Sök i Ratio Lex

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående skolans inre arbete m. m.

1971 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:UbU30, Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående skolans inre arbete m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

utbildningsutskottets
betänkande nr 30 år 1971 UbU 1971:30

Nr 30

Utbildningsutskottets
betänkande i anledning av motioner angående skolans inre arbete m. m.

Motionerna

I motionen 1971: 251 av herrar Hedlund (c) och
Helén (fp) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
om förslag till plan för försöksverksamhet med föräldrautbildning i enlighet
med de riktlinjer som i motionen angetts.

I motionen 1971: 253 av herr Åkerlind (m) har
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att utredningen om skolans
inre arbete jämväl får i uppdrag att utreda frågan om större möjligheter för
elever att erhålla befrielse från åttonde och nionde skolåret i grundskolan.

I motionen 1971: 381 av herr Nordstrandh m. fl (m)
har hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla att utredningen om
skolans inre arbete (SIA) får i uppdrag att utreda frågan om frånvarorapporteringen
i skolan och utarbeta förslag till sådana ändringar i skolstadgan att skolan
åläggs skyldighet att underrätta föräldrarna om omyndiga skolelevers frånvaro.

I motionen 1971: 486 av herr Bohman m. fl. (m) har såvitt
nu är i fråga hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

1. som sin mening ge till känna att pågående
överläggningar mellan statsmakterna och kommunerna rörande fördelningen av
kostnaderna bl. a. för skolväsendet måste drivas med största skyndsamhet,

2. anhålla att motionen överlämnas till utredningen
rörande skolans inre arbete (SIA) för beaktande av vad som i densamma anförts
angående undervisningsgruppemas storlek, skolornas storlek, tid för klassföreståndarnas
elevvårdande uppgifter, nivågruppering, varvad utbildning på grundskolans
högstadium samt samverkan i skolan,

3. anhålla att en parlamentarisk utredning tiUsätts
med uppdrag att med beaktande av vad som anförts härom i motionen företa en
total översyn av gymnasieskolans funktion och struktur,

4. som sin mening ge till känna att riksdagen bör
beredas tiUfälle att yttra sig angående ordningen för betygsättningen i
skolorna,

Riksdagen
1971. 14 saml. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

UbU 1971: 30 2

5. anhålla att utbildningen av ämneslärare på
gymnasieskolan och grundskolans högstadium tas upp till förnyad prövning i
enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1971: 875 av herr Mattsson i
Lane-Herrestad (c) har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om bestämmelser om raster i grundskolan på i motionen anförda
grunder.

I motionen 1971: 878 av fru Nilsson i Kristianstad
(c) och herr Josefson i Arrie (c) har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhåUa om åtgärder i syfte att förhindra tobaksrökning
bland eleverna i grundskolan.

I motionen 1971: 879 av fru Nilsson i Kristianstad
m. fl. (c) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
om att det utfärdas sådana bestämmelser fcir lärarnas undervisningsskyldighet
på grundskolans högstadium, att klassföreståndare inom ramen för denna får
tillräcklig tid för kontakt med eleverna och deras hem.

I motionen 1971: 897 av herrar Stålhammar (fp) och
Wikström (fp) har hemstäUts att riksdagen i skrivelse begär att Kungl. Maj:t
låter utreda frågan om elevvårdens organisation och verksamhetsformer enligt i
motionen angivna riktlinjer.

I motionen 1971: 910 av herr Wikström m. fl. (fp)
har hemställts att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t hemstäUa om att
statsbidragsbestämmelserna får en sådan utformning att åtgärder som på det
lokala planet främjar läroplanens anvisningar om samarbetet mellan hem och
skola därigenom stimuleras.

I motionen 1971: 911 av herr Wikström.m. fl. (fp)
har hemstäUts att riksdagen begär

A. att Kungl. Maj:t måtte
låta utarbeta

1. alternativa inskolningsprogram för elever i åk 1, 4
och 7 i grundskolan och åk 1 i gymnasieskolan,

2. alternativa utformningar a'
klassföreståndarsystemet,

3. utbildningsprogram för skolmåltids-, vaktmästar-
och lokalvårds-personal i elewårdsfrågor,

4. ändrade statsbidragsbestärnmelser som möjUggör
inrättande av stabstjänster för lärare,

5. program för personalvårdaade åtgärder i skolorna,

6. kompletterande anvisningar för arbetet i
samarbetsnämnder och andra samarbetsorgan enligt vad i motionen anförts;

s. 3 Kontrollera mot PDF

UbU 1971: 30 3

B.
att Kungl. Maj:t måtte låta företa en översyn av

1. statsbidragsbestämmelserna i syfte att åstadkomma
ett mera flexibelt utnjtjande av skolans personella och ekonomiska resurser,

2. skolans norm- och regelsystem i relation till
samhällets.

Utskottet

Under 1960-talet har en rad reformer inom det
svenska skolväsendet inletts. Beslutet om grundskola vid 1962 års riksdag
följdes år 1964 av beslut om reformering av gymnasiet och fackskolan. Riksdagen
beslöt år 1968 dels att de yrkesutbildande linjerna på det gymnasiala stadiet
skulle reformeras, dels att de tre skolformerna gymnasium, fackskola och
yrkesskola skulle ersättas av en sammanhållen skolform, gymnasieskolan. Under
år 1970 har viktiga beslut fattats rörande gymnasieskolan, bl. a. om
huvudmannaskapet och om grunderna för ett i huvudsak enhetligt regelsystem för
den nya skolan.

Antalet
elever är under läsåret 1971/72 i grundskolan m. m. ca 975 000 och i
gymnasieskolan ca 235 000 eller sammanlagt drygt 1,2 miljoner. De statliga
kostnaderna för skolväsendet, inkl. lärarutbildning och studiesociala åtgärder,
uppgår till drygt 5 miljarder kr. för år. Genom en schablonmässig beräkning
kan de kommunala kostnaderna för driften av dessa skolformer uppskattas till
mellan 3 och 4 miljarder kr. för år.

Skolväsendets omorganisation har inneburit krav på
en förändring också av skolans inre arbete. På begäran av riksdagen tillsattes
i maj 1970 en utredning rörande skolans inre arbete (SIA). Enligt vad utskottet
inhämtat har till denna utredning knutits sju arbetsgrupper som behandlar resp.
Beslutsrätt och samverkan, Social fostran. Personalfrågor, Resursfrågor,
Metodiska frågor. Skolan och fritiden samt Kon-taktema mellan skola och hem.
Utredningen har initierat ett antal forskningsprojekt och startat
försöksverksamhet i några skolkommuner. SIA beräknas bli färdig med sitt arbete
vid årsskiftet 1973/74. EnUgt direktiven kan utredningen avlämna sina förslag
etappvis.

Ett
av skolans övergripande mål är att utbilda eleven för dennes roll som
samhällsmedborgare. I motionen 1971:911 förs fram förslag om en översyn av
skolans norm- och regelsystem i relation till samhällets. Enligt motionärerna
förekommer det att åtgärder vidtas i skolan som leder till minskad
samstämmighet mellan skola och samhälle. Som exempel på detta anförs dels
arbetslivets och skolans krav på närvaro på arbetsplatsen resp. i skolan, dels
brott mot regler och förordningar i samhället utanför skolan och de påföljder
som detta föranleder jämfört med motsvarande företeelser i skolan. Frågan om
elevers frånvaro tas också upp i motionen 1971: 381. I denna yrkas att riksdagen
an-

s. 4 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:30 4

håller att SIA får i uppdrag att utreda frågan om
frånvarorapporteringen och att utarbeta förslag tUl sådana ändringar i
skolstadgan att skolan åläggs skyldighet att underrätta föräldrarna om omyndiga
skolelevers frånvaro. Motionärerna anser det angeläget att förälder är
underrättad om huruvida barnet deltar i skolgången eller ej.

Det föreligger sedan någon tid vissa undersökningar om
elevfrånvaron i skolan. Den största av dessa är skolöverstyrelsens undersökning
angående elevfrånvaron i gymnasiet och fackskolan vårterminerna 1969 och 1970.
Ändamålet med undersökningen var att se om skol-stadgeändringen den 27 juni
1969 av innebörd att elev själv kan få göra anmälan om hinder att besöka skolan
fått effekter på närvaron. Av skolöverstyrelsens undersökning framgår bl. a.
att enligt skolstyrelsernas beslut eleverna själva kunde inge anmälan om
bortovaro i 87 av 103 kommuner och att angivande av orsak genom intyg behövde
ske i 42 av 100 kommuner samt att i flertalet av de fall som krav på intyg
stäUts eleverna själva kunnat stå för uppgifterna i intyget. Totala antalet
elever i de skolor som deltagit i undersökningen var vårterminen 1970 i gymnasiet
ca 85 000 och i fackskolan ca 29 000, dvs. sammanlagt närmare 114 000. Antalet
redovisade frånvarotimmar per elev vårterminen 1970 uppgick till i genomsnitt
54 i gymnasiet och till 65 i fackskolan, dvs. sammanlagt ca 6,5 miljoner
elevtimmar under ett halvt läsår vilket beräknas motsvara 1213 % av den
egentliga undervisningstiden under perioden. Jämfört med förhållandena
vårterminen 1969 innebär det en ökning med 2 resp. 3 timmar, dvs. sammanlagt
närmare 260 000 elevtimmar för nämnda termin. I undersökningen redovisade
uppgifter avser det antal frånvarotimmar per elev som har registrerats.
Överstyrelsen påpekar att den verkliga frånvaron troligen är större än
siffrorna visar. Överstyrelsen sammanfattar sin undersökning så, att det är
oklart i vilken utsträckning nämnda ökning av antalet frånvarotimmar sammanhänger
med ändrade former för anmälan av och intyg om frånvaro. Av materialet från
jämförelsen mellan terminerna synes enligt överstyrelsen dock framgå att i de
faU föräldrar ansvarar för anmälan eller intyg frånvaron snarare minskat i
omfattning än ökat.

Elevfrånvaron i skolan är en svår och komplicerad fråga.
Utskottet, som noterat att Överstyrelsens undersökning haft ett bestämt syfte
och att det därför inte varit möjligt att gå in på frånvarons fördelning på
elevgrupper och ämnen, anser det angeläget att frånvaromönstret närmare
analyseras. Det frånvaromönster som grundläggs under de första skolåren har en
tendens att upprepas under senare är i skolan. Oregelbunden skolgång, frånvaro
utan giltig anledning eller frånvaro utan föregående kontakt med skolan leder
lätt till att dåliga arbetsvanor, som sedan försvårar anpassningen till
samhälls- och yrkesliv, grundläggs i skolan. Dessa tendenser måste motverkas.
Samtidigt bör betonas att frånvaroproblemet inte kan ses lösryckt från andra
frågor såsom

s. 5 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:30 5

skolstorlek, antal elever som den enskilde läraren
undervisar, klassföreståndarens arbetsuppgifter och den tid som står till buds
för dessa uppgifter, den övriga personal som finns till hands för att
konstruktivt lösa de problem som ligger bakom ett inte önskat frånvaromönster
samt kontakten mellan skola och föräldrar.

De genom motionen 1971:381 och motionen 1971:911 såvitt nu
är i fråga aktualiserade frågorna förutsätts av utskottet bli behandlade av
SIA, som dels i en arbetsgrupp för social fostran tagit upp hithörande problem,
dels också leder ett särskilt forskningsprojekt kring elevfrånvaron i skolan.
Alternativa modeller för registrering och rapportering av närvaro eller
frånvaro kan därvid prövas i kombination med andra åtgärder. Utskottet vill
vidare erinra om att skolan har skyldighet att hålla kontakt med hemmen. I
vilken utsträckning och på vad sätt skolan skall hålla sådan kontakt är intill
dess SIA lämnat sina förslag och beslut fattats i anledning av dessa en fråga
för skolmyndigheterna. Utskottet viU emellertid stryka under angelägenheten av
att samarbetet mellan hem och skola byggs ut och finner det naturUgt att skolan
tar en omedelbar kontakt med hemmet då det finnes anledning ifrågasätta att
eleven har giltig anledning för sin frånvaro. Med hänvisning till vad som
anförts avstyrker utskottet bifall till motionen 1971: 381 och förevarande
yrkande i motionen 1971: 911.

I motionen 1971:253 hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller att SIA jämväl får i uppdrag att utreda frågan om större möjligheter
för elev att erhålla befrielse från åttonde och nionde skolåret i grundskolan.
Riksdagen har i tidigare sammanhang inte ansett sig böra biträda önskemål om
ytterligare möjligheter att befria s. k. skoltrötta elever från fortsatt
skolgång (SU 1967: 141, 1968: 8 och 1970:49). Enligt skollagen (1962: 319) kan
elev under vissa omständigheter befrias från skolgång. Vidare kan skolstyrelse
enligt läroplan för gmndskolan (Lgr 69 s. 122) för elev, som inte inom ramen
för undervisning enligt läroplanen kan erhåUa en utbildning som i rimlig grad
är avpassad efter hans intressen och anlag, besluta om sådan jämkning i studiegången
i årskurs 9 som bedöms vara nödvändig för att elevens skolgång skall bli
meningsfull. Vid sådan jämkning kan den praktiska yrkesorienteringen
utsträckas till högst 36 dagar under läsåret. Under den tid jämkningen gäUer
bör skolan ge eleven personlig och kontinuerlig ledning genom t. ex.
klassföreståndare, yrkesvägledare, skolpsykolog, skolkurator eller
skolsköterska. Utskottet, som erinrar om att SIA enligt sina direktiv har att
behandla frågor som avser elever med skolsvårig-heter, avstyrker bifall till
motionsyrkandet.

I motionen 1971: 486 påpekas att mindre skolenheter i bl.
a. elevvårdshänseende har fördelar jämfört med större enheter. Motionärerna
yrkar att riksdagen i skrivelse tUl Kungl. Maj:t anhåller att motionen
överlämnas till SIA för beaktande av vad som i densamma anförts an-

s. 6 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:30 6

gående undervisningsgruppernas storlek, skolornas storlek,
tid för klassföreståndarnas elevvårdande uppgifter, nivågruppering, varvad
utbildning på grundskolans högstadium samt samverkan i skolan. Utskottet har inhämtat
att SIA tiUkallat en särskild expert för att frågan om skolstor-lekens inverkan
på skolarbetet skall kunna utredas. Med hänvisning till dels detta
utredningsarbete, dels de andra undersökningar som olika arbetsgrupper inom SIA
f. n. bedriver beträffande de aktualiserade frågorna föreslår utskottet att
motionen 1971: 486 i förevarande del lämnas utan bifaU.

Frågor i anslutning till klassföreståndarskapet tas upp i
ytterligare två motioner. Den ena är motionen 1971: 879. Motionärerna föreslår
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om sådana bestämmelser för
lärarnas undervisningsskyldighet på grundskolans högstadium att
klassföreståndare inom ramen för denna får tillräcklig tid för kontakt med
eleverna och deras hem. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
viktigt att ge klassföreståndaren tillfälle till en förebyggande elevvård. Den
fråga motionärerna tar upp har emeUertid två sidor, varav den ena är av
organisatorisk art och den andra av arbetstidskaraktär. Arbetstidsfrågor
avgörs genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Med hänvisning lill
att övriga frågor som rör klassföre-ståndarskap f. n. utreds av SIA och är
föremål för särskild försöksverksamhet avstyrker utskottet bifall till
motionen 1971: 879.

Ett annat yrkande angående klassföreståndarskap förs fram
i motionen 1971: 911. I denna hemställs att riksdagen begär att Kungl. Mai:t
låter utarbeta alternativa system för klassföreståndarskapet. Enligt vad utskottet
inhämtat har skolöverstyrelsen, sedan motionen väckts, utfärdat anvisningar med
exempel på åtgärder som inom nuvarande ramar stärker klassföreståndarens
ställning. Med hänvisning härtill och tiU SIA:s utredningsarbete avstyrker
utskottet bifall till motionen 1971: 911 såvitt nu är i fråga.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att isolerat
utreda just den form av elevvård som tas upp i motionen 1971: 897. Elevvården
är beroende av en mängd faktorer, bl. a. skolstorlek och skolledares samt
klassföreståndares och övriga lärares möjligheter till elevvårdande uppgifter,
och bör därför ses i ett vidare sammanhang. SIA avser att genom sina
arbetsgrupper ta ett samlat grepp på elevvårdsfrågorna. Med hänvisning till
pågående utredningsarbete inom SIA förordar utskottet att förevarande
motionsyrkande lämnas utan bifall.

I motionen 1971:911 föreslås att riksdagen begär att
Kungl. Maj:t låter utarbeta alternativa inskolnings program för elever i
årskurs 1, 4 och 7 i grundskolan och i årskurs 1 i gymnasieskolan. Motionärerna
anser att de möjligheter som finns att lägga en god grund för skolans arbete
genom inskolning bör tiUvaratas på ett bättre sätt än hittiUs.

Enligt
utskottets mening måste det ingå i skolöverstyrelsens uppgifter

s. 7 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:30 7

som
tillsynsmyndighet att noggrant följa inskolningen och vidta erforderliga
åtgärder. Det är vidare naturUgt att en försöksverksamhet i första hand
utvecklas genom lokala experiment. Med hänvisning till vad som anförts och till
pågående utredning inom SIA avstyrker utskottet bifall till motionen såvitt nu
är i fråga.

I
motionen 1971: 878 yrkas att riksdagen anhåUer om åtgärder i syfte att
förhindra att eleverna i grundskolan röker tobak. Utskottet anser att
motionärerna tar upp en väsentlig fråga och vill med anledning härav anföra
följande.

I
läroplanen för grundskolan liksom i läroplanen för gymnasieskolan förutsätts
viss undervisning om alkohol, narkotika och tobak komma till stånd. Detta
innebär att lärare i de ämnen, som traditionellt fått bära huvudansvaret för
denna undervisning, nämligen företrädesvis lärarna i samhällskunskap, biologi
och hemkunskap, tiUsammans lägger upp sin undervisning. Undervisningen om t.
ex, tobak har till uppgift att ge eleverna förutsättningar att både principiellt
och i konkreta valsituationer självständigt och under ansvar ta ställning till
eget bruk. Med välgrundad och utförlig motivering förutsätts skolan samtidigt
klart och entydigt framhåUa det positiva värdet i att man i första hand under
uppväxtåren helt avstår från bruk av tobak.

Enligt
utskottets mening är det skolans huvudmän och personalgrupper samt elever och
föräldrar som skall ta ställning till vilka förändringar av nuvarande regler
för rökning som kan föranledas av den ökade kunskapen om rökningens
skadeverkningar. Problem med tobak hör sålunda till de angelägenheter som
ställer stora krav på samarbete både inom och utom skolan. Av största vikt inom
skolan är samarbetet med eleverna själva. Genom gemensamma diskussioner och
insatser kan ungdomarnas eget ansvar för arbetsklimatet i här nämnt avseende
uppmuntras och utnyttjas. Väsentligt är således att understödja elevernas
engagemang i den av motionärerna berörda frågan. Däremot finner utskottet det
inte möjligt att genom statliga åtgärder förhindra att grundskolans elever
röker tobak. Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att yrkandet
i motionen inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

EnUgt
5 kap. 29 § skolstadgan (1971: 235) skall i grundskolan lämnas rast om 530
minuter mellan lektioner eller arbetspass. Om undervisningen kräver det får
rektor bestämma om annan fördelning av lektioner och raster. Då skolstadgan
således redan innehåller föreskrifter om raster avstyrker utskottet bifall
till yrkandet i motionen 1971; 875. Det an kommer på skolöverstyrelsen att
utfärda de kompletterande anvisningar som kan anses nödvändiga för att
förhindra i motionen påtalade avsteg från intentionerna med bestämmelserna i
skolstadgan.

Förhållandet
mellan barn och föräldrar tas upp i en annan motion. I motionen 1971: 251
hemstäUs sålunda om förslag till plan för för-

s. 8 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:30 8

söksverksamhet
med föräldrautbildning i enlighet med riktlinjer som angetts i motionen.
Motionärerna anför att tiden för undervisning i föräldrakunskap och
samlevnadsfrågor inom skolan är av begränsad omfattning. Kunskaper om barns
psykiska och fysiska behov anses vara en förutsättning för ett harmoniskt
samspel meUan vuxna och barn. Det föreslås att föräldrautbildningen sker i två
etapper, dels i den obligatoriska skolan och gymnasieskolan, dels inom
vuxenutbildningen.

Undervisning
i föräldrakunskap förekommer i vissa ämnen i dels grundskolan dels
gymnasieskolan. Inom ramen för exempelvis ämnet hemkunskap i grundskolan har i
årskurs 9 en halv veckotimme beräknats för barnkunskap. Enligt läroplan för
grundskolan (Lgr 69 s. 164) skall denna undervisning till eleverna förmedla
kännedom om barns utveckling och vård, insikt om deras ansvar som framtida
föräldrar och förståelse för värdet av ett utvecklingsfrämjande samspel mellan
den vuxne och barnet. Vad gäller möjligheter tiU föräldrautbildning utanför
grundskola och gymnasieskola har Kungl. Maj:t uppdragit åt TRU att i samråd med
1968 års barnstugeutredning bedriva försöksverksamhet med förskoleprogram i
radio och TV. Med anledning härav har producerats bl. a. en föräldrciserie.
Enligt bestämmelserna om statsbidrag till det fria och frivilliga
folkbUdningsarbetet (1970: 329) är det vidare möjligt för studieförbund att
anordna studiecirklar avseende t. ex. föräldrautbildning. Utskottet finner
angeläget att denna möjlighet i ökad utsträckning tas till vara. Detta kan ske
i anslutning till verksamheten vid mödra- och barnavårdscentraler, barnstugor
och fritidshem samt skolor, allt under förutsättning att antalet deltagare är
lägst fem och studietiden utgör minst 20 studietimmar. Kungl. Maj:! har den 12
februari 1971 till skolöverstyrelsen för beaktande överlämnat riksdagens
skrivelse den 25 november 1970, vari anmälts beslut i anledning av motionerna
I: 188 och II: 214 om försöksverksamhet med föräldrautbildning. Med hänvisning
till dessa förhållanden samt till att barnstugeutredningen överväger frågan om
föräldrautbildningens utformning finner utskottet att den förevarande motionen
1971: 251 inte påkallar någon riksdagens vidare åtgärd.

I
motionen 1971: 486 behandlas bl. a. frågan om ordningen för betygsättningen i
skolorna. Motionärerna anser att kritiken mot nuvarande betygssystem inte får
medföra ett slopande av betygsättningen och hävdar att under pågående
betygsutredningsarbete ett antal administrativa beslut fattats som inneburit
ingrepp i den ordning för betygsättning om vilken riksdagen tidigare fattat
beslut.

Frågor
om betyg och betygsättningens omfattning är av betydande vikt för skolans
verksamhet. Dessa frågor har hittills behandlats i skol-propositioner, för
grundskolan i propositionen 1962: 54, s. 293, för gymnasiet och fackskolan i
propositionen 1964: 171, s. 435, och för gymnasieskolan i propositionen 1970:
159, s. 64. Med anledning härav

s. 9 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:30 9

anser sig utskottet kunna räkna med att riksdagens
yttrande kommer att inhämtas, innan beslut fattas om att ändra formerna för
betygsättningen i skolorna. Med hänvisning till det anförda finner utskottet
att motionen 1971: 486 såvitt nu är i fråga inte påkallar någon åtgärd.

Förslag om kompletterande anvisningar för arbetet i
samarbetsnämnder och andra samarbetsorgan förs fram i motionen 1971:911. EnUgt
motionärerna bör t. ex. tid för samarbetsnämnd och elevvårdsarbete kunna
schemaläggas utan att inkräkta på den tid som avdelats för olika ämnen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att dessa och liknande frågor
snarast bör lösas. Utskottet vill erinra om att SIA tillsatt en särskild
arbetsgrupp för att behandla frågan om beslutsrätt och samverkan i skolan. De
av motionärerna aktualiserade frågorna torde sålunda komma att behandlas av
SIA, varför utskottet föreslår att motionen 1971: 911 i denna del inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1971:911 föreslås att riksdagen begär att
Kungl. Maj:t låter utarbeta utbildningsprogram för skolmåltids-, vaktmästar-
och lokalvårdspersonal i elevvårds frågor. Utskottet erinrar om att lärarhögskolornas
fortbildningsavdelningar bedriver viss fortbildningsverksamhet för i motionen
angiven personal. Denna fortbildning är eljest i princip en angelägenhet för de
kommunala myndigheterna. Med hänvisning till vad som anförts och med erinran om
att SIA kan förutsättas behandla elevvårdsfrågan i hela dess vidd avstyrker
utskottet bifall till motionen i denna del.

I förevarande motion 1971:911 har därtiU hemställts att
riksdagen begär att Kungl. Maj:t låter utarbeta program för personalvårdande åtgärder
i skolorna. Utskottet har inledningsvis erinrat om att SIA tiUsatt en särskild
arbetsgrupp för personalfrågor. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
bifall till motionen 1971:911 såvitt nu är i fråga.

I motionen 1971: 486 hemställs att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller att en parlamentarisk utredning tillsätts för
översyn av gymnasieskolans funktion och struktur. Motionärerna framför tanken
att gymnasieskolan bör göras tvåårig med möjlighet till påbyggnadsutbildning.
Genom en sådan målinriktad utbildning i ett fåtal ämnen anses de särskilda
förkunskaper kunna förvärvas som krävs för olika slag av högre utbildning. Inom
ramen för denna påbyggnad som föreslås omfatta ett eller två år avses även
avslutande yrkesutbildning kunna inrymmas. I motionen har erinrats om att 1968
års riksdag på förslag av statsutskottet i dess utlåtande 1968: 195 gav Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört om att det framdeles kunde bli lämpligt
att låta en parlamentariskt sammansatt kommitté se över det frivilliga
skolväsendets organisation och utformning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om
att gymnasieskolan har reformerats genom statsmakternas beslut år 1968 och år
1970. Inom ramen för 1968 års utbildningsutredning (U 68), vars förslag

s. 10 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:30 10

är
att vänta före utgången av år 1972, behandlas gymnasieskolans struktur och
funktion. Med hänsyn härtill och till att enligt utskottets mening
förändringar av gymnasieskolan inte bör göras förrän erfarenheter av den nyUgen
introducerade skolan vunnits, finner utskottet inte anledning att redan nu se
över gymnasieskolan genom en parlamentariskt sammansatt utredning. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen såvitt nu är i fråga.

I
motionen 1971:486 yrkas vidare att utbildningen av ämneslärare för
gymnasieskolan och grimdskolans högstadium skall tas upp tiU förnyad prövning.

Utskottet
får erinra om att rUcsdagen år 1967 och år 1969 fattat beslut om utbildning av
ämneslärare. U 68 har ännu ej avlämnat sina förslag. Inte heller
lärarutbildningskommittén har avslutat sitt utredningsarbete. Vidare kan
anmälas, att en viss översyn av studieordningen vid de filosofiska fakulteterna
pågår inom universitetskanslersämbetet. Utskottet, som anser att dessa
utredningsarbeten bör avvaktas innan utbildningen av i motionen nämnda lärare
prövas på nytt, avstyrker bifall tiU förevarande motionsyrkande.

SlutUgen
har frågan om statsbidraget till kommun för dess skolkostna-der tagits upp i
flera motioner.

En
promemoria med diskussionsunderlag angående utformningen av det statliga
driftbidraget till skolväsendet har tidigare i år färdigställts inom
utbildningsdepartementet. IDen har remitterats till ett 40-tal kommuner och ca
25 andra remissinstanser med begäran om svar vid årsskiftet 1971/72. I
promemorian skisseras fyra modeller till nytt bidragssystem. Därtill
diskuteras ett allmänt finansieringsbidrag tUl kommunerna, i vilket bidraget
tUl skolväsendet skulle kunna ingå som en del. Det kan i detta sammanhang
noteras att Kungl. Maj:t genom beslut den 23 april 1971 medgett att ett antal
kommuner utan hinder av vissa bestämmelser i skolstadgan får anordna
försöksverksamhet i gmndskolan med friare resursanvändning. Frågan om
utnyttjandet av skolans resurser behandlas även inom SIA:s arbetsgrupp för
resursfrågor. Med anledning av vad som anförts i motionen 1971:911 vill
utskottet vidare erinra om att SIA tiUsatt en arbetsgmpp för personalfrågor
som kan förutsättas behandla frågan om s. k. stabstjänst för lärare. Med
hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att ifrågavarande yrkanden
i motionerna 1971: 910 och 1971: 911 lämnas utan bifaU.

Vad
slutligen gäller den i motionen 1971: 486 aktualiserade frågan om en översyn av
kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna vill utskottet erinra om att
riksdagen, sedan denna motion väckts, ånyo hemställt om en skyndsam
parlamentarisk utredning rörande kommunernas ekonomiska situation, varvid
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall beaktas. Enligt nyligen
lämnat svar på en enkel fråga skall denna utredning tillsättas inom de närmaste
månaderna. Inom

s. 11 Kontrollera mot PDF

UbU 1971:30 11

ramen
för denna utredning är det naturligt att också pröva frågan om fördelningen av
kostnaderna på skolväsendets område. Yrkandet i den förevarande motionen 1971:
486 såvitt nu är i fråga behöver därför enligt utskottets mening inte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. avslår motionerna 1971: 381 och 1971: 911,
sistnämnda motion i vad avser översyn av skolans norm- och regelsystem,

2. avslår motionen 1971: 253,

3. avslår motionen 1971: 486 i vad avser motionens
överlämnande till utredningen rörande skolans inre arbete (SIA),

4. avslår motionen 1971: 879,

5. avslår motionen 1971: 911 i vad avser alternativa
system för klassföreståndarskapet,

6. avslår motionen 1971:897,

7. avslår motionen 1971:911 i vad avser alternativa
inskolningsprogram,

8. avslår motionen 1971: 878,

9. avslår motionen 1971: 875,

10. avslår motionen 1971: 251,

11. avslår motionen 1971:486 i vad avser
betygsättningen i skolorna,

12. avslår motionen 1971:911 i vad avser
samarbetsnämnder och andra samarbetsorgan,

13. avslår motionen 1971:911 i vad avser
utbildningsprogram,

14. avslår motionen 1971:911 i vad avser
personalvårdspro-grara,

15. avslår motionen 1971: 486 i vad avser översyn av
gymnasieskolan,

16. avslår motionen 1971: 486 i vad avser utbildningen
av ämneslärare,

17. avslår motionerna 1971: 910 och 1971: 911,
sistnämnda motion i vad avser statsbidragsbestämmelserna,

18. avslår motionen 1971: 486 i vad avser fördelningen
av kostnaderna för bl. a. skolväsendet.

Stockholm
den 23 november 1971

På
utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande:
herrar Alemyr (s), Mårtensson (s), Larsson i Staffanstorp (c), Richardson (fp),
Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s),
herrar Johansson i Skärstad (c). Berndtson i Linköping (vpk) och Stålhammar
(fp).

s. 12 Kontrollera mot PDF

UbU
1971:30 12

Reservationer

1. beträffande betygsättningen i
skolorna av herr Nordstrandh (m)

och fru Sundberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med »Frågor om» och på s. 9 slutar med »någon åtgärd» bort ha följande lydelse:

»Frågor om betyg och betygsättningens omfattning är av
betydande vikt för skolans verksamhet. Dessa frågor har hittiUs behandlats i
skol-propositioner, för grundskolan i propositionen 1962: 54, s. 293, för
gymnasiet och fackskolan i propositionen 1964: 171, s. 435, och för
gymnasieskolan i propositionen 1970: 159, s. 64. Enligt uttalande i förstnämnda
proposition skall betyg i grundskolan utfärdas vid slutet av vårterminerna i
årskurserna 25 samt därefter vid slutet av varje termin. Sedermera har, utan
att riksdagen beretts möjlighet att avge synpunkter på frågan, administrativa
beslut fattats innebärande att betyg skall ges i årskurserna 3, 6 och 7 vid
slutet av vårterminen och i årskurserna 8 och 9 vid slutet av varje termin
samt att skolstyrelse får besluta att betyg i årskurserna 3 och 6 skall
ersättas med annan form av besked. Vad gäller det gymnasiala stadiet framgår av
propositionen 1964: 171, s. 400 och s. 436, att betyg i gymnasiet skall
förekomma varje termin. Utskottet förutsätter att det fortsättningsvis inte
vidtas förändringar i fråga om betygsättningen förrän Kungl. Maj:t inhämtat
riksdagens synpunkter på frågan om formerna för betygsättningen i skolorna.
Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj: t.»

dels
utskottets hemstäUan under 11 bort ha följande lydelse:

»11. i anledning av motionen 1971:
486 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om betygsättningen i skolorna,»

2. beträffande utbildningen av
ämneslärare av herrar Richardson (fp),

Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar
med »Utskottet får» och slutar med »förevarande motionsyrkande» bort ersättas
av lext med följande lydelse:

»I motionen anförs bl. a. att Sverige numera har en
internationellt sett mycket kort utbildning av finmeslärare för det gymnasiala
stadiet och att studiekurser om sammanlagt 120 poäng inte kan anses tillräckliga
för uppnående av fullgod kompetens för adjunktstjänst i gymnasieskolan samt
att grundkurs om sammanlagt 40 poäng i ett enskilt ämne inte kan vara till
fyllest för behörighet i ämnet när det gäller tvåämnes-tjänst i gymnasieskolan.
Motionärerna förordar studiekurser om sammanlagt 160 poäng för dem som avser
förvärva behörighet för tjänst i gymnasieskolan varigenom det blir möjligt att
bedriva fördjupade studier inom t. ex. blockämnen som svenska, samhällskunskap
och biologi.

s. 13 Kontrollera mot PDF

UbU 1971: 30 13

En
sådan åtgärd har enligt motionärerna från olika håll framhållits som nödvändig
för att en fortsatt standardsänkning i fråga om den ämnesteoretiska
utbildningen skall kunna undvikas.

Utskottet delar
motionärernas uppfattning och anser att det numera finns starka skäl för att
statsmakterna på nytt prövar frågan om utbildningstidens längd för blivande
ämneslärare i gymnasieskolan. Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges
tiU känna för Kungl. Maj:t.» dels utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:

»16. i anledning av motionen 1971: 486 såvitt nu är
i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t tiU känna vad utskottet anfört om
utbildningen av ämneslärare,»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.