Utbildningsutskottets betänkande i anledning av KungI. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till lärarutbildning och vuxenutbildning jämte motioner
1971 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:UbU2, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av KungI. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till lärarutbildning och vuxenutbildning jämte motioner
Dokumentets text
UtbUdningsutskottets
betänkande nr 2 år 1971 UbU 1971:2
Nr 2
Utbildningsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till lärarutbildning ocb
vuxenutbildning jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
Lärarutbildning
1.
Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har i propositionen
1971: 1, bilaga 10 (punkt F 2, s. 358361 i utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) föreslagit riksdagen att tiU
Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 5 449 000 kr.
1 detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971: 840 av fru Berglund och herr Häll vari hemställts att Kungl. Maj:t ger
skolöverstyrelsen i uppdrag att snabbt utreda förutsättningarna för ett utnyttjande
av Haparanda seminarium i enlighet med motionens syfte samt att, därest detta
förslag bedöms ogörligt, skolöverstyrelsen erhåller i uppdrag att seriöst
undersöka och inkomma med förslag till annan lämplig utbildning i seminariets
lokaler.
Utskottet. Folkskoleseminarierna i Skara och
Haparanda skall enligt statsmakternas tidigare beslut avvecklas med början
läsåret 1971/72. Med anledning av motioner till 1970 års riksdag, som syftade
till att få någon form av utbildningsverksamhet förlagd till Haparanda som
ersättning för seminariet där, gav riksdagen i enUghet med förslag i statsutskottets
utlåtande nr 88 till känna önskvärdheten av att ersättning för
seminarieverksamheten i någon form tillföres Haparanda. Utskottet anförde att i
den mån man på lokalt håll tog initiativ som krävde statens medverkan borde
dessa prövas i positiv anda. Utskottet förutsatte också att de statliga
myndigheter inte minst skolöverstyrelsen som på
1
Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 2
UbU 1971: 2 2
något
sätt har kontakt med problemet övervägde vilka initiativ som kunde tas.
De
förslag som hittills framlagts som alternativ tiU seminarieutbildningen har
emellertid inte bedömts vara möjliga att realisera. Mot denna bakgrund har i
motionen 1971: 840 aktualiserats frågan att använda seminariet för utbildning
av svensk- och finskspråkiga tjänstemän, tolkar och invandrad arbetskraft.
Motionärerna anser att skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att närmare utreda
förutsättningarna härför eller för anordnande av annan utbildning i seminariets
lokaler.
Utskottet
kan konstatera att föredragande statsrådet förklarat att han är beredd att i
positiv anda pröva förslag att förlägga andra utbildningar till
Haparandaseminariets lokaler. Utskottet vUl åter kraftigt understryka
önskvärdheten av att ersättning för seminarieverksamheten i någon form
tillföres Haparanda. Enligt utskottets mening bör man därvid överväga även
alternativ som ligger utanför utbildningssektorn. Det i motionen påfordrade
särskilda uppdraget till skolöverstyrelsen är enligt utskottets mening inte
erforderligt. Med hänsyn till vad riksdagen föregående år gav till känna i
denna fråga förutsätter utskottet att skolöverstyrelsen och andra berörda
myndigheter som har eller kan få kontakt med problemet seriöst prövar de
förslag som kan komma att framläggas angående förläggning av lämplig aktivitet
till Haparanda. Utskottet räknar också med en aktiv medverkan från berörda
statliga myndigheters sida för att lösa denna fråga.
På
grund av de svårigheter av arbetsmarknadsmässig natur som kan väntas uppkomma
om man inte finner någon ersättning för seminarieverksamheten och då enighet
råder om vikten av regional spridning av olika aktiviteter bör inte de
merkostnader för resor m. m. som vid en förläggning till Haparanda skulle
uppkomma jämfört med en förläggning till någon mer centralt belägen ort
tillmätas en avgörande betydelse vid valet mellan Haparanda och den andra
lokaliseringsorten. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen 1971: 840
bör riksdagen som sin mening ge tiU känna för Kungl. Maj:t.
Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och hemställer
1. att riksdagen till Folkskoleseminarierna:
Utbildningskostnader
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 5 449 000
kr..
2. att riksdagen i anledning av motionen
1971:840 som sin me
ning ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning
av den beslutade avvecklingen av seminarieverksamheten i Hapa
randa.
2.
Folkskoleseminariema: Materiel m.m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F3, s. 361362) och hemställer
UbU 1971: 2 3
att riksdagen tUl Folkskoleseminarierna: Materiel
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 134000 kr.
3.
Förskoleseminariema: Utbildningskostnader. Kungl. Mai:t har (punkt F 4, s.
362364) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga
Kimgl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid förskoleseminariema,
2. till
Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 24 405 000 kr.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels
motionen 1971: 759 av fru Mogård och herr Carlshamre vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag rörande
vidareutbildning av dagbarnvårdare enligt i motionen angivna riktlinjer,
dels
motionen 1971: 845 av fru Dahl m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Mai:t som sin mening ger till känna att undervisningen i
samhälls- och socialkunskap bör ges större utrymme i utbildningen och
fortbildningen av barnsköterskor, förskollärare och fritidspedagoger,
dels
motionen 1971: 872 av herr Lindberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en översyn av
förskollärarutbildningen enligt de riktlinjer som anförts i motionen.
Utskottet. Kommunerna planerar en betydande
utbyggnad av barnstugeverksamheten under de närmaste åren. Vidgade statliga
insatser för utbildning av förskollärare har bedömts nödvändiga, om kommunernas
planer skall kunna förverkligas. Antalet intagningsplatser vid
förskoleseminariema är innevarande budgetår 1 710 och föreslås av Kungl. Maj:t
öka med 390 till 2 100 nästa budgetår. Departementschefen har räknat med att
180 av de nya platserna skall tillkomma genom att förskollärarlinje den 1 juli
1971 inrättas vid var och en av lärarhögskolorna i Kalmar och Kristianstad. Den
lokalmässiga samordningen innebär bl. a. att lärarutbildningarna för
lågstadiet och förskolestadiet kan samverka i pedagogiskt hänseende. Utskottet
tillstyrker att Kungl. Mai:t bemyndigas besluta om antalet intagningsplatser
vid förskoleseminariema i överensstämmelse med vad i statsverkspropositionen
föreslagits och har inte heller något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i
övrigt beträffande förevarande anslag.
För
intagningen vid förskoleseminarierna gäller vissa krav på förpraktik. Sökande
skall ha praktiserat under en tid av minst tre och en halv månader under
förskollärares ledning vid barnstuga, annan barnavårdsanstalt eller
institution för barn. Vidare skall sökande ha inhäm-
UbU 1971: 2 4
tat
tillfredsställande förkunskaper i barnavård enligt de närmare anvisningar
härom som skolöverstyrelsen utfärdar.
I
motionen 1971: 872 framhålls att det system som tillämpas för praktiken skapar
problem för de blivande eleverna vid förskoleseminarierna. Motionärerna pekar
dels på svårigheterna för de sökande att erhålla meningsfylld
praktiktjänstgöring med sakkunnig handledning, dels på de ekonomiska problem
som uppkommer genom att studiemedel inte utgår under praktiktiden.
Förskollärarnas praktikskede bör enligt motionärernas mening om möjligt
förläggas till institutioner inom den samhällsorganiserade
barntillsynsverksamheten och en s. k. varvad utbildning av teori och praktik
övervägas. Frågor rörande studiesociala förmåner och vidareutbildning av
förskollärare berörs även i motionen som utmynnar i en hemställan om en översyn
av förskollärarutbildningen.
Personalen
i barnstugorna ställs i dag såsom framhålls i motionen 1971: 845 inför
komplicerade och ansvarsfulla arbetsuppgifter, som kräver kunskap och
förståelse för barns behov och utveckling men också om det samhälle där
barnstugan verkar. Även om behovet av god sam-hällsorientering understryks i
riktlinjer och allmänna uttalanden om målsättningen för barnstugepersonalens
utbildning har samhällskunskapen i vid bemärkelse enligt motionärernas mening
en blygsam plats i läro-, kurs- och timplaner för utbildningen av
barnsköterskor, förskollärare och fritidspedagoger. I motionen hemställs
därför att samhälls-och socialkunskap ges större utrymme i utbildningen och
fortbildningen för nämnda personalkategorier.
Utskottet
delar uppfattningen att de i motionerna 1971: 872 och 1971: 845 upptagna
frågorna är av väsentlig betydelse för utbildning av förskollärare och andra
personalkategorier med uppgifter vid lekskolor och daghem. Enligt utskottets
mening kan emellertid inte de förslag som framställs i motionerna behandlas
fristående från de frågor som 1968 års barnstugeutredning har att utreda.
En
genomgripande översyn av daghems- och förskoleverksamheten pågår inom
barnstugeutredningen. Utredningen behandlar bl. a. målsättningen för den
verksamhet som bedrivs i daghem och lekskolor samt frågan om utformningen av en
förskoleverksamhet som på sikt kan omfatta alla barn under en tid närmast före
inträdet i grundskolan. Utredningen behandlar även de frågor som gäller
fritidsverksamheten för skolbarn. En uppgift för utredningen är också att pröva
behoven av personal, lokaler och utrustning mot bakgrund av tendenserna och önskemålen
inom de verksamhetsområden utredningen har att behandla. Utredningen förutsätts
vidare uppmärksamma hur dess slutsatser beträffande den inre verksamheten i
daghem och lekskolor kan inverka på förskollärarutbildningen.
UbU 1971: 2 5
Barnstugeutredningen väntas under år 1971 redovisa
ett betänkande angående utformningen och omfattningen av barnstugeverksamheten
för bam under skolåldern. Vidare har utredningen i dagarna presenterat en
promemoria om pedagogisk målsättning och program för förskolan.
Utskottet
utgår frän att barnstugeutredningens överväganden kommer att föra med sig behov
av förändringar av bl. a. innehållet i förskollärarutbildningen. Vidare har
kompetensutredningen i betänkandet Vägar till högre utbildning förordat att för
förskollärarutbildningen skall gälla allmänna behörighetsvillkor för högre
utbildning och föreslagit att skolöverstyrelsen får i uppdrag att i samband
med ändrad förkunskapsnivå överse läroplaner m. m. i syfte att anpassa
utbildningen till de ändrade förutsättningarna. Det bör också nämnas att
skolöverstyrelsen tillsatt en särskild arbetsgrupp för pedagogisk samverkan
mellan förskollärarutbildningen och lågstadielärarutbildningen. Överstyrelsen
räknar med att genom denna arbetsgrupp kunna vidga och intensifiera samarbetet
med barnstugeutredningen. Mot denna bakgmnd kan utskottet inte tillstyrka att
riksdagen, såsom yrkas i motionen 1971: 872, nu begär en översyn av
förskolläramtbildningen i syfte att ändra praktiktjänstgöringens uppläggning.
Överväganden härom måste enligt utskottets mening vara ett led i arbetet med
den översyn av förskollärarutbildningen i dess helhet som är att vänta.
Utskottet
anser sig av samma skäl inte nu kunna förorda att riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställer att samhälls- och socialkunskap ges större utrymme i utbildningen
och fortbildningen av barnsköterskor, förskollärare och fritidspedagoger.
Utbildningens och fortbildningens innehåll bör enligt utskottets mening bedömas
mot bakgrund av den målsättning för den inre verksamheten i lekskolor, daghem
och fritidshem som barnstugeutredningen kommer att lägga fram förslag om.
Härvid torde även de frågor som aktualiserats i motionen 1971: 845 komma att
övervägas. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad föredragande
statsrådet anfört under anslaget Lärares fortbildning m. m. rörande vikten av
att lärarna har kunskaper om hur olika förhållanden i hemmen, skolan och
samhället i övrigt påverkar elevernas situation och av att dessa frågor ägnas
särskild uppmärksamhet vid planeringen av fortbildningen. Utskottet avstyrker
således även motionen 1971: 845.
Det
framgår av vad utskottet anfört beträffande barnstugeutredningens arbetsområde
att utredningen har att pröva såväl det kortsiktiga som det mera långsiktiga
personalbehovet inom barnstugor m. fl. verksamhetsområden. Med hänsyn härtill
och till departementschefens uttalande att skolöverstyrelsen bör se till att
barnavårdsutbildningen inom gymnasieskolan anpassas till det ökade behovet av
barasköterskor avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1971: 759 om anhållan
hos Kungl. Maj:t om utredning och förslag rörande vidareutbildning av dagbarnvårdare.
UbU 1971: 2 6
Under åberopande av det anförda hemställer
utskottet att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:! att besluta om antalet intagningsplatser vid
förskoleseminarierna,
2. tUl Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 24 405 000 kr.,
3. avslår motionen 1971: 872,
4. avslår motionen 1971: 845,
5. avslår motionen 1971: 759.
4. Förskoleseminariema:
Materiel m.m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F 5, s. 364365) och hemställer
att riksdagen till Förskoleseminarierna: Materiel
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 410 000 kr.
5. Gymnastik-
och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader. Gymna
stik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna F 6F 7, s. 365367) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader ett
förslagsanslag av 6 978 000 kr.,
2. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 295 000 kr.
6. Seminarierna
för huslig utbildning: Utbildningskostnader, Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 8, s. 367369) och hem
ställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser vid
seminarierna för huslig utbildning,
2. till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 15077000 kr.
7. Seminarierna
för huslig utbildning: Materiel m.m. med flera anslag.
Utskottet tillstyrker
Kungl. Ma):ts förslag (punkterna F 9F 13, s. 369373) och hemställer
att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar
l.till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel
m.m. ett reservationsanslag av 396 000 kr.,
2. till Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av
1 020 000 kr.,
3. till Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 60
000 kr..
UbU 1971: 2 7
4. till Yrkespedagogiska instituten ett förslagsanslag av 7 446 000 kr.,
5. till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
ett förslagsanslag av 6 046 000 kr.
8.
Statens institut för högre utbildm'ng av sjuksköterskor. Kungl. Maj: t har
(punkt F 14, s. 373376) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet
av kurser vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
2. tUl Statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 584 000
kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971: 899 av herr Stålhammar m. fl. vari hemställts att riksdagen beträffande
verksamheten vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
(SIHUS) för budgetåret 1971/72 måtte besluta 1. att avdelningsskö-terske- och
anestesikurser alltjämt skall anordnas av SIHUS oavsett hur den ekonomiska
frågan kommer att lösas, 2. att minst tre administrativa kurser anordnas av
institutet, 3. att fyra kompletteringskurser för vårdyrkeslärare anordnas utan
krav på utbyte mot de reguljära lärar-kurserna.
Utskottet. Vid statens institut för högre
utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) anordnas kurser för utbildning av lärare i
hälso- och sjukvård, avdelningssköterskekurser, anestesikurser, administrativa
kurser samt viss fortbildning.
De
av 1968 års riksdag godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av
sjuksköterskor m. m. innebär bl. a. att institutet i fortsättningen huvudsakligen
skaU svara för lärarutbildning och viss kursverksamhet i anslutning tiU denna.
Under förevarande punkt har medel beräknats för tolv lärarkurser och en
kompletteringskurs för yrkeslärare samt en administrativ kurs.
Övrig
utbildningsverksamhet vid SIHUS fömtsätts i enlighet med riksdagens beslut i
anledning av förslag i propositionen 1968; 66 upphöra med utgången av
budgetåret 1970/71. Föredragande statsrådet anmäler emellertid att
överläggningar pågår med sjukvårdshuvudmännen rörande behovet av och formerna
för avdelningssköterske- och anestesiutbildning. Under förevarande punkt
hemställs i anslutning härtill om bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta om
anordnandet av ifrågavarande kurser vid institutet.
I
motionen 1971: 899 hemställs att riksdagen beslutar att avdelningssköterske-
och anestesikurser alltjämt skall anordnas av SIHUS oavsett hur den ekonomiska
frågan kommer att lösas.
UbU 1971: 2 8
Utskottet, som under hand inhämtat kompletterande
uppgifter i ärendet, förutsätter att överläggningarna kommer att leda till ett
resultat som innebär att det speciella utbildningsbehov som nu tillgodoses genom
avdelningssköterskekurserna och anestesikurserna vid SIHUS blir tillgodosett
även fortsättningsvis. Största möjliga hänsyn bör tas till önskemål om
vidareutbildning som framförs av sjuksköterskor med äldre
sjuksköterskeutbildning. Utskottet förordar att riksdagen som sin mening ger
till känna för Kungl. Maj:t vad utskottet sålunda anfört. Med hänsyn härtill
anser utskottet det inte erforderligt att riksdagen fattar det i motionen
påyrkade beslutet.
I
motionen 1971: 899 föreslås vidare att riksdagen i överensstämmelse med
skolöverstyrelsens förslag beslutar att tre administrativa kurser och fyra
kompletteringskurser för vårdyrkeslärare skall anordnas budgetåret 1971/72.
I
enlighet med den överenskommelse mellan sjukvårds- och utbildningshuvudmännen
på vilka ställningstagandena i propositionen 1968: 66 grundades skall de
administrativa kurserna anordnas endast tiUs vidare vid SIHUS och ersättas av
utbildning i sjukvårdshuvudmännens regi.
Inom
Svenska landstingsförbundet pågår utredningsarbete angående utbildning av
sjukhusadministratörer. Utskottet är inte berett att på grundval av vad som
anförts i motionen förorda avsteg från Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser administrativa
kurser.
Beträffande
motionen i övrigt framgår av statsverkspropositionen att tillförlitliga
lärarbehovsberäkningar för vårdyrkesområdet inte föreligger. Skolöverstyrelsen
avser att i anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 lägga fram förslag om
en samordning av de yrkespedagogiska instituten och lärarhögskolorna samt om
ett inordnande i lärarhögskolorna av den lärarutbildning som bedrivs vid
SIHUS. Utskottet utgår från att nian i detta sammanhang ytterligare prövar
ifrågavarande utbildningsbehov. Utskottet anser sig mot denna bakgrund och med
hänsyn till att utbyte föreslås kunna ske av planerad kurs mot annan kurs
kunna godkänna Kungl. Maj:ts förslag i vad gäller antalet kompletteringskurser
nästa budgetår och avstyrker motionen 1971: 899 i denna del.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer att riksdagen
1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning
av motionen 1971: 899 anfört beträffande avdelningssköterskekurser och
anestesikurser,
2. avslår motionen 1971: 899 i vad den avser antalet administrativa
kurser,
3. avslår motionen 1971:899 i vad den avser antalet kompletteringskurser,
4. bemyndigar Kungl. Maj: t att besluta om anordnandet av kurser vid
statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
UbU 1971:
2 9
5. med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å motionen 1971: 899 i vad den avser medelsanvisningen
till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 10 584 000 kr.
9. Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 15, s. 376377) och hemställer
att riksdagen till Särskilda
lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 2 142 000 kr.
10. Lärares fortbildning m.m. Kungl. Maj:t har
(punkt F16, s. 377
382) föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för budget
året 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 36 553 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 390 av herr Wennerfors m. fl. vari
hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla att inom ramen för anslaget
till lärares fortbildning m. m. anordnas skolledarutbildning i den utsträckning
som 1970 års riksdag funnit önskvärd,
dels motionen 1971: 486 av herr Bohman m. fl. i vad avser
hemställan att riksdagen måtte i skrivelse tUl Kungl. Maj:t som sin mening ge
till känna vad i motionen anförts angående lärarnas fortbildning,
dels motionen 1971:495 av fru Söder m. fl. i vad avser
hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att
skolmyndigheterna medverkar till att de handikappades problem tas upp till
behandling i lärarfortbildningen,
dels motionen 1971: 862 av herrar Johansson i Skärstad och
Mattsson i Lane-Herrestad i vad avser hemställan att riksdagen måtte anhålla
om utredning av frågan om fortbildning av lärare i fråga om betygsättning,
värdering av kunskaper som inte anknyter direkt till kunskaps-förvärvandet och
vidgad kontakt mellan hem och skola genom radio-och TV-kurser kompletterade med
korrespondenskurser,
dels motionen 1971: 901 av fru Söder m. fl. vari
hemställts att riksdagen för information till företagen om praktisk
yrkesorientering och reguljär utbildning av pryohandledare beviljar ett anslag
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.
Utskottet. Ur detta anslag bekostas
fortbildning av skolledare, lärare samt personal av olika kategorier för
skolans elevvårdande verksamhet m. fl. Fortbildningens främsta arbetsformer är
studiedagarna, kursverksamheten och konsulentorganisationen.
För att lärare och övrig personal skall kunna bidra till
att förverkliga skolans mål fordras att de bereds tillfälle att genomgå
fortbildning framhåller föredragande statsrådet och föreslår att under den nu
ifrågavarande anslagsrubriken anvisas drygt 36 milj. kr. Statsrådet delar så-
UbU 1971: 2 10
ledes
den uppfattning som kommer till synes i skolöverstyrelsens anslagsframställning
och som i motionen 1971:486 uttrycks så att »det är av största vikt att lärarna
regelbundet bereds tillfälle till fortbildning, så att en jämn och hög
undervisningsstandard kan upprätthållas». Vid sådant förhållande och då
motionen 1971: 486 i övrigt beträffande fortbildning tar upp en
förhandlingsfråga, vilken av riksdagen bör prövas i annan ordning, föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionen 1971: 486 i vad den avser hemställan
beträffande lärares fortbildning.
Skolöverstyrelsen
har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att analysera hela
fortbildningsverksamheten, dvs. fortbildningens mål, innehåll och organisation.
Detta är ett ytterligare uttryck för det intresse och den vikt
skolöverstyrelsen tillmäter fortbildningsuppgifterna.
För
information till företagen om praktisk yrkesorientering (pryo) och utbildning
av pryohandledare har skolöverstyrelsen räknat med ett ökat medelsbehov av i
det närmaste 500 000 kr. Föredragande statsrådet har inte närmare kommenterat
detta förslag. I propositionen erinras om att det ankommer på Kungl. Maj:t att
efter förslag av skolöverstyrelsen meddela bestämmelser angående användningen
av anslaget. I motionen 1971: 901 har nu hemställts att riksdagen skall bevilja
medel för ändamålet i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Utskottet, som
inte är berett tillstyrka en kraftigare uppräkning av anslaget än den Kungl.
Maj:t föreslagit, anser det inte lämpligt att riksdagen gör ett för Kungl.
Maj:t bindande uttalande beträffande dispositionen utan att fördelningen av
anslagsbeloppet på oUka ändamål även i detta avseende anförtros Kungl. Maj:t.
Att vissa problem kan uppkomma då det gäller att mot varandra väga de olika
utbildningsbehov som skall tillgodoses ur anslaget är givet. Utskottet anser
sig emellertid ha grundad anledning förmoda att det skall visa sig vara möjhgt
att disponera ett inte oväsentligt ökat belopp för utbildning av
pryohandledare. Att så sker anser utskottet betydelsefullt med hänsyn till att
det här är fråga om en grupp som i allt väsentligt saknar utbildning för den
uppgift som den tas i anspråk för.
I
statsrådsprotokollet anger föredragande statsrådet olika områden inom
fortbildningsverksamheten som bör prioriteras eller eljest särskilt
uppmärksammas när det gäller att inom ramen för anslaget tillgodose olika
angelägna behov. Som exempel kan här nämnas fortbildning av lärare inom
yrkesundervisningen och av skolledare samt fortbildningskurser etc. som tar
särskilt fasta på handikappade elevers problem.
Sistnämnda
fortbildningsbehov tas upp i motionen 1971: 495. Motionärerna önskar att
skolmyndigheterna skall medverka till att de handikappades problem tas upp
till behandling i lärarfortbildningen.
Mot
bakgrund av föredragande statsrådets uttalande att de handikappades problem
skall ägnas särskild uppmärksamhet i fortbildningsverksamheten anser utskottet
inte någon särskild åtgärd från riksdagens
UbU 1971:2 11
sida
påkallad i anledning av ifrågavarande motionsyrkande, varför utskottet
avstyrker detta.
Bland
kurser som ingår i feriekursverksamheten sommaren 1971 kan nämnas följande tre,
nämligen Undervisning av elever med rörelsehinder. Undervisning av synskadade
elever i vanliga klasser och Undervisning av hörselskadade elever i vanliga
klasser.
När
statsutskottet förra året behandlade frågan om medelsanvisning för innevarande
budgetår till lärares fortbildning hade utskottet att ta ställning också till
ett motionsyrkande beträffande fortbildning av skolledare. Med tillstyrkan av
statsutskottets hemställan gav riksdagen som sin mening tUl känna för Kungl.
Maj:t att det vore ett rimligt önskemål att var och en som första gången
tillträder en tjänst som skolledare i anslutning därtill erbjudits eller
erbjudes möjlighet att få viss grundutbildning för sin tjänst. I motionen
1971: 390 har yrkats att riksdagen skall uttala att skolledarutbildning inom
ramen för det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet skall anordnas i den
utsträckning som 1970 års riksdag funnit önskvärd.
Utskottet
har funnit att skolöverstyrelsens anslagsframställning liksom kursplaneringen
är klara belägg för att ämbetsverket strävar efter att tillgodose behovet av
fortbildning för skolledama. Motionen synes därför inte behöva påkalla någon
riksdagens åtgärd.
Även
i motionen 1971: 862 har pekats på några viktiga fortbildningsområden, såsom
information om betygssystemet och frågor sammanhängande med kontakten mellan
hem och skola. Fortbildningsarbetet synes även i dessa avseenden redan nu
bedrivas med relativt stor intensitet. Med hänsyn härtill och till att
överstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att ingående analysera
fortbildningsverksamheten har utskottet ansett sig böra avstyrka motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. avslår motionen 1971: 390,
2. avslår motionen 1971: 901,
3. till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 36 553 000 kr.,
4. avslår motionen 1971: 486 såvitt nu är i fråga,
5. avslår motionen 1971: 495 såvitt nu är i fråga,
6. avslår motionen 1971: 862 såvitt nu är i fråga.
11.
Bidrag till Ericastiftelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt F 17, s. 383) och
hemställer
att riksdagen till Bidrag till Ericastiftelsen för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 640 000 kr. att disponeras
under förutsättning att Stockholms kommun bidrar till verksamheten i den i
statsrådsprotokollet angivna omfattningen.
UbU 1971: 2 12
Vuxenutbildning
12.
Viss utbildning via radio och television m.m, Kungl. Maj:t har (punkt G 1, s.
384390) föreslagit riksdagen att till Viss utbildning via radio och television
m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 42 750 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971:201 av herr Wiklund i Stockholm m. fl. vari hemställts att riksdagen vid
behandlingen av statsverkspropositionens bilaga 10, anslag G 1, som sin mening
uttalar, att kommittén för TV och radio i utbildningen (TRU) redan vid
planeringen av undervisningsprogram m. m. i största möjliga utsträckning
beaktar de synskadades och de hörselskadades problem.
Utskottet. Från detta anslag bekostas innevarande
budgetår utgifter för den försöksverksamhet med produktion av undervisningsprogram
m.m. för radio och television som sedan budgetåret 1967/68 handhas av kommittén
för TV och radio i utbildningen (TRU). Även medel för Sveriges Radios
skolprogramverksamhet föreslås fr. o. m. nästa budgetår skola anvisas från detta
anslag. För sistnämnda ändamål beräknas oförändrad medelsanvisning, avrundat
24,4 milj. kr.
Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under ifrågavarande anslagsrubrik framlagda förslag.
I
motionen 1971: 201 yrkas att riksdagen vid behandlingen av detta ärende som sin
mening skall uttala att TRU redan vid planeringen av undervisningsprogrammen m.
m. i största möjliga utsträckning skall beakta de synskadades och de
hörselskadades problem.
Med
anledning av motionsyrkandet har utskottet inhämtat kompletterande uppgifter
från TRU och från Sveriges Radio. Utskottet har därvid kunnat konstatera att
Sveriges Radio gör ambitiösa ansträngningar för att få fram program som är
tillrättalagda för de synskadade och hörselskadade och som tar upp deras
speciella problem. Utskottet har fått en klar bild av de svårigheter och
kostnader som är förknippade med denna del av skolprogramverksamheten, som
omspänner såväl skolstadiet som vuxenstadiet. Inom vuxenutbildningens ram
anordnas för övrigt under våren en kurs i talavläsning som är textad för hörselskadade.
Insatserna från TRU:s sida är uppenbarligen avsevärt mer begränsade.
Det
är med tillfredsställelse utskottet tagit del av uppgifter om Sveriges Radios
insatser för de synskadade och för de hörselskadade. Inte minst med hänsyn till
de speciella problem som synes vara förknippade med sådana insatser framstår
det för utskottet som synnerligen angeläget att någon del av TRU:s
försöksverksamhet ägnas dessa frågor.
UbU 1971:2 13
Utskottet förordar att riksdagen som sin mening ger till
känna för Kungl. Maj:t vad utskottet sålunda anfört. Därigenom synes
motionärernas syfte vara tillgodosett.
Under åberopande av det anförda
hemställer utskottet att riksdagen
1, till Viss utbildning via
radio och television m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 42 750 000 kr.,
2, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet an
fört i anledning av motionen 1971: 201.
13. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskosmader. Kungl.
Maj:t har
(punkt G 2, s. 391392) föreslagit riksdagen att till Statliga skolor för
vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett för
slagsanslag av 5 793 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet
diskuterat motionen 1971: 894 av herr Sellgren m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att vid statens skola för
vuxna i Härnösand får utan hinder av vad som stadgas i § 13 SFS 1967: 452
bedrivas försöksverksamhet med lägre antal elever än vad som stadgas i nämnda
paragraf.
Utskottet. Kungl. Maj:t har
föreslagit att detta anslag räknas upp med 214 000 kr. Medelsökningen avser bl.
a. en tjänst som skolkurator vid skolan i Norrköping. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag.
Förslag
till riksdagens ställningstagande till yrkandet i motionen 1971: 894
avser utskottet att redovisa i annat sammanhang. Utskottet hemställer
att riksdagen till Statliga skolor
för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 5 793 000 kr.
14. Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier.
Statliga skolor
för vuxna: Undervisningsmateriel m.m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna G 3G 4, s. 392394) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1, till Statliga skolor för
vuxna: Material för självstudier ett reser
vationsanslag av 3 500 000 kr.,
2, till Statliga skolor för
vuxna: Undervisningsmateriel m. m. ett
reservationsanslag av 293 000 kr.
15. Bidrag till engångsanskaffning av utrusming m. m. till
folkhögskolor.
Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 9, s. 397398) och hemställer
UbU 1971:2 14
att riksdagen tUl Bidrag till engångsanskaffning av
utrustning m. m. till folkhögskolor för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
16. Bidrag
till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Ut
skottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 10, s. 398399) och
hemställer
att riksdagen till Bidrag till
löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.
17. Uppskjutna
frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda
förslag, nämligen
punkten F 1
Lärarhögskolorna m. m.,
punkten G 5 Bidrag till
driften av kommunala skolor för vuxna, punkten G 6 Bidrag till
studiecirkelverksamhet, punkten G 7 Bidrag till studieförbund, punkten G 8
Bidrag till driften av folkhögskolor, vilket utskottet här anmäler.
Stockholm
den 11 mars 1971
På
utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp),
Mårtensson (s), Larsson i Staffanstorp (c). Richardson (fp), Jönsson i Arlöv
(s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i
Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson
i Skärstad (c) och Bemdtson i Linköping (vpk).
Vid punkterna 317
ersattes herr Larsson i Staffanstorp av fru Söder.
Vid punkten 8 ersattes
herr Richardson av herr Stålhammar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.