Sök i Ratio Lex

Trafikutskottets betänkande i anledning av motioner rörande trafiksäkerheten m. m.

1971 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:TU8, Trafikutskottets betänkande i anledning av motioner rörande trafiksäkerheten m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Trafikutskottets
betänkande nr 8 år 1971 TU 1971:8

Nr 8

Trafikutskottets
betänkande i anlednmg av motioner rörande trafiksäkerheten m. m.

Motionerna

I motionen 1971: 144 av herr Hedlund m. fl. har
hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att
ett program med riktlinjer för en så långt möjligt olycksfri trafik föreläggs
riksdagen.

I motionen 1971: 393 av herr Bohman m. fl. har
yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att en
förutsättningslös utredning tillsattes om trafiksäkerhetens organisation i
syfte att nå största möjliga effekt och samordning på trafiksäkerhetsområdet,
att den pågående utredningen om trafikolycksfallsstatistiken snarast
framlägger förslag om en mera differentierad statistik och undersöker
möjligheten att upprätta en databank med relevanta uppgifter om inträffade
trafikolyckor, att Kungl. Maj:t måtte överväga att delegera beslutanderätten
om den övre hastighetsgränsen till länsstyrelserna, att halvljus på motorfordon
blir obligatoriskt åtminstone under vinterhalvåret, att en gallring i skogen
av trafikskyltar måtte eftersträvas, att propagandan om säkerhetsbälten och
reflexband intensifieras, att vad i denna motion anförts om trafiksäkerheten
vid skolskjutsning måtte beaktas, att i övrigt beakta vad i denna motion
anförts för att förbättra trafiksäkerheten.

I motionen 1971: 400 av herr Helén m. fl. har
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en
parlamentarisk utredning som får till uppgift att utarbeta ett program
innehållande mål, resurser, metoder och tidsplan för en samordnad satsning i
syfte att som ett första mål åstadkomma en minskning av trafikolyckorna med
minst 50%.

I motionen 1971: 938 av fru Jonäng och herr
Eriksson i Bäckmora har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse tUl Kungl.
Maj:t 1. kräva en intensifierad trafiksäkerhetspropaganda på i motionen anförda
grunder, samt 2. anhålla om att riksdagen föreläggs ett program för en i
möjligaste mån olycksfri trafik med en minskning av trafikolyckorna med minst
50 procent fram till mitten av 1970-talet.

I motionen 1971: 204 av herr Hjorth och fru
Thunvall har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om
förslag om 1. bestämmelser att motorfordon skaU utrustas för automatisk
släckning av

1
Riksdagen 1971. 15 saml. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

TU 1971: 8 2

extra
ljus vid avbländning till halvljus; 2. bestämmelser om förbud mot omkörning av
stillastående skolbussar och motsvarande; 3. föreskrifter om att skolfordon
skall förses med särskilda vamingsljus; 4. åtgärder för att öka användningen av
reflexer för gående; 5. bestämmelser om att bilar obligatoriskt skaU utrustas
med säkerhetsbälten av rulltyp; samt att vad som i övrigt framhålles i motionen
måtte beaktas i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.

I motionen 1971: 403 av herrar Nelander och
Petersson i Röstånga har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
utredning och förslag beträffande införande av en bestämmelse om förbud för
motorfordon att passera skolskjuts som stannat på vägbanan för av- eller
på-stigning.

I motionen 1971: 255 av herr Lindahl har hemställts
att riksdagen måtte ge Kungl. Maj:t i uppdrag att förbereda en ändring i VTF så
att förbud mot omkörning av stillastående skolskjuts i trafik kan införas.

I motionen 1971:409 av herr Stålhammar m. fl. har
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t måtte 1.
utfärda bestämmelser som ålägger kommunerna att inrätta trafiksäkra
vänt-platser för eleverna i saraband med skolskjutsar, 2. ge kommunerna
anvisningar på olika möjligheter att anordna trafiksäkra vänt- och hållplatser
vid äldre skolor, 3. uppdraga åt länsskolnämnden och länsstyrelsen att årligen
inspektera säkerheten i samband med skolbarnstransporter, 4. intensifiera
arbetet på att utveckla en effektiv markering av skolskjutsar, 5. rekommendera
kommunerna att samråda med skolskjuts-entreprenörerna om säkerhetsbestämmelser
och ordningsföreskrifter vid skolskjutsar, 6. påpeka för kommunerna behovet av
samordning mellan skolskjutsar och allmänna kollektiva transportmedel.

I motionen 1971:916 av herr förste vice talmarmen
Bengtson m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse tUl Kungl. Maj:t
anhåller om utfärdande av föreskrifter om obligatorisk undervisning vid
körskolorna om alkoholens inverkan vid framförandet av motorfordon.

I motionen 1971:939 av herr Komstedt m. fl. har
hemställts I. att riksdagen måtte besluta om obligatorisk utrustning för
spolning av strålkastare på alla fordon som typbesiktigas efter den 1 januari
1973, II. att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t måtte
anhålla att statens trafiksäkerhetsverk får i uppdrag att a. utreda
förutsättningarna för en förbättrad markering av vägbanan, b. medverka tUl en
utökad forskning angående bilarnas ljusutrustning.

I motionen 1971: 956 av herrar Polstam och Glimnér
har hemställts att riksdagen måtte besluta om sådan ändring av
vägtrafikförordningen i vad avser fordons utrustning och besiktning a) att
registrerad bil skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

TU 1971: 8 3

vara
utrustad med fungerande vindrutespolare, samt b) att dim- och fjärrljus, som
monteras på registrerad bil, skall kopplas så att de automatiskt släcks vid
omkoppling till halvljus.

I motionen 1971: 957 av herr Polstam m. fl. har
yrkats att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t hemställa om utfärdande av
sådana bestämmelser att nuvarande hinder för avläggande av prov för körkort
med automatväxlad bil undanröjs.

I motionen 1971: 394 av herr Eriksson i Arvika m.
fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att
bestämmelser införes innebärande skyldighet för gångtrafikant att vid färd i
mörker bära reflexanordningar eller lykta, samt att riksdagen uppdrar åt
vederbörande utskott att utforma erforderlig lagtext.

I motionen 1971: 961 av fru Sundberg har hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala angelägenheten av
tydligt markerad belysning vid övergångsställen för gående.

I motionen 1971:972 av herr Zachrisson m. fl. har
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Ma):t ger till känna vad som
anförts i motionen beträffande trafikföreskrifter.

I motionen 1971: 202 av herrar Bengtsson i
Landskrona och Henningsson har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer om sådana ändringar och tillägg i vägtrafikförordningen att
större hänsyn tages till lokala myndigheters synpunkter på och önskemål om
högre eller lägre hastighet än 50 kilometer i timmen inom tättbebyggt område.

I motionen 1971: 500 av herr Persson i Heden m. fl.
har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla dels
att hastighetsbegränsning till 90 km/tim. skall anges med förbudsmärke endast
där annan högre hastighetsbegränsning upphör och att övergång från annan lägre
hastighetsgräns till hastighetsgränsen 90 km/tim. skall utmärkas med märket
170 Hastighetsbegränsning upphör, dels att Sverige verkar för att motsvarande
ändring kommer till stånd i fråga om 1968 års internationella konvention om
vägmärken.

Utskottet

I motionen 1971: 144 har hemställts att riksdagen i
skrivelse tiU Kungl. Mai:t anhåller om att ett program med riktlinjer jör en så
långt möjligt olycksfri trafik föreläggs riksdagen. I motionen 1971: 393 har,
såvitt nu är i fråga, hemställts att en förutsättningslös utredning tillsätts
om trafiksäkerhetens organisation i syfte att nå största möjliga effekt och
samordning på trafiksäkerhetsområdet. Vidare har i motionen 1971: 400

s. 4 Kontrollera mot PDF

TU 1971: 8 4

anhållits
om en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta ett program för en
samordnad satsning i syfte att som ett första mål åstadkomma en minskning av
trafikolyckorna med minst 50 %. I motionen 1971: 938 har hemställts att
riksdagen föreläggs ett program för en i möjligaste mån olycksfri trafik med en
minskning av trafikolyckorna med minst 50 % fram tUl mitten av 1970-talet.
Vidare har i motionen upptagits krav på en intensifierad
trafiksäkerhetspropaganda. Yrkanden av liknande innebörd har också ställts i
motionerna 1971: 393 och 1971:204.

Utskottet
viU i anledning . av förevarande motioner erinra om att trafiksäkerhetsfrågorna
ingående behandlats av riksdagen senast år 1970. Det har därvid av
statsutskottet (utlåtande nr 6) framhållits det angelägna i att man söker få
ett mer samlat grepp på trafiksäkerhetsfrågoma. Inrättandet fr. o. m. den 1
januari 1968 av trafiksäkerhetsverket syftade bl. a. härtill. Statsutskottet
redovisade också i sitt utlåtande en rad åtgärder som vidtagits eller
planerats i samma syfte samt hänvisade till pågående utrednings- och
undersökningsverksamhet på trafiksäkerhetsområdet.

Trafikutskottet
vill för sin del även erinra om de åtgärder som vidtagits i fråga om
samordning av transportforskningen. I sitt betänkande nr 7 har utskottet
behandlat Kungl. Maj:ts förslag om inrättandet av en
transportforskningsdelegation, ett statens väg- och trafikinstitut samt en
professur i trafiksäkerhet. Genomförandet av förslaget torde skapa bättre
förutsättningar för inte minst trafiksäkerhetsarbetets ändamålsenliga
bedrivande.

I
likhet med statsutskottet vill även trafikutskottet vidare erinra om att som
ett led i samordningen av trafiksäkerhetsarbetet vid trafiksäkerhetsverket
bildats en planeringsnämnd med representanter för de statliga myndigheter som
arbetar med arbetarskydd, bebyggelseplanering, väghållning, skolväsende,
trafikövervakning, fordonskontroll, trafikreglering, förarutbildning,
information, sjukvård, forskning, materialprovning, miljövård och försvar samt
representanter för landstings- och kommunförbunden och AB Svensk bilprovning.
Nämnden har i ett gemensamt arbetsprogram redovisat de nya åtgärder för ökad
trafiksäkerhet som de medverkande myndigheterna samt vissa andra myndigheter
och organisationer avser att genomföra eller initiera under tiden den 1 juli
197030 juni 1972. Vidare har inhämtats uppgifter rörande de frågor som är
föremål för utredningar inom olika departement. Programmet omfattar elva olika
arbetsområden och avser åtgärder med sikte på trafikanten, fordonet och vägen
(gatan) samt berör vidare rättsregler av olika slag, trafikövervakning och
trafikdirigering samt beredskap för att ta hand om dem som skadas i trafiken
jämte undersökning och forskning samt organisation av trafiksäkerhetsarbetet m.
m.

Utskottet vill i likhet
med motionärerna understryka trafiksäkerhets-

s. 5 Kontrollera mot PDF

TU 1971: 8 5

frågornas utomordentliga vikt. Vidare finner utskottet det
angeläget att arbetet inom förutnämnda planeringsnämnd intensifieras och att
även i övrigt åtgärder vidtas i syfte att erhålla ett samlat grepp på trafiksäkerhetsarbetet.
Ökade medel måste också framdeles ställas till förfogande. Med hänsyn till det
anförda synes någon särskild framställning från riksdagens sida ej erforderlig.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 1971:144, 1971:400, 1971:938 samt
motionerna 1971:393 och 1971: 204 i nu berörda delar.

I motionen 1971:393 har yrkats att
den pågående utredningen om trafikolycksstatistiken snarast framlägger förslag
om en mer differentierad statistik och undersöker möjligheten att upprätta en
databank med relevanta uppgifter om inträffade trafikolyckor. Utskottet
förutsätter emellertid att utredningen som enligt vad utskottet erfarit f.
n. arbetar intensivt och har tillförts betydande resurser kommer att behandla
de spörsmål som tagits upp i motionen. Vidare vill utskottet . i sammanhanget
erinra om den av statsmakterna redan beslutade integreringen av de nya
centrala bil- och körkortsregistren. Motionen avstyrks således i denna del.

I samma motion har även yrkats att
Kungl. Maj:t måtte överväga att delegera beslutanderätten om den övre
hastighetsgränsen till länsstyrelserna. I anledning härav vill utskottet
framhålla att de i mars 1971 aviserade nya försöken med differentierade
hastigheter innebär att hastigheten nu kan höjas på de bästa vägarna och att
nuvarande 90 km i timmen kommer att gälla på de vägsträckor som är lämpade för
denna hastighet. Syftet med dessa nya normer torde ha varit att få fartgränser
som trafikanterna upplever som lämpligt avpassade för trafiken. Härigenom
synes motionärernas syfte i huvudsak vara tillgodosett. Med hänsyn härtill och
då utskottet inte anser sig kunna tillstyrka att delegera beslutanderätten på
det sätt som motionärerna föreslagit avstyrks motionen i denna del.

I motionen 1971: 202 har hemställts
om sådana ändringar och tillägg i vägtrafikförordningen att större hänsyn kan
tas till lokala myndigheters synpunkter på och önskemål om högre eller lägre
hastighet än 50 km i timmen inom tättbebyggt område. Då det torde få
förutsättas att länsstyrelse vid meddelande av föreskrifter om viss
färdhastighet regelmässigt inhämtar nödiga upplysningar i ärendet kan utskottet
ej finna skäl föreligga att vidta de åtgärder som föreslagits i motionen.
Densamma avstyrks därför.

I motionen 1971: 500 har yrkats att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller dels att hastighetsbegränsning
till 90 km i timmen skall anges med förbudsmärke endast där annan högre
hastighetsbegränsning upphör och att övergång från annan lägre hastighetsgräns
till hastig-

s. 6 Kontrollera mot PDF

TU 1971:8 6

hetsgränsen 90 km i timmen skall utmärkas med märket
»Hastighetsbegränsning upphör», dels att Sverige verkar för att motsvarande
ändring kommer till stånd i fråga om 1968 års internationella konvention om
vägmärken.

Som tredje lagutskottet i sitt av 1970 års riksdag
godkända utlåtande nr 64 framhållit skulle en ändring av här ifrågasatt slag
strida mot den år 1968 antagna FN-konventionen om vägmärken och trafiksignaler.
Utskottet underströk också vikten av att vägmärken med samma utseende har
samma betydelse oavsett i vilket land vägmärket är uppsatt. I den nu aktuella
motionen har även föreslagits att Sverige skall verka för en ändring av
konventionen härvidlag.

Trafikutskottet, som delar tredje lagutskottets
uppfattning om nödvändigheten av samstämmig internationell praxis på detta
område, förutsätter emellertid att denna fråga kommer att uppmärksammas vid
det fortlöpande internationella samarbetet på trafikområdet och att om skäl
härtill skulle befinnas föreligga ändringar vidtas i konventionen. Utskottet
vill även erinra om de nya bestämmelser i fråga om differentierade hastigheter
som införts. Syftet med dessa anges vara att de nya hastighetsgränserna skall
framstå som naturliga och befogade för trafikanterna. Med hänsyn till det
sagda finner utskottet någon särskild framställning i ämnet till Kungl. Maj:t
från riksdagens sida f. n. ej erforderlig och avstyrker därför motionen.

I motionen 1971: 393 har yrkats att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att en gallring av
trafikskyltar eftersträvas. I likhet med motionärerna vill utskottet
understryka vikten av att viss restriktivitet iakttas vid uppsättandet av
trafikskyltar. Utskottet anser sig emellertid kunna utgå från att
vägmyndigheterna och de lokala trafiknämndema i sitt arbete på detta område gör
de avväganden som i det enskilda fallet betingas av omständigheterna. Någon
särskild åtgärd från riksdagens sida synes därför ej erforderlig varför
motionen avstyrks i denna del.

I motionerna 1971: 204 och 1971:
956 har begärts förslag om bestämmelser att motorfordon skall utrustas för
automatisk släckning av extra ljus vid avbländning till halvljus. Vidare har i
motionen 1971: 939 hemställts att statens trafiksäkerhetsverk får i uppdrag
att medverka till en utökad forskning angående bilarnas ljusutrustning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att
fordonsbelysningen måste förbättras. Likaså anser utskottet det angeläget att
tillåtligheten av hjälpljus närmare regleras. Inom trafiksäkerhetsverket har
emellertid tillsatts en särskild arbetsgrupp med uppgift att noggrant studera
och pröva möjligheter till en förbättrad fordonsbelysning och att framlägga
förslag till åtgärder.

Inom arbetsgruppen kommer man enligt vad utskottet erfarit
särskilt att beakta problemen med de av motionärerna påtalade tillsatsbelys-

s. 7 Kontrollera mot PDF

TU 1971:8 7

ningarna.
Med hänsyn härtill torde någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna inte
vara påkallad varför de avstyrks i denna del. Ej heller är utskottet berett att
nu tillstyrka yrkandet i motionen 1971: 393 att halvljus på motorfordon blir
obligatoriskt åtminstone under vinterhalvåret.

I motionen 1971: 393 har yrkats att propagandan om
säkerhetsbälten och reflexband intensifieras. I motionen 1971: 204 har
hemställts om förslag till dels åtgärder för att öka användningen av reflexer
för gående, dels bestämmelser om att bilar obligatoriskt skall utrustas med
säkerhetsbälten av rulltyp. Vidare har i motionen 1971: 394 yrkats att bestämmelser
införs innebärande skyldighet för gångtrafikant att vid färd i mörker bära
reflexanordningar eller lykta.

I
anledning härav vill utskottet framhålla att en arbetsgrupp år 1968 tillsattes
inom trafiksäkerhetsverket med uppdrag att utreda de rättsliga och praktiska möjligheterna
att föreskriva obligatorisk användning av bl. a. reflexanordning för gående.
Arbetsgruppen har i ett år 1969 avgivet utlåtande konunit till den slutsatsen
att någon i författning under straffansvar stadgad skyldighet att använda
reflexanordning inte bör föreskrivas. Man framhöll dock det synnerligen
angelägna i att upplysning och propaganda om reflexanordningarnas betydelse
bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt.

Även
utskottet vill understryka vikten av att propagandaverksamheten bedrivs med all
kraft. I anslutning härtill vill utskottet vidare erinra om att Nordisk
vägtrafikkommitté i sitt betänkande med förslag till enhetliga nordiska regler
rörande vägtrafikanternas uppträdande i trafiken inte ansett sig kunna förorda
att i berörda avseende tvingande bestämmelser införs. Inte heller borde
trafikreglerna innehålla bestämmelser som har karaktären av enbart
rekommendationer. Utskottet förutsätter för sin del att berörda frågor kommer
att prövas i hela sin vidd i samband med att ställning tas tUl kommitténs
slutgUtiga förslag.

Vad
beträffar frågan om säkerhetsbälten vill utskottet erinra om att Kungl. Maj:t
den 2 april 1971 uppdragit åt statens trafiksäkerhetsverk att utreda frågan om
nya bestämmelser om säkerhetsbälten. I en till beslutet fogad promemoria
framhålles bl. a. att den låga användningsfrekvensen lett fram till att man
undersökt möjligheterna att få fram någon form av automatiskt verkande
skyddsanordning. Ansträngningarna bör därför inriktas på att få fram bälten som
är enkla att använda. I sammanhanget vill utskottet för övrigt erinra om den
omfattande kampanj beträffande säkerhetsbälten som i samverkan mellan
trafiksäkerhetsverket, rikspolisstyrelsen och försäkringsbolaget Folksam
pågått sedan någon tid.

Med
hänsyn till det sagda avstyrker utskottet samtliga motioner i vad de avser
särskild skrivelse till Kungl. Maj:t rörande reflexer och säkerhetsbälte.

s. 8 Kontrollera mot PDF

TU 1971:8 8

I motionen 1971:916 har hemställts om utfärdande av
föreskrifter om obligatorisk undervisning vid trafikskolorna om alkoholens
inverkan vid framförandet av motorfordon. Vad motionärerna i samband därmed
framhållit finner utskottet i och för sig riktigt. Utskottet har dock inte
funnit sig kurma förorda införandet av ett obligatorium så länge utbildning i
trafikskola inte är obligatorisk. Dock må i sammanhanget erinras om att vid
körkortsprovets avläggande även krävs kunskaper om alkoholens inverkan. Under
hänvisning bl. a. till det anförda avstyrks motionen i fråga.

I motionen 1971: 939 har yrkats att riksdagen måtte
besluta om obligatorisk utrustning för spolning av strålkastare på alla fordon
som typ-besiktigas efter den 1 januari 1973. Utskottet vill i anledning härav
erinra om att numera införts bestämmelser som föreskriver att alla bilar fr.
o. m. 1974 års modeller obligatoriskt skall vara försedda med särskilda
anordningar för rengöring av strålkastarna under färd. Utskottet avstyrker
därför motionen i denna del.

I nyssnämnda motion har vidare yrkats att statens
vägverk får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en förbättrad markering
av vägbanan. Utskottet, som i likhet med motionärerna vill understryka behovet
av förbättrad markering, har sig emellertid bekant att såväl vägverket som
trafiksäkerhetsverket sedan länge har sin uppmärksamhet riktad på frågan.
Utskottet förutsätter också att härav föranledda åtgärder kommer att vidtas
varför någon särskild åtgärd från riksdagens sida ej synes erforderlig.
Motionen avstyrks följaktligen i denna del.

I motionen 1971: 956 har hemställts att riksdagen
måtte besluta om sådan ändring av vägtrafikförordningen i vad avser fordons
utrustning och besiktning att registrerad bil skall vara utrustad med
fungerande vindrutespolare. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att anordningen
är så betydelsefull från trafiksäkerhetssynpunkt att man genom särskilda
föreskrifter också bör skapa garantier för dess effektivitet och
tillförlitlighet. Numera har också föreskrivits att vindrutespolare skall vara
obligatorisk utrustning på bil. Frågan härom följs också kontinuerligt av
trafilcsäkerhetsverket. Utskottet är med hänsyn bl. a. härtill ej berett
tillstyrka den föreslagna ändringen av vägtrafikförordningen. Motionen avstyrks
därför i denna del.

I motionen 1971: 957 har hemställts att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Maj:t hemställa om utfärdande av sådana bestämmelser
att nuvarande hinder för avläggande av prov för körkort med automatväxlad bil
undanröjs. Inom trafilcsäkerhetsverket pågår f. n. en undersökning som syftar
till att klarlägga förefintliga problem och värdera de synpunkter som ligger
till grund för nu gällande bestämmelser. Med hänsyn till att frågan således
redan är föremål för undersökning torde någon

s. 9 Kontrollera mot PDF

TU 1971:8 9

framställning
från riksdagens sida ej vara påkallad varför motionen avstyrks.

I motionen 1971: 961 har yrkats att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala angelägenheten av tydligt markerad
belysning vid övergångsställen för gående. I anledning härav viU utskottet
erinra om att trafiksäkerhetsverket i samarbete med vägverket och kommunförbundet
påbörjat försök med s. k. intensivbelysning av övergångsställe i syfte att öka
säkerheten för gående. Försöken syftar bl. a. till att fastställa lämplig
luminansnivå för intensivbelysningen i förhållande till den stationära
vägbelysningsnivån. Med hänsyn härtUl och i avvaktan på Kungl. Maj:ts förslag i
anledning av betänkande från 1960 års väg-sakkunniga som även behandlat
frågan om stationär vägbelysning är utskottet inte nu berett att ta ställning
i den aktuella frågan. Motionen avstyrks därför.

I motionen 1971: 972 har hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad som anförts i motionen
beträffande trafikföreskrifter. Därvid har bl. a. föreslagits att bussar i
linjetrafik vid utkörning från hållplats bör erhålla företrädesrätt. Vid
behandlingen av samma fråga vid fjolårets riksdag anförde tredje lagutskottet i
sitt utlåtande lu: 42 att Nordisk vägtrafikkommittés författningsförslag i bl.
a. detta fall kommer att läggas tUl grund för en revision av den svenska
vägtrafiklagstiftningen. Någon framställning från riksdagens sida ansågs därför
inte erforderlig. Trafikutskottet som delar denna uppfattning avstyrker därför
motionen i berörda del. Ej heller i övriga delar anser sig utskottet kunna
biträda motionärernas yrkande.

I motionerna 1971:393, 1971:204, 1971:403 och
1971:255 har föreslagits bestämmelser om förbud mot omkörning av stillastående
skolbussar. Vidare har i motionen 1971: 204 föreslagits föreskrifter om att
skolfordon skall förses med särskilda varningsljus samt i motionen 1971: 409
att arbetet på att utveckla en effektiv markering av skolskjutsar måtte
intensifieras.

I
anledning av sistnämnda båda motioner vill utskottet erinra om att
trafiksäkerhetsverket numera fått i uppdrag att utreda lämplig utmärk-ning av
skolskjutsarna. Därvid kommer bl. a. möjligheten av att fordonet förses med en
upplyst skylt, som bringas att blinka när fordonet står stilla för barnens på-
och avstigning, att undersökas.

Frågan
om förbud mot omkörning, m. m. av stillastående skolskjuts har vid flera
tillfällen varit föremål för riksdagens prövning. Utskottet, som noggrant
övervägt spörsmålet, har för sin del kommit till den slutsatsen att
effektivare åtgärder måste vidtas för att förhindra allvarliga olyckor i
samband med skolbarnstransporter.

Med hänsyn till här
berörda frågors komplicerade karaktär har ut-

s. 10 Kontrollera mot PDF

TU 1971:8 10

skottet ej funnit sig berett att nu ta ställning till hur
de lämpligen bör lösas. Utskottet hemställer därför att Kungl. Maj:t närmare
överväger vilka åtgärder som bör vidtas i det av motionärerna angivna syftet
och till riksdagen redovisar sina ställningstaganden i anledning härav.

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl.
Maj:t till känna.

Vidare har i motionen 1971:409
hemställts att Kungl. Maj:t måtte dels utfärda bestämmelser som åligger
kommunerna att inrätta trafiksäkra väntplatser för eleverna i samband med
skolskjutsar, dels ge kommunerna anvisningar på olika möjligheter att anordna
trafiksäkra vänt-och hållplatser vid äldre skolor, dels upjKlra åt
länsskolnämnden och länsstyrelsen att årligen inspektera säkerheten i samband
med skolbarnstransporter, dels rekommendera kommunerna att samråda med skolskjutsentreprenörerna
om säkerhetsbestämmelser och ordningsföreskrifter vid skolskjutsar.

Sedan Kungl. Maj:t utfärdat kungörelsen om skolskjutsning
att gälla fr. o. m. den 1 januari 1971 har vidare trafiksäkerhetsverket, med
stöd av bemyndigande enligt kungörelsens 8 §, meddelat särskilda anvisningar
för tillämpningen av föreskrifterna. Genom anvisningarnas utformning synes
motionärernas syften i väsentliga delar vara tillgodosedda. Med hänsyn bl. a.
härtill finner utskottet någon åtgärd från riksdagens sida ej erforderlig
varför motionen avstyrks jämväl i denna del.

Av samma skäl avstyrks även vissa i
motionen 1971: 393 i övrigt upptagna förslag rörande trafiksäkerheten vid
skolskjutsning.

I motionen 1971: 409 har även
hemställts att riksdagen för kommunerna framhåller behovet av samordning
mellan skolskjutsar och allmänna kollektiva transportmedel. Utskottet
förutsätter dock att kommunerna utan särskilt påpekande från riksdagens sida i
möjligaste mån beaktar nämnda behov. Motionen avstyrks därför i denna del.

Utskottet hemställer att riksdagen

1.
avslår
motionerna 1971: 144, 1971: 400, 1971: 938 och 1971: 393, sistnämnda motion i
vad den avser dels trafiksäkerhetens organisation, dels skrivelse till Kungl.
Maj:t om förbättrad trafiksäkerhet samt motionen 1971: 204 i vad den avser det
fortsatta trafiksäkerhetsarbetet,

2.
avslår motionen
1971: 202,

3.
avslår motionen
1971: 500,

4.
avslår
motionerna 1971: 204 och 1971: 956 i vad de avser automatisk släckning av
extra ljus vid avbländning till halvljus, motionen 1971: 939 i vad den avser
utökad forskning angående bilars ljusutrustning samt motionen 1971: 393 om
obligatoriskt halvljus under vinterhalvåret.

s. 11 Kontrollera mot PDF

TU 1971: 8 11

5. avslår motionerna 1971:394 samt 1971:393 och
1971:204,

sistnämnda båda motioner i vad de avser säkerhetsbälten och

reflexband,

6. avslår motionen 1971: 916,

7. avslår motionen 1971: 956 i vad den
avser vindrutespolare,

8. avslår motionen 1971: 957,

9. avslår motionen 1971: 961,

10.
avslår motionen
1971: 972,

11.
i anledning av
motionerna 1971: 403 och 1971: 255, 1971: 393 och 1971:204, sistnämnda båda
motioner i vad de avser trafiksäkerhet vid skolskjutsning och omkörning av
stillastående skolbuss, samt rnotionerna 1971:204 och 1971:409, i vad de avser
utmärkning av skolskjuts, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört beträffande omkörning av stillastående skolskjuts m. m.,

12.
avslår motionen
1971:393 till den del motionen behandlas i detta betänkande men inte berörs
under punkterna 1, 4, 5 och 11,

13.
avslår motionen
1971: 939 till den del motionen inte berörs under punkten 4,

14.
avslår motionen
1971:409 till den del motionen inte berörs under punkten 11.

Stockholm den 11 maj 1971

På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp). Dahlgren
(c), Lindahl (s), Hjorth (s), Persson i Heden (c). Hugosson (s), Sellgren (fp),
Rosqvist (s), Lindberg (s), Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk).
Clarkson (m). Kristenson (s), Komstedt (m) och Sundgren (s).

Reservation

av herrar Gustafson i Göteborg (fp). Dahlgren (c), Persson
i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Clarkson (m) och Komstedt (m) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med
»Utskottet vill i likhet» och som på s. 5 slutar med »berörda delar» bort ha
följande lydelse:

»Arbetsprogrammet har emellertid med nödvändighet måst
göras upp med utgångspunkt från en anslagsnivå som visserligen ligger över den
nuvarande men som ändå ej är tillräcklig för att nå en avsevärd

s. 12 Kontrollera mot PDF

TU 1971:8 12

minskning av trafikolyckorna. Många av projekten kommer
att ta mycket lång tid att fullfölja. Någon klar målformulering och
prioritering mellan olika åtgärder för trafiksäkerhetsarbetet finns inte
heller.

Enligt utskottets uppfattning bör väsentligt ökade
resurser ställas till trafiksäkerhetsarbetets förfogande. Detta är motiverat av
såväl humanitära som samhällsekonomiska skäl.

Varje år omkommer ca 1 200 människor i trafikolyckor i
vårt land och mer än 6 000 blir invalider eller svårt skadade. Sammanlagda
antalet personskador i trafiken under 1960-talet utgjorde ca 250 000. Var
tredje invånare riskerar att någon gång under sin livstid bli skadad i trafiken.
Utöver de mänskliga lidanden detta innebär medför trafikolyckorna stora
kostnader för samhället. Forskargruppen Scaft vid Chalmers tekniska högskola
uppskattar de årliga kostnaderna till ca 2 500 miljoner kronor eller 75 öre
per körd mil.

Forskare inom Scaftgruppen har lagt fram ett program för
en reducering av trafikolyckorna med minst hälften. Utskottet anser det angeläget
att möjligheterna till en radikal nedskärning av trafikolyckornas antal blir
prövade och föreslår därför att en arbetsgrupp tillsättes med experter och
representanter för de politiska partierna som ledamöter med uppgift att föreslå
sådana åtgärder inom trafiksäkerhetens område, att som ett första steg antalet
trafikolyckor under de närmaste åren kan nedbringas med minst hälften.
Arbetsgruppen bör i detta syfte utarbeta ett program, som redovisar mål,
resurser, metoder och tidsplan för en samordnad satsning. Frågan om
organisation och samordning på trafiksäkerhetsområdet måste också behandlas i
detta sammanhang.

Arbetsgruppen bör utgå från de i motionerna 1971: 144,
1971: 393, 1971:400 och 1971:938 angivna allmänna riktlinjerna. Sålunda bör
sanering av trafikmiljön, ökade forskningsanslag, trafikantutbildning i
skolan, körkortsutbildningen, intensifierad trafikövervakning, säkerhetsbestämmelser
för bilarnas konstruktion och utrustning, skapandet av effektiva kommunala
organ för trafiksäkerheten bl. a. behandlas.

Vägsektorn måste ägnas stor uppmärksamhet. Genom ökade
väginvesteringar på grundval av en vägplanering som tillgodoser högt ställda
trafiksäkerhetskrav torde sålunda många olycksrisker kunna elimineras. I
avvaktan på ordinarie utbyggnader enligt fastställda flerårs- och fördelningsplaner
bör genom temporära eller provisoriska åtgärder ansträngningar göras att
»bygga bort» s. k. trafikfällor och förbättra sådana vägsträckor på vilka
olycksfallsfrekvensen av olika skäl visat sig vara särskilt hög.

I sammanhanget bör vidare uppmärksamhet ägnas åt frågan om
de generella hastighetsbegränsningarna. Olika uppfattningar synes härvidlag
föreligga mellan de myndigheter som har att ta ställning till, frågorna rörande
reglernas utformning och tillämpning resp. tillsynen beträffan-

s. 13 Kontrollera mot PDF

TU 1971:8 13

de
efterlevnaden av hastighetsföreskrifterna. Härmed sammanhängande spörsmål bör
därför av Kungl. Maj:t tas upp till förnyat övervägande och därefter
underställas riksdagens prövning.

Jämsides med den
föreslagna arbetsgruppen måste det nuvarande arbetet i trafiksäkerhetsverket
och andra organ givetvis fortsätta och vidgas. Frågan om trafiksäkerheten är
så angelägen att förberedelserna för en extraordinär satsning inte får hindra
det fortgående arbetet.» dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

»1. i anledning av
motionerna 1971: 144, 1971:400, 1971:938 och 1971: 393, sistnämnda motion i vad
den avser dels trafiksäkerhetens organisation, dels framställning till Kungl.
Maj:t om förbättrad trafiksäkerhet, samt motionen 1971:204, i vad den avser det
fortsatta trafiksäkerhetsarbetet, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
tillsättandet av en arbetsgrupp som även har parlamentarisk representation och
som får till uppgift att utarbeta ett program innehållande mål, resurser,
metoder och tidsplan för en samordnad satsning i syfte att som ett första steg
åstadkomma en minskning av trafikolyckorna med minst hälften,»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.