska förändringar av
distriktsorganisationen vidtas som bedöms erforderliga för en ytterligare
rationalisering och effektivisering av företagets verksamhet. Att så sker
torde f. ö. vara nödvändigt för att SJ skall kunna på ett ur såväl
företagsekonomiska som samhällsekonomiska synpunkter riktigt och
ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter enligt de av statsmakterna
godtagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken.
De
i propositionen framlagda förslagen synes utskottet väl ägnade att läggas till
grund för beslut i frågan. Utskottet kan följaktligen inte biträda de i
motionerna 1971: 1524 och 1971: 1548 framförda yrkandena om avslag å
propositionen samt det i sistnämnda motion framställda
TU 1971: 27 8
yrkandet
om en ny utredning i frågan. Likaså avstyrks yrkandet i motionen 1971: 1550 att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att beslut angående SJ:s reg
onala organisation bör uppskjutas i avvaktan på resultatet av den pågående reg
onala trafikplaneringen samt att ytterligare utredes på vilket sätt SJ:s
organisation bör utformas för att stödja den regionalpolitiska målsättningen.
I
den mån något samband kan anses föreligga mellan den regionala trafikplaneringen
och den föreslagna omorganisationen stärker enligt utskottets uppfattning detta
samband snarare skälen för en till länsgränserna knuten omorganisation i enl
ghet med propositionens förslag. Utskottet kan vidare inte finna att
omorganisationen motverkar den regionalpolitiska målsättningen.
Med
beaktande av olika inverkande faktorer och då bl. a. betingelserna för en
ändamålsenlig geografisk avgränsning av distrikten finner departementschefen en
begränsning av antalet drift- och bandistrikt till åtta vara väl avvägd.
Driftdistriktens benämning föreslås i sammanhanget ändras till trafikdistrikt
och benämningen dr!ftavdelning i konsekvens därmed till trafikavdelning. Inom
ramen för en länsanpassad distriktsorganisation finner departementschefen
vidare - med vissa avvikelser - att SJ:s konkreta förslag till geografisk
avgränsning i stort sett innebär en rimlig avvägning som i önskvärd
utsträckning beaktar bl. a. de näringsgeografiska sambanden. I fråga om Växjö-
och Boråsdistrikten, har han funnit avgörande skäl tala för den av SJ förordade
lösningen, innebärande en uppdelning av berörda områden på de nya
Göteborgs-resp. Malmö- och Norrköpingsdistrikten. Beträffande Växjödistrikten
har därvid beaktats de av SJ påtalade förhållandena, nämligen dels att Smålandslänens
geografiska avgränsning gör dem mindre lämpliga som en regional enhet inom SJ,
dels att området öster om Vättern, söder om Stockholmsregionen och norr om
Malmöregionen är för litet för indelning i två regioner och för stort och
oenhetligt för att bilda endast en region. Med hänsyn bärtill och till
praktisk-ekonomiska synpunkter bar det befunnits lämpligast med en uppdelning
av Växjödistrikten på de nya Malmö- och Norrköp.ngsdistrikten. Härvid sägs böra
beaktas att Norrköpingsdistrikten i sin nuvarande omfattning är trafikmässigt
alltför begränsat och att dess bibehållande förutsätter en utvidgning. I fråga
om de trafikmässigt otillräckligt underbyggda Boråsdistrikten, anses en
utvidgning med ytterligare delar av Småland av olka skäl vara mindre lämplig
medan för Boråsregionens del en anknytning till Göteborg framstår som i hög
grad naturlig.
Vad
avser de nuvarande Umeådistrikten, har departementschefen -utifrån det
förhållandet att nuvarande Umeådistrikt är trafikmässigt alltför små för att
kunna bestå - funnit övervägande näringsgeografiska, regionalpoltiska och
samhällsplaneringsmässiga skäl tala för en anknytning till Norrbottens län.
Behovet hos näringslivet/transportörerna i
TU 1971: 27 9
Västerbotten
av goda kontakter med SJ anses väl kunna tillgodoses inom ramen för ett sålunda
utvidgat distrikt, i vilket huvudorten blir Luleå.
Utskottet
har vid sin prövning av dessa frågor funnit sig kunna ansluta sig 111
departementschefens förslag. Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i
motionen 1971: 1551 att riksdagen - i avvaktan på resultatet av den regionala
trafikplanering som kommunikationsdepartementet uppdragit åt länsstyrelserna
att utföra före den I oktober 1974
- uttalar sig för ett uppskov
med ställningstagandet till de föreslagna
indragningarna av drifts- och bandistriktsenhetema i Växjö, Borås och
Umeå. Ett b fall till detta yrkande torde i realiteten innebära ett avslag
på propositionen.
Av
utskottets ställningstagande följer vidare att yrkandet i motionen 1971: 1523
att Borås bör bli huvudort för de trafik- och bandistrikt som omfattar Göteborg
och Bohus, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län avstyrks - liksom det
alternativa yrkandet att beslut i fråga om ändrad organisation av SJ vad avser
trafik- och bandistrikten bör anstå till dess att resultatet av den regionala
traf kplaneringen föreligger. Såsom i det föregående nämnts torde
Boråsdistrikten nämligen vara trafikmässigt otillräckligt underbyggda, varför
en anknytning till Göteborg framstår som naturlig - främst då med hänsyn tagen
till dess inom det nya området dominerande trafik.
Vidare
avstyrks yrkandet i motionen 1971: 1545 att riksdagen måtte anhålla om dels
ytterligare utrednngar avseende statens järnvägars trafik-och bandistriktsorganisation
i syfte att lokalisera expeditioner till Växjö för distrikt omfattande
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län.
I
samma motion bar yrkats utredning i syfte att åstadkomma rationalisering av
statens järnvägars centrala förvaltning. Ett yrkande av samma innebörd
återfinns i motionen 1971: 1554. Utskottet vill i anledning härav framhålla
att ett omfattande undersöknings- och utredningsarbete i dessa frågor redan
pågår, varför någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida ej
torde vara erforderlig. Det bör dock i anslutning härtill framhållas att
rationalisering av centralförvaltningen
- om den skall få någon
verklig effekt - förutsätter en omorganisation
på regional nivå. Därest den nu föreslagna omorganisationen inte kom
mer till stånd torde f. ö. stor risk föreligga att rationaliseringsarbetet för
företaget i dess helhet avsevärt försvåras eller försenas.
Likaledes
avstyrks yrkandena i motionerna 1971: 1549 och 1971: 1554 att riksdagen avslår
förslaget om indragning av SJ:s Umeådistrikt liksom förslaget i sistnämnda
motion att ny utredning göres med sikte på en effektivisering och bättre
näringslivsanpassning av Umeådistrikten.
I
anslutning till sina överväganden beträffande den nya distriktsindelningen har
departementschefen erinrat om att delegationen för lokalisering av statlig
verksamhet f. n. överväger de möjligheter som finns att
TU 1971: 27 10
från
Stockholm utlokalisera ytterligare statliga verksamheter samt förklarat det
vara naturligt att de orter där distriktsexped tioner nu föreslås bli indragna
- Umeå, Borås och Växjö - omfattas av delegationens överväganden. Utskottet
vill för sin del understryka angelägenheten av att så sker.
Utskottet
avstyrker vidare yrkandet i motionen 1971: 1553 att distrikten 8 och 9
sammanslås till ett distrikt alternativt att de gamla gränserna bibehålles.
I
fråga om Västmanland konstateras i propositionen att de delar av länet som nu
ingår i Stockholmsdistrikten har ett näringsgeografiskt samband med de områden
som ingår i de nya Örebrodistrikten, vilka förutom Närke och Västmanland
omfattar Värmland. Med hänsyn tagen dels till önskvärdbeten av en
länsanpassning, dels till angelägenheten från administrativa och praktiska
synpunkter av en begränsning av Stockholmsdistrikten har departementschefen
ansett vägande skäl tala för SJ:s lösning i denna del.
Även
utskottet har funnit sig kunna ansluta sig härtill, varav följer att yrkandet i
motionen 1971: 1546 att Västmanlands län skall tillhöra Stockholmsdistrikten
avstyrks.
Likaså
avstyrks yrkandet i motionen 1971: 1547 att en omprövning skall ske av den i
propositionen föreslagna distriktsindelningen och att då också frågan om
Värmlands läns överförande till Göteborgsdistrikten prövas.
I
propositionen erinras vidare om att SJ i sitt organisat'onsförslag föreslagit
en omorganisation av maskin tjänsten med dess uppgifter i fråga om
konstruktion, reparation och underhåll av spårbunden rullande materiel.
Förslaget innebär att de till de nuvarande driftdistrikten knutna
driftverkstäderna vid vagn- och lokstationerna med deras på serviceunderhåll
inriktade verksamhet sammanförs med de under chefen för maskinavdelningen
sorterande, industriellt arbetande huvudverkstäderna med tillhörande lokala
eniieter. I den nya organisationen föreslås drift- och huvudverkstäderna
sammanförda i sex verkstadsreg"oner -lydande under chefen för
maskinavdelningen - med huvudorter i anslutning till huvudverkstäderna i
Malmö, Göteborg, Örebro, Tillberga, Östersund och Notviken. Den nuvarande
huvudverkstaden i Åmål föreslås - utan förändringar i övrigt - organisatoriskt
inpassad i Göteborgsregionen.
Departementschefen
har ansett sig kunna tllstyrka den sålunda föreslagna omorganisationen, som
förklaras utgöra en godtagbar lösning av de problem i fråga om maskintjänsten,
som kvarstått efter 1963 års omorganisation. Omorganisationen beräknas på några
års sikt möjliggöra betydande rationaliserings- och effektivitetsvinster bl.
a. i form av minskning av personalbehovet avseende såväl administrativ som verkstadspersonal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TU 1971: 27 H
Utskottet tillstyrker även i nu berörda delar ett
genomförande av departementschefens förslag. I konsekvens härmed avstyrks
yrkandet i motionen 1971: 1553 att den verkstadsregion som enligt förslaget
skall flyttas till Östersund bibehålls i Ange. I sammanhanget vill utskottet
dock erim"a om att den nuvarande driftverkstaden i Ange kommer att
behållas därstädes samt att dess arbetsuppgifter kvantitativt inte torde
påverkas av att administrationens centrum förläggs till Östersund. I stället
ökar enligt förslaget förutsättningarna att till driftverkstäder föra över
arbete som i dag utförs på huvudverkstäder. Ej heller finner sig utskottet
kunna tillstyrka att riksdagen, såsom i motionen 1971: 1552 yrkats, i särskild
skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att SJ:s totala verksamhet inom Ange
kommun ej får minskas i samband med omorganisationen av SJ:s regionala
verksamhet samt att frågan om utökning av SJ:s verksamhet inom Ange kommun bör
prövas.
Utskottet
anser sig vidare inte kunna tillstyrka yrkandet i motionen 1971: 1546 att den
åkande maskintjänsten organiseras i enlighet med motionäremas förslag.
Utskottet förutsätter dock att frågan härom ytterligare prövas med beaktande
av vad Landsorganisationen och Statsanställdas förbund i sina remissyttranden
anfört.
Den
ekonomiska vinsten av omorganisationen, som även innebär en viss omläggning av
förrådsverksamheten, beräknas i propositionen att efter genomförandet uppgå
till ca 25 milj. kr. per år i 1970 års pris- och löneläge. Värdet av
omorganisat-onen anses emeUertid ha vidare aspekter med hänsyn till de
gynnsamma effekter som allmänt följer med att förutsättningar skapas för en
mera funktionell uppdelning av uppgifterna, för en ökad delegering av ansvar
och befogenheter från central till regional och från regional till lokal nivå
samt för en effektivare regional administrativ betjäning av landets olika delar
i fråga om trafikplanering, kommersiell bevakning och underhållsplanering.
I
propositionen föreslås slutligen att den nya ordningen börjar genomföras den 1
juli 1972. Planerings- och genomförandeperiodens längd anges i första band bli
beroende av möjligheterna att på ett smidigt och hänsynsfullt sätt lösa de
personalproblem som följer med omorganisationen. Utskottet vill i anslutning
härtiU understryka departementschefens uttalande att omläggningen bör
genomföras med stor hänsyn tagen till den berörda personalens önskemål om
eventueUt nya placeringsorter. I viss utsträckning anses personal komma att
kunna överföras till de kvarvarande huvudorterna i anslutning till inträffade
och uppkommande vakanser. Härutöver sägs den berörda personalen kunna erbjudas
placering vid i huvudsak de lokala förvaltningsorganen på ett stort antal orter
över hela landet, där SJ bedömer utsikterna goda för en framtida expansion av
verksamheten.
De
verkningar som organisationsförändringarna kan komma att medföra för
personalen måste sålunda enligt utskottets uppfattning lösas
opaginerad Kontrollera mot PDF
TU 1971: 27 12
med
beaktande av de anställdas önskemål och situation samt behov av information och
insyn i företaget.»
dels utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
»att riksdagen med avslag å motionerna 1971: 1523
och 1971: 1524 samt 1971: 1545-1971: 1554 godkänner de riktlinjer för ändrad
regional organisation av SJ som av departementschefen i statsrådsprotokoUet
förordats.»
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712250
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.