Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om pedagogisk utbildning och forskning m. m. jämte motioner
1971 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:UbU12, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om pedagogisk utbildning och forskning m. m. jämte motioner
Dokumentets text
UtbUdningsutskottets
betänkande nr 12 år 1971 UbU 1971:12
Nr 12
Utbildningsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om pedagogisk utbildning
och forskning m. m. jämte motioner.
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971: 1, bilaga
10, beräknat medel för Lärarhögskolorna m. m. (punkt F 1 i utdrag av
protokoUet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) har Kungl. Maj:t i
propositionen 1971: 38 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokoUet över
utbildningsärenden för den 26 februari 1971 lagt fram förslag om pedagogisk
utbildning och forskning samt om anslag till lärarhögskolorna med flera
ändamål.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat Kungl. Maj:ts i propositionen 1971:
1, bUaga 10 (punkterna E 10E 11) gjorda framstäU-ningar om anslag till de
samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.
1.
Pedagogisk utbildning och forskning. Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 38
föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i statsrådsprotokoUet över
utbildningsärenden för den 26 februari 1971 förordats beträffande riktlinjer
för bedrivandet av pedagogisk utbildning och forskning,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i
pedagogik vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971.
I propositionen 1971: 38 behandlas frågor om
samordning av verksamheten vid pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor
och universitet m. m. De pedagogiska institutionerna i Uppsala, Lund/Malmö,
Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping bör enligt propositionen fr. o. m. den
1 juli 1971 samverka inom ramen för särskilda institutionsgrupper för
pedagogik.
En
särskild nämnd med uppgift att vara rådgivande organ inom skolöverstyrelsen
kommer att bereda ärenden om pedagogiskt forsknings-och utvecklingsarbete, däri
inbegripet utvärdering av arbetet i skolan. Avsikten är att skolöverstyrelsen i
vissa fall skall kunna delegera beslutanderätten i dessa ärenden till nämnden.
I nämnden avses ingå bl. a. företrädare för aUmänna samhällsintressen, för
skolans huvudmän, personal och elever samt för beteendevetenskaplig forskning.
Med
utgångspunkt i att statligt finansierad uppdragsforskning rörande
utbUdningsfrågor i regel skall bedrivas i anslutning tiU institutioner vid
universitet och lärarhögskolor avses forskare som avlönas med
1
Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 12
UbU
1971:12 2
medel
från bl. a. anslagen tiU pedagogiskt utvecklingsarbete bli skyldiga att meddela
undervisning och att förrätta examination inom forskarutbildning samt att
handleda studerande som deltar i sådan utbildning.
Förslag
läggs fram om en särskild ämnesmetodisk forskamtbOdning som avses ge behörighet
till lektorstjänst i gymnasieskolan. Försöksverksamhet med central
dokumentation inom ämnesområdet pedagogik kommer att inledas vid statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek med början den 1 juU 1971.
En
professur i pedagogik med Torsten Husen som förste innehavare föreslås inrättad
vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971. En biträdande professur i
pedagogik avses bli inrättad vid lärarhögskolan i Malmö vid samma tidpunkt.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels
motionen 1971:70 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse tUl Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag angående de
icke-behöriga lärarnas situation på i motionen anförda gmnder,
dels
motionen 1971: 486 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemstäUan att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t dels anhåUa att en parlamentarisk
kommission tiUsättes med uppdrag att i enUghet med de riktlinjer som angivits i
motionen snarast framlägga en redovisning av de faktiska förhåUandena rörande
skolans undervisningsresultat, dels som sin mening ge till känna att den
kontinuerliga utvärderingen av skolans verksamhet i första hand bör handhas av
forskare och forskningsinstitutioner fristående från de centrala
undervisningsmyndigheterna,
dels
motionen 1971: 493 av herr Richardson m. fl. (fp) vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en
projektgrupp med uppgift att utvärdera resultaten av de senaste skolreformerna,
dels
motionen 1971: 862 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Mattsson i
Lane-Herrestad (c) i vad avser hemstäUan att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående frågan om ökad tyngd i
lärarutbildningen på moment som är ägnade att effektivisera undervisningen av
teoretiskt svagpresterande elever,
dels
motionen 1971: 1263 av fröken Ljungberg (m) och herr Tobé (fp) vari hemstäUts
att riksdagen måtte besluta att en professur i pedagogik skaU inrättas vid
universitetet i Uppsala fr.o.m. den 1 juli 1971,
dels
motionen 1971: 1264 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen måtte vid sin behandUng av Kungl. Maj:ts proposition
1971: 38 uttala 1. nödvändigheten av att beteendevetenskapU-ga studier ges
vidgat utrymme i lärarutbildningen på i motionen angivna grunder samt 2. att i
skolöverstyrelsens nämnd för pedagogiskt utveck-
UbU
1971:12 3
lingsarbete och försöksverksamhet jämväl skall ingå
företrädare för föräldrarna,
dels motionen 1971: 1265 av herr Nordstrandh m. fl. (m)
vari hemställts att riksdagen måtte, med avslag på proposition 1971: 38 i vad
avser frågan om vetenskaplig utbildning i ämnesmetodik, hos Kungl. Maj:t
anhålla om förnyad utredning och förslag i frågan med beaktande av kravet på
grundliga studier i såväl undervisningsämnet som pedagogik och metodik,
dels motionen 1971: 1266 av herr Nordstrandh m. fl. (m)
vari hemstäUts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t a) som sin
mening ge till känna vad som i motionen anförts angående beslutsrätten för
skolverkets nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet; b)
som sin mening ge till känna att denna närand till viss del bör ges
parlamentarisk sammansättning; c) anhålla att en parlamentarisk kommission
tillsättes med uppdrag att i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen
snarast framlägga en redovisning av de faktiska förhållandena rörande skolans
undervisningsresultat,
dels motionen 1971: 1267 av herr Nordstrandh m. fl. (m)
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att en professur i internationell
pedagogik skall inrättas vid universitetet i Stockholm från den 1 juli 1971,
dels motionen 1971: 1268 av herr Richardson m. fl. (fp)
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller 1. att
Kungl. Maj:t måtte utfärda riktlinjer för den föreslagna omorganisationen av
skolöverstyrelsens nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet
i enlighet med i motionen anförda synpunkter, 2. att riksdagen utöver den av
Kungl. Maj:t föreslagna befattningen som biträdande professor vid
lärarhögskolan i Malmö beslutar inrätta dels en tjänst som professor i
pedagogik vid universitetet i Göteborg, dels en för professorn Torsten Husen
personlig professur i internationell pedagogik vid universitetet i Stockholm,
båda tjänsterna fr. o. m. den 1 juli 1971, 3. att riksdagen fattar
principbeslut om inrättande av två tjänster som biträdande professor i
pedagogik vid lärarhögskolorna i Uppsala resp. Umeå fr. o. m. den 1 juli 1972
samt 4. att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t uttalar, att ämnesstudierna
i den forskarutbildning i ämnesmetodik som avses anordnas försöksvis ges en
betydligt starkare ställning än vad som föreslagits i pedagogikutredningens betänkande.
Utskottet. I propositionen betonas
inledningsvis att det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet är av stor
betydelse för den allmänna utbildningsplaneringen. Pedagogikutredningen, vars
betänkande Pedagogisk utbildning och forskning ligger till grund för
propositionen, har framhållit att resultat från utbildningsforskningen på
väsentliga punkter varit vägledande för de senaste decenniernas beslut om förändringar
inom utbildningsväsendet. En viktig uppgift för dagens pe-
1* Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 12
UbU
1971:12 4
dagogiska forsknings- och utvecklingsarbete är enligt
statsrådsprotokollet att utarbeta bättre metoder att förverkliga intentionerna
bakom dessa förändringar bl. a. genom att klarlägga resultaten av utbildningsverksamheten.
I propositionen fastslås att varje myndighet ständigt
skall uppmärksamma om verksamheten inom dess område bedrivs på ett ändamålsenligt
sätt. Det åligger aUtså skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet att
svara för att erforderlig kontroll och utvärdering av pågående utbildning sker
och för att pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs. I syfte att
främja skolöverstyrelsens arbete med utbildningsforskning, däri inbegripet
utvärdering av arbetet i skolan, bör enligt propositionen överstyrelsens nämnd
för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet reorganiseras. Den
planerade förändringen innebär ett förstärkt inflytande i nämnden för personer
och sammanslutningar som står utanför det dagliga arbetet inom skolan. Sålunda
avses bl. a. företrädare för allmänna samhällsintressen, företrädare för
skolans huvudmän, personal och elever samt företrädare för beteendevetenskaplig
forskning ingå i nämnden. Nämndens uppgift skall vara att såsom rådgivande
organ inom skolöverstyrelsen bereda ärenden om pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete. Avsikten är att överstyrelsen i vissa fall skall kunna
delegera beslutanderätten i dessa ärenden tiU nämnden.
I motionerna 1971:486 och 1971:493, som väcktes inom den
allmänna motionstiden, framhålls vikten av en systematisk och aUsidig
kartläggning av skolans resultat i förhållande till dess målsättning. I den
förstnämnda motionen yrkas att den kontinuerliga utvärderingen av skolans
verksamhet i första hand skall handhas av forskare och forskningsinstitutioner;
i den sistnämnda motionen att utvärderingen anförtros åt en projektgrupp med
parlamentariskt inslag. Vad som anförts och föreslagits i den nu föreliggande
propositionen samt i motioner som väckts med anledning härav innebär att nämnda
yrkanden inte synes erfordra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet instämmer till fullo i de uttalanden som gjorts
i propositionen rörande angelägenheten av pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete
och därmed bl. a. utvärderingen av arbetet inom utbildningsväsendet. Det är
därför enligt utskottets mening väsentligt att reorga-niseringen av nämnden för
pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet kommer att medföra den
avsedda förstärkningen och breddningen av resurserna för planering m. m. av
projekt inom det mycket omfattande område som pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete utgör.
Beträffande vad i motionerna 1971: 1264, 1971: 1266 och
1971: 1268 föreslagits rörande sammansättningen av nämnden får utskottet anföra
följande.
UbU 1971:12 5
Föredragande statsrådet har uttalat att skolans
arbete och resultatet av arbetet får ses som en för hela samhället väsentlig
fråga. Detta har, såsom framgår av statsrådsprotokollet, varit det avgörande
skälet för den föreslagna reorganiseringen av nämnden. Mot denna bakgrund anser
utskottet att man kan förvänta sig att nämnden får en allsidig och väl avvägd
sammansättning. Vad i propositionen uttalats rörande nämndens sammansättning
innebär enligt utskottets mening att i nämnden bereds utrymme för
parlamentariker men att det också ges möjligheter till föräldrarepresentation.
Något särskilt uttalande från riksdagens sida rörande nämndens sammansättning
torde med hänvisning till det anförda inte vara erforderligt.
I
motionerna 1971: 1266 och 1971: 1268 framförs även synpunkter på arbetet i
nämnden, dess beslutanderätt m. m. Beträffande hithörande frågor får utskottet
först framhålla att utskottet utgår från att de företrädare för
beteendevetenskaplig forskning som avses ingå i nämnden kommer att ha en sådan
kunskap om och överbHck över utbUd-ningsforskningen att nämnden får reella
fömtsättningar att bedöma i vilken utsträckning forskare och experter utanför
nämnden bör engageras vid formulering och avgränsning av de projektuppdrag
nämnden har att behandla i sitt arbete. Det framgår vidare av pedagogikutredningens
betänkande att skolöverstyrelsen vid utarbetandet av projektplaner har nära
kontakt med såväl forskare som avnämare av skolforsk-ning. Med anledning av bl.
a. ett yrkande i motionen 1971: 486, som behandlats i det föregående, vill
utskottet i detta sammanhang understryka att det klart utsagts i propositionen
att sedan ställning tagits till vilka forskningsprojekt som bör förverkligas
projekten skall utföras av självständiga forskargrupper.
Det
är givetvis angeläget att resultaten av det pedagogiska forsknings- och
utvecklingsarbetet får en sådan utformning och spridning att de kan användas på
ett insiktsfullt och effektivt sätt och så snabbt som möjligt. Utskottet kan
inte finna annat än att skolöverstyrelsen uppmärksammat vikten av information
och informationsutbyte när det gäller för skolväsendet väsentligt forsknings-
och utvecklingsarbete. En särskild skriftserie utges sålunda, en katalog över
pågående skolforsk-ning sammanställs och distribueras, symposier anordnas etc.
Inom det universitetspedagogiska området har under de senaste åren den univer-sitetspedagogiska
utredningen utgett ett antal betänkanden och skrifter som behandlat pågående
projekt samt kartläggningar av angelägna universitetspedagogiska problem.
Sedan en tid tillbaka ger även universitetskanslersämbetet ut särskild
information i dessa frågor. Självfallet har ämbetsverket skyldighet att också i
andra former ge information. Nämnden bör därför ha förutsättningar att
orientera sig om erfarenheter från det eftergymnasiala området såsom önskas i
motionen 1971: 1268. Beträffande möjligheterna att organisera en för hela
utbildningsväsendet
UbU 1971:12 6
gemensam
nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet bör riksdagen
enligt utskottets mening inte nu uttala sig.
Mot
bakgrund av det anförda avstyrker utskottet dels yrkandet i motionen 1971:
1268 om riktlinjer för nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete och
försöksverksamhet, dels det yrkande om beslutanderätt för nämnden beträffande
redovisningen av forsknings- och utvecklingsarbete som framställts i motionen
1971: 1266.
I
motionen 1971: 486 har föreslagits att en parlamentarisk kommission tiUsätts
med uppgift att snarast framlägga en redovisning av de faktiska förhållandena
rörande skolans undervisningsresultat. Detta yrkande återkommer i motionen
1971: 1266. Motionärerna anser att den i propositionen angivna nämnden inom
skolöverstyrelsen på längre sikt kan bli ett lämpligt organ för beredning av
ärenden rörande utvärdering av skolans arbete men menar att särskilda åtgärder
krävs för att skyndsamt klarlägga framför allt frågor angående
skolutbildningens kvalitet.
Att
kontrollera resultaten av utbildningsverksamheten utgör självfallet ett
viktigt led i det arbete som en systematisk utvärdering av skolreformerna omfattar.
Den verksamhet som bedrivs inom skolöverstyrelsens pedagogiska
utvecklingsarbete liksom i fråga om provkonstmktion har också under senare tid
breddats och fördjupats. Utskottet anser att det bör ankomma på överstyrelsen
och den föreslagna nämnden att tillse att fakta framkommer rörande
undervisningsresultaten i grund-och gymnasieskola och finner det angeläget att
uppgifterna presenteras i sådan form att de bidrar till att ge underlag för en
seriös skoldebatt. På anförda skäl avstyrker utskottet yrkandena om en särskild
kommission.
Bland
områden inom utbildningsforskningen som enligt propositionen särskilt bör
upprtiärksammas kan nämnas förskolpedagogiken och vuxenpedagogiken samt det
universitetspedagogiska området. Det kan nämnas att pedagogikutredningen i ett
nyligen framlagt betänkande behandlat vuxenpedagogiska frågor. I propositionen
framhålls vidare behovet av ökade insatser inom den barn- och
ungdomspsykologiska forskningen, vilken pedagogikutredningen haft i uppdrag
att särskilt undersöka. I statsrådsprotokollet uttalas också att det är
ytterligt väsentligt att de svagpresterande elevernas problem uppmärksammas. I
sammanhanget erinras om de uppgifter som givits utredningen om skolans inre
arbete (SIA). Det fömtsättes att utredningen kommer att ta initiativ till
undersökningar som bidrar till att belysa frågor som rör elever med särskilda
svårigheter i skolan och därmed sammanhängande problem. Av propositionen
framgår även att skolöverstyrelsen i sitt förslag till disposition av anslaget
tUl pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet fört upp projekt som avser
försök med olika behandlingsmodeller för svagpresterande eller svagmotiverade
elever.
UbU 1971:12 7
I motionen 1971: 862 behandlas bl. a. frågor som
rör de teoretiskt svagpresterande elevernas problem. Motionärerna anser att det
är väsentligt att utbildningen av lärare utformas så att bästa förutsättningar
tillförsäkras för undervisning av dessa elever och föreslår att en utredning
tillsätts med uppgift att överväga frågan om ökad tyngd i lärar-utbUdningen på
moment som är ägnade att effektivisera undervisningen av svagpresterande
elever.
Utskottet
kan inte finna annat än att de betydelsefulla frågor som behandlas i nämnda
motion i hög grad beaktas av utbildningsdepartementet och skolöverstyrelsen.
Beträffande möjligheterna .att genom lärarutbildningen söka underlätta de
svårigheter som sammanhänger med undervisning av svagpresterande elever bör
framhåUas att enligt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 faststäUda mål och
riktlinjer för lärarutbildningen särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågor
som sammanhänger med undervisning av dessa elever. Med hänvisning härtill och
med beaktande av arbetet inom SIA har utskottet inte funnit det erforderligt
att riksdagen tar initiativ till den i motionen 1971: 862 föreslagna utredningen,
varför yrkandet härom avstyrks.
Med
hänsyn till vikten av att lärarna besitter goda kunskaper om den miljö som
deras elever vuxit upp i och lever i hemställs i motionen 1971: 1264 att
riksdagen uttalar sig för att beteendevetenskapliga studier ges vidgat utrymme
i lärarutbildningen.
Utskottet
delar motionärernas uppfattning om vikten av beteendevetenskapliga inslag i
lärarutbildningen. Med anledning av förevarande motionsyrkande får utskottet
framhålla att det enligt de tidigare nämnda riktlinjerna för lärarutbildningen
förklarats vara angeläget att lärarna har insikter i personlighets- och
utvecklingspsykologi samt kunskaper om hur individer i gmpp påverkar varandra
och om hur oUka förhållanden i hemmen, skolan och samhället i övrigt inverkar
på elevernas situation. Utskottet, som utgår från att de ansvariga
myndigheterna har sin uppmärksamhet fäst på att dessa intentioner fullföljs och
vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga, finner det inte påkallat att
riksdagen gör det i motionen önskade uttalandet. Utskottet avstyrker således
motionen 1971: 1264 i denna del.
Yrkande
om utredning och förslag angående de icke behöriga lärarnas situation har
förts fram i motionen 1971:70. Motionärerna framhåller att efter hand ökad
balans uppnåtts mellan behov och utbildning av lärare och att de ändrade
förhållandena på lärarnas arbetsmarknad medfört en osäker situation för de lärare
som saknar formell kompetens. Många av dessa lärare har tjänstgjort inom
skolväsendet på ett förtjänstfullt sätt under en längre tid. I motionen
föreslås olika åtgärder i syfte att lösa hithörande problem.
Utskottet
delar motionärernas uppfattning att man bör utröna hur många icke behöriga
lärare det rör sig om och hur länge de bedrivit
UbU 1971:12 8
undervisningsverksamhet.
Enligt vad utskottet erfarit går det inte att få fram dessa uppgifter ur
tillgängliga statistiska data, lärarregister m. m. Vissa specialundersökningar
har gjorts dels av skolöverstyrelsen beträffande klasslärare dels av
läramtbildningskommittén i fråga om icke behöriga lärare i s. k. övningsämnen.
Ytterligare undersökningar torde krävas för att beträffande övriga lärare ge en
korrekt bild av omfattningen av de problem motionärerna påtalat. Utskottet
föreslår att Kungl. Maj:t uppdrar åt skolöverstyrelsen att skyndsamt undersöka
antalet lärare som inte är formellt behöriga att söka ordinarie eller extra
ordinarie tjänst inom skolväsendet. Denna undersökning eller kartläggning bör
avse lärare som tjänstgör mer eller mindre stadigvarande, således även dem som
regelbundet anlitas som vikarier.
Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att en rad åtgärder redan vidtagits för att
bereda icke behöriga lärare möjlighet att förvärva behörighet tUl lärartjänst.
Sålunda har anordnats särskild låg- och mellan-stadieläramtbildning vid
lärarhögskolorna i Stockholm (1968), Göteborg, Uppsala och Umeå (1969). Vidare
anordnas f. n. särskild utbildning av lärare i musik vid tre lärarhögskolor,
och ytterligare sådan utbildning börjar nästa läsår. Då börjar också särskild
utbUdning av lärare i teckning. Vissa åtgärder har också vidtagits i fråga om
ämneslärare.
TUlströmningen
till forskarutbildning i pedagogik har ökat kraftigt under senare år.
Pedagogikutredningen har föreslagit förstärkning av handledarresurserna dels
genom organisatoriska åtgärder, dels genom en ökning av antalet högre
forskartjänster. Under budgetåren 1971/72 1975/76 bör enUgt utredningen bl. a.
åtta tjänster som professor/ biträdande professor inrättas. I propositionen
redovisar föredragande statsrådet sin avsikt att i enlighet med utredningens
förslag föreslå Kungl. Maj:t att föreskriva att det skall åligga forskare, som
avlönas med medel från bl. a. anslagen till pedagogiskt utvecklingsarbete, att
inom ramen för forskningsuppdraget meddela undervisning och förrätta examination
inom forskarutbildning samt handleda studerande som deltar i sådan utbildning.
Vidare anförs att det är väsentligt att lärarhögskolornas forskningspersonal
kan användas för forskarutbildning.
Pedagogikutredningen
har övervägt olika organisatoriska möjligheter för samordning och
arbetsfördelning mellan de pedagogiska institutionerna vid universitet och
lärarhögskola.
Enligt
utskottets mening torde de krav som bör ställas i fråga om samarbete och
arbetsfördelning mellan dessa institutioner kunna tillgodoses genom den i
propositionen förordade organisationsformen. Utskottet fömtsätter att
bestämmelserna rörande gemensamma institutionsangelägenheter m. m. utformas så
att hänsyn tas till lokala förutsättningar och behov samt att de
administrativa svårigheter institutions-gruppsorganisationen kan innebära beaktas.
UbU
1971:12 9
Förutom de organisatoriska åtgärder
som redovisats i propositionen föreslås i syfte att öka handledningsresurserna
för forskarutbildning i pedagogik att vid universitetet i Stockholm skaU den 1
juli 1971 inrättas en professur i pedagogik med Torsten Husen som förste
innehavare. Vidare har medel beräknats för en ordinarie tjänst som biträdande
professor i pedagogik vid lärarhögskolan i Malmö.
I motionen 1971: 1267 hävdas att det ständigt ökande
behovet av kunskap om internationella utbildningsfrågor motiverar en särskild
professur i internationell pedagogik. Motionärerna föreslår därför alt det i
stället för en professur i pedagogik vid Stockholms universitet inrättas en
professur i internationeU pedagogik vid samma universitet och att Husen utses
till förste innehavare av tjänsten. Frågan om denna professorstjänst behandlas
även i motionen 1971: 1268. Motionärerna anser att specialisering av tjänster
bör markeras när det gäller att friställa framstående, internationellt erkända
forskare för att de helt skall kunna ägna sig åt sitt specialområde. I motionen
föreslås i enlighet med ett av universitetskanslersämbetet framfört förslag
att en för Husen personlig professur 1 internationell pedagogik inrättas i
stället för den i propositionen föreslagna professuren i pedagogik. Därvid
förutsätts att Husen får bibehålla den lägre undervisningsskyldighet, som han
har i egenskap av professor vid lärarhögskola.
Utskottet delar helt de åsikter som framförts om behovet
av ökade kunskaper om internationeUa utbildningsfrågor och det stora värdet av
Husens forskningsverksamhet. Med anledning av föreliggande motionsyrkanden får
utskottet framhålla att föredragande statsrådet förklarat att det genom den
föreslagna professuren blir möjligt för Husen att, såsom förste innehavare av
tjänsten, ägna sig åt forskning kring internationella utbildningsfrågor.
Beträffande frågan om en personlig eller icke personlig professur, i sistnämnda
fallet med Husen som förste innehavare, vill utskottet understryka att bifall
till den i propositionen föreslagna professuren i pedagogik kommer att
innebära att ämnesområdet förstärks på ett säkrare och mer bestående sätt än om
en personlig professur inrättas. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill
Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker yrkandet i motionen 1971: 1268 om en
personlig professur.
Vad därefter beträffar professurens benämning och det i
motionen 1971: 1267 framförda önskemålet att även Husens efterträdare på den
aktuella tjänsten bör ägna sig åt sådan forskning får utskottet erinra om att
frågan om professorstjänsts ämnesinnehåll skall prövas i samband med att
tjänst blir ledig. FöreUgger sålunda grundad anledning att vid Husens avgång
skapa garantier för att tjänsten alltfort skaU ha en inriktning mot den
internationella pedagogiken kan professuren vid detta tillfälle ändras. På
anförda skäl avstyrker utskottet vad i motionerna 1971: 1267 och 1971: 1268
föreslagits rörande tjänstens benäm-
UbU 1971:12 10
ning.
Vid sina ställningstaganden till de aktueUa motionsyrkandena har utskottet
utgått från att Husens undervisningsskyldighet skall ges en omfattning som inte
hindrar honom att fullgöra de uppgifter som sammanhänger med den
internationella inriktningen av hans verksamhet.
Under
åberopande av det stora behovet av undervisning och handledning på
forskamtbildningsnivå vid pedagogiska institutionen vid universitetet i
Uppsala framförs i motionen 1971: 1263 yrkande om inrättande av en professur i
pedagogik vid detta lärosäte den 1 juli 1971. Yrkandet överensstämmer med
förslag som framförts av såväl pedagogikutredningen som
universitetskanslersämbetet.
Pedagogikämnet
tillhör, anförs i motionen 1971: 1268, jämte psykologin de mest missgynnade
områdena när det gäller antalet högstadiestuderande per handledare.
Motionärerna föreslår att en professur i pedagogik inrättas vid universitetet
i Göteborg nästa budgetår. Som stöd för förslaget framhålls bl. a. att man vid
pedagogiska institutionen i Göteborg sedan länge medverkat i den
reforminriktade utbildningsplaneringsforskningen. Därjämte föreslås i motionen
att riksdagen fattar principbeslut om inrättande den 1 juli 1972 av två
tjänster som biträdande professor, en vid var och en av lärarhögskolorna i
Uppsala och Umeå.
Enligt
utskottets mening kan ingen tvekan råda om att behovet av flera fasta
forskartjänster inom ämnesområdet pedagogik är mycket påtagligt. Såsom
framhåUs i statsrådsprotokollet är möjligheterna att bedriva pedagogisk
forskning beroende av tillgången på utbildade forskare. För att
forskarutbildningen skall bli så effektiv som möjligt är det angeläget att
handledningsresurserna förstärks och examinationen av personer med kvalificerad
pedagogisk utbildning bringas att bättre svara mot det antal som aktivt
bedriver forskarutbildning. Ett visst antal permanenta forskartjänster är också
nödvändigt för att den omfattande uppdragsforskningen vid institutionerna skall
fungera tillfredsställande.
Till
följd av budgetläget har utskottet ansett sig böra avstå från att förorda
bifall tiU yrkandena i motionema 1971: 1263 och 1971: 1268 om inrättande av
ytterligare professorstjänster den 1 juli 1971. Utskottet instämmer emellertid
helt i föredragande statsrådets mening att handledningsresurserna för
forskarutbildning i pedagogik bör ökas genom att fasta forskartjänster
successivt inrättas.
Den
verksamhet som bedrivs vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet
synes ha en inriktning som direkt främjar forsknings-och utvecklingsarbetet
rörande utvärdering av skolreformerna och den allmänna utbildningsplaneringen.
Med beaktande härav och med hänsyn till bristen på handledningsresurser vid
institutionen, som bl. a. tagit sig uttryck i att tillträdet tiU
forskarutbildningen i pedagogik varit begränsat fr. o. m. vårterminen 1970,
förordar utskottet att riksdagen nu bemyndigar Kungl. May.t att inrätta en
professur i pedagogik vid Göteborgs universitet den 1 juli 1972.
UbU 1971:12 11
Utskottet anser sig mot bakgrund av uttalanden i
propositionen också kunna räkna med att förslag om jtterligare
professurer/biträdande professurer inom ämnesområdet kommer att föreläggas
riksdagen så snart förutsättningar härför bedöms föreligga. Enligt utskottets
mening bör den fortsatta utbyggnaden av forskningsorganisationen dock inte
bindas genom att riksdagen fattar de i motionen 1971: 1268 föreslagna
principbesluten. Yrkandet härom avstyrks därför.
Pedagogikutredningen
har haft till uppgift att pröva frågan om en vetenskaplig utbildning i
ämnesmetodik, som kan ge behörighet till lektorstjänst i gymnasieskolan. I
propositionen föreslås att en högre ämnesmetodisk forskamtbUdning som leder
fram till doktorsexamen vid samhällsvetenskaplig fakultet kommer till stånd.
Utbildningen avses in-nehåUa tre huvtiddelar, nämligen ämnesstudier, pedagogik
och ämnesmetodik och ge den av pedagogikutredningen förordade kompetensen.
Enligt
den principskiss för utbildningen som lagts fram av pedagogikutredningen skall
UtbUdningen i skolämnet omfatta ca fyra och en halv terminers studier, dvs. 90
poäng. I motionen 1971: 1265 hävdas att den del av studietiden som avsetts
omfatta ämnesutbildning är otillräcklig. En förskjutning tUl förmån för denna
utbUdning skuUe emellertid enligt motionärernas mening innebära högst
oförmånliga effekter för det i deras mening relativt begränsade utrymmet för
pedagogiska och metodiska studier. I motionen föreslås därför att
propositionen 1971: 38 avslås i denna del och att den ämnesmetodiska
forskarutbildningen görs till föremål för förnyad utredning.
Även
i motionen 1971: 1268 görs gäUande att den tid som enhgt pedagogikutredningen
bör anslås till ämnesstudier är alltför begränsad för behörighet till
lektorstjänst i gymnasieskola. Med anledning härav framställs i motionen
yrkande om att ämnesstudierna skall ges en betydligt starkare stäUning än vad
utredningen föreslagit.
Utskottet
ansluter sig till pedagogikutredningens och föredragande statsrådets bedömning
att åtgärder bör vidtas för att stimulera forskning kring ämnesmetodiska
problem och tiUstyrker att den föreslagna forskarutbildningen inom området
kommer till stånd. UtbUdningen bör, såsom förordas i propositionen, prövas
genom en försöksverksamhet i ett begränsat antal ämnen. Utskottet avstyrker
således motionen 1971: 1265.
Tveksamhet
har uttalats humvida den föreslagna forskarutbildningen bör ge behörighet tiU
tjänst som lektor i läroämne i gymnasieskolan. Utskottet får med anledning
härav understryka att utbildningen avses bedrivas som försöksverksamhet. Vidare
bör framhåUas att relationerna mellan de olika delarna i utbildningen
förutsätts kunna växla beroende på ämnets art. Utskottet utgår från att man vid
uppläggningen av studieplanerna söker uppnå en optimal avvägning i fråga om
omfattningen av ämnesstudier respektive pedagogik- och metodikstudier.
Försöks-
UbU 1971:12 12
verksamheten
måste givetvis följas med största uppmärksamhet av de ansvariga myndigheterna.
En grundlig utvärdering av utbildningsresultaten bör göras så snart
förutsättningar härför föreligger. Mot denna bakgrund har utskottet inte funnit
det befogat att riksdagen gör något uttalande i fråga om ämnesstudiernas
omfattning. Motionen 1971: 1268 avstyrks därför i denna del.
Under åberopande av det anförda hemställer
utskottet att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motionerna
1971: 1264, 1971: 1266 och 1971: 1268, motionerna såvitt nu är i fråga,
godkänner i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari
1971 förordade riktlinjer för nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete och
försöksverksamhet,
2. avslår motionen 1971: 493 om former för utvärdering av skolreformerna,
3. avslår motionen 1971:486 i vad den avser formen för kontinuerlig
utvärdering av skolans verksamhet,
4. avslår motionerna 1971:486 och 1971:1266 i vad de avser parlamentarisk
kommission,
5. godkänner vad i nämnda statsrådsprotokoll förordats beträffande
riktlinjer för bedrivandet av pedagogisk utbildning och forskning,
6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1971: 1267 och 1971: 1268, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, bemyndigar
Kungl. Maj:t att inrätta en professur i pedagogik vid universitetet i Stockholm
den 1 juli 1971,
7. avslår motionen 1971: 1263 om inrättande den 1 juli 1971 av en
professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala,
8. i anledning av motionen 1971: 1268 bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta
en professur i pedagogik vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1972,
9. avslår motionen 1971: 1268 i vad den avser biträdande professurer,
10. avslår motionen 1971: 862 i vad den avser åtgärder för svagpresterande
elever,
11. avslår motionen 1971: 1264 i vad den avser beteendevetenskapliga
studier i lärarutbildningen,
12. i anledning av motionen 1971:70 som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört rörande undersökning avseende icke behöriga lärare,
13. avslår motionema 1971: 1265 och 1971: 1268, sistnämnda motion i vad
den avser ämnesmetodisk forskarutbildning.
UbU
1971:12 13
2. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet.
Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1971: 38, s. 3943) och hemställer
att riksdagen till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 590 000 kr.
3. Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och
högskolor.
Utskottet
tiUstyrker Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1971: 38, s. 4346) och hemstäUer att
riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid
universitetskanslersämbetet inrätta en tjänst för byråchef i Ce 1,
2. till Pedagogiskt utvecklingsarbete
m. m. vid universitet och högskolor för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 7 877 000 kr.
4. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
Lärarhögsko
lorna: Driftkosmader. Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 38 (s. 46
55) föreslagit riksdagen att
1.
till
Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m.m. för budgetåret 1971/72
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 161 483 000 kr.,
2.
tiU
Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 630 000 kr.
Utskottet. I riksstaten för
innevarande budgetår har under åttonde huvudtiteln förts upp ett förslagsanslag
Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader och ett reservationsanslag
Lärarhögskolorna: Materiel m. m. I statsrådsprotokollet föreslås en
anslagsteknisk omläggning komma till stånd den 1 juli 1971 i syfte att
åstadkomma en medelsdisposition för verksamheten vid lärarhögskolorna som är
friare än f. n. Anslagen till lärarhögskolorna har med hänsyn härtill förts upp
med förändrad benämning, nämligen Lärarhögskolorna: Avlöningar till
lärarpersonal m. m. och Lärarhögskolorna: Driftkostnader. Utskottet har inte
funnit anledning tiU erinran mot den föreslagna anslagsomläggningen.
I propositionen har medel beräknats för bl. a. en
ordinarie tjänst som biträdande professor i pedagogik. Tjänsten avses bli
inrättad vid lärarhögskolan i Malmö. Utskottet tillstyrker förslaget.
Beträffande den fortsatta utbyggnaden av
lärarorganisationen vid lärarhögskolorna får utskottet erinra om sitt under
punkten 1 redovisade ställningstagande tUl yrkande härom i motionen 1971: 1268.
Under förevarande avlöningsanslag har medelsbehovet
beaktats för de kurser i studie- och yrkesvägledning vid lärarhögskolorna som
förordats i propositionen 1971: 34. Utskottet har ingenting att erinra mot
UbU
1971:12 14
att medel nu beräknas för nämnda ändamål. Dispositionen av
desamma får emellertid blir beroende av riksdagens ställningstagande till
förslagen i nyssnämnda proposition.
Kungl.
Maj:ts förslag i övrigt under ifrågavarande anslagsrubriker har inte gett
utskottet anledning till särskilt uttalande. Utskottet hemställer
att riksdagen för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar
1. till Lärarhögskolorna: Avlöningar
till lärarpersonal m. m. ett förslagsanslag av 161 483 000 kr.,
2. tUl Lärarhögskolorna:
Driftkostnader ett reservationsanslag av 22 630 000 kr.
5. Samhällsvetenskapliga fakidtetema m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal. Samhällsvetenskapliga fakultetema m. m.: Driftkostnader.
Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 1, bUaga 10 (punkterna E 10E 11)
föreslagit riksdagen att
1.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över utbUdningsärenden för den 4 januari 1971 förordats,
2.
godkänna de
riktlinjer för inordnande av handelshögskolan i Göteborg i universitetet i
Göteborg som förordats i nämnda statsrådsprotokoll,
3.
till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 83
901 000 kr.,
4.
till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1971/72
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 14 200 000 kr.
Utskottet. I syfte att skapa
gnmdläggande förutsättningar för ett rationellt utnyttjande av de samlade
utbUdnings- och forskningsresurserna föreslås i statsrådsprotokoUet att
handelshögskolan i Göteborg inordnas i den samhällsvetenskapliga fakulteten
vid universitetet fr. o. m. den 1 juli 1971. Resurserna för utbUdning och
forskning vid de båda läroanstalterna kommer enligt förslaget att för varje
ämnesområde föras samman i en och samma institution. Förvaltningsresurserna vid
högskolan och universitetet avses bli samordnade. Utskottet har inte något att
erinra mot vad föredragande statsrådet förordat beträffande ifrågavarande
samordning.
Utskottet har i det föregående tOlstyrkt Kungl. Maj:ts
förslag om inrättande av en professur i pedagogik vid universitetet i
Stockholm den 1 juli 1971. Medel för denna tjänst samt för 1 000
assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete har beräknats
under nu ifråga-
UbU 1971:12 15
varande
avlöningsanslag. I statsverkspropositionen har vidare föreslagits att nästa
budgetår inrättas dels en professur i sjörätt och annan transporträtt vid
universitetet i Göteborg, dels en för professorn Assar Lindbeck personlig
professur i internationell ekonomi vid universitetet i Stockholm. Utskottet
tillstyrker att Kungl. Maj:t bemyndigas inrätta även de båda sistnämnda tjänsterna.
Beträffande
frågan om ytterligare professorstjänster i pedagogik får utskottet hänvisa till
sitt under punkten 1 redovisade ställningstagande.
Utskottet hemstäUer att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med vad som
förordats i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4 januari
1971,
2. godkänner de riktlinjer för inordnande av handelshögskolan i Göteborg
i universitetet i Göteborg som förordats i nämnda statsrådsprotokoll,
3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
83 901 000 kr.,
4. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
14 200 000 kr.
Stockholm
den 4 maj 1971 På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande:
herrar Alemyr (s), Wikström (fp). Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s),
Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin
(s), fm Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Bemdtson i Linköping (vpk).
Sundgren (s), fm Söder (c), herrar Fiskesjö (c) och Strindberg (m).
Reservationer
vid
punkten 1 (Pedagogisk utbildning och forskning)
1.
beträffande tillsättande av en parlamentarisk kommission av herrar Nordstrandh
(m) och Strindberg (m) som anser att
dels
det stycke i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med »Att kontrollera» och
slutar med »särskild kommission» bort ha följande lydelse:
»Enligt
utskottets mening har i motionerna 1971: 486 och 1971: 1266 framförts
övertygande motivering för att faktiska uppgifter angående
UbU 1971:12 16
undervisningsresultaten
i grundskolan och gymnasieskolan snarast bör framläggas. Med hänsyn tiU vikten
av att så långt möjligt garantera ett objektivt undersökningsresultat bör en
kommission med parlamentarisk sammansättning svara för detta arbete.
Kommissionen bör givetvis få anlita den expertis den finner behövlig.»
dels utskottets hemställan
under 4 bort ha följande lydelse:
»4. med bifall tiU motionerna 1971: 486 och 1971:
1266, båda motionema såvitt nu är i fråga, anhåUer hos Kungl. Maj:t om
tillsättande av en parlamentarisk kommission med de uppgifter som angivits i
motionerna,»
2. beträffande ämnesmetodisk forskarutbildning av
herrar Wikström (fp). Richardson (fp), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad
(c), fru Söder (c), herrar Fiskesjö (c) och Strindberg (m), som anser att
dels
det stycke i utskottets betänkande som på s. 11 börjar med »Tveksamhet har» och
på s. 12 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Utskottet
anser det vanskligt att på grundval av det material som presenterats i
pedagogikutredningens betänkande och i propositionen göra någon närmare
bedömning av frågan om den ämnesmetodiska forskarutbildningens värde för andra
verksamhetsområden än forsknings-och utvecklingsarbete. Sannolikt bör
utbildningen kunna vara lämplig för t. ex. blivande metodiklektorer och
utbildningskonsulenter. Utskottet finner det emellertid tveksamt om
doktorsexamen i pedagogik med ämnesmetodisk inriktning avseende visst ämne bör
ge samma behörighet tUl lektorstjänst i ämnet i gymnasieskolan som den nu
gällande meriteringsvägen. Enligt utskottets mening föreligger, såsom anförts
i motionen 1971: 1268, risk för att den föreslagna utbildningen kan komma att
leda till att kompetensen i läroämnet blir alltför svag. Med anledning härav
bör i avvaktan på en utvärdering av resultatet av den avsedda försöksverksamheten
för dem som genomgått utbildningen och söker lektorstjänst på sedvanligt sätt
kunna tillämpas ett dispensförfarande.»
dels utskottets hemställan
under 13 bort ha följande lydelse:
»13. i anledning av motionerna 1971: 1265 och 1971:
1268, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört beträffande den ämnesmetodiska
forskarutbildningens meritvärde.»
Särskilt
yttrande
vid punkten 2 (Pedagogiskt utvecklingsarbete inom
skolväsendet) av herr Wikström (fp) som anfört:
»I förevarande proposition
har föreslagits att avgifter skall uttas för
UbU
1971:12 17
praktisk prövning av läroböcker, systemläromedel och
systemliknande läromedel. Härigenom skulle anslaget till SÖ:s forsknings- och
utvecklingsarbete tillföras ca 200 000 kr.
När läroböcker inlämnas till statens läroboksnämnd för
beslut om uppförande eller icke uppförande på läroboksförteckningen erläggs författningsenlig
avgift om 200 kr. per titel. Denna avgift inlevererar läroboksnämnden enligt
särskilt kungligt brev till statsverket. Granskningen utförs genom nämndens
försorg antingen och i regel genom anlitande av särskild arvoderad
ämnessakkunnig eller efter praktisk prövning (enl. SFS 1948: 613, ändrad
senast 1966: 150). Kostnaderna för nämndens hela verksamhet bestrids genom ett
särskUt anslag under åttonde huvudtiteln.
Uttrycket praktisk prövning har hitintills använts som
teknisk term för läroboksnämndens beredande verksamhet. I propositionen används
samma begrepp på ett sådant sätt att det sannolikt torde syfta på det
utprövningsarbete, som omfattas av Kungl. Maj:ts bemyndigande tUl SÖ 6.5.1970
jämte SÖ:s Provisoriska anvisningar för utprövning av läromedel, som utfärdats
18.11.1970.
I propositionen föreslås nu att producenten, förutom
granskningsavgiften till läroboksnämnden, också skall erlägga en avgift tUl SÖ
när han önskar utpröva vissa läromedel under konstmktionsarbetet. Avgiften har
föreslagits vara 500 kr. för en lärobok samt minst 3 000 kr. och högst 7 000
kr. för systemläromedel.
Begreppet lärobok har av läroboksnämnden tolkats inbegripa
även de i dag aktuella häftena för arbetsområden (162432 sidor), och för
granskning även av sådana tar läroboksnämnden ut en avgift om 200 kr. En
producent, som önskar pröva ett läromedel i en undervisningssituation för att
det skall bli så bra som möjligt, kommer nu att belastas med en ytterligare
kostnad om 500 kr. per titel, när han anmäler ut-prövningen (mindre utprövning)
till SÖ, som endast registrerar verksamheten. Detta innebär att ett
årskurstäckande studiematerial för t. ex. högstadiets no- och so-ämnen om 2025
häften för arbetsområden, som tillsammans ersätter de klassiska läroböckerna, i
grundinvesteringar nu belastas med ytterligare 10 00012 500 kr. enbart för
att SÖ registrerar utprövningsverksamheten. Vill producenten göra en större
utprövning i enlighet med SÖ:s anvisningar i sex eUer flera klasser av en
lärobok kan detta komma att behandlas efter samma normer som systemläromedel.
För dessa skall enligt propositionen erläggas 3 0007 000 kr. I detta senare
fall är statsverkets insats att lämna tillstånd till och registrera
utprövningen. I samtliga faU betalar producenten, liksom hitintills, alla med
utprövningen förenade kostnader för författare, produktion, arvode till i
utprövningen deltagande lärare etc.
Kommunernas begränsade ekonomiska resurser tvingar dem i
dag att välja så biUiga läromedel som möjligt. Producenterna har genom olika
UbU 1971:12 18
åtgärder
sökt stabilisera prisnivån för att tillmötesgå kommunerna. Den föreslagna
avgiften kommer naturligtvis att påverka priset på läromedlen. På en större
klassisk lärobok om 200300 sidor torde det inte betyda så mycket. På ett häfte
för ett enda arbetsområde, som omfattar mellan 3 och 24 lektionstimmar, kommer
avgiften att märkbart fördyra läromedlet för kommunerna.
Den
nya skolan kräver nya och mer kvalificerade läromedel, som dock inte borde få
bli dyrare med hänsyn till den kommunalekonomiska situationen. Den föreslagna
avgiften på mellan 500 och 7 000 kr. per titel torde komma att dämpa
producenternas vilja att genom praktisk prövning förbättra läromedlen, därför
att de då automatiskt blir dyrare så dyra att det föreligger risk att
kommunema av rent ekonomiska skäl föredrar billigare, icke utprövade läromedel
av lägre kvalitet.
Det
nya system som redovisas i propositionen borde endast försöksvis prövas
särskilt som läromedelsutredningen väntas avlämna sitt betänkande redan till
hösten.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.