Sök i Ratio Lex

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående skolkostnaderna för barn som åtnjuter undervisning i annan kommun än hemkommunen

1971 · 3 sidor


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:UbU16, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående skolkostnaderna för barn som åtnjuter undervisning i annan kommun än hemkommunen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

utbildningsutskottets
betänkande nr 16 år 1971 UbU 1971:16

Nr 16

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående
skol-kostnaderna för barn som åtnjuter undervisning i annan kommun än
hemkommunen.

1 motionen 1971:895 av herr
Stjernström m. fl. (c) har hemställts att riksdagen beslutar sådan ändring i
skollagen, att hemkommunen åläggs att betala skolkostnaderna för barn som
vistas i enskilt hem i annan kommun och åtnjuter undervisning i denna samt att
vederbörande utskott utarbetar förslag till lagtext.

Utskottet har inhämtat yttrande
över motionen från Svenska kommunförbundet.

Kommunförbundet har som yttrande åberopat en av förbundet
den 26 mars 1971 gjord framställning till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
med hemställan om sådana ändringar i skoUagens bestämmelser att vistelsekommun
får rätt till ersättning för undervisningskostnaderna i de fall, som anges i §
43 punkterna c och d i skollagen.

Kommunförbundet
har i sin framställning anfört bl. a. följande.

Vid 1966 års riksdag väcktes
motioner vari föreslogs att värdkommunen skulle få rätt till ersättning från
hemkommunen för skolkostna-den för skolpliktiga barn som omhändertagits och
utplacerats i enskilda fosterhem. Med hänvisning till att motiven bakom de
gällande bestämmelserna inte ändrats och att skatteutjämningsbidraget införts
samma år samt att kommunreformen också verkade i utjämnande syfte, föreslog
andra lagutskottet (utlåtande 1966:51) att motionerna inte skulle föranleda
någon riksdagens åtgärd. Detta blev också riksdagens beslut.

Skollagens bestämmelser vad gäller ersättningen för barn i
grundskolan som vistas i annan kommun har således varit en länge aktuell fråga.
I åtskilliga kommuner har det bedömts som orättvist att behöva utan rätt till
ersättning ta emot barn från andra kommuner, låt vara alt ersättningen skulle
varit av ringa kommmunalekonomisk betydelse. Det bör dock numera framhållas att
de kommunala kostnaderna för skolväsendet stigit så mycket att dessa utgifter
för den enskilda kommunen i dag kan kännas besvärande. Argumentet att
statsbidraget täcker en sä stor del av kostnaderna för undervisningen är
således inte längre lika relevant som tidigare.

Från åtskilliga håll har till kommunförbundet framförts
önskemål om att skollagens bestämmelser i detta avseende måtte ändras. Det administrativa
besväret för vistelsekommunen att debitera hemkommunen är genom de nuvarande
schablonersättningarna reducerat till ett minimum. Med hänsyn till att dessa
elevfrågor utgör ett ofta återkommande irritationsmoment i den interkommunala
samverkan, hav styrelsen funnit övervägande skäl tala för att man nu bör
ompröva den tidigare inställningen och föreskriva rätt till ersättning i fall
som här berörts.

Den föreslagna ändringen omfattar inte fosterbarn som
genom myndigheternas medverkan utplaceras i enskilda fosterhem i annan
kommun.

Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 16

opaginerad Kontrollera mot PDF

UbU
1971:16 2

Dessa barn skall nämligen enligt huvudregeln för
kyrkobokföring regelmässigt kyrkobokföras i vistelsekomnnmen. Därigenom kommer
de att tillhöra vistelsekommunens elevområde, och vistelsekommunen kan inte
göra gällande anspråk på skolersättning från annan kommun. Den föreslagna
ändringen avser däremot sådana barn som placeras i barnhem (omhändertagna för
samhällsvård) eller som utan medverkan av barnavårdsmyndigheter placeras i
enskilda hem. Det kan i det senare fallet röra sig om t. ex. skilsmässobarn som
av föräldrarna för längre eller kortare tid placeras hos släktingar o. d.

Dessutom avser den föreslagna ändringen fall som omnämns i
43 § d. Denna punkt stadgar att barnet skall anses tillhöra elevområdet om
"med hänsyn till barnets bästa särskilda skäl äro till att barnet under
vistelsen mottages för undervisning". Barnets vistelse i den andra
kommunen är då i allmänhet av mera kortvarig natur. Dessa fall är mindre
vanligt förekommande (t. ex. barn till säsongarbetande). Även i dessa fall får
emellertid vistelsekommunen i dag svara för undervisningskostnaderna.

Utskottet

I skollagen regleras i vilka fall
en kommun är skyldig att till annan kommun utgiva ersättning för barns
skolgång. Såsom huvudregel gäller, att om en kommun på grund av föreskrifter
i lagen - för undervisning mottagit elev som inte är kyrkobokförd i kommunen,
är kommunen berättigad till ersättning för skolkostnaderna. Från denna
skyldighet för elevs hemkommun att betala ersättning for skolkostnader i annan
kommun har emellertid stadgats vissa undantag. Sålunda har i 43 § skollagen bl.
a, intagits bestämmelse av innebörd att värdkommun inte är berättigad till
ersättning för skolkostnaderna i grundskola för barn som är intaget i barnhem
eller liknande anstalt inom kommunen eller inackorderats eller eljest för
längre tid vistas i enskilt hem därstädes,

I motionen 1971:895 har yrkats att hemkommunen skall
åläggas betala skolkostnaderna för barn som vistas i enskilt hem i annan kommun
och åtnjuter undervisning i denna.

Otvivelaktigt är det en betydelsefull fråga som tagits upp
i motionen. Som framgår av det föregående har Kommunförbundet sedan motionen
väcktes i framställning till Kungl, Maj:t anhållit om bl, a. i motionen åsyftad
ändring i skollagen. Frågan har sålunda numera i annan ordning underställts
Kungl, Maj:ts prövning. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj:ts prövning inte
bör föregripas anser sig utskottet inte böra föreslå att riksdagen gör något
uttalande i ärendet,

Ulskollel
hemställer

alt
riksdagen avslår motionen 1971 :895,

Stockholm den 6 maj 197 I

Pä
ulbildningsutskotlels vägnar

STK.
Al.FMYR

opaginerad Kontrollera mot PDF

UbU
1971:16 3

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s),
Larsson i Staffanstorp (c). Richardson (fp), Nordstrandh (m), Wiklund i
Härnösand (s), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c). Berndtson i
Linköping (vpk), fru Söder (c), herrar Stålhammar (fp), Ericson i Örebro (s),
Strindberg (m) och fru Laag (s).

G ö teborgs Offsettryckeri AB, SthIm
71.230 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.