Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt deltagande i program för en europeisk storaccelerator m. m. jämte motioner
1971 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:UbU18, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt deltagande i program för en europeisk storaccelerator m. m. jämte motioner
Dokumentets text
utbildningsutskottets
betänkande nr 18 år 1971 UbU 1971:18
Nr 18
Utbildningsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenskt deltagande
i program för en europeisk storaccelerator m. m. jämte motioner.
Propositionerna
I propositionen 1971: 1, bilaga 10, har Kungl.
Maj:t under åberopande av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den
4 januari 1971 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisa till Atomforskning ett reservationsanslag av 17 650 000 kr. (punkt E 50)
och till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen ett förslagsanslag av 19 815
000 kr. (punkt E 51).
I
propositionen 1971: 55 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 12 mars 1971 föreslagit
riksdagen att
1. godkänna Sveriges deltagande i CERN:s program för
en europeisk 300 GeV-accelerator,
2. godkänna de riktlinjer för finansieringen av ett
svenskt deltagande i CERN:s program för en europeisk 300 GeV-accelerator som
angetts i nämnda statsrådsprotokoll.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om anslaget
tiU atomforskning en uppräkning med I 650 000 kr. och i fråga om anslaget till
samarbetet inom kärnforskningen en uppräkning med 1 955 000 kr.
Det
europeiska samarbetet på kämforskningens område inleddes i början av
1950-talet. En överenskommelse angående upprättande av en europeisk organisation
för kärnforskning (CERN) antogs i Paris den 1 juli 1953. Sverige ratificerade
överenskommelsen den 18 juni 1954 (jfr prop. 1953: 127, SU 1953: 77, rskr.
1953: 167). Vissa ändringar har gjorts i överenskommelsen. För Sveriges del
godkändes dessa genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1970 (jfr prop.
1970: 182, SU 1970: 224, rskr. 1970: 439). Ändringarna har trätt i kraft den 17
januari 1971.
CERN
har enligt artikel II i överenskommelsen till ändamål att vidta åtgärder
för samarbete mellan europeiska stater rörande kärnforskning av rent
vetenskaplig och grundläggande karaktär samt annan forskning nära samhörande
därmed. Organisationen skall enligt nämnda artikel inte befatta sig med
uppgifter för militära ändamål. Resultaten av dess
1
Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 18
UbU
1971:18 2
experimentella och teoretiska arbete skall offentliggöras
eller på annat sätt göras allmänt tillgängliga.
Följande stater är för närvarande medlemmar i CERN:
Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz,
Storbritannien, Sverige, Förbuiidsrepubliken Tyskland samt Österrike.
Jugoslavien och Spanien har tidigare varit medlemmar. Jugoslavien, Polen och Turkiet
har ställning som observatör. Varje medlemsstat har en röst i CERN:s beslutande
organ, rådet.
Ar 1967 undertecknades ett avtal mellan CERN och den
sovjetryska statskommittén för utnyttjande av atomenergi. Genom detta avtal har
forskare från CERN fått möjlighet att delta i experiment vid den sovjetiska 76
GeV-acceleratorn i Serpukhov.
Medlemsstaternas ekonomiska bidrag fastställs på grundval
av respektive lands nationalinkomst. Sverige svarar för närvarande för 4,59 %
av kostnaderna för CÉRN:s grundläggande program, vilket för budgetåret 1971/72
motsvarar ca 15,1 milj. kr. samt 4,62 % av kostnaderna för verksamheten vid
lagringsringarna (tilläggsprogram), vilket motsvarar ca 4,7 milj. kr., dvs.
sammanlagt ca 19,8 milj. kr. (jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 340).
Statens
råd för atomforskning är svenskt kontaktorgan med CERN.
I propositionen 1971: 55 föreslås att Sverige deltar i det
program för en storaccelerator som beslutats av CERN.
Kostnaderna för programmet under den åttaåriga
uppbyggnadsperioden har beräknats till sammanlagt 1 150 milj. schweizerfrancs
(i 1970 års prisläge), dvs. ca 1,4 miljarder kr. Detta belopp får överskridas
endast om CERN:s råd med två tredjedels majoritet beslutar att så får ske och
under förutsättning att ingen stat som deltar i programmet röstar mot ett
sådant förslag. Under förutsättning att samtliga medlemsstater deltar i
programmet kan den svenska andelen av kostnaderna under den åttaåriga
uppbyggnadsperioden beräknas till sammanlagt ca 64 milj. kr. Den årliga kostnaden
för programmet beräknas uppgå till följande belopp (i 1970 års prisläge).
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978
Kostnader i milj. schwei
zerfrancs 30 105 165 180
175 165 165 165
Svensk andel (milj. kr.) 1,7 5,8 9,2 10,0
9,7 9,2 9,2 9,2
För att undvika en alltför kraftig
ökning av CERN:s totala budget på grund av kostnaderna för 300 GeV-programmet
har förslag lagts fram om inskränkningar i nuvarande program, dvs. det
grundläggande programmet och programmet för lagringsringar, jämfört med den
kostnadsutveckling för dessa program som fastställdes av CERN:s råd i december
1969. Konsekvenserna för forskningsverksamheten av nedskär-
UbU
1971:18 3
ningar
om sammanlagt ca 200350 milj. schweizerfrancs under den åttaåriga
uppbyggnadsperioden har undersökts. En nedskärning om ca 200 milj.
schweizerfrancs har enligt propositionen därvid bedömts vara möjlig och utan
alltför allvarliga konsekvenser för detta forskningsprogram. För Sveriges del
innebär detta att merkostnaden för 300 GeV-programmet under den aktuella
perioden begränsas till ca 52 milj. kr. (i 1970 års prisläge).
Motionerna
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels
motionen 1971: 1388 av fröken Ljungberg m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställts
att riksdagen, i händelse av bifall till propositionen 1971: 55, beviljar medel
nämligen 3,4 milj. kr. till ombyggnad av synkrocyklotronen och 1,135 milj.
kr. till omdisponering av befintliga lokaler att i särskild ordning ställas
till förfogande, så att ombyggnaden av synkrocyklotronanläggningen vid Gustaf
Werners institut i Uppsala kan genomföras i enlighet med uppgjorda planer,
dels
motionen 1971: 1396 av herr Gadd m. fl. (s) vari hemstäUts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framhålla att anslagen till inhemsk
atomforskning vid framtida statbehandlingar bör prövas i sedvanlig ordning så
att satsningen på storacceleratorn vid CERN i sig inte leder till att inhemsk
forskning ges försämrade villkor,
dels
motionen 1971: 1397 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen måtte vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 55
uttala att medel må ställas till förfogande för den nationella fysikforslcningen
under kommande år i sådan utsträckning att forskningen i princip kan bibehållas
på hittillsvarande nivå och att de vid CERN utvunna forskningsresultaten kan
utnyttjas effektivt,
dels
motionen 1971: 1398 av herr Levin (fp) vari hemställts att riksdagen bifaller
Kungl. Maj:ts förslag om svenskt deltagande samt beslutar att realvärdet av de
för den nationella forskningen avsedda anslagen bibehålles oförändrat,
dels
motionen 1971: 1399 av herrar Wikström (fp) och Richardson (fp) vari hemställts
att riksdagen beslutar att
1. i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att 1972 års
riksdag föreläggs en sådan forskningspolitisk femårsplan som föreslagits i
motion 1971: 589,
2. för budgetåret 1970/71 resp. 1971/72 under anslaget
Europeiskt samarbete inom kärnforskningen anvisa ett anslag på 850 000 resp. 3
750 000 kr. för svenskt deltagande i CERN:s storacceleratorprojekt,
3. ta ställning till den fortsatta finansieringen
sedan riksdagen förelagts den begärda femårsplanen,
4. anslaget till storacceleratorprojektet skall lämnas
via ett särskilt organ med vetenskaplig, ekonomisk och administrativ expertis,
1*
Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 18
UbU 1971:18 4
5. bidraget till projektet ges med förbehållet a)
att vårt land efter investeringsperiodens slut ges fri tillgång till
producerade resultat även om vi då ej deltar i CERN-arbetets finansiering, b)
att det kan dras tillbaka för återstående del av projektet om angivna
kostnadsramar vid någon tidpunkt överskrides.
Utskottet
Sverige deltar i internationellt
forskningssamarbete på ett flertal områden. Sålunda har Sverige deltagit i den
europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) sedan denna organisation
bildades år 1953. Organisationen driver för närvarande ett laboratorium som
omfattar bl. a. en protonsynkrotron (accelerator) för energin 28 miljarder
elektronvolt (gigaelektronvolt, GeV), en synkrocyklotron för energin 0,6 GeV
och detektorer. De två acceleratorerna är forskningsverksamhetens basinstrument.
Protonsynkrotronen har kompletterats med s. k. lagringsringar. Med hjälp av
lagringsringarna kan man dock med väsentliga begränsningar bl. a. i fråga om
tid och intensitet studera kollisioner mellan protoner vid energier
motsvarande vad en accelerator för energin 1 700 GeV skulle kunna prestera.
I
propositionen 1971: 55 föreslår Kungl. Maj:t att riksdagen godkänner Sveriges
deltagande i CERN:s program för en europeisk 300 GeV-accelerator. Den nya
acceleratom skall förläggas i direkt anslutning till CERN:s nuvarande
laboratorium, varigenom man kan utnyttja befintliga resurser. Den svenska
andelen av kostnaderna under accelera-torns åttaåriga uppbyggnadsperiod
beräknas uppgå till ca 64 milj. kr. (i 1970 års prisläge). De sammanlagda
kostnaderna för Sveriges deltagande i CERN:s nuvarande forskningsprogram
kommer under storacce-leratorns uppbyggnadsperiod att reduceras med ca 12 milj.
kr. Merkostnaderna för ett deltagande i storacceleratorprojektet kan således
beräknas uppgå till ca 52 milj. kr. Statens naturvetenskapliga forskningsråd
och styrelsen för teknisk utveckling har beslutat bidra till projektet med
sammanlagt 3 milj. kr. under budgetåren 1971/721973/74. I övrigt skaU enligt
förslaget i propositionen såväl kostnader under uppbyggnadsperioden för 300
GeV-acceleratorn som driftkostnader bestridas inom ramen för
reservationsanslaget Atomforskning genom en motsvarande reduktion av de medel
som står eller kan komma att ställas tiU förfogande för nationell forskning.
Svenskt
deltagande i projektet har inte avstyrkts i någon av motionerna. Däremot
framför motionärerna erinringar beträffande de av Kungl. Maj:t föreslagna
riktlinjerna för finansieringen av ett svenskt deltagande.
Utskottet
har genom en studiedelegation, som besökt anläggningarna i CERN och
sammanträffat med företrädare för CERN, kunnat komplettera sitt
beslutsimderlag.
UbU 1971:18 5
Utskottet vill först erinra om att statsutskottet
förra året i utlåtandet 1970: 204 anförde att de resurser som vårt land kan
disponera för forskningen är begränsade varför en prioritering mellan olika
forskningsfält och forskningsprojekt är nödvändig. Utvecklingen mot alltmer
kostnadskrävande forskning, främst inom tekniska och naturvetenskapliga ämnesområden,
kan, framhöll utskottet vidare, bedömas komma att leda till ett behov av ökad
internationell forskningssamverkan, för vårt lands del i första hand en
vidareutveckling av det nordiska forskningssamarbetet och en utbyggnad av den
forskningssamverkan som förekommer på europeisk nivå. Samma utveckling kan,
enligt utskottet, också leda till att inhemska prioriteringsfrågor måste
bedömas mot bakgrund av den internationella forskningssituationen med risk att
detta av den enskilde forskaren kan komma att upplevas som en besvärande
styrning av forskningen.
CERN
har under årens lopp befäst sin ställning som en effektivt fungerande
internationell samarbetsorganisation. Olika forskare och forskarlag ofta
med internationell sammansättning utnyttjar anläggningarna kortare eller
längre tid för experiment vars resultat i väsentlig omfattning studeras och
analyseras i hemlandet.
Med
hänsyn till utvecklingen i USA och Sovjetunionen är det angeläget att CERN:s
organisatoriska enhet bevaras och att man får en kapacitet som kan mäta sig
med den i USA och Sovjetunionen. Utskottet har styrkts i sin uppfattning att
storacceleratorn är en betydelsefull förutsättning härför och för ett givande
samarbete mellan USA, Västeuropa och Sovjetunionen, vilket samarbete i sin tur
bedöms vara en nödvändig förutsättning för en eventuell framtida global
forskningsplanering.
Enligt
vad utskottet inhämtat har erfarenheterna visat att det samarbete som hittills
varit möjligt med i första hand USA haft en starkt stimulerande effekt och
bidragit till en snabb utveckling inom elementarpartikelfysiken. Samtidigt är
det visat att problemen inom partikelfysiken fordrar, för att kunna studeras,
tillgång till högre energier än vad befintliga acceleratorer utvecklar.
Det
är självklart angeläget att en nation som deltar i storacceleratorprojektet
har sådana resurser för en nationell aktivitet att insatsen i CERN effektivt
kan nyttiggöras och återväxten av för acceleratorns ut-njfttjande erforderliga
inhemska forskare är tryggad. Allvarliga betänkligheter har med hänsyn härtill
framförts i motionerna mot i propositionen förordade riktlinjer för
finansieringen av ett svenskt deltagande.
Utskottet
har inte funnit anledning till erinran mot att Sveriges andel av kostnaderna i
huvudsak kommer att bestridas över reservationsanslaget Atomforskning.
Med
anledning av motionsyrkandena bör framhållas att det däremot inte synes
nödvändigt att riksdagen i detta sammanhang binder sig för en anslagsutveckling
som uppenbarligen kan få inte önskade konsekven-
UbU 1971:18 6
ser
vad beträffar den nationella forskningen och då i första hand för forskningen
inom fysikområdet. Enligt utskottets mening bör anslags-givningen till
atomforskningsrådet prövas i sedvanlig ordning vid den årliga
budgetbehandlingen och målsättningen härvid vara att i största möjliga
utsträckning eliminera försämrade ekonomiska villkor för inhemsk forskning.
Särskilda medelsanvisningar för deltagandet i storacceleratorprojektet är
utskottet inte berett tillstyrka för innevarande och nästa budgetår.
Enligt
artikel II p. 1 i konventionen skall resultatet av
organisationens experimentella och teoretiska arbete offentliggöras eller på
annat sätt göras allmänt tillgängligt. Av artikel III p. 4 kan utläsas att den
godkända kostnadsramen för projektet får överskridas endast om CERN:s råd med
två tredjedels majoritet beslutar att så får ske och under förutsättning att
ingen stat som deltar i programmet röstar mot ett sådant förslag. Av
propositionen framgår att från svensk sida betonats vikten av att man tar till
vara möjligheterna att begränsa utgifterna för såväl nuvarande program som
storacceleratorprogrammet. Det har vidare från svensk sida understrukits att
Sverige inte är berett att gå utöver den finansiella ram som fastställts för
projektet samt att framtida tekniska förändringar av projektet måste betraktas
som nya projekt och därför prövas enligt gällande bestämmelser.
Med
det anförda har utskottet önskat visa att det svenska bidraget är förknippat
med sådana förbehåll, varom uttryckts önskemål i motionen 1971: 1399. Motionen
i förevarande del påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet
har i det föregående avstyrkt i motionen 1971: 1399 framställt yrkande beträffande
särskilda medelsanvisningar innevarande budgetår och nästa budgetår till
storacceleratorn. I deima motion har vidare hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära att 1972 års riksdag föreläggs en
sådan forskningspolitisk femårsplan som föreslagits i den under den allmänna
motionstiden väckta motionen 1971: 589 samt att riksdagen beslutar att ta
ställning till den fortsatta finansieringen sedan riksdagen förelagts den
begärda femårsplanen. Utskottets i det föregående redovisade
ställningstaganden innebär att sistnämnda motionsyrkande bör avslås. Vad
därefter beträffar i den nu ifrågavarande motionen framfört yrkande om
femårsplan bör detta inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd med
hänsyn till att riksdagen under höstsessionen med anledning av motionen 1971:
589 m. fl. motioner kommer att behandla denna och andra forskningspolitiska
frågor.
I
motionen 1971: 1399 yrkas att anslaget till storacceleratorn skall lämnas via
ett särskilt organ med vetenskaplig, ekonomisk och administrativ expertis.
AFR
har fått Kungl. Maj:ts uppdrag att tills vidare vara svenskt kontaktorgan med
CERN. Det åligger i nämnda egenskap rådet att följa
UbU 1971:18 7
CERN:s
verksamhet och årligen i rådets årsredogörelse lämna en översikt rörande denna
verksamhet, att bland de av Kungl. Maj:t förordnade delegaterna och
suppleanterna i CERN utse deltagare (en eller flera) i sammanträde i CERN och
dess kommittéer samt att hos Kungl. Maj:t göra de framställningar rörande CERN
som befiims påkallade. Till efterrättelse av den sistnämnda föreskriften
kontaktar enligt lämnad uppgift AFR före varje sammanträde med CERN:s råd och
finanskommitté utbildningsdepartementet som i samråd med utrikes- och finansdepartementen
utfärdar instruktion för de svenska delegaterna.
Utskottet
har inte blivit övertygat om att syftet med ifrågavarande yrkande i motionen
1971: 1399 bättre skulle uppnås genom ett särskilt organ, varför utskottet
föreslår att ifrågavarande motionsyrkande avslås.
I
motionen 1971: 1388 har förts fram yrkanden om särskilda medelsanvisningar
till upprustning av synkrocyklotronen vid Gustaf Werners institut i Uppsala. I
motionen erim-as om att byggnadsstyrelsen fått Kungl. Maj:ts uppdrag att påbörja
projekteringen av byggnadsarbetena imder förutsättning att AFR beviljade medel
för ombyggnaden av acceleratom. Motionärerna framhåller att genom
upprustningen skulle vi inom landet få tillgång till en internationellt sett
mycket konkurrenskraftig acceleratoranläggning.
Storacceleratorprojektet
har fått till resultat att AFR:s prioritering av ombyggnaden av
synkrocyklotronen i Uppsala för tillfället fallit. Utskottet har förståelse
för de synpunkter som framförts i motionen och delar motionärernas uppfattning
att ombyggnaden och upprustningen bör komma till stånd. Denna uppfattning delas
synbarligen för övrigt av Kungl. Maj:t, vilket framgår av det uppdrag som
givits byggnadsstyrelsen. Med anledning av uttalandena i motionen om den
ombyggda acceleratorns vida användningsområde vill utskottet stryka under de
olika forskningsrådens ansvar för att inom ramen för tillgängliga medel bidrag
anvisas till sådana objekt som råden funnit böra prioriteras. Utskottet är för
sin del inte berett att tillstyrka i motionen 1971: 1388 begärda
specialdestinationer.
Kungl.
Maj;ts anslagsberäkning har inte gett utskottet anledning till erinran, varför
utskottet tillstyrker att föreslagna anslag anvisas.
Under åberopande av det anförda hemställer
utskottet att riksdagen
1. godkänner Sveriges deltagande i CERN:s program för
en europeisk 300 GeV-accelerator,
2. avslår motionen 1971:1399 i vad avser
forskningspolitisk femårsplan,
3. godkänner de riktlinjer för finansieringen av ett
svenskt deltagande i CERN;s program för en europeisk 300 GeV-accelerator som
angetts i statsrådsprotokollet,
4. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i
UbU 1971:18 8
anledning
av motionerna 1971: 1396, 1971: 1397, 1971: 1398 och 1971: 139? anfört
beträffande anslagsgivningen till atom-forskningsrådeti
5. avslår motionen 1971: 1399 i vad avser
tilläggsanslag för budgetåret 1970/71,
6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen 1971: 1399 såvitt nu är i fråga tiU Europeiskt samarbete inom
kärnforskningen för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 19 815 000 kr.,
7. till Atomforskning för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 17 650 000 kr.,
8. avslår motionerna 1971:1388 samt 1971: 1396, 1971:
1397, 1971: 1398 och 1971: 1399 beträffande ombyggnaden av synkrocyklotronen
vid Gustaf Werners institut,
9. avslår motionen 1971: 1399 såvitt den inte
behandlats under 2 samt 46 och 8.
Stockholm
den 6 maj 1971
På
utbildningsutskottets vägnar
STIG
ALEMYR
Närvarande:
herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Larsson i Staffanstorp (c).
Richardson (fp), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Gustafsson i
Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c).
Berndtson i Linköping (vpk), Fiskesjö (c), Strindberg (m) och fru Laag (s).
Reservation
av herrar Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp
(c), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c). Fiskesjö (c)
och Strindberg (m) som anser att
dels
det stycke i utskottets betänkande på s. 7 som börjar med »Storacceleratorprojektet
har» och slutar med »begärda specialdestinationer» bort ersättas med text av
följande lydelse:
»Storacceleratorprojektet
har fått till resultat att AFR inte såsom avsetts kan ställa erforderliga
medel, 3,4 milj. kr., till förfogande för den planerade ombyggnaden av
synkrocyklotronen i Uppsala.
Kring
synkrocyklotronen vid Gustaf Werners institut har utvecklats en mycket
framgångsrik vetenskaplig verksamhet, omfattande såväl grundläggande
fysikalisk, kemisk och biologisk forskning som betydelsefulla medicinska
tillämpningar inom terapi och diagnostik. Av det upprustningsprogram som
acceleratorkommittén inom AFR förordat fram-
UbU 1971:18 9
går
att ombyggnaden av den nuvarande cyklotronen i första hand kan betecknas som en
utveckling av den acceleratortekniska sidan av ett terapiprojekt. De tekniska
principer som skulle bli utprovade i samband med ombyggnaden bedöms bli en
möjlig grund för byggandet av en' framtida i anslutning till sjukhus uppförd
terapianläggning för hög-energetisk partikelstrålning inom sjukvården.
Av
det anförda framgår att den finansieringsmetod som valts för det svenska
deltagandet i CERN:s nya storacceleratorprojekt fått utomordentligt allvarliga
ekonomiska konsekvenser för ett projekt som i betydande utsträckning ligger
utanför fysikområdet. Detta förhållande illustrerar på ett påtagligt sätt att
de farhågor som yppats i flera motioner är befogade.
Det
av Gustaf Werners institut framlagda förslaget till ombyggnad av
acceleratoranläggningen synes utskottet i vetenskapligt och tekniskt avseende
vara synnerligen väl underbyggt och prövat. Utskottet anser därför att ett
beslut om svenskt deltagande i program för en europeisk storaccelerator inte
skall få som konsekvens att ombyggnaden av synkrocyklotronen ej kan
förverkligas.
Utskottet
inser emellertid att AFR i det uppkomna läget inte kan bestrida kostnaderna
för ombyggnaden av synkrocyklotronen inom ramen för rådets anslag innevarande
och nästa budgetår. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att ompröva frågan om hur
finansieringen skall lösas. Då den aktuella upprustningen brådskar bör det
uppgjorda tidsschemat för ombyggnaden om möjligt följas. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen ge till känna för Kungl. Maj:t.»
dels utskottets hemställan
under 8 bort ha följande lydelse:
»8. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i anledning av motionerna 1971: 1388 samt 1971: 1396, 1971: 1397,
1971: 1398 och 1971: 1399 anfört beträffande ombyggnaden av synkrocyklotronen
vid Gustaf Werners institut,»
Särskilt
yttrande
av
herr Berndtson i Linköping (vpk) som anfört:
»Farhågor
har uttalats för att ett svenskt deltagande i CERN:s storacceleratorprojekt
kan komma att inverka menligt på anslagsutvecklingen för andra
forskningsområden. Propositionens förslag rörande finansieringen kan ge
anledning till sådan oro. Det är djupt otillfredsställande om forskning på
viktiga områden även i fortsättningen delvis måste finansieras genom insamUngar
o. d.
Därför
finns starka skäl att understryka utskottets uttalande att målsättningen vid
den årliga budgetbehandlingen bör vara att i största möjliga utsträckning
eliminera försämrade ekonomiska villkor för inhemsk forskning.
UbU 1971:18 10
Utifrån denna förutsättning har jag ansett mig
kunna biträda utskottets förslag. Jag förutsätter vidare att Sveriges
deltagande i CERN II blir föremål för fortlöpande studium både i fråga
om värdet för svensk forskning och i fråga om de ekonomiska konsekvenserna för
andra forskningsområden.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.