Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående ökat medinflytande för vissa studerande m. m.
1971 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:UbU29, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående ökat medinflytande för vissa studerande m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
utbildningsutskottets
betänkande nr 29 är 1971 UbU 1971:29
Nr 29
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner
angående ökat medinflytande för vissa studerande m. m.
Motionerna
I motionen 197 1:99 av herr Helén
m. fl, (fp) har - med hänvisning till motiveringen i motionen 1971:86 - hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att skol- och
universitetsdemokratin vidgas bl, a. genom att
1.
försöksverksamheten
med beslutande samarbetsnämnder fortsätter och utvidgas,
2.
klasskonferensen
med deltagande av samtliga elever och lärare prövas,
3.
universitetslärarna
inom ramen för försöksverksamheten med nya samarbetsformer bereds
representation i universitetskanslersämbetets (UKÄ :s) styrelse,
4.
vid det
slutliga beslutet om samarbetsformer vid universiteten studenter och övriga
lärare ges medinflytande vid samtliga institutioner och utbildningsnämnder.
1 motionen 1971:848 av fröken
Eliasson m. fl. (c) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte
1.
anhålla om att
demokratifrågorna och individualiseringsfrågorna ägnas ökat utrymme i
lärarutbildningen,
2.
som sin mening
uttala att det är angeläget att en försöksverksamhet med nya samarbetsformer
mellan lärare, studerande och övrig personal snarast kommer till stånd vid
lärarutbildningsanstalterna och att därvid olika försöksmodeller prövas.
Pågående försöksverksamhet
1. Skolväsendet
Genom beslut den 13 juni 1969, den
14 maj 1970 och den 30 juni 1971 har Kungl. Maj:t bemyndigat skolöverstyrelsen
att under läsåren 1969/72 bedriva försöksverksamhet i fråga om samarbetsnämnder
i grundskolan m. fl. skolformer i huvudsaklig överensstämmelse med de
riktlinjer som angivits i en skrivelse från skolöverstyrelsen den 7 maj 1969
och med iakttagande av vissa i förstnämnda beslut angivna särskilda
föreskrifter.
Enligt bemyndigandet i beslutet den 30 juni 1971 kan
skolstyrelse inom ramen för försöksverksamheten bestämma att samarbetsnämnd
skall vara sammansatt på annat sätt än som förutsätts i de tre organisa-
Riksdagen 1971. 14 saml. Nr 29
UbU
1971.29 2
tionsmodeller som anges i skolöverstyrelsens skrivelse den
7 maj 1969. 2. Universitet och vissa högskolor
Försöksverksamhet med nya former
för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal vid universitet och
vissa högskolor under universitetskanslersämbetets överinseende har under
budgetåren 1968/71 bedrivits enligt bemyndiganden i beslut den 17 juli 1968,
den 31 januari och den 10 juli 1969 samt den 20 mars 1970. Genom beslut den 13
november 1970 har bemyndigandena förlängts att gälla även budgetåret 1971/72,
Försöksverksamheten på institutionsnivå innebär i stort
följande. Ett kollegialt organ benämnt institutionsnämnd eller institutionsstyrelse
- har i varierande omfattning övertagit prefektens rätt att ensam (i vissa fall
tillsammans med övriga ordinarie lärare) fatta beslut. 1 vilken utsträckning
beslutanderätten förs över till det kollegiala organet beror på vilken av fyra
s. k. standardmodeller som valts vid respektive institutioner. I den första
modellen är en institutionsnämnd för utbildningsfrågor beslutande i frågor
rörande utbildningens innehåll och organisation. 1 den andra modellen är en
institutionsnämnd beslutande i frågor rörande utbildningens innehåll och organisation
samt vissa andra, klart angivna frågor, exempelvis petitafrågor. I den tredje
modellen är en institutionsstyrelse beslutande i alla frågor med undantag av
vissa klart angivna, exempelvis tjänstetillsättnings- och fördelningsfrågor. I
den fjärde modellen slutligen är en institutionsstyrelse beslutande i alla
frågor. I styrelsen/ nämnden ingår representanter för institutionens lärare,
assistenter/ amanuenser, teknisk och administrativ personal samt studenter.
Försöksverksamheten med ändrad sammansättning av utbildningsnämnder
innebär bl. a. att studeranderepresentationen i vissa nämnder förstärkts
jämfört med vad som gäller enligt universitetsstadgan.
Samtliga konsistorier har vidare försöksvis utökats med
företrädare för studerande och anställda.
I beslut den 10 juh 1969 och den 13 november 1970 har
Kungl. Maj:t som ett led i försöksverksamheten med ökat inflytande för
studerande och anställda inom utbildningsväsendet föreskrivit, att
representanter för de studerandes och arbetstagarnas intressen skall beredas
plats i u n i-versitetskanslersäm betets styrelse och fakultetsberedningar,
skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, LUP-nämnden och
LUP-kommittéerna.
För att biträda vid utarbetandet av förslag till nya
bestämmelser för förvaltningsformerna tillkallade UKÄ i januari 1971 nio
experter, hämtade från universitet och högskolor och flertalet nominerade av
berörda personal- och studerandeorganisationer, dvs. LO, SACO, TCO och SFS.
Experterna har fungerat som en referensgrupp inom UKÄ.
UKÄ:s styrelse avser att under våren 1972 ta ställning
till utformningen av UKÄ:s slutliga förslag i de aktuella frågorna. Detta
skall ske på grundval av synpunkter och förslag som kommer fram i yttrandena
över en den 21 oktober 1971 dagtecknad promemoria i ämnet.
UbU
1971:29 3
I detta sammanhang bör även nämnas
att motsvarande törsöksverksam-het under budgetåren 1968/71 har bedrivits vid
socialhögskolorna enligt bemyndiganden i beslut den 20 november 1968 och den 10
juli 1969 samt vid journalisthögskolorna enligt bemyndiganden i beslut den 10
juli, den 12 september och den 30 december 1969 och den 25 september 1970.
Genom beslut den 12 februari och den 14 maj 1971 har bemyndigandena förlängts
att gälla även budgetåret 1971/72.
3. Lärarhögskolor och andra lärarutbildningsanstalter
Genom beslut den 16 april 1971 har
Kungl. Maj:t bemyndigat skolöverstyrelsen att för läsåren 1971/73 besluta om
försöksverksamhet med nya former för samverkan mellan lärare, studerande och
övrig personal vid lärarhögskolorna, folkskoleseminarierna, seminarierna för
huslig utbildning, slöjdlärarseminariet, förskoleseminarierna, statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor, yrkespedagogiska instituten samt
teckningslärarinstitutet. Samverkan sker med utgångspunkt i ett av
skolöverstyrelsen utarbetat förslag och kan äga rum på tre nivåer, nämligen i
utbildningsräd, i utbildningsnämnder och i rektorsnämnd. Försöksverksamheten
omfattar ett antal modeller som avser bl. a. samverkansorganens sammansättning
och valet av representanter i dessa. Försöksverksamheten förutsätts anpassas
till de skUda förutsättningar som finns vid varje lärarutbildningsanstalt.
Genom beslut den 14 februari 1969 har Kungl. Maj:t
bemyndigat styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna att besluta om
försök med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig
personal vid högskolorna.
Utskottet
Det svenska utbildningsväsendet har
under efterkrigstiden utvecklats snabbt. En rad reformer har genomförts som
berört såväl utbildningens organisation och innehåll som formerna för
samarbetet mellan dem som arbetar inom utbildningsväsendet lärare, studerande
och övrig personal. En fungerande skol- och universitetsdemokrati förutsätter
att de berörda är så intresserade, kunniga och välinformerade, att de genom ett
aktivt personligt engagemang kan bruka ett formellt medinflytande. Ett mål för
reformarbetet inom utbildningsväsendet har varit att alla berörda skall kunna
engageras både i utformningen av den dagliga verksamheten och i det långsiktiga
utvecklingsarbetet.
I motionen 1971:99 hemstäUs att rikdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller att skol- och universitetsdemokratin vidgas genom vissa
åtgärder. Motionens första yrkande avser en fortsättning och utvidgning av
försöksverksamheten med beslutande samarbetsnämnder. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att elever som i skolan får vänja sig vid inflytande över och
ansvar för det gemensamma arbetet och den gemensamma miljön är bättre rustade
att utöva sitt demokratiska inflytande och ansvar på arbetsplatsen och i
samhällslivet. EnUgt vad utskottet erfarit fortsätter försöksverksamheten
med samarbetsnämnder i skolan under läsåret
UbU 1971:29 4
1971/72. Vidare har utskottet inhämtat att Kungl. Maj:t i
beslut den 30 juni 1971 erinrat skolstyrelse om möjligheten att inom ramen för
försöksverksamheten utforma en egen modell för samarbetsnämndens
sammansättning. Utskottet, som förutsätter att nämnda försöksverksamhet skall
fortgå tills slutlig ställning tagits till frågan om samar-betsnämndernas
sammansättning och funktion, anser att motionärernas hemställan, såvitt nu är i
fråga, genom nämnda Kungl, Maj:ts beslut blivit tillgodosedd, varför motionsyrkandet
i fråga kan avslås.
Vad gäller motionens yrkande i fråga om sammansättningen
av olika konferenser i skolan, t. ex. klasskonferenser, har utskottet inhämtat
att en särskild arbetsgrupp inom utredningen om skolans inre arbete (SIA) för
närvarande behandlar frågan om beslutsrätt och samverkan i skolan. Utskottet,
som inte finner det lämpligt att riksdagen föregriper utredningens slutliga
förslag genom något uttalande, anser att motionen i denna del inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om sammansättningen av universitetskanslersämbetets
styrelse tas även upp i motionen 1971:99, 1 motionen yrkas att
universitetslärarna inom ramen för försöksverksamheten med nya samarbetsformer
skall beredas representation i universitetskanslersämbetets styrelse. Utskottet
vill erinra om att enligt bestänmielserna för den pågående försöksverksamheten
utses en ledamot av styrelsen bland företrädare för de studerandes intressen
samt två ledamöter av var och en av de fem fakultetsberedningarna bland företrädare
för de studerandes och tvä bland företrädare för de anställdas intressen.
Beträffande styrelsens sammansättning där de nuvarande försöksbestämmelserna
sålunda endast gäller representation för de studerandes intressen inrymmer
den inledningsvis nämnda promemorian om nya samarbetsformer på
universitetsområdet förslag om representation i ämbetets styrelse även för
arbetstagarintressena, något som nu förekommer i bl. a, skolöverstyrelsen
enligt dess instruktion. Som påpekats i promemorian har för
universitetskanslersämbetets del en sådan representation i realiteten redan
kommit till stånd genom att företrädare för personalorganisationerna förordnats
till ledamöter i styrelsen i samband med uppkommande vakanser. Med hänvisning
till detta förhållande påkallar motionsyrkandet inte någon utvidgning av nu
pågående försöksverksamhet. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
såvitt nu är i fråga.
1 den sistnämnda motionen har vidare hemställts att i det
slutliga beslutet om samarbetsformer vid universiteten studenter och övriga
lärare ges medinflytande vid samtliga institutioner och utbUdningsnämnder.
Under pågående försöksverksamhet bör enligt utskottets mening inga uttalanden
göras om den slutliga organisationen. Försöksverksamheten måste först utvärderas
och universitetskanslersämbetets organisationsförslag avvaktas. Motionen
avstyrks därför i denna del.
Motionen 1971:848 tar upp individualiseringsfrågor och
demokratifrågor i lärarutbildningen. Utskottet vill erinra om att mål och
riktlinjer för utbildningen vid lärarhögskola nyligen fastställts. Det är
enligt dessa av stor vikt att lärarutbildningen blir ett led i en fortgående
skolreform. I de
UbU
1971:29 5
av Kungl. Maj:t fastställda riktlinjerna för utbildningen
har sakens vikt markerats på följande sätt: "Den grundläggande
lärarutbildningen skall individualiseras. Den skall primärt ses som ett aktivt
arbete utfört av varje studerande, planlagt i samverkan mellan honom och hans
oUka lärare och
stött av
dessas undervisning och handledning. Verksamheten i
skolan
präglas i hög grad av samverkan mellan elever och personal. Inom ramen för den
grundläggande lärarutbildningen skall därför sådan samverkan behandlas och
övas. Detta bör ske inom pedagogiken, metodiken och praktiken. Det är också
nödvändigt att lärarutbildningen själv präglas av denna princip. Det bör vara
naturligt att de studerande i samverkan med lärare och handledare får utöva
stort inflytande vid planeringen av sin utbildnings form och innehåll."
Med utgångspunkt i dessa mål och riktlinjer för utbildning
vid lärarhögskola har skolöverstyrelsen faststäUt ny utbildningsplan för
ämneslärarlinjen att gälla fr. o. m. den I juli 1971. Motsvarande utbildningsplan
för låg- och mellanstadielärarlinjerna har i det närmaste färdigställts och
beräknas utkomma av trycket i december 1971 och avses bli fastställd att gälla
fr. o. m, den 1 januari 1972. I dessa utbildningsplaner har
individualiseringsfrågor ägnats stor uppmärksamhet. Även demokratiseringen av
utbildningsverksamheten ägnas där utrymme. Eftersom motionärernas önskemål
härigenom blivit tillgodosett finner utskottet inte skäl att tillstyrka bifall
till ifrågavarande yrkande i motionen 1971:848.
Sistnämnda motion behandlar även frågan om försöksverksamhet
med nya samverkansformer vid lärarutbildningsanstalter. Enhgt vad utskottet
erfarit har Kungl. Maj:t den 16 aprU 1971, således sedan motionen väcktes,
meddelat bestämmelser för sådan försöksverksamhet. Försöksverksamheten bygger
pä andra utbildningsorganisatoriska förutsättningar än dem som finns inom
universitetssektorn. Lärarkandidater som följer undervisningen vid t. ex.
förskoUärarlinje, lågstadielärarUnje eller mellanstadielärarlinje studerar
under en termin samtidigt ett stort antal ämnen vid flera institutioner, varför
intressegemenskapen hos dem framför allt är koncentrerad till
lärarutbildningslinjen. Skolöverstyrelsens förslag till försöksverksamhet, som
tagit fasta på dessa förhållanden, omfattar oUka försöksmodeller och avses pågå
under läsåren 1971/72 och 1972/73. Av det anförda framgår att i motionen
1971:848 framfört önskemål om försöksverksamhet blivit tillgodosett.
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
avslår motionen
1971:99 i vad avser försöksverksamhet med beslutande samarbetsnämnder,
2.
avslår motionen
1971:99 i vad avser klasskonferens med deltagande av samtUga elever och lärare,
3.
avslår motionen
1971:99 i vad avser representation för universitetslärarna i
universitetskanslersämbetets styrelse inom ramen för försöksverksamheten med
nya samarbetsformer,
4.
avslår motionen
1971:99 i vad avser medinflytande vid samtli-
UbU
1971:29 6
ga institutioner och utbildningsnämnder för
studenter och övriga lärare,
5.
avslår motionen
1971 848 i vad avser demokratifrågor och individualiseringsfrågor i
lärarutbildningen,
6.
avslår motionen
1971:848 i vad avser försöksverksamhet med nya samarbetsformer mellan lärare,
studerande och övrig personal vid lärarutbildningsanstalter.
Stockholm den 9 november 1971
På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR
Närvarande: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp (c).
Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru
Dahl (s), herrar Bemdtson i Linköping (vpk). Sundgren (s), Jonsson i Alingsås
(fp) och fröken Andersson i Stockholm (c).
Goteborgs Offsettrycken AB.SthIm 71,514 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.