Sök i Ratio Lex

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående undervisning av invandrare m. m.

1971 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:UbU28, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående undervisning av invandrare m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

utbildningsutskottets
betänkande nr 28 år 1971 UbU
1971:28

Nr 28

Utbildningsutskottets
betänkande i anledning av motioner angående undervisning av invandrare m. m.

Motionerna

I motionen 1971: 134 av herr Helén m. fl. (fp) har
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär

A. att
statsbidragsbestämmelserna för driftbidrag till grundskolan

ändras så att bidrag kan utgå för lärare som anlitas vid språkträning

av invandrarbarn i svenska i förskolan,

B. att
en översyn görs av gällande statsbidragsbestämmelser för un

dervisning av invandrarbarn enligt vad i motionen anförs under av

snittet Grundskola,

C. att
förslag framläggs till åtgärder i syfte att öka rekryteringen av

invandrarbarn till den gymnasiala skolan,

D. att
en översyn görs av gällande kursplaner vid all lärarutbildning

så att invandrarnas problem särskilt beaktas,

E. att
invandrarnas problem måtte beaktas vid utbildning av övrig

skolpersonal, t. ex. skolsköterskor, kuratorer och psykologer.

I motionen 1971: 135 av herr Helén m. fl. (fp) har
med hänvisning till vad som anförts i motionen 1971: 134 hemstäUts att
riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t begär

A, att
invandrarutredningen måtte undersöka möjligheterna för in

rättandet av en särskild vuxenutbildningslinje med inriktning på under

visning av invandrare vid någon lärarhögskola och inrättandet av kon

sulenttjänster för invandrarundervisning samt överväga om ett särskilt

institut för frågor rörande undervisning av invandrare bör tillskapas,

B. att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: t begär att en översyn

görs av förekomsten av analfabetism bland invandrare och att ytterli

gare åtgärder vidtas för en utvidgad undervisning för dessa.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna
från universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens invandrarverk och FolkbUdningsförbundet.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i sitt
yttrande anfört i huvudsak följande.

1
Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:28 2

Enligt beslut av Kungl. Maj:t (senast 27.5.1970)
bedrivs kursverksamhet i svenska språket för icke svensktalande studerande m.
fl. vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. Denna
står under UKÄ:s överinseende. Kurserna anordnas av ett kurskollegium som är
understäUt konsistoriet vid respektive universitet. Konsistorierna vid
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå äger enligt bestämmelserna
uppdra åt studieförbund att under kurskollegiet handha undervisningen.
Konsisto)-iet vid universitetet i Stockholm äger lämna motsvarande uppdrag åt
the Stockholm University Institute for English-Speaking Students.
Undervisningen i svenska är uppdelad i fyra studiekurser om 90 timmar vardera
och undervisningsgruppernas storlek skall vara genomsnittligt minst 20
studerande. Studiekurserna benämns svenska 1, svenska 2, svenska 3 och svenska
4. Svenska 12 är avsedda att vara grundkurser och svenska 34
fortsättningskurser. Varje kurs beräknas pågå ca två och en halv månad och hela
utbildningen uppta omkring ett studieår.

Deltagare
i kurserna i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. antas i
den ordning som konsistoriet vid respektive universitet bestämmer. Behörig att
anta.s som elev är dels icke svensktalande studerande vid universiteten och ett
antal högskolor, dels icke svensktalande person som avser att söka inträde vid
sådan utbildningsanstalt och som uppfyller behörighetsvillkoren i övrigt.
Vidare är person med utländsk eftergymnasial utbildning som för varaktig
yrkesverksamhet i Sverige oundgängligen har behov av kvalificerade kunskaper i
svenska språket behörig att antas som elev.

Som
tidigare nämnts står de kurser i svenska för utländska studerande m. fl. som
anordnas vid universiteten under UKÄ:s överinseende. Kompetensutredningen har i
betänkandet Vägar till högre utbildning, behörighet och urval, förordat att
utlänningskurserna vid universiteten flyttas från den högre utbildningen till
exempelvis den gymnasiala vuxenutbildningens område. UKÄ har i yttrande över
nämnda betänkande framhållit att UKÄ anser att detta står i samklang med
dåvarande departementschefens av 1967 års riksdag godtagna uttalande i prop.
1967: 4 s. 136 om »att gymnasisLla kompletteringsstudier inte skall anordnas
inom universitetsorganisationens ram». I propositionen angående studiesocialt
stöd tiU utländska studerande har föredraganden anfört att frågan om
huvudmannaskapet för svenskundervisningen bör tas upp i samband med prövningen
av förslag från kompetensutredningen och invandrarutredningen.

Skolöverstyrelsen (SÖ), som i sitt yttrande över
motionerna endast tar upp de frågor som ligger inom överstyrelsens
kompetensområde, har anfört bl. a. följande.

Vad i motionen 1971: 134 inledningsvis sägs om
målet för samhällets anpassningsåtgärder för invandrare vill SÖ starkt
understryka. SÖ har såväl i sin handläggning av utbildningsfrågorna för
invandrare som i andra sammanhang utgått ifrån att de åtgärder som måste vidtas
för att främja en god anpassning till svenska förhållanden inte får leda tUl en
fullständig och oviUkorlig assimilering till svenskt samhällsliv och svensk
kultur. I likhet med motionärerna viU SÖ således hävda, att invandrarna måste
ha rätt att med samhällets stöd behålla kulturella drag från sitt hemland.

s. 3 Kontrollera mot PDF

UbU 1971: 28 3

Denna strävan kanske klarast kommer till uttryck
genom de åtgärder som vidtagits inom grundskolan. För att möjliggöra för
invandrarnas barn att behålla och vidareutveckla det egna språket och
kontakterna med hemlandets kultur- och samhällsliv har i den nya läroplanen för
grundskolan (Lgr 69) intagits bestämmelser av innebörd att två undervisningstimmar
per vecka från och med årskurs 1 till och med årskurs 9 kan anslås till en
kompletterande undervisning i och på det egna modersmålet. Eftersom denna
undervisning emellertid måste betraktas som frivillig, ankommer det på
föräldrar och elever att bestämma huruvida dessa möjligheter bör utnyttjas.
Denna språkundervisning, som måste handhas av lärare som behärskar respektive hemlands
språk, avses ha ett innehåll som klart är iiu-iktat på hemlandets kultur och
sam-hällsförhåUanden.

Försök
pågår också med att ge den första läs- och skrivinlärningen på barnens eget
modersmål. Avsikten med detta försök är dels att få utrönt om denna inlärning
går snabbare och mera friktionsfritt, om undervisningen bedrivs på det språk
som barnen behärskar bäst, dels att åstadkomma en mjukare övergång till det nya
språket, som efter hand måste bli deras undervisningsspråk. Enligt SÖ:s mening
bör åtgärder av de slag som här nämnts kunna medverka till att åtminstone till
viss grad vederlägga uppfattningar om att skolarbetet för invandrarbarnen helt
är inriktat på en försvenskning av invandrarna.

Även
på andra områden har SÖ sökt ge stöd åt invandrarnas önskan om att bevara det
egna kultur- och samhällsmönstret. På initiativ av SÖ har en samarbetsgrupp,
benämnd kulturutbytesrådet, tillsatts med representanter förutom från SÖ från
andra berörda ämbetsverk, intresseorganisationer och institutioner. Gruppen
har till uppgift dels att medverka till att en väl upplagd kultur- och
samhäUsinformation om svenska förhållanden ges på alla nivåer av
utbildningsväsendet, där invandrare deltar, dels ock att anskaffa lämpligt
material för en motsvarande information om invandrarnas egna hemländer. Dessa
skrifter, både den som berör svenska förhållanden och de som berör
utvandrarländerna, görs tvåspråkiga. SÖ har bedömt det som synnerligen
angeläget att invandrarna vid mötet med svenskt samhällsliv och svensk kultur
har tillgång till jämförelsematerial från det egna landet. Erfarenheten har
också visat att kunskaperna om det egna landet i vida kretsar bland invandrarna
är mycket bristfälliga. Åtgärder av detta slag bör också kunna medverka till
att stärka självkänslan hos invandrarna.

Avsikten
är också att kulturutbytesrådets material skall vara användbart i den
internationaliseringsundervisning, som skall förekomma på alla stadier inom det
svenska utbildningsväsendet. Denna undervisning skulle därigenom få ett meningsfullt
innehåll och samtidigt medverka till en bättre förståelse för invandrarna och
för förhållandena i deras hemländer. Man torde också kunna förvänta att
åtgärder av detta slag skulle kunna motverka de tendenser till en negativ
inställning till invandrarna som på sista tiden kunnat skönjas i vissa
kretsar.

De
åtgärder för en förbättrad svenskundervisning såväl inom skolans ram som i
vuxenutbildningen som behandlats i motionerna har länge varit föremål för
insatser från SÖ:s sida. De förslag till åtgärder som framförs är således inte
nya för SÖ. Inom ämbetsverket handhas invandrarfrågorna av en särskild
arbetsgrupp direkt underställd verksledningen. Gruppens uppgift är att följa
undervisningen för invandrare och vidtaga erforderliga åtgärder dels för en
utbyggnad av stödåtgärder

1
* Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 28

s. 4 Kontrollera mot PDF

UbU 1971: 28 4

inom
skolans ram och dels att på olika sätt skatta fram underlag för en förbättrad
svenskundervisning för de vuxna invandrarna.

På
skolans område har en omfattande försöksverksamhet bedrivits från förskolan upp
till det gymnasiala stadiet. Flera av dessa försök har lett fram till att
generella medgivanden kunnat lämnas för en allmän tillämpning av de utprövade
åtgärderna. I ett supplement till läroplan för grundskolan har undervisningen
av invandrarbarnen utförligt behandlats. Där har gällande bestämmelser som
reglerar undervisningen redovisats och där ges också råd och anvisningar om
vilka stödåtgärder som kan förekomma och hur dessa på lämpligt sätt bör
organiseras och genomföras i skolarbetet.

Beträffande
barnstugeverksamheten är denna föremål för en särskild utredning, som också har
aktualiserat invandrarbarnens problem. Eftersom denna verksamhet ligger
utanför SÖ:s arbetsområde har SÖ inte kunnat framlägga några egna förslag om
åtgärder. Det pågår emellertid för närvarande ett intensifierat arbete under
socialstyrelsens ledning för en utbyggnad av försöksverksamheten inom förskolan
och i detta arbete deltar också SÖ.

När
det gäller undervisningen i svenska för vuxna invandrare har vissa åtgärder
vidtagits i avsikt att effektivisera denna undervisning. Bl. a. har en särskild
läroplan utarbetats av en expertgrupp, tillsatt av SÖ. Vidare har studieplaner
med metodiska råd och anvisningar framställts av samma expertgrupp. Även
läromedelsfrågan har ingående penetrerats. SÖ har på detta sätt velat
förbereda de åtgärder för en förstärkning av denna undervisning, varom förslag
väntas i Invandrarut-redningens kommande betänkande.

Vad
i motionerna sägs om behovet av en förstärkt lärarutbildning på detta område
vill SÖ helt ansluta sig till. Genom den ökade invandringen under senare år
har behovet av lärare och handledare för den undervisning i svenska som bedrivs
av studieförbunden och inom arbetsmarknadsutbildningen ständigt stegrats. För
att utbilda och fortbilda för uppgiften erforderliga lärarkrafter har
resurserna som stått till SÖ:s förfogande varit alltför knapphändiga.
Lärarfrågorna har tid efter annan varit föremål för överväganden inom SÖ. De
förslag till åtgärder som därvid dryftats kommer att kräva mycket stora
kostnader om de skall kunna genomföras.

När
det gäller den reguljära lärarutbildningen har åtgärder vidtagits för att göra
de blivande lärarna förtrogna med de särskilda problem som följer med
invandringen på skolans område.

Arbetsmarknadsstyrelsen
har över motionerna yttrat bl. a.

Vid handläggningen av ansökningar om
arbetstillstånd för utomnor-diska arbetstagare söker arbetsmarknadsstyrelsen
att i enlighet med de rikthnjer som antogs av 1968 års riksdag (prop. nr 142,
s. 108-113) tiUse, att den utländska arbetskraften inte koncentreras tiU
utpräglade låglönebranscher med osäkra anställningsförhållanden och hög arbetslöshetsrisk.
Styrelsen remitterar alltid ansökningarna till vederbörande fackförbund för
yttrande. Härigenom skapas ytterligare garanti mot att arbetstagarna placeras i
olämpliga anställningar. Kontroll sker även av att arbetskraften i samband med
inresan erbjudes lämpliga bostäder.

Låglöneområdena
tillförs trots detta utländsk arbetskraft i viss omfattning. Detta beror bl.
a. på att grupper av invandrare automatiskt beviljas

s. 5 Kontrollera mot PDF

UbU 1971: 28 5

arbetstillstånd
utan föregående arbetsmarknadsprövning.

Hit
hör främst nära anhöriga till arbetstagare som redan innehar uppehålls- och
arbetstillstånd samt personer, som är att jämställa med koUek-tivt överförda
flyktingar.

Genom
överenskommelsen om den gemensamma nordiska arbetsmarknaden finns inte några
formella hinder för invandring av nordiska arbetstagare. F. n. pågår emellertid
överläggningar mellan berörda myndigheter i Sverige och Finland om åtgärder
för att förmå den finländska arbetskraft som söker sig till Sverige att i
större utsträckning anlita den service som arbetsförmedlingssamverkan mellan
länderna erbjuder. Arbetskraften skulle därigenom kunna omhändertas och
anpassas på ett bättre sätt. Bland de åtgärder som planeras ingår ett vidgat
informationsutbyte samt utbyte av arbetsförmedlingstjänstemän mellan länderna.

Arbetsförmedlingen
står invandrarna till tjänst vid förmedling av arbete på samma sätt som
beträffande svenska medborgare. Arbetsplace-ringen försvåras emellertid inte
sällan av att vederbörande har en bristfällig utbildning och saknar kunskaper
i svenska språket. Även rena analfabeter förekommer. Arbetsförmedlingen
använder sig i stor omfattning av fortbUdning och omskolning för att stärka
utländska sökandes konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Av sammanlagt 44 603
personer som påbörjade arbetsmarknadsutbildning under andra halvåret 1970 var
4 953 utländska medborgare.

Statens invandrarverk (SIV), som erinrar om att
invandrarutredningen nu framlagt sitt första delbetänkande »Invandrarnas
utbildningssituation» (SOU 1971: 51) anser sig böra ta slutlig ställning till
de i motioner och be-tänkanden framförda förslagen i ett sammanhang och
inskränker sig därför i sitt yttrande i huvudsak till att peka på tidigare
uttalanden samt konkreta initiativ från verket och andra för att lösa de
påtalade problemen. Till invandrarverkets yttrande har bUagts en den 3 maj
1971 dagtecknad promemoria. Synpunkter på 1968 års barnstugeutrednings
diskussions-PM Innehåll och metoder i förskoleverksamheten.

134 A. 1968 års barnstugeutredning kommer i sitt
fortsatta arbete att ytterligare behandla invandrarbarnens situation i
förskolan. Över utredningens diskussions-PM om innehåll och metoder i
förskoleverksamheten har invandrarverket yttrat sig. Barnstugeutredningen skall
vidare överväga frågan om huvudman för förskoleverksamheten. Motionsförslaget
om ändring av bestämmelserna för driftbidrag till grundskolan så att bidrag kan
utgå tiU förskolans språkträning torde komma att prövas i samband härmed. SIV
anser också att så bör ske.

134
B. Invandrarverket anser det i och för sig önskvärt att en översyn görs av
gäUande statsbidragsbestämmelser för undervisning av invandrarbarn. Intill
dess den föreslagna översynen verkställs är det emellertid av vikt att tillse,
att de möjligheter som de nuvarande bestämmelserna ger verkligen utnyttjas av
de lokala skolmyndigheterna. Att så inte alltid sker framgår bl. a. av
invandrarutredningens kommunenkät. Invandrarelever kan t. o. m. efter flera år
i svensk skola ha kvardröjande språkliga handikapp, som verkar allvarligt
hindrande för deras allmänna studieframgång och studiemöjligheter efter den
obligatoriska skolan. SIV delar och vill understryka invandrarutredningens
slutsats att det äi av vikt att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna genom
olika åtgär-

s. 6 Kontrollera mot PDF

UbU 1971: 28 6

der
stimulerar kommunerna att utnyttja de resurser som står tiU förfogande.

134
C. Invandrarverket instämmer i motionärernas önskan om förslag till rekryteringsstimulerande
åtgärder för att öka invandrarungdomens gymnasiala studier. I satiimanhahget
bör påpekas att det nuvarande gymnasiets möjligheter att anordna
anpassningsundervisning för invandrarelever varit klart bristfälliga, vilket
kan ha varit en av anledningarna tiU den ringa andelen invandrare bland
gymnasieeleverna. Även om den nya gymnasieskolan förses med bättre resurser att
ta emot invandrarelever kommer förmodligen behovet av särskild stimulans och
säråtgär-der att kvarstå. Därför är det viktigt, att skolöverstyrelsens
försöksverksamhet med utbildning på gymnasienivå för finsktalande ungdomar,
vilken bedrivs på folkhögskolan i Malung, utvärderas och utvidgas. Möjligheten
att anordna liknande utbildning för andra språkgrupper bör övervägas.
Skolöverstyrelsen har redan generell rätt att anordna särskilda yrkesinriktade
kurser för invandrarungdom.

134 DE.
Invandrarverket ansluter sig till motionärernas allmänna

resonemang om behovet av utbildning av lärare för invandrarundervis-

ningen. Den föreslagna översynen av gällande kursplaner för lärarut

bildning bör emellertid inte endast ta sikte på invandrarnas problem

utan även syfta till en ökad orientering om utvandringsländernas för

hållanden, levnadsformer och kultur för att göra de blivande lärarna

bättre rustade att förmedla sådana kunskaper även till svenska elever.

Dessa strävanden bör drivas parallellt med undervisningens internatio-

naUsering i allmänhet.

Vad beträffar utbildning av skolpersonal av skilda
kategorier kan ett par initiativ nämnas. Sålunda anordnas under augusti månad
en fortbildningskurs i invandrarfrågor av fortbildningsavdelningen vid lärarhögskolan
i Umeå. Denna kurs är avsedd för all skolpersonal, elever och föräldrar samt
representanter för kommuner och näringsliv. Vidare anordnas i samarbete mellan
SIV och Sveriges skolkuratorers förening ett seminarium för skolkuratorer och
skolsköterskor med tonvikt på de elevvårdande funktionerna. Det är givetvis
önskvärt att inte bara den frivilliga fortbildningen utan även och framför allt
grundutbildningen av aU skolpersonal får inslag av denna art.

135 A. Invandrarutredningen anser dels att i
lärarhögskolornas kurser

bör förekomma som reguljära inslag såväl allmän orientering om in

vandringen och invandrarna som. pedagogiska metoder för undervisning

av invandrare, dels att en utbildning för lärare i svenska som främmande

språk bör komma till stånd. Den sistnämnda utbildningen kan enligt

utredningens bedömning arrangeras av universiteten, lärarhögskolorna,

SÖ och studieförbunden med skolöverstyrelsen som huvudansvarig. Frå

gan om ett särskilt institut för frågor rörande undervisning av invand

rare diskuteras inte i utredningens betänkande. Invandrarverket är f. n.

inte berett att ta ställning till frågan om skapandet av ett dylikt in

stitut.

135 B. Invandrarutredningen har inte ansett sig med
någorlunda säkerhet kunna uppskatta antalet analfabeter i landet men beräknar
dem till några tusen. Däremot föreslår utredningen en särskild alfabetiseringsundervisning.
Denna undervisning bör enligt utredningen läggas upp som försöksverksamhet, bl.
a. med hänsyn till att kunskaperna om

s. 7 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:28 7

analfabetismens
utbredning är begränsade. Remissbehandlingen av betänkandet får enligt invandrarverkets
uppfattning klarlägga behovet av en noggrannare undersökning av förekomsten av
analfabetism.

Folkbildningsförbundet konstaterar i sitt yttrande
att motionerna berör utomordentligt vittomfattande områden. Invandrarnas
situation behandlas ur såväl juridisk, social, kultureU som ekonomisk
synvinkel. Övervägande delen av motionernas innehåll anses emellertid falla
utanför förbundets direkta intresseområde, varför förbundet endast granskat de
delar som direkt berör studieförbunden. I vad gäller utbildningen av vuxna
invandrare finner förbundet kravet om ändrat huvudmannaskap dåUgt underbyggt.
Vidare anser förbundet att frågan om invandrarut-bildningens organisation bör
stå klar, innan utbildningen av lärare för invandrare fastställs.

Utskottet

I motionen 1971: 134 angående invandrarnas
situation har förts fram ett antal förslag som avser bidra till att underlätta
anpassningen för de utländska medborgare som vill bosätta sig i Sverige.
Motionen har remitterats till utbildningsutskottet, till vilket också
överlämnats följdmotionen 1971: 135 angående undervisning av invandrare.
Följdmotionerna 1971: 116 angående förbättrad information till invandrare,
1971: 158 angående utlännings förvärv av svenskt medborgarskap, m. m., den
senare såvitt gäUer punkterna A och C, och 1971: 159 om utredning angående de
s. k. inteUektueUa flyktingarnas situation m. m. har överlämnats till inrikesutskottet,
som i dessa frågor avgett betänkandena 1971: 28, 26 resp. 29. Motionen 1971:
158, som även innehåller ett yrkande om borttagande av avgiften för svenskt
medborgarskap, punkten B, har i den delen behandlats av skatteutskottet i
betänkandet 1971: 27.

Invandrare
i Sverige bör ha samma rätt till utbildning som gäller för svenska medborgare.
För att detta mål skall kunna nås fordras åtgärder som dels underlättar
anpassningen i det svenska samhället, dels stöder invandrarens strävan att
behålla kontakten med ursprungslandets språk och kultur. Härigenom ökas
individens möjlighet att fritt välja mellan att stanna i Sverige och att
återvända till sitt hemland.

I
motionen 1971: 134 hemställs att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t begär
att statsbidragsbestämmelserna för driftbidrag till grundskolan ändras så, att
bidrag kan utgå för lärare som anlitas vid språkträning av invandrarbarn i
svenska i förskolan. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
stödåtgärder för invandrarbarn bör vidtagas redan innan skolan börjar.
Möjligheterna att i skolan hindra s. k. mobbing och utlänningshat är beroende
av att invandrarbarnen så tidigt som möj-

s. 8 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:28 8

ligt
får sociala kontakter och språkträning. Även för de svenska barnen är det
väsentligt att så tidigt som möjligt få träffa barn och familjer från andra
kulturer och med andra språk. Under slutet av 1960-talet har också en rad
försök med särskild verksamhet för invandrarbarn i förskolåldern inletts. I
vissa kommuner med väl utbyggd barnstugeverksamhet sker i dag på kommunalt
initiativ svenskträning inom ramen för den reguljära verksamheten, i andra
kommuner pågår sådan försöksverksamhet inom förskolan med bidrag från
skolöverstyrelsen eller allmänna arvsfonden. Det ankommer närmast på
socialstyrelsen att i samråd med berörda myndigheter föreslå åtgärder som under
de närmaste åren på olika sätt kan förbättra invandrarbarnens situation på
förskolstadiet. Den sittande barnstugeutredningen har uppmärksammat problemen
och överväger vilka speciella åtgärder av organisatoriskt och pedagogiskt slag
som bör vidtas för invandrarbarn i förskola. Utskottet, som finner lämpligt att
barnstugeutredningens förslag avvaktas innan särskilda åtgärder i statsbidragshänseende
vidtas, avstyrker bifall till motionen såvitt nu är i fråga.

Statsmakterna
fattade år 1968 principbeslut om undervisning av barn som tillhör språkliga
minoriteteir (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr 1968: 303). I den nämnda
motionen hemställs under punkten B att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:
t begär att en översyn görs av gällande statsbidragsbestämmelser för
undervisning av invandrarbarn enligt vad i motionen anförs under avsnittet
Grundskola. Den undervisning som i dag erbjuds invandrarbarn i grundskolan är
dels olika former av stödundervisning, dels frivillig undervisning i deras
modersmål. Stödundervisning, varom bestämmelser meddelats genom Kungl. Maj:ts
beslut den 16 juni 1966 och skolöverstyrelsens tillämpningsanvisningar, ges i
svenska som främmande språk men också i form av studiehandledning på
modersmålet. Statsbidrag utgår för 6 timmars stödundervisning i veckan per
undervisningsgrupp om 3-5 elever. Frivillig undervisning i modersmålet får
enligt den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 69 s. 111) omfatta 2 veckotimmar
under \'arje årskurs i utbyte mot andra i timplanen upptagna ämnen. I fråga om
stödundervisningen är det möjligt att inom ramen för anvisade resurser anordna
olika typer av förberedande undervisning. Stödundervisningen kan koncentreras
till den första tiden i klassen. Eleverna kan också placeras i förberedelseklass
där de får intensivundervisning i svenska samt information om den nya miljön.
Exempel på vad som kan åstadkommas med utnyttjande av de möjligheter som
nuvarande statsbidragsbestämmelser ger är den undervisning i grundskolan av
elever från icke svensktalande land, som skolstyrelsen i Göteborg anordnar och
som motionärerna berör.

Invandrarverket
anser det i och för sig önskvärt att en översyn görs av gällande
statsbidragsbestämmelser för undervisning av invandrarbarn. Samtidigt påpekar
emellertid V(;rket att det intill dess den föreslagna översynen verkställts är
av vikt att tillse att de möjligheter som nuvarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:28 9

bestämmelser
ger verkligen utnyttjas av de lokala skolmyndigheterna. Utskottet instämmer
häri och finner det också angeläget att skolöverstyrelsen och
länsskolnämnderna genom olika åtgärder stimulerar kommunerna att utnyttja de
resurser som finns att tiUgå. Med hänvisning till vad som anförts och med
erinran om att en diskussionspromemoria angående statUgt driftbidrag till
skolväsendet (U 1971: 3) och invandrarutredningens förslag i vad gäller
invandrarbarn i skolpUktsåldern f. n. bereds inom berörda departement,
avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande motionsyrkande.

I
motionen 1971: 134 önskas vidare att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t
begär att förslag läggs fram till åtgärder i syfte att öka rekryteringen av
invandrarbarn till den gymnasiala skolan. Utskottet får med anledning härav
anföra följande.

En
elevgrupp, som hittiUs varit förbisedd inom utbildningsväsendet, utgör de unga
invandrare vilka befinner sig över skolpliktsåldern men är under 20 år.
Erfarenheten ger vid handen att ett stort antal ungdomar i denna åldersgrupp
har haft svårigheter att erhålla varaktig anställning både på grund av svag
allmän utbildning och bristande eller obefintliga kunskaper i svenska. Risk
föreligger att denna grupp blir svår att inordna i arbetslivet och samhället,
om man inte gör ansträngningar att hjälpa dem över svårigheter som möter dem.
Vid f. n. tre gymnasieskolor pågår enligt vad utskottet erfarit
yrkesförberedande utbildning enligt en individueU tim- och kursplan benämnd
»Yrkesinriktande grundkurs för invandrare». Utbildningens mål är att ge en
intensivundervisning i svenska jämte kompletterande undervisning i vissa
allmänna ämnen, som möjliggör för invandraren att efter den yrkesförberedande
utbildningen påbörja och genomföra en reguljär yrkesinriktad utbildning. Ett
antal kommuner har enligt uppgift planer på att anordna denna utbildning.
Frågan om lägsta antal deltagare för att utbildningen skall få komma till stånd
prövas f. n. av Kungl. Maj:t.

Behöriga
invandrarelever kan intas i svensk gymnasieskola inom den fria kvoten.
Svårigheten att följa en svenskspråkig undervisning har emellertid för många
visat sig vara alltför stor. Skolöverstyrelsen har därför i samverkan med
Finsk-svenska utbildningsrådet anordnat en försöksverksamhet, inriktad på
finskspråkiga gymnasieskolbehöriga elever, som en tvåårig internatkurs vid
Malungs folkhögskola. Syftet med denna kursverksamhet är att meddela dels
intensiv svenskundervisning, dels undervisning i allmänna ämnen på elevernas
modersmål och därvid åstadkomma en samordning mellan finska och svenska
kiusplaner så, att eleverna skall under tredje året kunna fuUfölja och avsluta
sina studier vid svensk gymnasieskola.

I
Västerås anordnas läsåret 1971/72 försök med särskild utbildning för invandrare
på tvåårig social linje i gymnasieskola inom ramen för tiUgängUgt antal
intagningsplatser för läsåret 1971/72. Skolöverstyrelsen

s. 10 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:28 10

skaU
efter utgången av läsåret 1971/72 till Kungl. Maj:t redovisa erfarenheterna av
försöksverksamheten.

Frågan
om särskilda bestämmelser för stödundervisning i gymnasieskolan åt
invandrarelever med brister i svenska språket prövas f. n. av Kungl. Maj:t.

Invandrarungdomens
skolgång på det gymnasiala stadiet hindras emellertid inte bara av bristfällig
förmåga att tala och skriva svenska. På treårig humanistisk,
samhällsvetenskaplig eUer naturvetenskaplig linje av gymnasieskolan studeras
fyra språk, om svenskan medräknas. Detta medför särskilda svårigheter.
Skolöverstyrelsen har därför hos Kungl. Maj:t anhållit om bemyndigande att
efter framställning från skolstyrelse medge elev att utbyta ett främmande språk
mot det egna modersmålet. Härigenom görs valet av i första hand det tredje
främmande språket, C-språket, friare varigenom det ii framtiden kommer att
finnas ett antal personer med utbildning i mindre vanliga språk. Värdet härav
kan bli stort från såväl den enskildes som samhällets synpunkt. Frågan prövas
f. n. av Kungl. Maj:t. Med hänvisning till dels den försöksverksamhet som pågår
på det gymnasiala stadiet, dels att invandrarutredningens förslag i fråga om
utbildning för invandrarbarn i åldern 16-20 år f. n. bereds avstyrker utskottet
bifaU till motionen såvitt nu är i fråga.

I
förevarande motion hemställs under punkten D att riksdagen i skrivelse tiU
Kungl. Maj:t begär att en översyn av gällande kursplaner vid all
lärarutbildning så att invandrarnas problem särskilt beaktas. Kungl. Maj:t har
den 29 juni 1970 fastställt mål och riktlinjer för utbildningen vid
lärarhögskola. Enligt dessa bör invandrares och andra språkliga minoriteters
problem uppmärksammas i utbildningen. Studieplansarbete i anledning av dessa
riktlinjer pågår inom skolöverstyrelsen. Enligt vad utskottet erfarit avses i
de nya utbildningsplanerna för lågstadielärar-, mellanstadielärar- och
ämneslärarlinjerna invandrarfrågorna behandlas i samverkan meUan ett flertal
ämnen. Inom ramen för nuvarande timplan införs vidare på låg- och
mellanstadielärarlinjerna i ämnet svenska ett nytt moment, svenska som
främmande språk. Utbildning av lärare och handledare för studieförbundens och arbetsmarknadsutbildningens
undervisning i svenska utgör en särskiild fråga, som får lösas i samband med
behandlingen av invandrarutredningens förslag. Vad gäller fortbildning av
lärare viU utskottet erinra om vad som i propositionen 1971: 1, bil. 10 (s. 381)
anförts i frågan. Med hänvisning härtill och vad i övrigt anförts avstyrker
utskottet bifall till yrkandet i motionen såvitt nu är i fråga.

Under
punkten E slutligen har i motionen 1971: 134 hemställts att riksdagen i
skrivelse tiU Kungl. Maj:t begär att invandrarnas problem måtte beaktas vid
utbildning av övrig skolpersonal, t. ex. skolsköterskor, kuratorer och
psykologer. Utskottet vill erinra om att lärarhögskolornas
fortbildningsavdelningar anordnar kurser för skol-läkare, skolsköterskor,
elevhemsföreståndare, skolkuratorer och skolpsy-

s. 11 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:28 11

kologer
m. fl. Det är därvid fråga om fortbildning i tjänsten. Fortbildning av denna
skolpersonal är eljest främst en fråga för de kommunala myndigheterna. Med
hänvisning härtiU samt tiU invandrarverkets yttrande över motionen avstyrker
utskottet bifaU till motionen, såvitt nu är i fråga.

I
motionen 1971: 135 yrkas att invandrarutredningen måtte undersöka möjligheterna
för inrättande av en särskild vuxenutbild-ningslinje med inriktning på
undervisning av invandrare vid någon lärarhögskola och inrättandet av
konsulenttjänster för invandrarundervisning samt överväga om ett särskilt
institut för frågor rörande undervisning av invandrare bör tillskapas.

Utskottet
får i fråga om utbildning av lärare för undervisning av invandrare anföra
följande. Vid lärarhögskolan i Stockholm anordnas på ämneslärarlinjen en
särskild vuxenpedagogisk utbildning som omfattar två terminer och är avsedd för
blivande lärare vid den statliga och kommunala vuxenutbildningen. Inom ramen
för ämneslärarlinjens utbildning skall för dessa studerande anordnas dels en
kurs i vuxenundervisningens pedagogik och allmänna metodik om cirka 24 timmar,
dels en kurs i ämnesmetodik speciellt avpassad för vuxenundervisningen och omfattande
cirka 10 timmar. Denna metodikkurs ges efter skolöverstyrelsenai bestämmande i
vissa ämnen. Praktikterminen för här nämnd studerande, som genomgår särskilt
avpassad praktisk-pedagogisk utbildning, skaU helt eller delvis förläggas till
kommunal vuxenutbildning. Motsvarande metodisk-praktisk utbildning med
inriktning mot svenska som främmande språk torde utan uppdrag till
invandrarutredningen inom ramen för nuvarande resurser kunna anordnas för
studerande på lärarhögskolas ämneslärarlinje, som i sin grundexamen har ämnet
svenska. I fråga om utbildning av lågstadiets och mellanstadiets lärare för
undervisning i svenska som främmande språk får utskottet hänvisa tiU vad
utskottet anfört i det föregående om grundutbildning för sådana lärare. Vad
vidare gäller inrättande av konsulenttjänster för invandrarundervisning vill utskottet
erinra om att det innevarande budgetår finns 243 statliga fortbildningskonsulenter
för skolväsendets behov och att denna fortbildningsresurs i viss mån är
rörlig. Förordnande på sådan tjänst meddelas nämligen tills vidare, dock
längst för tre år. Vid förordnandeperiodens slut prövas ämnesområdet för
tjänsten. Det finns alltså möjlighet för vederbörande skolmyndigheter att
efter sådan prövning med hänsyn till behovet inrätta
fortbildningskonsulenttjänst i svenska med särskild inriktning mot svenska som
främmande språk. I motionen tas även upp frågan om ett särskilt institut för
frågor rörande undervisning av invandrare. Utskottet, som hänvisar till vad
skolöverstyrelsen i sitt remissyttrande redovisat beträffande en inom verket
tillsatt samarbetsgrupp benämnd kulturutbytesrådet, har inte i detta läge
blivit övertygat om behovet av ett sådant

s. 12 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:28 12

fristående
institut, varom motionärerna yrkar. Med hänvisning tiU vad utskottet anfört och
att invandrarutredningens förslag om bl. a. lärar-utbUdning f. n. bereds
föreslår utskottet att ifrågavarande yrkanden lämnas utan bifaU.

I
samma motion hemstäUs vidire att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t begär
att en översyn görs av förekomsten av analfabetism och att ytterligare åtgärder
vidtas för en utvidgad undervisning för dessa. Remissbehandlingen av
invandrarutredningens betänkande torde klargöra behovet av ytterligare
undersökning om förekomsten av analfabetism. Vad gäller utbildningen av
analfabeter föreslär nämnda utredning försöksverksamhet med en tvåårig
undervisning, som avses omfatta bl. a. svenska, matematik, samhällsorientering
och yrkesträning. Invandrarutredningens förslag bereds f. n. inom berörda
departement. Med hänvisning till dessa omständigheter avstyrker utskottet
bifall till motionen såvitt nu är i fråga.

Under åberopande av det
anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna
1971: 134 och 1971: 135.

Stockholm
den 9 november 1971

På
utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande:
herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv
(s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i
Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Bemdtson i
Linköping (vpk). Sundgren (s), Jonsson i Alingsås (fp) och fröken Andersson i
Stockholm (c).

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712218

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.