Sök i Ratio Lex

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till utbildning inom kulturområdet och till skolväsandet m.m. jämte motioner

1971 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:UbU1, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till utbildning inom kulturområdet och till skolväsandet m.m. jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

UtbUdningsutskottets
betänkande nr 1 år 1971 UbU 1971:1

Nrl

Utbildningsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till utbildning inom
kulturområdet och till skolväsendet m. m. jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE
HUVUDTITELN

Utbildningsdepartementet
m. m.

1.
Utbildningsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits i
propositionen 1971: 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkterna A 1A 3, s.
1415 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildnings-ärenden för den 4
januari 1971) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
tm Utbildningsdepartementet ett
förslagsanslag av 9 426 000 kr.,

2.
till Kommittéer m. m. ett
reservationsanslag av 13 200 000 kr.,

3.
till Extra utgifter ett
reservationsanslag av 500 000 kr.

Kulturändamål

Utbildning
inom kulturområdet

2. Akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildnings

kostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 54, s.

112114) och hemställer

att riksdagen till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 3 198 000 kr.

3. Akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervis

ningsmateriel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt

B 55, s. 114115) och hemstäUer

att riksdagen till
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m.
m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 456 000 kr. 1
Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:1 2

4. Konstfackskolan:
Utbildningskosmader. Kungl. Maj.t har (punkt

B 56, s. 115119) föreslagit riksdagen att

1.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
godkänna avtal mellan staten och Stockholms kommun om fördelningen av vissa
kostnader för konstfackskolan under budgetåret 1971/72,

2.
till Konstfackskolan:
Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 323
000 kr.

Utskottet. Lärarutbildningssakkunniga lämnade i
april 1970 ett förslag angående anordnande av särskilt anpassad utbildning för
icke behöriga lärare i övningsämnen, bl. a. teckning. Departementschefen föreslår
i statsrådsprotokollet att med början nästa budgetår vid konstfackskolan
anordnas en för icke behöriga lärare i teckning särskilt anpassad utbildning och
har beräknat härför erforderliga medel. Enligt statsrådsprotokollet bör det få
ankomma pä Kungl. Maj:t att fastställa närmare föreskrifter om utbildningen,
bl. a. beträffande antalet intagningsplatser.

Utskottet
tillstyrker förslaget om att denna utbildning anordnas. Det är väl motiverat
att ifrågavarande lärare får möjlighet att förvärva behörighet. I fråga om den
av lärarutbildningssakkunniga föreslagna dimensioneringen 25 deltagare har
vissa invändningar framförts under remissbehandlingen av de sakkunnigas
förslag. Man hävdar att deltagarantalet beräknats alltför snävt. Utskottet har
önskat särskilt redovisa detta förhållande. Utskottet räknar med att Kungl.
Maj:ts beslut om antalet utbildningsplatser kommer att fattas efter prövning av
bl. a. de skäl vilka utskottet funnit bärande som länsskolnämnden i Malmö
anfört för en större utbildningskapacitet.

Kungl.
Maj:ts förslag i övrigt under ifrågavarande anslagsrubrik har inte gett
utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer att riksdagen

1.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
godkänna avtal mellan staten och Stockholms kommun om fördelningen av vissa
kostnader för konstfackskolan under budgetåret 1971/72,

2.
till Konstfackskolan:
Utbildningskostnader för budgetåret 1971/ 72 anvisar ett förslagsanslag av 7
323 000 kr.

5. Konstfackskolan:
Undervisningsmateriel m. m. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 57, s. 120121) och hemställer

att riksdagen till Konstfackskolan:
Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 501 000 kr.

6. Statens
scenskolor. Statens dansskola. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna B 59B 60, s. 122125) och hemställer

s. 3 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Statens scenskolor ett
förslagsanslag av 5 958 000 kr,,

2.
till Statens dansskola ett
förslagsanslag av 1 620 000 kr.

Skolväsendet

Centrala
och regionala myndigheter m. m.

7.
Skolöverstyrelsen. Kungl. Maj:t har (punkt D 1, s. 145159) föreslagit
riksdagen att

1.
bemyndiga Kungl. Mai:t att vid
skolöverstyrelsen inrätta en tjänst för undervisningsråd i Ce 1,

2.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
verkställa omorganisation av skolöverstyrelsen i enlighet med vad som
förordats i statsrådsprotokollet,

3.
till Skolöverstyrelsen för
budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 45 589 000 kr.

I
detta sammanhang har utskottet behandlat

dels
motionen 1971:389 av herr Strindberg vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge till känna att
skolöverstyrelsen bör utökas med dels en representant för arbetsgivar- och
avnämarintressena inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, dels med en
representant för arbetstagarintressena inom dessa områden samt att för vardera
representanten förordnas en suppleant,

dels
motionen 1971:849 av herr Elmstedt m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att antalet ledamöter i styrelsen för
skolöverstyrelsen måtte utökas med två ordinarie ledamöter och två suppleanter
enligt vad i motionen anförts,

dels
motionen 1971: 882 av herr Nordgren m. fl. i vad avser hemställan att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att överföringen av
tillsynsområdet för jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor
till SÖ tills vidare uppskjutes samt att likaledes överförandet av
huvudmannaskapet för skogsinstituten till SÖ tills vidare uppskjutes.

Utskottet. Genom sammanslagning av dåvarande
skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning skapades år 1963 en ny
central myndighet för skolväsendet, skolöverstyrelsen. I samband därmed beslöts
även att yrkesutbildningen inom lantbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen
som står under lantbruksstyrelsens och skogsbruksstyrelsens tillsyn senare
skulle överföras till överstjrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 4

Kungl. Maj:t uppdrog år 1967 åt
organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets,
skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST) att överväga bl. a. de
organisatoriska m. fl. frågor, som sammanhänger med att dessa skolor förs in
under skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas tillsyn. Kommittén har i ett
betänkande, som avlämnats i april 1970, föreslagit att skolöverstyrelsens
tillsynsområde fr. o. m. den 1 juli 1971 utvidgas till att gälla även
utbildning för lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Kommitténs förslag
innefattar viss institutionaliserad samverkan på central och regional nivå
mellan myndigheter och intressegrupper som berörs av dessa utbildningar i syfte
att främja den enligt kommitténs mening smidiga anpassningen av resp.
utbildning till produktionsförhållanden som hittillsvarande organisation under
fackämbetsverken möjliggjort. Vidare föreslår OJST att antalet ledamöter i
skolöverstyrelsens styrelse ökas med dels en ledamot som företräder
arbetsgivar- och avnämarintressen inom jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring, dels en ledamot som företräder arbetstagarintressena samt med
suppleanter för båda ledamöterna. OJST föreslår också att en särskild byrå med
två sektioner inrättas för utbildningen inom jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring.

I
likhet med remissinstanserna har departementschefen biträtt förslaget att
skolöverstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1971 skall bli central tillsynsmyndighet
för utbildningen på gymnasieskolenivå inom jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring. Enligt statsrådsprotokollet delar departementschefen OJST:s
uppfattning att samverkan centralt och regionalt med myndigheter och
organisationer som berörs av nyssnämnda utbildningar är betydelsefull men
menar, att det bör vara möjligt att åstadkomma denna utan att Kungl. Maj:t
föreskriver formerna härför. Departementschefen har inte varit beredd, förorda
någon ökning av antalet ledamöter i styrelsen för skolöverstyrelsen. Förslaget
att en särskild byrå med två sektioner skall inrättas för utbildningen
tillstyrks. Under förevarande anslagspunkt har medel beräknats för personal m.
m. vid denna byrå.

I
motionen 1971: 882 yrkas att överföringen till skolöverstyrelsen av tillsynen
över jordbrukets, skogsbrukets inklusive skogsinstituten och
trädgårdsnäringens skolor tills vidare uppskjuts. Motionärerna anser att
överföritigsfrågan, som vid riksdagsbehandlingen år 1963 var omtvistad, åter
bör tas upp till principiell behandling i riksdagen och då bl. a. mot bakgrund
av att frågan om miljövården, som enligt motionärerna i allra högsta grad berör
landsbygdsnäringarnas utbildning, nu intar en central plats i debatten.
Motionärerna menar därför att överinseendet över den aktuella utbildningen bör
ligga kvar hos jordbruksdepartementet såsom varande ett miljövårdsdepartement.

Utskottet,
som vill erinra om att 1963 års riksdagsbeslut fattades mot bakgrund av den
principiella uppfattningen att all egentlig yrkesutbild-

s. 5 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 5

ning
bör ledas av ett gemensamt skolämbetsverk, kan inte finna de i motionen 1971:
882 framförda skälen mot en överföring fr. o. m. nästa budgetår av de frågor
som berör utbildningen inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring tiU
skolöverstyrelsen bärande. Enhgt utskottets mening är det självklart att
behovet av miljövårdsmässiga inslag i utbildningen inte får åsidosättas för
att tillsynsmyndigheten blir en annan. Det åligger skolöverstyrelsen att tillse
att utbildningen i fråga om innehåll och metoder inom de nu aktuella områdena
fortlöpande förnyas och utvecklas. Utskottet avstyrker således motionen 1971:
882 såvitt nu är i fråga.

Vid
organisation av det nuvarande skolverket bestämdes att dess styrelse skulle
bestå, förutom av verkets generaldirektör och överdirektör, av nio av Kungl.
Maj:t utsedda ledamöter och suppleanter. Därefter har Kungl. Maj:t meddelat
bestämmelser om försöksverksamhet med studeranderepresentation i styrelsen.

I
motionerna 1971: 389 och 1971: 849 uttalas att det är naturiigt att skolverkets
styrelse nu utökas med dels en ledamot som representerar arbetsgivar- och
avnämarintressena inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, dels en
ledamot som företräder arbetstagarsidan. Motionärerna hemställer därför att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en utökning av styrelsen med två
ordinarie ledamöter och två suppleanter.

Utskottet
får med anledning av motionsyrkandena konstatera att en allsidig representation
för skilda intressegrupper tillmättes stor betydelse vid organisationen av den
nuvarande överstyrelsen. En sådan målsättning kan dock med hänsyn till
arbetsformen inte tillåtas resultera i att företrädare utses i skolverkets
styrelse för en mängd skilda utbildningssektorer som skolöverstyrelsens
ansvarsområde omspänner.

Enligt
utskottets mening är det dock av avgörande betydelse att frågor som rör
utbildningen inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring kan ges en fullgod
behandling inom överstyrelsen. Utskottet har också uppfattat det så att detta
är syftet med de framställda motionsyrkandena. Skolöverstyrelsen har i sitt
yttrande över OJST:s betänkande uttalat att verkets styrelse representerar en
god allmän överblick över näringsliv och arbetsmarknad och anser att de syften
kommittén velat nå genom utökning av styrelsen kan tillgodoses utan den av
kommittén föreslagna särskilda representationen. Utskottet, som erfarit att mandatperioden
för de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i skolverkets styrelse utgår i
september 1972, vill peka på de möjligheter Kungl. Maj:t har att vid utseendet
av nya ledamöter beakta behovet av företrädare med god kunskap om
landsbygdsnäringarnas förhållanden. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t vid
sin bedömning av ledamotskap i styrelsen väger in de förändringar som inträffar
avseende omfattning m. m. av överstyrelsens ansvarsområde.

Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1971: 389 och 1971:
849.

s. 6 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 6

Utskottet
har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning för
nästa budgetår och hemställer att riksdagen

1.
med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å motionen 1971: 882 såvitt nu är i fråga bemyndigar
Kungl. Maj:t att verkställa omorganisation av skolöverstyrelsen i enlighet med
vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2.
bemyndigar Kungl. Maj:t att vid
skolöverstyrelsen inrätta en tjänst för undervisningsråd i Ce 1,

3.
avslår motionerna 1971: 389 och
1971: 849,

4.
till Skolöverstyrelsen för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 45 589 000 kr.

8. Länsskolnämndema
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna D 2D 5, s. 159163) och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Länsskolnämndema ett
förslagsanslag av 23 252 000 kr.,

2.
till Läroboksnämnden ett
förslagsanslag av 599 000 kr.,

3.
till Bidrag till vissa elevorganisationer
ett anslag av 295 000 kr.,

4.
till Bidrag till vissa
föräldraorganisationer ett anslag av 205 000 kr.

Pedagogiskt
utvecklingsarbete

9. Information
om skolreformerna. Kungl. Maj:t har (punkt D 6, s.

164165) föreslagit riksdagen att till Information om skolreformerna

för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 870 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971: 862 av herrar Johansson i Skärstad och Mattsson i Lane-Herrestad i vad avser
hemställan att riksdagen måtte till Information om skolreformerna för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

Utskottet. Reformarbetet på utbildningsområdet
ställer stora krav på information om skolans mål, innehåll, organisation och
arbetsformer. Bland målgrupper för informationen kan nämnas elever, lärare och
skolledare, föräldrar, kommuner och arbetsmarknaden. Det är emellertid
samtidigt viktigt att informationen når andra och så vida grupper som möjligt
och inte endast tiU dem som är mer eUer mindre direkt engagerade i skolans
arbete. Inte minst med hänsyn till detta senare informationsbehov måste
dagspressen, radio och TV tas i anspråk och därmed också ge ett bredare
underlag för en för skolans fortsatta förnyelse angelägen debatt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 7

Ifrågavarande
anslag har mer än fördubblats under tre år. Detta förhållande kan emellertid
inte undanskymma att väsentligare satsningar för information om i första hand
grundskolan och den nya gymnasieskolan hade varit av värde, bl. a. för att de
möjliggjort en mer utbyggd information till dem som behandlar utbildningsfrågor
i massmedia. Utskottet viU uttrycka sin tillfredsställelse med att
skolöverstyrelsen inom ramen för de sålunda relativt begränsade anslagsmedlen
kunnat bedriva en så aktiv informationsverksamhet som varit fallet. Med hänsyn
till budgetläget avstyrker utskottet ifrågavarande yrkande i motionen 1971: 862
och föreslår att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppförs med
oförändrat belopp. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen 1971: 862 såvitt nu är i fråga till Information om
skolreformerna för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 870
000 kr.

Det
obligatoriska skolväsendet m. m.

10.
Bidrag till driften av grundskolor m. m. Kungl. Maj:t har (punkt D 7, s.
166174) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av grundskolor m.
m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 189 000000 kr.

I
detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 200 av herr Werner i Malmö m.
fl. vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning
och förslag syftande till införande av frivillig, konfessionell
kristendomsundervisning i grundskolan,

dels
motionen 1971: 383 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge till känna vad som i
motionen anförts angående fördelning av göromål mellan lärarbehöriga och icke
lärarbehöriga innehavare av tjänst som skoldirektör och biträdande
skoldirektör,

dels
motionen 1971: 489 av herr Henmark vari hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär utredning och förslag rörande utökad trafikundervisning i grund-
och gymnasieskola samt förläggande av körkortsutbildning till gymnasieskola
eller till av kommun anordnade specialkurser,

dels
motionen 1971: 495 av fru Söder m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär att information om de handikappades problem
skall ingå som en obligatorisk del i grundskolans undervisning,

dels motionen 1971: 844 av
herr Carlsson i Vikmanshyttan m. fl. vari

s. 8 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:1 8

hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder för att i
målsättningen för grundskolan ge karaktärsfostran på kristen grund en
framträdande plats,

dels
motionen 1971: 877 av herrar Nilsson i Agnas och Åkerlind vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att undervisningen betalas av statsmedel
vare sig den sker i den vanliga grundskolan eller i motsvarande alternativ
skola,

dels
motionen 1971: 890 av herr Oskarson m. fl. vari hemställts att riksdagen som
sin mening ger till känna att grunden för samhällets fostrande gärning skall
vara den kristna etiken,

dels
motionen 1971:905 av herr Werner i Malmö m. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om översyn av läroplan för
grundskolan i syfte att komplettera läroplanen med ämnet samlevnadskunskap,

dels
motionen 1971:909 av herr Wikström vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa att en utredning om den
statsbidragsberättigade svenska undervisningen i utlandet kommer till stånd och
att i denna utredning representanter för de berörda kategorierna av
utlandssvenskar får representation,

dels
motionen 1971: 1191 av fru Jonäng och herr Eriksson i Bäckmora vari hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och
förslag angående frågan om överförande av den teoretiska delen av
körkortsutbildningen till gymnasieskolan på i motionen 1971:938 anförda
grunder.

Utskottet. Grundskolan är läsåret 1970/71 införd i
årskurserna 17 i samtliga kommuner. Grundskolans högstadium skall planenligt
vara helt genomfört 1972/73 och folkskolan helt avvecklad med utgången av
läsåret 1971/72.

Den
nya läroplanen för grundskolan tillämpas fr. o. m. innevarande läsår i
årskurserna 1, 4 och 7. Läroplanen skall vara fullt genomförd läsåret 1972/73.

Ur
förevarande anslag bestrids i första hand kostnaderna för driftbidrag till
obligatoriska skolor och praktisk lärarutbildning vid dessa skolor med undantag
för vissa tjänstgöringstillägg. Vidare ersätts kostnaderna för avlöning av
skoldirektör ur detta anslag, från vilket även bestrids kostnaderna för bl. a.
statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

I
motionen 1971: 877 har framställts yrkande om att staten skall i samma
omfattning som för grundskolan bestrida kostnaderna för till denna alternativa
skolor. Ett bifall till detta motionsyrkande skulle kunna leda till så
genomgripande förändringar av det svenska skolsystemet att utskottet inte anser
sig böra tillstyrka yrkandet.

Genom beslut vid 1968 års
riksdag infördes ett system med stats-

s. 9 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 9

bidrag
till svensk undervisning i utlandet. För budgetåret 1971/72 har
skolöverstyrelsen beräknat medelsbehovet för ändamålet till sammanlagt 5 milj.
kr., vilket innebär en ökning med över 20 % jämfört med innevarande budgetår.
Departementschefen har ansett att erfarenheterna av 1968 års beslut bör
undersökas innan en så kraftig uppräkning av bidragsmedlen medges. I avvaktan
på resultatet av undersökningen räknar departementschefen med i huvudsak
oförändrad organisation.

Den
av departementschefen aviserade undersökningen anser utskottet motiverad. Det
växande internationella samarbetet liksom expansionen av biståndsverksamheten
måste förväntas komma att medföra ytterligare ökning av antalet svenskar som
engageras utomlands. Undersökningen bör som uttalas i motionen 1971:909
genomföras med stor skyndsamhet.

Med
anledning av yrkandet i övrigt i denna motion har utskottet inhämtat att det
är avsikten att skolöverstyrelsen skall få i uppdrag att göra undersökningen.
Häremot kan enligt utskottets mening inte resas någon invändning. Utskottet har
då förutsatt att undersökningsarbetet av överstyrelsen kommer att genomföras i
nära kontakt med styrelsen för internationell utveckling och representanter för
närmast berörda kategorier av utlandssvenskar.

Med
det anförda har utskottet ansett sig böra avstyrka yrkandet i motionen
1971:909.

Det
nuvarande behörighetskravet för tjänst som skoldirektör eller biträdande
skoldirektör bygger på grundsatsen att pedagogisk utbildning och erfarenhet är
en förutsättning för tjänsten och att undantag härifrån kan medges endast i
speciella undantagsfall. Departementschefen anför nu att han har för avsikt att
föreslå Kungl. Maj:t att vidta sådana ändringar i gällande bestännnelser att i
kommuner med mer än en tjänst av ifrågavarande slag även personer som ej är
behöriga till ordinarie lärartjänst skall kunna komma i fråga till halva
antalet tjänster. Syftet med yrkandet i motionen 1971: 383 är att de nya
bestämmelserna skall kompletteras med en föreskrift om att göromålen så skall
fördelas mellan skoldirektör och biträdande skoldirektör att de pedagogiska
ärendena handläggs av tjänsteinnehavare som är behörig till lärartjänst.

Utskottet
vill erinra om att 1962 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t tog upp
frågan om jämkning av behörighetsnormerna i den riktning som nu aviseras i
statsrådsprotokollet, och utskottet har för sin del inte funnit anledning att
nu ifrågasätta förevarande ändring i behörighetsbestämmelserna. Utskottet
räknar med att de kommunala myndigheterna även i nu ifrågavarande avseende
kommer att besluta om den arbetsfördelning som bäst tjänar handläggningen av de
pedagogiska ärendena. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1971: 383.

Angelägenheten
av ökad förståelse för de handikappades problem och av bättre kännedom om deras
förhållanden betonas i motionen 1971: 1* Riksdagen 1971. 14 saml. Nrl

s. 10 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 10

495.
Motionärerna önskar att information om de handikappades problem skall ingå som
en obligatorisk del i grundskolans undervisning.

Utskottet
vill instämma i motionärernas uppfattning att vidgad kunskap om och insikt i de
handikappades förhållanden är en förutsättning för att man rätt skall kunna
förstå deras svårigheter och kunna på olika sätt underlätta deras många gånger
besvärliga situation, ökad kunskap kan också verksamt bidra till att
omgivningen mera aktivt kan hjälpa den handikappade ur hans isolering. För de
handikappade barnen är det viktigt att deras jämnåriga fått kunskaper som
bidrar till att öka förståelsen för den handikappade kamratens svårigheter.
Det är alltså väsentligt att de handikappades problem så tidigt som möjligt
tas upp i undervisningen.

I
läroplanen för grundskolan förutsattes att skolan skall »skapa förståelse för
de grupper som har särskilda problem i det moderna samhället». I läroplanens
anvisningar för undervisningens uppläggning nämns vidare de handikappades
problem som ett tema inom ramen för samlade arbetsuppgifter inom
samhällskunskap och religionskunskap på högstadiet. I barnkunskap ingår
momentet annorlunda barn i vilket skall tas upp frågor med syfte att skapa
förståelse för varje individs rätt att utvecklas inom ramen av sin förmåga.

Utskottet,
som utgår från att läroplanens intentioner fullföljes, anser det inte
erforderligt att riksdagen begär att informationen om de handikappades problem
skaU ingå som en obligatorisk del i grundskolans läroplan. Den stora
betydelsen av information och undervisning om de handikappades förhållanden och
vikten av att hänsyn i olika sammanhang tas till olika former av handikapp gör
det angeläget att skolöverstyrelsen under den successiva översynen av
läroplanen särskilt uppmärksammar bl. a. erfarenheterna beträffande
tUlämpningen av läroplanens bestämmelser i nu ifrågavarande avseenden.
Utskottet förutsätter att så sker utan särkild åtgärd från riksdagens sida.

Under
åberopande av det anförda avstyrker utskottet motionen 1971: 495 såvitt nu är i
fråga.

Yrkande
om utredning och förslag om utökad trafikundervisning i grundskolan och
gymnasieskolan har förts fram i motionen 1971:489. I denna har också tagits upp
frågan om körkortsutbildning i gymnasieskolan eller genom av kommun anordnade
specialkurser. Förslag om utredning om överförande av den teoretiska delen av
körkortsutbildningen till gymnasieskolan har förts fram i motionen 1971: 1191.

Frågorna
om trafikundervisningen och körkortsutbildningen har under senare år vid olika
tillfällen behandlats av riksdagen. Vad beträffar trafikundervisningen har
vederbörande utskott därvid kunnat konstatera att skolöverstyrelsen ägnar denna
stor uppmärksamhet och bl. a. bildat en arbetsgrupp TRUSK som har dels att
följa utvecklingen inom trafiksäkerhetsområdet och medverka till att skolan
ständigt blir infor-

s. 11 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 11

merad
om och aktiverad i det trafiksäkerhetsarbete som pågår, dels att ta egna
initiativ i fråga om skolans trafikundervisning och skolans övriga verksamhet
på trafiksäkerhetsområdet. I detta sammanhang bör vidare upplysas om att i
Hallsberg startats ett försök med integrerad trafikundervisning. Detta försök
har till uppgift att erbjuda eleverna en systematisk studiegång i trafikkunskap
och trafikantbeteende från förskola över låg- och mellanstadium och högstadium
till gymnasium och vuxenutbildning. Den i motionen 1971: 489 yrkade särskilda
utredningen om trafikundervisning kan utskottet av anförda skäl inte anse påkallad,
varför utskottet avstyrker motionen i denna del.

Beträffande
motionen 1971:489 i övrigt och motionen 1971:1191 erinras om allmänna
beredningsutskottets utlåtande 1970: 22 i anledning av motioner angående körkortsutbildning
och utbildning av. trafiklärare m. m. Motionsyrkandena föranledde inte någon
riksdagens åtgärd med hänsyn till bl. a. att formerna för körkortsutbildningen
och trafikskolomas verksamhet var föremål för översyn inom
trafiksäkerhets-verket. Frågan om samhällets engagemang i
trafikskoleverksamheten har sålunda tagits upp till överläggningar mellan
trafiksäkerhetsverket och kommunförbundet.

Den
förutnämnda försöksverksamheten i Hallsberg omfattar även möjlighet att på
skoltid ta körkort i en kommunal trafikskola. Vid gymnasieskolorna i
Sundsvall, Borlänge, Göteborg och Stockholm meddelas en teoretisk
trafikundervisning som täcker, kraven för körkort och som är kombinerad med
praktisk körutbildning vid trafikskola. Med hänsyn till redan pågående
utredningsarbeten och försöksverksamhet m. m. bör de i motionerna 1971: 489 och
1971: 1191 framställda yrkandena beträffande körkortsutbildningen enligt
utskottets mening avslås..

Som
redan tidigare erinrats om tillämpas den nya läroplanen för grundskolan fr. o.
m. innevarande läsår. I motionen 1971: 905 yrkas att läroplanen skaU
kompletteras med ämnet samlevnadskunskap. För egen del kan utskottet inte anse
det vara möjligt att nu bedöma önskemål om revidering av läroplanen. Utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet och viU i samband härmed erinra om det uppdrag
som givits utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings-
och upplysningsarbetet.

Läroplanen
för grundskolan skall vara ett hjälpmedel för att göra de för skolan uppställda
målen till realiteter i skolan (Lgr 69, s. 10). Den anger ramen för
grundskolans verksamhet och utbildningens innehåll. 1 motionen 1971: 844
hemställs nu att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall anhålla om
åtgärder i syfte att karaktärsfostran på kristen grund får en framträdande
plats i målsättningen för grundskolan. I motionen 1971: 890 yrkas att
riksdagen som sin mening skall ge till känna att grunden för samhällets
fostrande gärning skall vara den kristna etiken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 12

Förra årets riksdag hade att ta ställning till två
likälydäridé motioner med i stort sett samma innehåll och yrkande söm den nu
ifrågavarande motionen 1971: 890. Fjolårets motioner, som behandlades i allmänna
beredningsutskottets utlåtande 1970: 79, föranledde inte någon riksdagens
åtgärd. Med erinran härom avstyrker utskottet den nu ifrågavarande motionen
1971: 890. Med aiiledning av denna och rnotionen 1971: 844, vilken utskottet
inte heller anser påkaUa någon åtgärd, vill utskottet emellertid anföra
följande.

Skolan
har till uppgift att hjälpa och stimulera varje elev ätt på bästa sätt ta tUl
vara och utveckla sina inneboende föriitsätthingär både som enskild individ och
som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Den kunskap om tros- och
livsåskådningar sotn skolan förmedlar i religionsundervisningen och i
undervisningen i övrigt äi: én väsentlig del av den information som skolan i
sådant syfte skall förinedla till eleverna.

Den
information som skolan ger génöm sin Undeirvisiiihg måste fylla kraven på
saklighet och allsidighet. Étt skäl härtill är att skolan tar emot barn och
ungdom ur ällä grupper och åsiktsläger i samhället. Såsoiii framhålls i Lgr 69
måste alla föräldrar med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan,
förvissade om att dessa inte blir påverkade från skolans sida till förrnåh för
den ena eller den aridra av iriböfdes kämpande åskådningar eller uppfattningar.
Den starka invandringen till Sverige belyser angelägenheten i detta uttalande.
Étt viktigt problem vårt land har att lösa är att utveckla attityder av
förståelse och samverkan mellan infödda svenskar och invandrare. De senare
oinfattar ofta en annan livsåskådning och religiös tradition.

I
Lgr 69 sammanfattas målet för utiderviishingén i religionskunskap på följande
sätt: »Undervisiiingéh i religionskunskap har till uppgift att orientera
eleverna om de bibliska skriftériias huvudsakliga innehåll, oni kristea tro och
etik och om huvuddragén av kristehdornéns historia och samfundsformer. Den
skall orientera om övriga religioner, deras heliga skrifter, tro, etik och
sänifuiidsföfmeir. Den skall vidare ge kännedom om andra livsuppfattningar och
attityder till tillvaron än de religiösa. Den skall ge en inblick i nutidens
etiska och livsåskådhingsmässiga grundfrågor och tankeströmningar;

Undervisningen
skall vara vidsynt och objektiv i den meningen, att den meddelar sakliga
kunskaper om olika tros- och livsåskådningars innebörd och iimehåU utan att
aiiktoritativt söka påverka eleverna att omfatta en viss åskådning. Den bör
ske på ett sådant sätt, att eleverna uppfattar frågeställningarnas allvar och
betydelse och så att den främjar deras personliga utveckling och bidrar till
att skapa förståelse för värdet av ea personlig livsåskådning liksom förståelse
och respekt för olika uppfattningar i livsåskådningsfrågor.

Arbetet
bör inriktas på att bibringa eleverna sådana färdigheter, att de kan
självständigt förvärva kunskaper.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 13

Utskottet vill vidare erinra om att särskilda
utskottet år 1962 i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1, efter att ha
konstaterat att skolbe-redningen mot varandra noga avvägt olika
förutsättningar, önskemål och synpunkter inte minst i fråga om objektivitetskravet,
underströk: »Ett sammanfattande resultat har därvid erhållits, nämligen den
målsättning enligt vilken lärarna i ämnet kristendomskunskap på samma sätt som
varje annan lärare skall utföra sin uppgift med intresse för och inlevelse i
sin undervisning. Departementschefens uttalande i fråga om målet för
undervisningen i ämnet kristendomskunskap, som ansluter sig till vad
beredningen anfört och föreslagit, är därför inte en sådan kompromiss som
innebär utslätande av motsättningar. Den lämnar sålunda inte läraren utan
ledning i hans arbete.»

Utskottet
förutsätter att lärarna i sin undervisning strävar efter att fullfölja
intentionerna i riksdagsbeslut och läroplan.

Kravet
på objektivitet i undervisningen innebär inte att skolan i sitt arbete kan bortse
från det västerländska kulturarv som vuxit fram och utvecklats imder
århundraden.

I
läroplanen sägs: »En absolut objektivitet vid behandlingen av värderingsfrågor
är inte möjlig att uppnå.» Vidare sägs: »Det är därför väsentligt att även de
för vårt samhälle gemensamma värderingarna ses som ett svar på de grundläggande
frågorna och blir föremål för granskning och personligt ansvarsmedvetet
ställningstagande.»

Bland
annat genom att hålla vår kulturtradition levande kan vi ge ungdomen goda
förutsättningar för att utvecklas till självständiga och ansvarsfulla
samhällsmedlemmar.

Med
anledning av yrkandet i motionen 1971: 844 vill utskottet påpeka att skolan
redan nu bland sina mål har att göra begreppen demokrati och jämlikhet,
hänsyn, tolerans, samarbetsvilja och soUdaritet tUl realiteter bland eleverna,
samtidigt som varje elev skall kunna känna sig tillhöra skolans gemenskap,
kunna påräkna dess stöd och vara föremål för dess omvårdnad.

Det
anförda får givetvis inte undanskymma det förhållandet att det även under
barnets år i skolan är hemmet som har det primära och huvudsakliga ansvaret
för barnets fostran och vård. Samverkan mellan hem och skola i syfte att skapa
bästa möjliga förutsättningar för elevernas personlighetsutveckling framstår
som alltmer nödvändig som följd av de strömningar i det moderna samhället som
försvårar skolans uppgifter i dess personlighetsfostrande arbete.

I
motionen 1971:200 har framställts ett yrkande som syftar till att i läroplanen
för grundskolan skall tas upp en veckotimme för frivillig konfessionell
kristendomsundervisning.

Med
hänsyn tiU det mål som i läroplanen ställts upp för undervisningen i
religionskunskap är utskottet inte berett att tillstyrka motionen. Med
anledning av motionsyrkandet vill utskottet emellertid erinra om att

s. 14 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:1 14

mycket stor frihet förutsatts råda i fråga om val och
utformning av aktiviteter inom det fritt valda arbetet. Något principiellt
hinder råder inte för eleverna att ägna sig åt uppgifter inom arbetsområden av
religiös eller ideell karaktär.

Kungl. Maj:ts under förevarande anslagsrubrik redovisade
förslag föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda
hemställer utskottet att riksdagen

1. tiU
Bidrag till driften av grundskolor m. m.

för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 3 189 000 000 kr.,

2.
avslår motionen
1971: 877,

3.
avslår motionen
1971:909,

4.
avslår motionen
1971:383,

5.
avslår motionen
1971: 495 såvitt nu är i fråga,

6.
avslår motionen
1971: 489, 1: avslår motionen 1971: 1191,

8.
avslår motionen
1971: 200,

9.
avslår motionen
1971:905,

10. avslår motionen 1971: 844,

11. avslår motionen 1971: 890.

11. Nomadskolor m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna D 8D 12, s. 174184) och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till
Nomadskolor ett förslagsanslag av 4 956 000 kr.,

2.
till
Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av 37 167 000 kr.,

3.
till Specialskolan
m. m.: Utrustning m. m. ett reservationsanslag av 2 118 000 kr.,

4.
till
Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare ett förslagsanslag av I
250000 kr.,

5. till Bidrag till
förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade

barn ett förslagsanslag av 1 110 000 kr.

Gymnasiala skolor m. m.

12. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Kungl. Maj:t
har (punkt

D 13, s. 185195) föreslagit riksdagen att

1.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i nuvarande statsbidragsbestämmelser som
behövs med anledning av gymnasieskolans införande,

2.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behövs för att lösa övergångsproblem
inför gymnasieskolans start den 1 juli 1971,

s. 15 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 15

3.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
besluta om statsbidrag till Eastman-institutet,

4.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
meddela särskilda bestämmelser om statsbidrag till den gymnasiala utbildningen
för gravt hörselskadade,

5.
till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 000
000 kr.

I
detta sammanhang har utskottet behandlat

dels
motionen 1971: 80 av herr Helén m. fl. i vad avser hemställaa om utredning
angående möjligheterna att göra ämnet konsumentkunskap obligatoriskt i
gymnasieskolan,

dels
motionen 1971:494 av herr Stridsman m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär att Kungl. Mai:t tillmötesgår de förslag som
framförts av den av Riksidrottsförbundet tillsatta arbetsgruppen,

dels
motionen 1971: 843 av herr Brundin m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:! hemställa om att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om
att på sätt vederbörande myndighet prövar lämpligt ämnena transportteknik,
materialhantering och distributionsteknik upptas i läroplanen för mellanskolan
och utbyggs i den postgymnasiala utbildningen,

dels
motionen 1971: 892 av fröken Pehrsson m. fl. vari hemställts att riksdagen
beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att initiativ tages till
utökad utbildning av dietister (dietassistenter),

dels
motionen 1971:900 av fru Sundberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att ämnet konsumentkunskap blir obligatoriskt
för elever vid gymnasieskolans tvååriga sociala och ekonomiska linjer,

dels
motionen 1971: 1193 av herrar Äsling och Stjernström vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om snabba åtgärder för en
lösning av de akuta utbildningsfrågorna inom turistnäringen, varvid särskilt
överväges möjligheten att till Jämtlands län förlägga ett särskilt
utbildningscentrum för näringen enligt de riktlinjer som skisserats i motionen
1971:1099.

Utskottet. Den 1 juli 1971 kommer en
organisatoriskt sammanhållen skolform, gymnasieskolan, att ersätta de nuvarande
kommunala skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola, de
landstingskommunala yrkesskolorna samt sådana lantbruks-, lanthushålls- och
skogsbruksskolor, som den 1 juli 1971 drivs av landstingskommuner.

Den
nya skolan kommer tills vidare att bestå av 22 linjer, av vilka tre ersätter
dagens fackskola och fem dagens gymnasium. Dessutom kommer det att firmas ett
antal specialkurser samt försöksverksamhet med tvåårig musiklinje.

s. 16 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 16

Det frivilliga skolväsendet har under senare år
genomgått en betydande kvantitativ utveckUng. Intagningskapaciteten har
innevarande läsår motsvarat närmare 90% av antalet 16-åringar år 1969. Under
förevarande anslag har medel beräknats för ca 97 000 elevplatser i årskurs 1
i den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan.

I
1970 års statsverksproposition betonades betydelsen av att planeringsunderlaget
för vårdyrkesutbildningen förbättrades, inte minst med hänsyn till planeringen
för gymnasieskolans införande. En arbetsgrupp för gemensam beredning av ärenden
rörande utbildning på vårdområdet tillsattes år 1969 med företrädare för
skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, universitetskanslersämbetet. Svenska
landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Inom socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut (SPRI) pågår utredningar som enligt
skolöverstyrelsen på både kort och lång sikt får betydelse för överstyrelsens
planeringsverksamhet inom vårdyrkessektorn, såväl avseende utbildningens
inriktning som dess dimensionering.

1968
års utbildningsutredning (U 68) har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att
utarbeta konkreta förslag beträffande den eftergymnasiala utbildningen inom
vårdyrkessektorn. I en första etapp görs en kartläggning av utbildningsbehovet
och av nuvarande utbildning.

I
motionen 1971: 892 hemställs att initiativ tas till utökad utbildning av
dietassistenter. Utskottet anser det självklart att denna kategori inom
vårdyrkessektorn innefattas i det utredningsarbete som nyss berörts och som
avses resultera i ett säkrare planeringsunderlag för vårdyrkesutbildningen.
Ett förslag till reviderad utbildning av dietassistenter har nyligen presenterats
av skolöverstyrelsen och varit föremål för remissbehandling. Ett
ställningstagande till detta förslag bör enligt utskottets uppfattning
underlätta den specifika bedömningen av dimensioneringen av utbildningen i
fråga. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla att de undersökningar
inom SPRI som rör fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika
personalkategorier och som avses ligga tiU grund för personalplaneringen inom
skilda vårdområden är av betydelse när det gäller sjukvårdshuvudmännens
bedömning av frågan om inrättande av särskilda tjänster för dietassistenter.
Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen nu begär den av motionärerna
yrkade utökade dietassistentutbild-ningen och avstyrker därför motionen 1971:
892.

Frågan
om utbildning inom turistnäringen tas upp i motionen 1971: 1193. Sålunda
hemställs med hänvisning till vad som anförts i motionen 1971: 1099, vilken
behandlas av näringsutskottet, om åtgärder för en lösning av de akuta
utbildningsfrågorna inom denna näring.

Utskottet
vill först framhålla att utbildning för de personalkategorier som motionärerna
avser i viss utsträckning redan förekommer. Inom den nya gymnasieskolan
förekommer sålunda specialkurser för t. ex. idrotts-och frUuftsledare samt
receptionspersonal för hotell m. fl. liksom kurser

s. 17 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 17

för
reseliv och turistnäring. Vidare kan nämnas Stockholms stads hotell- och
restaurangskola. Utskottet vill även peka på den ledarutbildning som
förekommer i en mängd olika former inom idrottsrörelsen, vid folkhögskolor och
inom kommunal kursverksamhet. Vad motionärerna närmast synes åsyfta är en
samordnad utbildning, förlagd till ett särskilt utbildningscentrum i Jämtlands
län. Utskottet har inhämtat att de av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för
planering av turistanläggningar och friluftsområden under våren 1971 avser att
lägga fram förslag rörande ett större projekt för turismen lokaliserat till
Jämtland och att de sakkunniga i detta sammanhang även kommer att beröra vissa
utbildningsfrågor. Med hänsyn bl. a. härtill bör enligt utskottets mening riksdagen
inte göra något uttalande i den riktning motionärerna önskar. Utskottet kan
sålunda inte biträda motionen 1971: 1193.

Vid
förra årets riksdag behandlades motioner om vidareutbildning av elitidrottsmän.
Statsutskottet uttalade därvid i sitt utlåtande nr 186 att de problem som är
förenade med samordning mellan studier och utövande av elitidrott i första hand
borde tas upp inom idrottsrörelsen själv. Utskottet förutsatte att Sveriges
riksidrottsförbund fullföljde de initiativ som tagits genom att förbundet
tillsatt en särskild arbetsgrupp för att utreda nämnda problem och avstyrkte
motionsförslaget om en offentlig utredning av hithörande frågor.

I
motionen 1971: 494 hemställs att riksdagen begär att Kungl. Maj:t tillmötesgår
de förslag som framförts av den nyssnämnda arbetsgruppen. Enligt vad utskottet
erfarit har gruppens förslag inte överlämnats till Kungl. Maj:t. Däremot har
utskottet sig bekant att riksidrottsstyrelsen tagit kontakt med
skolöverstyrelsen och att undersökningar pågår inom överstyrelsen vad gäller
möjligheterna att inom ramen för nu gällande bestämmelser komma till rätta med
de speciella problem som rör utbildningen av elitidrottare. Vidare har från riksidrottsförbundets
sida åtgärder vidtagits för att sprida kännedom om de utbildningsmöjligheter
som redan nu finns och som kan vara lämpliga för elitidrottare. Vad beträffar
studiemedelsfrågan får utskottet erinra om att 1968 års studiemedelsutredning
i sitt år 1970 avgivna betänkande Vissa frågor rörande studiemedel särskilt
uppmärksammat elitidrottsutövning. Utskottet, som förutsätter att
riksidrottsförbundet tar de ytterligare initiativ och kontakter arbetsgruppens
förslag motiverar, avstyrker motionen 1971: 494.

Med
anledning av hemställan i motionerna 1971: 80 och 1971:900 om konsumentkunskap
som obligatoriskt ämne i gymnasieskolan vill utskottet med hänsyn tiU
konsumentfrågornas betydelse i dagens samhälle framhålla vikten av undervisning
i konsumentkunskap. Utskottet förutsätter att skolöverstyrelsen vid sin
fortlöpande översyn av läroplanen för gymnasieskolan uppmärksamt följer
utvecklingen beträffande detta ämne och föranstaltar om de ändringar och
tillägg som kan visa sig vara påkallade. Som följd härav och med erinran om
riksdagens ställningsta-

s. 18 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 18

gande
till i huvudsak motsvarande motionsyrkanden vid 1970 års riksdag (SU 196, rskr.
414) avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena i motionerna 1971: 80 och
1971: 900.

I
motionen 1971: 843 hemställs att riksdagen uttalar sig för att ämnena
transportteknik, materialhantering och distributionsteknik ges en starkare
ställning i gymnasieskolan och inom den postgymnasiala utbildningen.
Motsvarande motionsyrkanden avslogs av 1970 års riksdag med motiveringen att
skolöverstyrelsen har att kontinuerligt följa läroplans-frågorna och bedöma
behovet av nya moment i undervisningen liksom möjligheten att mönstra ut sådant
som är mindre väsentligt.

Utskottet
får framhålla att det inom gymnasieskolans ram anordnas dels en ettårig
grundkurs i transportledning inom lastbilstransportföretag, förlagd till
Örebro, dels vid behov kurser i transportteknik omfattande 210 lektioner.
Distributionstekniska moment ingår i kursplanen för den treåriga ekonomiska
linjen. Inom arbetsmarknadsutbildningen förekommer en sex veckor lång s. k.
försökskurs i transportteknik. Vad beträffar den eftergymnasiala utbUdningen
ges undervisning i transportteknik vid samtliga tekniska fakulteter. Vidare bör
erinras om den förstärkning av utbildningen inom transportekonomi och
transportorganisation som beslutet att inrätta en professur i transportsystem
vid högskolenheten i Linköping kommer att innebära. Utskottet har erfarit att
universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen funnit det angeläget att
ytterligare öka utbildningsmöjligheterna inom de i motionen berörda ämnesområdena.
Sålunda pågår överväganden om anordnande av s. k. kombinationsutbildning i
transportteknik.

Utskottet
kan således konstatera att vederbörande myndigheter har sin uppmärksamhet
riktad på de enligt utskottets mening väsentliga utbildningsfrågor som tas upp
i motionen. Utskottet anser det därför inte erforderligt med någon åtgärd från
riksdagens sida, såsom yrkas i motionen 1971: 843.

Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande anslagspunkt och hemställer under
åberopande av det anförda att riksdagen

1.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
vidta de ändringar i nuvarande statsbidragsbestämmelser som behövs med
anledning av gymnasieskolans införande,

2.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
vidta de åtgärder som behövs för att lösa övergångsproblem inför
gymnasieskolans start den 1 juli 1971,

3.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
besluta om statsbidrag till East-maninstitutet,

4.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
meddela särskilda bestämmelser om statsbidrag till den gymnasiala utbildningen
för gravt hörselskadade.

s. 19 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 19

5.
till Bidrag
till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 1 102 000 000 kr.,

6.
avslår motionen
1971:892,

7.
avslår motionen
1971: 1193,

8.
avslår motionen
1971: 494,

9. avslår
motionen 1971: 80 såvitt nu är i fråga,

10. avslår motionen 1971: 900,

11. avslår motionen 1971: 843.

13. Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning.
Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har
(punkterna D 14 D 15, s. 195199) föreslagit riksdagen att

1.
till Bidrag
till driften av lantbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 23 723 000 kr.,

2.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att besluta om bestämmelserna om statsbidrag till skogsbrukets
yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

3.
till Bidrag
till driften av skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 8 594 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 22 av herrar Petersson i Röstånga och
Nelander vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag
till tvåårig skogs- och jordbrukslinje inom gymnasieskolan,

dels motionen 1971: 490 av herr Josef son i Arrie m. fl.
vari hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag till
höstriksdagen angående tvåårig jordbruks- och skogsbrukslinje inom gymnasieskolan,

dels motionen 1971: 880 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att om
landstingens övertagande av skogsbruksutbildningen inte kommer till stånd den
1 juli 1971 skaU den nuvarande huvudmannen anpassa läroplanerna till
gymnasieskolan i likhet med vad som skaU gälla för övrig gymnasial utbildning
enligt 1969 års riksdagsbeslut,

dels motionen 1971: 882 av herr Nordgren m. fl. i vad
avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
att överförandet av huvudmannaskapet för skogsbrukets skolor till landstingen
tills vidare uppskjutes.

Utskottet. Från anslagen, som
hittills upptagits under nionde huvudtiteln, ersätts kostnader för bidrag till
driften av lantbruksskolor och lanthushållsskolor samt skogsbruksskolor. Vidare
utgår bidrag till vissa skogsföretag som bedriver skoglig utbildning.

Beträffande
lantbrukets yrkesskolor är landstingen f. n. huvudmän

s. 20 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 20

för
flertalet skolor. Därjämte finns lantbruks- och lanthushållsskolor med
stiftelse, förening eller hushållningssällskap som huvudman. Huvudmän för
skogsbruksskolorna är skogsvårdsstyrelsema.

Enligt
beslut av 1970 års riksdag (prop. 4, JoU 4, rskr. 99) skall lantbruks- och
lanthushållsskolor samt skogsbruksskolor erhålla landstingskommunalt huvudmannaskap.
Tidpunkten för omfördelningen av huvudmannaskapet fastställdes till den 1 juli
1971, med en övergångstid om tre år för reformens genomförande. Eftersom det
undantagsvis kan vara förenat med svårigheter att under angiven tid slutföra
omfördelningen lämnades Kungl. Maj:t rätt att i dylika fall förlänga övergångsperioden.
Övergången till nytt huvudmannaskap har inte gjorts tvingande.

I
motionen 1971: 882 har i anslutning till yrkande om att överföringen av
tillsynsområdet för jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor
till skolöverstyrelsen tills vidare skall uppskjutas hemställts att övergången
av huvudmannaskapet för skogsbrukets skolor till landstingen likaledes skall
uppskjutas.

Utskottet
har under punkten 7 i föreliggande betänkande redovisat sitt ställningstagande
till frågan om tillsynsmyndighet för de nu ifrågavarande utbildningsområdena
och tillstyrkt departementschefens förslag om överföring till skolöverstyrelsen
fr. o. m. den 1 juli 1971. Utskottet får med anledning av förevarande
motionsyrkande avseende huvudmannaskapsfrågan erinra om att en övergångstid om
tre år är fastställd för omfördelningen av huvudmannaskapet samt att övergången
inte gjorts tvingande. Med hänsyn härtill och med beaktande av utskottets
ställningstagande till tillsynsfrågan avstyrker utskottet motionen 1971: 882
även i vad den avser huvudmannaskapets överförande till landstingskommunerna.

I
gymnasieskolan skall fr. o. m. den 1 juli 1971 finnas en tvåårig jordbrukslinje
samt en likaledes tvåårig skogsbrukslinje, båda med landstingskommunal
huvudman. Det framgår av en skrivelse som organisationskommittén för
behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och
trädgårdsnäringens skolor ingivit till Kungl. Maj:t i januari 1971, att jordbrukslinje
inom gymnasieskolan föreslås vara inrättad i 23 län nästa läsår.
SkogsbruksUnje kan däremot inte beräknas bli anordnad mer än i ett fåtal län.
Det uppges att endast några landsting hittills fattat definitivt beslut om
övertagande av skogsbruksutbildningen och att landstingen i övriga län inte
synes vara beredda överta huvudmannaskapet i så god tid att tvåårig
skogsbrukslinje kan komma till stånd under budgetåret 1971/72.

Genom
beslut av 1970 års riksdag är förutsättningarna för inrättande av jordbruksUnje
och skogsbrukslinje inom gymnasieskolans ram givna. Endast i den mån
utbildningen övertas av landstingskommun kan gymnasielinje komma i fråga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 21

Under de ifrågavarande bidragsanslagen till
lantbrukets och till skogsbrukets yrkesutbildning har för nästa budgetår medel
beräknats dels för utbildning på jordbruks- och skogsbrukslinjerna inom
gymnasieskolan, dels för utbildning i former som vad avser innehåll och
kapacitet blir i stort sett oförändrade i förhållande till vad som mi gäller.

Överläggningar
pågår mellan staten (utbildningsdepartementet) och Svenska landstingsförbundet
för att lösa bl. a. kostnads- och bidragsfrågor som uppkommer vid förändring
av huvudniänhaskap.

I
motionen 1971: 880 framhålls att det är beklagligt att anpassningen av
skogsbruksutbildningen till den nya gymnasieskolan i så ringa utsträckning kan
förverkligas fr. o. m. läsåret 1971/72. Motionärerna föreslår att det skall
åUgga skogsvårdsstyrelserna dvs. de nuvarande huvudmännen att anpassa
läroplanerna till gymnasieskolans tim- och kursplaner om landstingens
övertagande av utbildningen inte kommer till stånd.

Frågan
om gymnasial utbildning fr. o. m. nästa läsår för elever som väljer
skogsbrukslinjen har även tagits upp i en interpéllätion vid årets riksdag. Av
utbildningsministerns svar och anföranden i interpellations-debatten framgår
att man från utbildhingsdepärternehtets sida anser det angeläget att ett mer
generellt övertagande från landstingens sida av skogsbrukets yrkesutbildning
kommer till stånd så snart som möjligt. Vidare förklarade sig
departementschefen beredd att föranstalta om undersökningar huruvida en av
interpellanten antydd utväg är möjlig, nämligen att åstadkoriima en gymnasial
skogsyrkesutbildnihg genom att landstingen övertar huvudmannaskapet fr. o. m.
den 1 jiili 1971 men att det praktiska anordnandet av skogsyrkesutbildningen
övergångsvis ligger kvar hos skogsvårdsstyrelserna.

Utskottet
delar uppfattningen om angelägenheten av att den planerade gymnasiala
skogsbrukslinjen snarast kan anordnas i den utsträckning utbildningsbehov
föreligger. Det är mot denna bakgrund väsentligt att de problem som hindrar
ett omedelbart överförande av huvudmannaskapet till landstingen snarast
bringas till en lösning.

Genom
kungörelsen (1970:290) om gymnasieskolan har ställning tagits till vilka
skolformer som ersätts av gymnasieskolan. Utskottet är inte berett att förorda
någon förändring i gymnasieskolans omfattning i jämförelse med vad kungörelsen
innehåller därom, vilket ett tillstyrkande av yrkandet om gymnasial utbildning
under skogsvårdsstyrelsernas huvudmannaskap torde iimebära. I
statsrådsprotokollet har uttalats att utbildningen, i den mån den inte övertas
av landstingskommun, tills vidare skall bedrivas i stort sett i oförändrade
former i vad avser innehåll, kapacitet, statsbidrag och huvudman. Utskottet
anser dock detta inte utgöra hinder för att utbildningen - i avvaktan på
definitivt ställningstagande i huvudmannaskapsfrågäh i viss utsträckning
får anpassas så att en eventuell övergång till den gymnasiala skogsbrukslinjeh

s. 22 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 22

underlättas.
En förutsättning härför måste självfallet vara att en sådan anpassning kan
göras inom ramen för de för utbildningen i fråga gällande
statsbidragsbestämmelserna.

Med
hänvisning tiU det anförda och med beaktande av det av utbildningsministern
uttalade intresset att få en snabb lösning till stånd avseende de i motionen påtalade
frågorna avstyrker utskottet motionen 1971: 880.

Vid
1970 års riksdag behandlade statsutskottet motioner med förslag till tvåårig
skogs- och jordbruksutbildning, dvs. en kombinerad utbildning. I sitt
utlåtande nr 222 anförde statsutskottet att det inte var uteslutet att det i
framtiden kunde komma att finnas behov av en utbildningslinje av denna typ.
Utskottet ansåg sig dock inte böra föreslå den då önskade framställningen till
Kungl. Maj:t i denna fråga. Riksdagen biträdde statsutskottets mening. I de nu
förevarande motionerna 1971: 22 och 1971: 490 framförs förslag överensstämmande
med de nyss nänmda.

Utbildningsutskottet
har inte funnit skäl förorda att riksdagen från-träder sin tidigare intagna
ståndpunkt beträffande den ånyo aktualiserade utbildningen. Utskottet vill
emellertid tillfoga att den samordning i fråga om tillsynsmyndighet och
huvudmannaskap som genomförs med början den 1 juli 1971 torde innebära att det
blir lättare än det är nu att organisera den av motionärerna föreslagna kombinerade
skogs- och jordbruksutbildningen.

Utöver
vad som nu anförts har utskottet inte funnit anledning till uttalande
beträffande Kungl. Maj :ts förslag under de båda anslags-punkterna.

Utskottet hemställer att riksdagen

1.
tiU Bidrag till driften av lantbrukets
yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 23 723
000 kr.,

2.
avslår motionen 1971: 882 i vad
den avser huvudmannaskap för skogsbrukets skolor,

3.
avslår motionen 1971: 880,

4.
bemyndigar Kungl. Maj.t att
besluta om bestämmelserna om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning i
enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

5.
till Bidrag till driften av
skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 8 594 000 kr.,

6.
avslår motionerna 1971: 22 och
1971: 490.

14.
Statliga realskolor m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna D 16D 24, s. 199211) och hemställer att riksdagen för budgetåret
1971/72 anvisar 1. tUl Statliga realskolor ett förslagsanslag av 5 950 000 kr.,

s. 23 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 23

2.
till Bidrag
till driften av högre kommunala skolor ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

3.
till Bidrag
till driften av riksinternatskolor ett förslagsanslag av 10 759 000 kr.,

4.
till
Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av 8 442 000 kr.,

5.
till
Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. ett reservationsanslag av 1 015 000 kr.,

6.
till Statens
skogsinstitut ett förslagsanslag av 1 687 000 kr.,

7.
till
Trädgårdsskolan i Norrköping ett förslagsanslag av 934 000 kr.,

8.
till Bidrag
till Bergsskolan i Filipstad ett förslagsanslag av 974 000 kr.,

9.
till Bidrag
till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande ett
förslagsanslag av 88 000 kr.

15. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt D 25, s. 211213) föreslagit riksdagen att

1.
godkänna i
statsrådsprotokollet förordade ändrade grunder för statsbidrag till vissa
privatskolor,

2.
till Bidrag
till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 384 av herr Nordstrandh m. fl. vari
hemställts att riksdagen måtte besluta att statsbidrag till
Mariannelundsskolan, Reste-nässkolan och Solbacka läroverk skall utgå enligt
kungörelsen 1964: 137 samt att statsbidrag får utgå till tvåårig social linje
av gymnasieskolan vid Höglandsskolan,

dels motionen 1971: 846 av herr Ekinge m. fl. vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana åtgärder att
Solbacka läroverk kan fortsätta sin verksamhet antingen i form av riksinternat
eller i annan form som anpassas till samhällets behov och Solbacka läroverks
allmänna förutsättningar.

Från detta anslag skall bestridas
kostnaderna för statsbidrag enligt kimgörelsen 1964: 137 om statsbidrag till
vissa privatskolor. Innevarande budgetår får 11 privatskolor statsbidrag enligt
denna kungörelse, däribland Höglandsskolan i Stockholm.

Därjämte skall anslaget belastas med kostnaderna för
statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser till
Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk.

Utskottet. Genom beslut av 1970 års
riksdag i anledning av propositionen nr 53 angående riksintematskolor (SU 134,
rskr. 297) har Sig-

s. 24 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 24

tunastiftelsens
humanistiska läroverk. Sigtunaskolan, Grännaskolan och Viggbyholmsskolan
inrättats som riksinternatskolor den 1 juli 1970.

I
propositionen uttalades att de statsunderstödda internatskolor som inte
inrättades som riksinternatskolor tills vidare borde bibehållas vid oförändrad
bidragsnivå i avvaktan på erfarenhet rörande behovet av internatplatser.
Riksdagen delade denna uppfattning och avslog därmed bl. a. motionsyrkanden om
statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 till Mariannelundsskolan,
Restenässkolan och Solbacka läroverk.

Samma
yrkande om förbättrad statsbidragsgivning till nämnda tre skolor har nu
framförts i motionen 1971: 384. Solbacka läroverk och statsbidraget till
verksamheten vid denna skola har givit anledning till yrkande även i motionen
1971: 846.

Utskottet
har funnit att några skäl inte kan anföras som nu motive rar ett ändrat
ställningstagande från riksdagens sida i fråga om statsbidrag till
Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk. Beträffande
Restenässkolan vill utskottet erinra om statsutskottets uttalande i fjol i
frågan om en ökad bidragsgivning till skolan. Utskottet avstyrker sålunda
motionerna 1971: 384 och 1971: 846. Med anledning av vad som anförts i
sistnämnda motion vill utskottet påpeka att det i första hand ankommer på
huvudmannen för Solbacka läroverk samt vederbörande kommun och landsting att
pröva hur skolans anläggningar bäst kan utnyttjas om de i en framtid ej kan tas
i anspråk för sitt nuvarande ändamål.

Enligt
kungörelsen 1964: 137 utgår statsbidrag till Höglandsskolan i Stockholm i vad
avser grundskolans högstadium samt gymnasium.

I
motionen 1971: 384 har yrkats att statsbidrag skall utgå också till en vid
Höglandsskolan planerad tvåårig social linje av gymnasieskolan. Yrkandet
överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framfört förslag.
Departementschefen har ansett att resultatet av pågående planering av
skolväsendet i Stockholm bör avvaktas och har därför inte varit beredd att
tillstyrka statsbidraget. Ett bifall till motionen skulle innebära ett understrykande
av skolans traditionella syfte att ge en utbildning där tyngdpunkten ligger mer
på praktisk-estetisk än rent teoretisk utbildning. Utskottet finner det
emellertid inte lämpligt att de kommunala ställningstagandena föregrips och
avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande.

I
statsverkspropositionen under förevarande punkt förordade ändrade grunder för
statsbidrag, bl. a. till den allmänna arbetsgivaravgiften, tillstyrker
utskottet.

Kungl.
Maj:ts beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har inte gett utskottet
anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer
utskottet att riksdagen 1. godkänner i statsrådsprotokollet förordade ändrade
grunder för

s. 25 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 25

statsbidrag
till vissa privatskolor,

2.
avslår motionen 1971: 384 i vad
avser statsbidrag till Mariannelundsskolan,

3.
avslår motionen 1971: 384 i vad
avser statsbidrag till Restenässkolan,

4.
avslår motionerna 1971: 384 och
1971: 846 i vad avser statsbidrag till Solbacka läroverk,

5.
avslår motionen 1971: 384 i vad
avser statsbidrag till Höglandsskolan,

6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motioner

na 1971: 384 och 1971: 846, motionerna i vad avser medels

anvisningen, till Bidrag till driften av vissa privatskolor för bud

getåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 15000000 kr.

16.
Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har (punkt D 26,
s. 214217) föreslagit riksdagen att

1.
bemyndiga Kungl. Maj:t att i de
fall som angetts i statsrådsprotokollet meddela särskilt beslut om
statsbidrag,

2.
till Bidrag till driften av enskild
yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 18 200 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971: 380 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge till känna att de enskilda
yrkesskolor som under innevarande budgetår erhållit statsbidrag och som oförändrat
fortsätter sin verksamhet även under kommande budgetår bör erhålla statsbidrag
på oförändrat sätt.

Utskottet. Från ifrågavarande anslag ersätts
kostnaderna för bl. a. statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt
bestämmelserna i kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor. Dessa
bestämmelser indelar i statsbidragshänseende de enskilda yrkesskolorna i två
kategorier, näm-A-skolor och B-skolor. B-skolorna är av två kategorier:
företagsskolor och övriga B-skolor.

De
enskilda yrkesutbildningarna kommer att ligga utanför den nya gymnasieskolans
organisation. Skolöverstyrelsen har fått Kungl. Maj:ts uppdrag att undersöka om
verksamheten vid de olika skolorna fyller ett sådant behov att statsbidrag bör
utgå även framdeles samt att efter samråd med styrelserna för resp. skolor
inkomma med förslag till det praktiska genomförandet i fråga om avvecklingen i
förekommande fall av statsbidrag. I avvaktan på resultatet har
departementschefen inte haft något att erinra mot skolöverstyrelsens beräkning
av medelsbehovet nästa budgetår för bidrag till ifrågavarande enskilda
yrkesskolor. Detta

s. 26 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:1 26

innebär
en för ändamålet med 4,3 milj. kr. minskad medelsanvisning.

Med
anledning av det i motionen 1971: 380 framställda yrkandet beträffande
omfattningen av den fortsatta statsbidragsgivningen har utskottet inhämtat
kompletterande upplysningar i ärendet. På grundval av dessa har utskottet
funnit sig kunna redovisa att statsbidrag enligt oförändrade grunder nästa
budgetår torde komma att utgå till ett inte obetydligt större antal skolor än
som förutsatts tidigare. Det har vidare upplysts att där avveckling blir
aktuell med utgången av innevarande budgetår detta sker i fullt samförstånd
med vederbörande huvudman och under hänsynstagande till de anställdas
intressen.

Med
anledning av det anförda synes yrkandet i motionen ej påkalla någon riksdagens
åtgärd. Utskottet vill stryka under att det förutsätter att även de fortsatta
övervägandena och ställningstagandena sker under noga beaktande av
utbildningsbehovet inom olika områden och på sådant sätt att inte möjligheterna
till mera speciell yrkesutbildning stryps. Dessa önskemål får samtidigt inte
undanskymma det förhållandet att en större samordning av insatserna synes
motiverad. En koncentrering på sådan utbildning som inte kan erbjudas vid
andra skolor bör också eftersträvas.

Under åberopande av det anförda hemställer
utskottet att riksdagen

1.
avslår motionen 1971:380,

2.
bemyndigar Kungl. Maj:t att i
de fall som angetts i statsrådsprotokollet meddela särskilt beslut om
statsbidrag,

3.
till Bidrag till driften av
enskild yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 18
200 000 kr.

17.
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt D 27, s. 217) föreslagit riksdagen att till Främjande av
lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 4 098 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971:492 av herr Nordgren m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att inrätta ytterligare 100 bidragsrum och att till främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m. anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en
sänkning av antalet bidragsrum från 2 000 till 1 900 och en motsvarande
anslagsminskning. I motionen 1971: 492 föreslås att antalet bidragsrum
bibehålls oförändrat och att anslaget uppförs med 4,2 milj. kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 27

Den
1 juli 1971 ersätts fackskola, gymnasium och yrkesskola av gymnasieskolan;
Denna skolform kommer att bestå av 22 ohka linjer jämte specialkurser av olika
slag. Antalet elevplatser motsvarar enligt redovisade uppgifter närmare 90 %
av årskullen 16-åringar. Det synes utskottet naturligt att departementschefen
mot bakgrunden av angivna utbildningskapacitet funnit det vara möjligt att
förorda en begränsning av antalet bidragsrum. Utskottet delar denna uppfattning
och avstyrker som en konsekvens härav bifall till yrkandet i motionen 1971:
492. Utskottet vill samtidigt inte underlåta att betona angelägenheten av att
besluten om fördelningen av bidragsrum fattas under noggrant beaktande av
arbetsmarknadsläget inom olika branscher. Under åberopande av det anförda
hemställer utskottet att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen 1971: 492 till Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 4
098 000 kr.

18. Bidrag
till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Utskot

tet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 28, s. 217218) och hem

ställer

att riksdagen till Bidrag till kostnader för
granskning av utförda gesällprov för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av
45 000 kr.

19. Vissa
kurser för ingenjörer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (ptmkt D 29, s. 218) och hemställer

att riksdagen till Vissa kurser för ingenjörer m.
m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Investeringsbidrag

20. Bidrag
till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt D 30, s. 219231) föreslagit riksdagen att

1.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
besluta om ändring av bestämmelserna om statsbidrag till byggnadsarbeten för
skollokaler enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2.
medge att förhandsbesked om statsbidrag
till byggnadsarbeten för skolväsendet får lämnas enligt vad som förordats i
statsrådsprotokollet,

3.
till Bidrag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1971/1972 anvisa ett
förslagsanslag av 241 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971: 891 av fröken Pehrsson m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar att
i skrivelse tUl Kungl. Maj:t hemställa att 1. initiativ tages till en
utvidgning

s. 28 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 28

av
det antal skolformer som kan erhålla statsbidrag för anskaffning av
hörselteknisk utrustning, samt 2. att åtgärder vidtages för att informera
respektive huvudmän om möjligheterna till statsbidrag.

Utskottet. Frågan om ändrade bestämmelser rörande
statsbidrag till skolbyggnader bereds f. n. inom utbildningsdepartementet. En
promemoria i frågan har remissbehandlats. Vidare har servicekommittén lagt
fram vissa förslag beträffande statsbidrag till skollokaler som är integrerade
i olika typer av centrumanläggningar.

Till
följd av beslutade reformer beträffande grundskolan och gymnasieskolan
föreslår Kungl. Maj;t vissa ändringar av bestämmelserna om statsbidrag till
skollokaler. Förslagen har bl. a. avseende på statsbidragsgivningen till den
yrkesutbildning som ingår i gymnasieskolan. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot att de föreslagna ändringarna av statsbidragsbestämmelserna
genomförs, oaktat den större översynen ännu inte avslutats.

Investeringsbehovet
inom skolbyggnadsområdet är fortfarande betydande. Kungl. Maj:t föreslår för
nästa budgetår en investeringsram på 500 milj. kr. samt att förhandsbesked om
statsbidrag till skolbyggnader skall få lämnas inom planeringsramar av
följande storlek, nämligen 450 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1972/73 och 1973/74 samt 100 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/75
och 1975/76. LUskottet tillstyrker dessa förslag liksom också hemställan att
under den nu ifrågavarande anslagsrubriken anvisas 241 milj. kr.

I
motionen 1971: 891 har framställts yrkanden beträffande statsbidrag till
hörselteknisk utrustning. Motionärerna önskar dels en vidgad bidragsgivning,
dels bättre information om olika bidragsmöjligheter.

Som
vitsordats i motionen kan statsbidrag utgå till hörselteknisk utrustning åt
hörselskadade elever vid en rad olika skolformer. Till en del är denna
bidragsgivning av relativt sent datum. Den är att se som ett led i
statsmakternas successivt väsentligt ökade insatser att hjälpa handikappade
studerande över deras svårigheter i studiearbetet. Utskottet har inhämtat att
skolöverstyrelsen på grundval av vunna erfarenheter nu gör en allmän översyn
av bidragsbestämmelserna och att överstyrelsen har för avsikt att lägga fram
förslag i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73. Förslagen torde
komma att utformas så att ökade möjligheter till bidrag till hörselteknisk
utrustning ger de hörselskadade eleverna större frihet i valet av studieväg.
Det torde råda enighet om betydelsen av att bidragsgivningen för att
underlätta de handikappades situation allmänt sett är utformad så att den inte
får en ej önskad styrande effekt.

Enligt
utskottets mening är de i motionen yrkade särskilda informationsåtgärderna
inte behövliga.

s. 29 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 29

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet
yrkandena i motionen 1971: 891. Utskottet hemställer att riksdagen

1.
bemyndigar
Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna om statsbidrag till
byggnadsarbeten för skollokaler enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

2.
medger att
förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten för skolväsendet får lämnas
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

3.
till Bidrag
till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 241 000 000 kr.,

4. avslår motionen 1971: 891.

21. Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för
folkskoleväsendet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna D 31D 35, s. 231235) och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Bidrag
till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet ett
förslagsanslag av 1 240 000 kr.,

2.
till Bidrag
till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet ett förslagsanslag
av 90 000 kr.,

3.
till Bidrag
till byggnadsarbeten vid folkhögskolor ett reservationsanslag av 6 000 000
kr.,

4.
till Bidrag
till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning ett reservationsanslag av
3 412 000 kr.,

5.
till Bidrag
till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning ett reservationsanslag av
1 600 000 kr.

Uppskjutna frågor

22. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under
sessionen att yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter och
avsnitt framlagda förslag, nämligen

punkten B
58 Musikhögskolorna,

punkten B
61 Dramatiska institutet,

avsnittet
E Högre utbildning och forskning,

avsnittet
F Lärarutbildning,

avsnittet
G Vuxenutbildning,

punkten II: 18 Byggnadsarbeten vid
universiteten m. m..

s. 30 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 30

punkten IV: 7 Lånefonden för
studentkårlokaler, vilket utskottet här anmäler.

Stockholm
den 11 mars 1971

På utbildningsutskottets
vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp),
Mårtensson (s), Larsson i Staffanstorp (c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv
(s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i
Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson
i Skärstad (c) och Bemdtson i Linköping (vpk).

Reservationer

vid
punkten 15 (Bidrag till driften av vissa privatskolor)

1. av herr Nordstrandh (m), fru Sundberg (m) och
herr Johansson i Skärstad (c) som anser

dels
att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Utskottet har»
och slutar med »nuvarande ändamål» bort ersättas med text av följande lydelse:

»De
förutnämnda fyra riksinternatskoloma skall enligt riksdagens beslut stå till
förfogande för barn och ungdom, som har utlandssvenska föräldrar eller har
styrkt behov av miljöbyte eller är från glesbygd. Riksintematskola står öppen
också för externatelever från den kommun där skolan finns och från närliggande
kommuner.

Med
denna erinran om för vilka elevkategorier riksinternatskolorna i första hand är
avsedda vill utskottet konstatera att det inte framkommit några förhållanden
som jävar uttalandet i propositionen i fjol om riksinternatskolor att man har
anledning räkna med att behovet av utbildningsplatser för de elevkategorier
för vilka riksinternatskolorna är avsedda kommer att öka i framtiden.
Fortfarande kan sålunda andra än de fyra skolor som fjolårets beslut omfattade
behöva komma att tas i anspråk som riksinternatskolor.

Mariannelundsskolan,
Restenässkolan och Solbacka läroverk åtnjuter alla endast det lägre statsbidraget
om 6:50 kr. per elev och dag av läsåret. Som följd härav arbetar de under svåra
ekonomiska villkor. Utskottet anser det angeläget att de ges bidrag som bättre
än de nuvarande säkrar en fortsatt verksamhet, då det eljest kan uppkomma
onödiga svårigheter att realisera den av fjolårets riksdag förutsatta ökningen
av behovet av utbildningsplatser. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet
om statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 till Mariannelundsskolan,
Restenässkolan och Solbacka läroverk.»

s. 31 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:1 31

dels
att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: »2. med bifall
tiU motionen 1971:384 såvitt nu är i fråga medger att statsbidrag till
Mariannelundsskolan utgår enligt kungörelsen 1964: 137,

3.
med bifall till motionen 1971:
384 såvitt nu är i fråga medger att statsbidrag till Restenässkolan utgår
enligt kungörelsen 1964: 137,

4.
med bifall till motionen 1971:
384 och i anledning av motionen 1971: 846, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, medger att statsbidrag till Solbacka läroverk utgår enligt kungörelsen
1964: 137,»

2. av herr Nordstrandh (m), fru Sundberg (m) och
herr Johansson i Skärstad (c) som vid bifall till reservationen 1 anser

dels att det stycke i
utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Kungl. Maj:ts» och slutar med »tiU
erinran» bort ha följande lydelse: »Som en följd av utskottets förslag om
statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 till Mariannelundsskolan,
Restenässkolan och Solbacka läroverk föreslår utskottet att anslaget uppföres
med 17 500 000 kr., dvs. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning
med 2 500 000 kr.»

dels att utskottets
hemställan under 6 bort ha följande lydelse: »6. i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt motionerna 1971: 384 och 1971: 846, motionerna i vad avser
medelsanvisningen, dU Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 17 500 000 kr.»

Särskilt
yttrande

vid punkten 10 (Bidrag till driften av grundskolor
m. m.) av herr Nordstrandh (m) som anfört:

»Inrättandet
av en alternativ skola torde medföra så betydande konsekvenser och stöta på
sådana svårigheter, att det i dagens skolsituation, även om principiella skäl
kan åberopas, knappast framstår som en realistisk möjlighet. A andra sidan
hyser otvivelaktigt åtskilliga föräldrar en önskan att skolan skall ge mera
utrymme åt positiv kristendomsundervisning och etisk fostran. Dessa
berättigade föräldraönskemål bör så långt möjligt tillgodoses på annat sätt än
genom skapandet av en direkt alternativ skolorganisation. Därvid kan framhållas
önskvärdheten av en generös inställning från myndigheternas sida tiU
ansökningar om tillstånd att enligt skollagens 27 § i skolans ställe ombesörja
religionsundervisning, då trosskäl åberopas och vederbörlig motsvarande
undervisning kommer att meddelas de elever som avses.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

TRYCKERIBOLAGET
IVAR H>EOGSTROM AB. STOCKHOLM I87I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.