Sök i Ratio Lex

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vuxenutbildning jämte motioner

1971 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:UbU13, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vuxenutbildning jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

UtbUdningsutskottets
betänkande nr 13 år 1971 UbU 1971:13

Nr 13

Utbildningsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Mai:ts proposition angående vuxenutbildning
jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971:1 (bilaga
10, punkterna G 5G 7) beräknat medel för nedannämnda ändamål, har Kungl. Maj:t
i propositionen 1971: 37 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 26 febmari 1971 föreslagit riksdagen att

1. anta vid propositionen fogat förslag till lag om
ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401),

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser
som behövs för att införa ett system med interkommunal ersättning på den kommunala
vuxenutbildningens område,

3. godkänna vad som förordats i statsrådsprotokollet i
fråga om inrättande av och skolledning för särskild skolenhet med kommunal
vuxenutbildning m. m.,

4. medge att reservationsanslaget Kommittéer m. m.
under åttonde huvudtiteln får tas i anspråk under budgetåret 1971/72 för
försöksverksamhet med viss vuxenutbildning,

5. godkänna vad som i övrigt förordats i
statsrådsprotokollet om kommunal vuxenutbildning, studiecirklar och fria
läromedel vid statliga läroanstalter,

6. till Bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 130 000 000 kr.,

7. tiU Bidrag tiU studiecirkelverksamheten för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 130
000 000 kr.,

8. till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 8 900 000 kr.

Propositionen 1971: 37 har behandlats av
socialförsäkringsutskottet såvitt angår författningsförslaget. Övriga delar av
propositionen har hänvisats tiU utbildningsutskottet.

Vuxenutbildningen
har nått en betydande omfattning. Mer än 1 milj. vuxna deltar i någon form av
utbildning. De skiftande förkunskaperna liksom de skilda behoven av förbättrad
utbUdning har gjort det nödvändigt att erbjuda de vuxna flera alternativa
studiemöjUgheter. FolkbUd-

1
Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:13 2

ningsorganisationerna
liksom folkhögskolan har en lång tradition på ut-bUdningsområdet. På 1960-talet
har tUlkommit bl. a. arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning i radio och TV
samt statlig och kommunal vuxenutbildning. Totalt satsar staten ca 1 miljard
kr. på vuxenutbildning innevarande budgetår.

De
ökade statUga insatserna har skapat utrymme för en snabb expansion av bl. a.
den kommunala vuxenutbUdningen. Ar 1968 anordnade endast 30 kommuner
vuxenutbildning. I dag anordnas sådan utbildning i mer än 300 kommuner. Av
deltagarna i kommunal vuxenutbildning är närmare en tredjedel över 35 år, medan
medianåldern är inemot 30 år. I propositionen framhålls att det likväl återstår
väsentliga mål att förverkliga.

Formellt
står den kommunala vuxenutbildningen öppen för alla. Men erfarenheter visar att
studiehindren är betydande för stora grupper av medborgare. VuxenutbUdningen
når fortfarande inte dem som har det största behovet av sådan utbildning.

Mot
denna bakgrund framstår en starkare styrning av den fortsatta utbyggnaden av
den kommunala vuxenutbildningen som önskvärd. Tillgängliga resurser måste i
större utsträckning stäUas till förfogande för dem som är utbildningsmässigt
mest missgynnade. Därför bör enligt propositionen en prioritering av gmndskolutbildningen
i fortsättningen äga mm. Kurserna på gymnasieskolans nivå föreslås öka med 10
%.

Frågan
om intagning av studerande till vuxenutbildning måste enligt vad som
framhålls i propositionen ägnas ökad uppmärksamhet. SärskUda intagningsnämnder
för vuxenutbildning kommer att inrättas av kommunerna. Ett statsbidrag om
totalt 2 % av statsbidraget tiU lärare och skoUedare föreslås utgå tUl
kommunerna som bidrag tUl utgifter för intagningsverksamheten m. m.

I
propositionen föreslås också vissa åtgärder för den kommunala vuxenutbUdningen
i glesbygdsområdena. Minimiantalet elever för inrättande av kurs föreslås bU
sänkt från tolv dU åtta. Vidare föreslås bidrag tiU resekostnader och
traktamente för studiehandledare vid allmän studiecirkel och lärare i kommunal
vuxenutbildning. Slutligen avses bestämmelser komma att meddelas som inom
glesbygd gör det möjUgt för lärare i ungdomsskolan att i sin tjänst inräkna
tjänstgöring i kommunal vuxenutbildning.

I
propositionen behandlas i anslutning tiU förslag från läromedelsutredningen
och 1968 års studiemedelsutredning även vissa studiesociala frågor. Bl. a.
införs möjUghet för deltidsstuderande att erhåUa studiemedel.

Anslagsberäkningarna
för nästa budgetår innebär en uppräkning med 64,5 mUj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 3

Motionema

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 71 av herrar Jönsson i Arlöv (s) och
Johnsson i Blentarp (s) vari hemställts att riksdagen i skrivelse tUl Kungl.
Maj:t måtte anhålla om ett sådant tillägg i stadgan för gymnasial vuxenutbildning
att skollagens 2 kap. 9 § c och skolstadgans 9 kap. 5 § c görs tilllämpliga
även för den gymnasiala vuxenutbildningen och att tillägg görs i stadgan för
gymnasial vuxenutbildning så att lärare, som undervisar minst fyra veckotimmar
i gymnasial vuxenutbildning, bereds tillfälle att under tid motsvarande minst
en dag varje läsår delta i av skolöverstyrelsen, länsskolnämnd eller
skolstyrelse anordnad fortbUdning,

dels motionen 1971: 199 av herrar Stålhammar (fp) och
Jonsson i Alingsås (fp) vari hemstäUts att riksdagen beslutar att hos Kungl.
Maj:t hemstäUa att statsbidragen till vuxenutbildningen får en sådan utformning,
att det blir möjligt att till de kommunala vuxenutbildningsråden knyta en
studierådgivare med uppgift att biträda de vuxenstuderande med individuell
studierådgivning och studieplanering,

dels motionen 1971: 372 av herrar Helén (fp) och Hedlund
(c) vari hemställts att riksdagen måtte besluta att

1.
i skrivelse tiU
Kungl. Maj:t anhåUa om en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet genom
en parlamentariskt tillsatt kommitté vari även skall ingå representanter för
näringsliv och organisationer, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt a)
vuxenutbildning bedriven av kommuner, organisationer, företag och
institutioner, b) det fria folk-bUdningsarbetet och dess relation till den
målinriktade vuxenutbildningen, c) vuxenutbildningens lokala och regionala
organisation, d) radio/TV-verksamhet för vuxenutbildning och möjligheterna för
kompletterande regional undervisning,

2.
godkänna att
statsbidrag till central kursverksamhet skall utgå till även annan organisation
med direktanslutna medlemmar än löntagarorganisation enligt vad i motionen
anförts,

3.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att fastställa föreskrifterna härför,

dels motionen 1971: 855 av herrar Fransson (c) och
Andersson i Nybro (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t på basis av inhämtade erfarenheter begär en skyndsam utredning med sikte
på det fortsatta reformarbetet för vuxenutbildning för de grupper som i dag
inte kommer i kontakt med redan etablerade undervisningsmetoder,

dels motionen 1971:864 av herr Johansson i Växjö m. fl.
(c) vari hemstäUts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning och förslag för införande av fasta tjänster inom
vuxenutbUdningen på i motionen anförda grunder,

dels motionen 1971: 871 av fm Lewén-Eliasson (s) och
fröken Mattson (s) vari hemställts att riksdagen med beaktande av vad i motionen

1» Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 13

s. 4 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 4

anförts
i skrivelse till Kungl. Maj:t begär igångsättande av organiserade försök på
några orter med uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen särskilt inriktad
på de hemarbetande kvinnorna,

dels
motionen 1971: 894 av herr Sellgren m. fl. (fp, c, m) vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att vid statens skola för
vuxna i Härnösand får utan hinder av vad som stadgas i 13 § SFS 1967: 452
bedrivas försöksverksamhet med lägre antal elever än vad som stadgas i nämnda
paragraf,

dels
motionen 1971: 1308 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, c) vari hemställts
att riksdagen

1. i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att minimitalet
för inrättande av ämneskurs på ort utanför gymnasieort sänks från 12 till 8,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att
bestämmelserna rörande interkommunal ersättning utformas så att en samverkan
mellan kommuner i glesbygd vid inrättandet av vuxenutbildningskurser
underlättas,

3. beslutar att statsbidraget tUl handledare för
universitetscirkel utgår med 75 % av handledararvodet, dock beräknat på högst
det timarvode som utgår till universitetslektor som avlagt disputationsprov,

dels
motionen 1971: 1309 av herr Wiklund i Härnösand m. fl. (s) vari hemstäUts att
riksdagen beslutar att

1. kommunerna åläggs att inrätta vuxenutbildningsråd i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i motionen,

2. vuxenutbildningsråden åläggs ansvaret för
intagningen av elever i den kommunala vuxenutbildningen,

3. det i propositionen 1971: 37 föreslagna
2-procentiga statsbidraget får användas för uppsökande verksamhet,

dels
motionen 1971:, 1356 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) vari
hemställts att riksdagen beslutar att

1. i skrivelse tUl Kungl. Maj:t hemställa om att en
utredning tiUsätts med uppgift att utarbeta ett samlat förslag för hela
vuxenutbildningen med särskilt beaktande av de vuxenstuderandes studiesociala
situation och pedagogiska problem,

2. avslå förslaget om en begränsning av utbyggnaden av
den kommunala vuxenutbildningen på gymnasieskolnivå,

3. som bidrag till studieförbund för budgetåret
1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 13 900 000 kr.,

dels
motionen 1971: 1358 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla att försöksverksamhet med
heltidsanställda lärare och arvoderade huvudlärare inom den kommunala
vuxenutbildningen kommer till stånd fr. o. m. den 1 juli 1971,

dels
motionen 1971: 1359 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts att
riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om en parlamentarisk utredning, i
vilken ingår representanter för näringslivet och arbetsmarknadsorganisationerna,
med uppgift att i enlighet med de riktlinjer

s. 5 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:13 5

som
angetts i motionen företa en samlad översyn av vuxenutbildningen i Sverige,

dels
motionen 1971: 1360 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag syftande till ett införande
av fria läromedel även i sådana gymnasiala skolor som handhas av enskild
huvudman,

dels
motionen 1971: 1362 av herr Wennerfors (m) vari hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om sådana stadgeändringar att studierektor för vuxenutbildning
ges möjlighet till tjänstgöring i den skolform han är utsedd att leda,

dels
motionen 1971: 1363 av herr Wikström (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c)
vari hemställts att riksdagen måtte uttala att vid den fortsatta utbyggnaden av
vuxenutbildningen de i motionen framförda synpunkterna måtte beaktas.

I Utskottet

De studieformer som i dag kan erbjudas de
vuxenstuderande har vuxit fram successivt. Folkhögskolorna och den övriga
folkbildningen är äldst, medan den kommunala vuxenutbUdningen fått sin
nuvarande form genom 1967 års vuxenutbildningsreform. De reformer på
vuxenutbildningens område som beslutades av förra årets riksdag var främst
riktade tiU grupper med kort och bristfällig utbUdning. Besluten innebar bl. a.
särskilt kraftig höjning av statsbidragen till vissa typer av studiecirklar,
stöd till den fackliga centrala kursverksamheten och förstärkt stödundervisning
i den kommunala vuxenutbildningen. Angelägenheten av att vuxenutbildningen får
vidgad omfattning kan belysas av att ännu år 1980 kommer om inga speciella
insatser görs en mycket stor del av dem som då befinner sig i den relativt
låga åldersgmppen 3044 år att ha en kortare utbildning än grundskolan bakom
sig. De förslag som Kungl. Maj:t i den förevarande propositionen förelagt
riksdagen avser i första hand åtgärder som syftar tUl att i ökad utsträckning
nå. dem som har en kort och otillfredsställande grundutbildning. Dessa förslag
ligger helt i linje med den grundsyn till vUken riksdagen redan tidigare
anslutit sig.

I flera olika motioner uttalas önskemål om en
samlad översyn av vuxenutbildningsområdet.

I samband med behandlingen av
vuxenutbildningsfrågorna vid 1969 års riksdag (SU 1969:46, s. 37) underströk
statsutskottet vuxenutbildningens stora och växande betydelse i dagens och
morgondagens sam-häUe. En glädjande utveckling var enUgt utskottet i gång, men
utskottet framhöll samtidigt att det inte saknades problem. Önskemål om översyn
av bidragsreglerna för bl. a. studiecirkelverksamheten fördes fram. Det var
över huvud taget enligt utskottets mening angeläget för det fortsatta

s. 6 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 6

arbetet att man på grundval av en samlad översyn bildade
sig en uppfattning om föreliggande problem och om hur de lämpligen borde
lösas.

För en rad områden inom vuxenutbildningen har riksdagen
därefter beslutat om ökade insatser. På grundval av propositionen 1969: 52 har
beslut fattats om lärarutbUdning för folkhögskolan m. m. (SU 1969: 112, rskr.
1969: 290). I propositionen 1970: 35 föreslogs dels en betydande höjning av
bidraget till studiecirkelverksamheten, dels en prioritering av vissa cirklar.
I samma proposition föreslogs också införande av statsbidrag till löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet. I förevarande proposition står den kommunala
vuxenutbildningen i centmm för intresset. I 1970 och 1971 års särpropositioner
har också översikter gjorts av nuläge och debatt på vuxenutbildningsområdet.

Genom fattade beslut, föreliggande förslag och fortsatta
utredningar förs arbetet med utvecklingen av vuxenutbildningen nu successivt
vidare. Utskottet delar för sin del den syn på angelägeiJietsgraderingen av åtgärderna
inom vuxenutbildningsområdet som föredragande statsrådet gett uttryck för.
Utskottet har också noterat att sedan propositionen avlämnades två viktiga
utredningsförslag lagts fram, nämligen dels pedagogikutredningens betänkande
(SOU 1971: 24) Vuxenpedagogisk forskning och utbildning jämte översikten (DsU
1971: 1) Vuxenutbildning i Sverige, dels TRU-kommitténs betänkande (SOU 1971:
16) TV och radio i utbildningen, I Produktionsresurser. Även
kompetensutredningens betänkande (SOU 1970: 21) Vägar till högre utbildning
har nära samband med vuxenutbildningsfrågorna.

Struktur, dimensionering och organisation av den högre
utbildningen behandlas av 1968 års utbildningsutredning. Utredningen prövar
därvid möjligheten att utbildningsväsendet utvecklas mot ett mer systematiskt
genomfört system för återkommande utbildning. U 68:s arbete kan bl. a. på sikt
leda till en väsentligt förändrad fördelning mellan ungdoms- och
vuxenutbildning. I flera andra pågående utredningar uppmärksammas de särskilda
insatser som behövs för att möta vuxenutbildningens starkt varierande krav.
Distributionen av vuxenutbildningen via etermedierna behandlas av
TRU-kommittén, som fortsätter sitt arbete, och 1969 års radioutredning. Den
viktiga frågan om vilka metoder som skaU användas för att nå gmpper med kort
och ofta ofullständig utbildning kommer att bli belyst genom material från
kommittén för försöksverksamhet inom vuxenutbildningen (FÖVUX). Inom
skolöverstyrelsen pågår ett utredningsarbete om verkets organisation i syfte
att bl. a. få en mer samlad behandling av vuxenutbildningsfrågoma. Av avgörande
betydelse för de vuxnas möjligheter att tillgodogöra sig de förbättrade
utbildningsmöjligheterna är studiestödets utformning, som utreds av kommittén
för studiestöd åt vuxna (SVUX).

Vad utskottet här redovisat belyser den snabba utveckling
som pågår på vuxenutbildningsområdet i linje med de av statsmakterna faststäUda

s. 7 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:13 7

principerna
och antagna riktlinjerna. Utskottet, som viU understryka att dessa principer
och riktlinjer står fast, finner det samtidigt angeläget framhålla att Kungl.
Maj:t fortlöpande bör redovisa utveckling och utredningsläget på området.
Sålunda bör Kungl. Maj:t till 1972 års riksdag lämna en sådan redogörelse.
Redovisningen bör även innefatta de förslag som avses bli föremål för
statsmakternas beslut. Utskottet vill vidare framhålla att det givetvis är
viktigt att vuxenutbildningens oUka former stöder och kompletterar varandra pä
ett så effektivt sätt som möjligt. I förevarande proposition har föredraganden
berört bl. a. samordningsproblemen på det lokala planet och därvid uppehållit
sig vid den roll vuxenutbildningsråden bör kunna spela. Det är enligt
utskottets mening angeläget att frågorna om samordning och arbetsfördelning inom
vuxenutbildningen även i övrigt bl. a. mot bakgmnd av erfarenheterna från
FÖVUX blir behandlade. Dessa frågor har samband också med lösningen av
studiefinansieringsproblemen och bör därför enligt utskottets mening kunna
belysas genom arbetet i SVUX. Det kan därvid visa sig nödvändigt med en
vidgning av ramen för SVUX' uppgifter. En här antydd precisering av uppgifterna
för SVUX bör enligt utskottet leda tUl att man ökar det parlamentariska
inslaget i kommittén. I det längre perspektivet, sedan nu pågående
utredningsresultat redovisats, kan frågan om en samlad översyn ånyo
aktuaUseras. Vad utskottet här har anfört i anledning av motionerna 1971:372,
1971:855, 1971:1356 och 1971: 1359 bör av riksdagen ges tiU känna för Kungl.
Maj:t.

I
fråga om den kommunala vuxenutbildningen är avsikten att fr.o.m. budgetåret
1972/73 anpassa utbildningsprogrammet till de förändringar som för
ungdomsutbildningens del beslutats för grundskolan och gymnasieskolans tvååriga
ekonomiska, sociala och tekniska Unjer. Vad beträffar utbildningsvolymen har
som framgår av det föregående i propositionen föreslagits att
grundskolutbildningen i fortsättningen skall ytterligare prioriteras. För att
göra detta möjligt är det enligt föredragandens mening nödvändigt att hålla
igen expansionen på det gymnasiala stadiet. I detta syfte föreslås att av den
för nästa budgetår föreslagna resursförstärkningen för den kommunala vuxenutbUdningen
ökningen av resurserna för utbildningen på gymnasieskolnivå skall begränsas
till 10 % i förhållande till antalet undervisningstimmar under läsåret 1970/71.
Av propositionen framgår vidare att man har för avsikt att söka uppnå en
jämnare fördelning inom landet.

I
motionen 1971: 1356 har yrkats att riksdagen skall avslå förslaget om en
begränsning av utbyggnaden av den kommunala vuxenutbildningen på
gymnasieskolnivå. Motionärerna påpekar att åtgärden kan komma att drabba många
vuxenstuderande som planerat för gymnasiestudier vilka till följd av
begränsningen av utbudet av kurser inte kommer att kunna fullföljas. Samma
farhågor har kommit till uttryck i motionen 1971: 1363.1 denna framhåUs bl. a.
att prioriteringen av grund-

s. 8 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 8

skolkurserna
och försöken att uppnå en jämnare fördelning av vuxen-utbUdningsutbudet inom
landet inte får gå ut över de kommuner som i god tid startade utbyggnaden av
sin vuxenutbildning, inte heller över enskilda individer som målmedvetet
inriktat sig på en viss vuxenutbildning och planerat att under det närmaste
året påbörja denna.

Utskottet
har redan i det föregående tUlstyrkt att gmndskolkurserna prioriteras och har
av samhällsekonomiska skäl funnit sig även böra acceptera den avvägning i fråga
om den fortsatta utbyggnaden som föredraganden gjort. Detta ställningstagande
gmndar sig på att utskottet inhämtat att av ökningen med 10 % ca hälften kan
beräknas komma att tas i anspråk för att uppnå en utjämnande effekt och att man
därför kan räkna med en generell förstärkning i aUa kommuner av resurserna för
kurser på gymnasieskolans nivå med ca fem procent. Med hänsyn till det anförda
anser utskottet att ifrågavarande yrkanden i motionerna 1971: 1356 och 1971:
1363 inte bör föranleda någon åtgärd.

I
propositionen betonäs att det är förenat med stora svårigheter att ge enkla och
schabloniserade regler för intagningen till vuxenutbildningen och att det
därför måste bli fråga om en prövning som tillåter att individuella hänsyn kan
tas. Det bör därför enligt föredragandens mening vara en uppgift för kommunerna
att med ledning av de allmänna riktlinjer som redovisas i propositionen svara
för intagningen. Uppgiften skaU lämnas en särskild intagningsnämnd. Ett
statsbidrag om totalt 2 % av statsbidraget till lärare och skolledare föreslås
utgå till kommunerna som bidrag till utgifter för intagningsverksamheten och
därmed sammanhängande åtgärder vid de kommunala vuxenskolorna.

Flera
kommuner har i dag upprättat vuxenutbildningsråd. Utvecklingen beträffande
inrättande av sådana råd är emellertid enligt propositionen ojämn. I motionen
1971: 1309 yrkas att kommunerna skall åläggas att inrätta vuxenutbildningsråd
samt att råden skall åläggas ansvaret för intagningen av elever i den
kommunala vuxenutbUdningen.

Med
hänsyn till kommunernas skiftande förhållanden anser föredraganden det inte
lämpUgt att i författning ålägga kommunerna att införa vuxenutbildningsråd.
Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker yrkandet i motionen 1971: 1309
om sådant åläggande. Av statsrådsprotokollet framgår vidare att det skall stå
en skolstyrelse fritt att avgöra om man vill låta ett vuxenutbUdningsråd få
hand om intagningsverksamheten eller om man skall skapa ett nytt organ. Med
hänsyn härtiU synes motionen 1971: 1309 i vad den avser ansvaret för
intagningen inte böra föranleda någon åtgärd.

I
den under den allmänna motionstiden väckta motionen 1971: 199 yrkas en sådan
ändring av de nuvarande statsbidragsbestämmelserna att det blir möjligt att tiU
vuxenutbUdningsråden knyta en studierådgivare med uppgift att biträda de
vuxenstuderande med individuell studierådgivning och studieplanering.
Förevarande motionsyrkande anknyter nära

s. 9 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 9

tUl
yrkandet i motionen 1971: 1309 att det fömtnämnda nya statsbidraget skall få
tas i anspråk för bestridande av kostnaderna för uppsökande verksamhet.

Utskottet
vUl understryka vad i motionerna 1971: 199 och 1971: 1309 uttalats om
betydelsen av god information och studierådgivning. Såväl information och
studierådgivning liksom också den uppsökande verksamheten är väsentliga led i
den aktiva intagningsverksamhet som åsyftas med det i propositionen föreslagna
statsbidraget. Beträffande yrkandet om utvidgad användning av det 2-procentiga
schablonbidraget vill utskottet understryka betydelsen av en ökad studieaktivitet
bland kortutbildade. Samma tankegångar återfinns i LOVUX-rapporterna. Utskottet
får med hänvisning till det ovan anförda och med instämmande i motionerna som
sin mening betona vikten av att schablonbidraget får användas för uppsökande
verksamhet inklusive studierådgivning inom dessa grupper.

I
fråga om minimiantal elever för inrättande av kurs gäller för närvarande att
det krävs ett stadigvarande antal om tolv elever, vilket förorsakat problem
för glesbygdskommuner. Kungl. Maj:t föreslår nu en gynnsammare föreskrift för
orter utanför gymnasieort (s. k. g-ort) inom det allmänna stödområdet, nämligen
att elevantalet i kurs skall vara lägst åtta. Däremot bör det enligt
statsrådsprotokollet liksom hittills vara tolv i övriga fall, dvs. för g-ort
inom det allmänna stödområdet och samtliga orter som Ugger utanför det allmänna
stödområdet. I motionen 1971: 1308 föreslås att den generösare bestämmelsen
skall gälla samtliga orter utanför s. k. g-ort.

De
statliga insatserna för vuxenutbildning har under senare år ökat kraftigt och
Kungl. Maj:ts nu redovisade förslag innebär ytterligare medelsbehov. Utskottet
ser den av Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen av elevantal för kurs som ett led
i statsmakternas successivt ökade satsning på vuxenutbildningen. Sedan konsekvenserna
av förslaget bättre kan överblickas bör tiden vara inne att överväga den
ytterligare förbättring i statsbidragsgivningen som föreslås i motionen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts nu framförda förslag och avstyrker motionen
1971: 1308 i vad den avser elevantal för inrättande av kurs. I anledning av
motionsyrkandet vill utskottet påpeka att nuvarande dispensmöjligheter kommer
att finnas kvar.

Kungl.
Maj:t hemställer om bemyndigande att meddela de bestämmelser som behövs för
att införa ett system med interkommunal ersättning på den kommunala
vuxenutbildningens område. Enligt propositionen har erfarenheterna visat att
antalet elever i den lokala gymnasiala vuxenutbildningen som är hemmahörande i
annan kommun är väsentligt större än väntat. Utskottet tillstyrker att Kungl.
Maj:t får det begärda bemyndigandet. I motionen 1971: 1308 har framförts
synpunkter på utformningen av bestämmelserna.

Motionärerna framhåller
att bestämmelserna bör få en sådan utform-

s. 10 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 10

ning att de underlättar samverkan mellan kommuner i
glesbygd. Utskottet förutsätter att motionärernas synpunkter blir beaktade
utan särskild åtgärd från riksdagens sida varför motionen 1971: 1308 i
förevarande del kan avslås. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att
angelägenheten att stimulera till vuxenutbildning i glesbygd särskilt stryks
under i propositionen. I sådant syfte föreslår Kungl. Maj:t att statsbidrag
skall utgå till resekostnader och traktamente för studiehandledare vid allmän
studiecirkelverksamhet och lärare inom den kommunala vuxenutbUdningen i det
allmänna stödområdet utanför s. k. g-ort. Utskottet tillstyrker förslaget.

Lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen är f. n.
anställda som timlärare. Lärare i yrkesskolan kan dock i sitt tjänsteunderlag
inräkna yrkesskolkurser. I propositionen uttalas nu att lärare i ungdomsutbildningen
i kommuner i det allmänna stödområdet utanför s. k. g-ort bör medges möjlighet
att i tjänsten inräkna undervisning i kommunal vuxenutbildning. Utskottet har
inte funnit anledning till erinran häremot. Underlaget för lärartjänster i
nämnda kommuner blir genom medgivandet större. Utredningar om och
försöksverksamhet med fasta heltidstjänster som lärare och arvodestjänster som
huvudlärare inom den kommunala vuxenutbildningen har föreslagits i motionerna
1971: 864 och 1971: 1358.

Utskottet ser en utveckling mot fasta tjänster som
naturlig men anser sig för närvarande sakna tillräckligt underlag för ett
ställningstagande till ifrågavarande motionsyrkanden och avstyrker därför
desamma. I den redogörelse tUl nästa års riksdag som utskottet anser att
riksdagen bör begära synes det lämpligt att frågan om lärartjänster och
huvudlärarna blir belyst ur olika synvinklar.

Fortbildningen av lärare inom vuxenutbildningen har tagits
upp i motionen 1971: 71. Enligt vad utskottet inhämtat ägnas denna fråga en
successivt ökad uppmärksamhet från skolmyndigheternas sida. Feriekurser
anordnas och ett självinstruerande fortbildningsmaterial kommer att ligga klart
tUl höstterminens början. Flera länsskolnämnder har tagit upp
vuxenutbildningsproblem på studiedagtid. Frågan om föreskrifter om
obligatoriska studiedagar måste bedömas mot bakgrunden av lärarnas
anställningsform. Utskottet, som således funnit att man på flera håll inom
skolväsendet arbetar aktivt för en förbättrad lärarfortbildning på
vuxenutbildningens område, anser det angeläget att Kungl. Maj:t överväger
vilka vägar som lämpligast bör väljas för att förbättra lärarnas möjligheter
att komma i åtnjutande av och delta i fortbildning. Utskottet föreslår att
riksdagen ger detta tiU känna för Kungl. Maj:t.

I motionen 1971: 1362 behandlas frågan om studierektors
tjänstgöring. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är motiverat
att i lärartjänst som innehas av arvodesanställd studierektor får ingå undervisning
inom kommunala vuxenutbildningen. Enligt vad utskottet in-

s. 11 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 11

hämtat torde inte någon åtgärd från riksdagens sida vara
erforderlig för att syftet med motionen skall uppnås. Motionsyrkandet torde
därför kunna avslås.

Utbildningsprogrammet för den statliga vuxenutbildningen
vid skolorna i Norrköping och Härnösand avses liksom beträffande den kommunala
vuxenutbildningen fr.o.m. budgetåret 1972/ 73 bli anpassat tUl de förändringar
som för ungdomsutbildningens del beslutats för grundskolan och gymnasieskolans
tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjer.

I propositionen påpekas att det i fråga om den muntliga undervisningen
med nuvarande bestämmelser om erforderliga elevantal varit svårt att på förhand
veta om en kurs kan komma till stånd. Detta har medfört stor osäkerhet för
eleverna i den varvade undervisningen beträffande möjligheten att kunna
fullfölja sina studieplaner. Problemet har uppmärksammats även i den under den
allmänna motionstiden väckta motionen 1971: 894, i vilken föreslås
försöksverksamhet med lägre elevantal vid skolan i Hämösand.

Föredragande statsrådet anser av angivna skäl att formerna
för resursanvisning till de StatUga skolornas muntliga undervisning bör
omprövas. Med hänsyn härtill och då förslag kan förväntas redan i
skolöverstyrelsens anslagsframstäUning för nästa budgetår är i motionen 1971:
894 föreslagen försöksverksamhet inte påkallad. Motionsyrkandet avstyrkes
därför.

Som tidigare anförts fattades förra året beslut om en rad
förbättringar i arbetsvUlkoren för studiecirklarna. Utskottet har i det
föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts nu framförda förslag om statsbidrag till
resekostnader och traktamente för studiehandledare vid allmän studiecirkelverksamhet
och tiUstyrker också Kungl. Maj:ts förslag i fråga om bestämmelserna för
universitetscirkelverksamheten. I motionen 1971: 1308 har framförts förslag om
ytterligare ändring i dessa bestämmelser. Motionsyrkandet gäller statsbidraget
till lärararvode.

Sedan 1963 är taket för bidrag tOl lärararvode 60 kr. per
timme. Andelen statsbidrag har senare ökat till 75 % av arvodeskostnaden.
SAMSUS har föreslagit, att bidragstaket skall vara 75 % av högst det timarvode
som utgår till universitetslektor som avlagt disputationsprov och motionäremas
yrkande överensstämmer med detta förslag.

Utskottet har inhämtat att kostnaden för den förordade
ändringen kan komma att uppgå till 2 milj. kr. och är för sin del inte berett
att föreslå härför erforderlig anslagsuppräkning. Utskottet avstyrker alltså
ifrågavarande motionsyrkande.

Statsbidrag utgår fr.o.m. budgetåret 1970/71 tUl
löntagarorganisationerna för deras centrala kursverksamhet enligt beslut vid
1970 års riksdag. Bidraget avser kostnader för undervisning, resor och
inackordering. Till ersättning för undervisningskostnader utgår stats-

s. 12 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:13 12

bidrag
med 100 % av de faktiskt utgående ersättningarna, dock högst 100 kr. per vecka.
Till kostnader för deltagares resor utgår bidrag med hälften av de faktiska
kostnaderna och för inackordering med 30 kr. per elevdygn. I motionen 1971:
372 har hemställts att riksdagen skall godkänna att statsbidrag tiU central
kursverksamhet skall utgå till även annan organisation med direktanslutna
medlemmar och att Kungl. Maj:t skall bemyndigas att faststäUa föreskrift för
statsbidraget.

Utskottet
har inte funnit skäl föreligga för den yrkade vidgade statsbidragsgivningen.
Motionen 1971: 372 avstyrks därför.

Läromedelsutredningen
har föreslagit att läromedel skall tillhandahållas de studerande utan kostnad
vid alla de utbildningsanstalter där studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet
utgår.

Beträffande
de utbUdningar för vilka kommunerna är huvudmän eller eljest har ett betydande
ansvar har föredragande statsrådet inte funnit av utredningen föreslagen
lagstiftning behövlig för att man skall nå utredningens syfte. Vid
primärkommunala gymnasiala skolor har fria läromedel införts i betydande
omfattning i vad gäller ungdomsutbildningen. Däremot torde endast ett mindre
antal kommuner ha infört fria läromedel för dem som deltar i vuxenutbildningen.
Det är utskottets förhoppning att kommunerna här skall så snart som möjligt
genomföra utredningens förslag.

Kungl.
Maj:ts förslag i vad det gäller fria läromedel vid statliga utbildningsanstalter
tillstyrker utskottet.

Läromedelsutredningens
förslag att fria läromedel skall införas i samtliga gymnasiala skolformer för
såväl ungdomsutbildning som vuxenutbildning innefattar även enskilda skolor
liksom folkhögskolor. Vid enskilda utbildningar bör enligt utredningen
möjligheterna att tillhandahålla och finansiera läromedel tillgodoses inom
ramen för statsbidraget. Kostnaderna budgetåret 1971/72 har redovisats tiU ca
2 milj. kr. Kungl. Maj:t har inte förordat ifrågavarande ökade
statsbidragsgivning. I motionen 1971: 1360 hemställs att riksdagen begär att
Kungl. Maj:t framlägger förslag om fria läromedel i sådana gymnasiala skolor
som handhas av enskild huvudman.

Utskottet
anser sig inte kunna biträda nämnda motionsyrkande. Ett bifall tiU detta skulle
innebära att studerandena vid ifrågavarande skolor i förhållande tUl andra
studerande kom i särskilt gynnsam stäUning i vad avser läromedel.

Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades förra året sakkunniga med
uppgift att bedriva försöksverksamhet med viss vuxenutbildning (FÖVUX).
Innevarande budgetår bedriver kommittén försöksverksamhet på ett tiotal orter.
Av statsrådsprotokollet framgår att erfarenheterna från verksamheten visar att
försöksperioden bör förlängas. Utskottet har ingen erinran häremot eller mot
förslaget om formerna för finansieringen av verksamheten nästa budgetår.

s. 13 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:13 13

Försöksverksamheten avser att i studiecirklar och
uppsökande verksamhet systematiskt pröva och utvärdera åtgärder för att
undanröja de spärrar och hinder, som nu utestänger vuxna med kort och bristfäUig
ungdomsutbildning och som av sociala, psykologiska, geografiska eller andra
skäl inte anser sig ha möjlighet att nu delta i samhällets vuxenutbildning.
Avsikten är att vinna erfarenhet som kan komma det fortsatta reformarbetet på
vuxenutbildningsområdet tUl godo, så att även de lågutbildade, lågavlönade och
kulturellt sämst lottade kan utnyttja de utbildningsresurser samhället ställer
till förfogande.

Med
anledning av det i motionen 1971: 871 framställda yrkandet vill utskottet
redovisa att FÖVUX enligt planen för sitt arbete under nästa budgetår kommer
att genomföra uppsökande verksamhet syftande till studiecirkeldeltagande för
hemarbetande kvinnor. Planen är godkänd av Kungl. Maj:t och motionsyrkandet
sålunda numera tillgodosett, varför motionen kan avslås.

Vad
slutligen beträffar för nästa budgetår erforderliga medelsanvisningar under nu
ifrågavarande anslagsmbriker har kostnaderna för bidrag till driften av
kommunala skolor för vuxna beräknats till 130 milj. kr., för bidrag till
studiecirkelverksamhet tiU likaledes 130 milj. kr. och för bidrag tiU
studieförbund tUl 8,9 milj. kr. I motionen 1971: 1356 har yrkats att till
sistnämnda ändamål skall anvisas ytterligare 5 milj. kr. eller sålunda
tiUsammans 13,9 milj. kr.

Studieförbundens
verksamhet utgör en väsentlig del av vuxenutbildningen och en förstärkning av
medelsanvisningen utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit synes i och för sig
motiverad. Utskottet har emellertid funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i
förevarande proposition föreslagna anslagsbelopp. Utskottet avstyrker sålunda
yrkandet i motionen 1971: 1356.

Under åberopande av det
anförda och då utskottet ej funnit anledning tiU särskilt uttalande i anledning
av vad Kungl. Maj:t i övrigt anfört och föreslagit hemstäUer utskottet att riksdagen

1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i anledning av motionerna 1971:372, 1971:855, 1971:1356 och 1971:
1359 anfört beträffande fortsatt behandling av frågorna om samordning och
arbetsfördelning inom vuxenutbildningen,

2. godkänner vad i statsrådsprotokollet i fråga om den
kommunala vuxenutbUdningen förordats beträffande utbildningsprogram,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1971: 1356 och 1971: 1363, förstnämnda motion såvitt nu är
i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet i fråga om den kommunala
vuxenutbildningen förordats beträffande utbildningsvolym,

4. avslår motionen 1971:
1309 i vad avser vuxenutbUdningsråd,

s. 14 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 14

5. med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och i anledning av motionen 1971: 1309 såvitt nu är i fråga godkänner
vad som i statsrådsprotokollet beträffande kommunal vuxenutbildning förordats
i fråga om intagning av elever,

6.
som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning av motionerna 1971: 199
och 1971: 1309 anfört beträffande i statsrådsprotokollet förordat statsbidrag
till intagningsverksamhet m. m.,

7.
med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 1308 såvitt nu är i fråga
godkänner i statsrådsprotokoUet förordad ändring i fråga om minimiantal elever
för inrättande av kurs,

8.
med bifall tiU
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 1308 såvitt nu är i fråga
bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser som behövs för att införa
ett system med interkommunal ersättning på den kommunala vuxenutbildningens
område,

9. avslår motionerna 1971: 864 och
1971: 1358 om lärartjänster

m. m.,

10.
som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning av motionen 1971:71
anfört beträffande lärares fortbildning,

11.
avslår motionen
1971: 1362 om studierektors tjänstgöring,

12.
godkänner vad
som förordats i statsrådsprotokollet i fråga om inrättande av och skolledning
för särskild skolenhet med kommunal vuxenutbildning m. m.,

13.
godkänner vad
som i övrigt förordats i statsrådsprotokollet om kommunal vuxenutbUdning,

14.
avslår motionen
1971: 894 om viss försöksverksamhet,

15.
med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 1308 såvitt nu är i fråga
godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet om studiecirklar,

16.
avslår motionen
1971: 372 i vad avser statsbidrag till central kursverksamhet,

17.
godkänner vad
som förordats i statsrådsprotokollet om fria läromedel vid statliga
läroanstalter,

18.
avslår motionen
1971: 1360 om statsbidrag till fria läromedel vid enskilda skolor,

19.
medger att
reservationsanslaget Kommittéer m. m. under åttonde huvudtiteln får tas i
anspråk under budgetåret 1971/72 för försöksverksamhet med viss
vuxenutbildning,

20.
avslår motionen
1971: 871 om viss uppsökande verksamhet,

21.
till Bidrag
till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1971/72 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 130 000 000 kr.,

s. 15 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:13 15

22.
till Bidrag
till studiecirkelverksamheten för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 130 000 000 kr.,

23.
med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 1356 såvitt nu är i fråga
till Bidrag till studieförbimd för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett anslag av 8 900 000 kr.

Stockholm den 6 maj 1971

På
utbildningsutskottets vägnar

STIG
ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson
(s), Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), WUclund i Härnösand (s),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), herrar Johansson i
Skärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk), fm Söder (c), herrar Jonsson i
Alingsås (fp), Strindberg (m) och fm Laag (s).

Reservationer

1. beträffande kurser på
gymnasieskolans nivå av herr Berndtson i

Linköping (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som
börjar med »Utskottet har» och slutar med »någon åtgärd» bort ha följande
lydelse:

»Förslaget om att ökningen av kurserna på gymnasieskolans
nivå begränsas till 10 % torde enligt utskottets mening innebära att många
människor hindras från att fullfölja sina utbildningsplaner. Den uttalade
avsikten att satsa särskilt på gmpper med låg utbildning, varom enighet råder,
torde inte främjas av att spärrar införs för den gymnasiala utbildningen.
Tvärtom kan införande av sådana spärrar redan efter så kort tid av
vuxenutbildning på gymnasienivå inverka menligt på hela vuxenutbildningens
område. Utskottet anser sig därför inte kunna godta den i propositionen
föreslagna begränsningen av kurser på gymnasieskolans nivå.»

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

»3. med bifall tiU motionen 1971:
1356 och i anledning av motionen 1971: 1363, förstnämnda motion såvitt nu är i
fråga, avslår Kungl. Maj:ts förslag om begränsning av expansionen av den
kommunala vuxenutbUdningen på gymnasieskolnivå,»

2. beträffande lärartjänster av
herrar Nordstrandh (m) och Strindberg

(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med »Utskottet ser» och slutar med »olika synvinklar» bort ha följande
lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:13 16

»Det står nu enligt utskottets mening alltmer klart
att lärarorganisationen inom den kommunala vuxenutbildningen behöver
förstärkas. Många skäl talar härför. Fasta lärartjänster inom vuxenutbildningen
medför ökad stabilitet. Vuxenutbildningens starka expansion understryker
behovet av lärare som på heltid kan ägna sig åt uppgifterna inom densamma. Med
en fast medarbetarstab ökas möjligheterna att skapa en skola särskilt anpassad
till de vuxenstuderandes behov. Vuxenstudier på dagtid främjas. Förslag om
fasta heltidstjänster som lärare och arvodestjänster som huvudlärare inom den
kommunala vuxenutbildningen bör därför läggas fram snarast. Då emellertid ett
sådant förslag inte kan presenteras och verkställas omgående men behoven redan
nu är mycket stora, synes det lämpligt att genast ta initiativ till en
försöksverksamhet, varvid också erfarenheter kan vinnas till gagn för
utformningen av det definitiva förslaget. Försöksverksamheten bör kunna starta
nästa år.»

dels
att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

»9. som sin mening ger Kungl. Maj:t tUl känna vad
utskottet i anledning av motionerna 1971: 864 och 1971: 1358 förordat om
anordnande fr.o.m. den 1 januari 1972 av försöksverksamhet med fasta heltidstjänster
som lärare och arvodestjänster som huvudlärare inom den kommunala
vuxenutbUdningen,»

3. beträffande statsbidrag till central
kursverksamhet av herrar Wik

ström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Johansson i

Skärstad (c), fru Söder (c), herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Strind

berg (m) som anser

dels att det stycke i
utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet har» och slutar med
»avstyrks därför» bort ha följande lydelse: »Utskottet är ense med motionärerna
om att många andra organisationer har medlemmar med lika starkt behov av
utbildning som löntagarorganisationerna. Det finns vidare, som framhålls i
motionen 1971: 372, en rad organisationer, vilkas medlemmar har minst lika
stora ekonomiska svårigheter då det gäller att delta i centralt anordnade
kurser som löntagarorganisationernas medlemmar kan ha. Utskottet tillstyrker
därför det i motionen 1971:372 framställda yrkandet om statsbidrag tiU central
kursverksamhet. För ändamålet bör för nästa budgetår beräknas 500 000 kr.»

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse: »16. bifaller i motionen 1971: 372 framställt yrkande om
statsbidrag till central kursverksamhet och i anledning härav till Central
kursverksamhet för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 500 000 kr.,»

4. beträffande statsbidrag till studieförbunden av
herr Berndtson i

Linköping (vpk) som anser

dels
att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Stu-

s. 17 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:13 17

dieförbundens
verksamhet» och slutar med »motionen 1971: 1356» bort ersättas av text med
följande lydelse:

»Studieförbundens
verksamhet utgör en väsentlig del av vuxenutbildningen. Riksdagen har i olika
sammanhang betonat värdet av förbundens insatser. Såvitt utskottet kan bedöma
måste den minskade utbyggnadstakten inom kommunala vuxenutbildningen av det
gymnasiala stadiet få till konsekvens växande anspråk på studieförbunden och
deras aktiviteter.

Därtill
kommer att förbunden har sin givna plats när det gäller att för vuxenutbUdning
aktivera dem som inte nås av utbildningsutbudet. Även i detta avseende är det
betydelsefullt att förbundens anslag avvägs så att verksamheten kan få den
intensitet som är en förutsättning för att i propositionen angivna mål skall
uppnås.

Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att anslaget till studieförbunden i
enlighet med förslaget i motionen 1971: 1356 tas upp med 13,9 milj kr.

Kungl.
Maj:ts förslag i övrigt om medelsanvisningar tUlstyrker utskottet.»

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha
följande lydelse: »23. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1971: 1356 såvitt nu är i fråga till Bidrag till studieförbund
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar 13 900 000 kr.»

Särskilt
yttrande

av
herrar Nordstrandh (m) och Strindberg (m) som anfört: »Strävan att införa fria
läromedel bör gälla alla gymnasiala skolor, även dem som har enskilda huvudmän.
För närvarande har långtifrån alla kommunala gymnasiala skolor fria läromedel,
och generellt statsbidrag för fria läromedel vid gymnasiala skolor med
enskilda huvudmän skulle i dagens situation kunna gynna studerandena vid dessa
skolor i jämförelse med flertalet elever vid de kommunala gymnasiala skolorna.
Då det övervägande antalet kommunala gymnasiala skolor infört fria läromedel,
bör emellertid läromedelsfrågan inom ramen för statsbidragsgivningen lösas
även för de gymnasiala skolorna med enskilda huvudmän. Vi utgår från att så
kommer att ske i enlighet med läromedelsutredningens förslag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.