Sök i Ratio Lex

Utrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av den europeiska bosättningskonventionen jämte motion

1971 · 3 sidor


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:UU8, Utrikesutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av den europeiska bosättningskonventionen jämte motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

utrikesutskottets
betänkande nr 8 år 1971 UU 1971: 8

Nr 8

Utrikesutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av den
europeiska bosäti-ningskonventionen jämte motion.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 26 under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden för den 5
febraari 1971 föreslagit riksdagen att godkänna den europeiska bosättningskonventionen
med det till konventionen hörande protokollet med de förbehåll mot art. 3, 11,
12 mom. 1 a och b samt 23 som angetts i propositionen.

Den
s. k. bosättningskonventionen avslutades inom Europarådet den 30 december 1955.
Vid konventionen finns fogat protokoll, som innehåller vissa utfyllande
bestämmelser, huvudsakligen tUl ledning av tolkningen och tillämpningen av
konventionen. Konventionen trädde i kraft den 23 febraari 1965 sedan fem stater
deponerat sina ratifikationsinstrument. Konventionen undertecknades av Sverige
i samband med att den avslutades.

Bosättningskonventionen
innehåller bestämmelser om den rättsliga ställning som en konventionsstat inom
sitt område är skyldig tillerkänna medborgare i annan konventionsstat.
Grundtanken är att medborgare i konventionsstat skall i annan sådan stat vara i
rättsUgt hänseende jämställd med landets egna medborgare. Emellertid
innehåller konventionens artiklar åtskilliga inskränkningar. I fråga om de
viktiga bestämmelser om rätten att inneha, förvärva och utnyttja egendom samt
att utöva förvärvsverksamhet har dessutom i konventionen införts regler om s.
k. s>stand-still». Dessa innebär att en stat är berättigad att behålla de restriktioner
som gäller vid tiden för konventionens ikraftträdande för den staten.
Konventionsstatema skall sträva efter att nedbringa dessa restriktioner, och de
är förhindrade att införa nya restriktioner om inte vissa, särskilt angivna,
omständigheter föreligger. I samband med undertecknande eller ratifikation kan
en stat göra förbehåll mot sådan bestämmelse i konventionen som inte
överensstämmer med dess lagstiftning.

Föredragande
departementschefen har framhållit att den europeiska bosättningskonventionen
tillkom i syfte att förverkliga önskemål som kommit tiU uttryck vid
utarbetandet av Europarådets stadga och inom organisationens rådgivande
församling. En ledande tanke var att rådets tillkomst borde manifestera sig i
det praktiska livet genom att man i varje särskild medlemsstat i så stor
utsträckning som möjligt skapade

Riksdagen
1971. 9 saml. Nr 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

UU 1971: 8 2

rättslig
jämställdhet mellan statens egna medborgare och medborgare i övriga till
Europarådet anslutna stater.

De
önskemål som man ville tillgodose genom konventionen har emellertid endast
delvis kunnat förverkligas. Det visade sig nämligen under arbetet på
konventionen att medlemsstaterna inte var beredda att göra så omfattande
medgivanden som skulle krävas för att skapa en verklig jämställdhet mellan
medlemsstatemas medborgare. Trots detta bör konventionen ses som ett
betydelsefullt steg i riktning mot en liberalisering av de rättsregler som
gäller i fråga om utlänningars juridiska ställning inom konventionsområdet.

Tiden
efter 1955 har för Sveriges del kännetecknats av ett intensivt reformarbete som
omfattat även utlänningslagstiftningen och den näringsrättsliga
lagstiftningen. Under detta arbete har hänsyn tagits såväl tiU
bosättningskonventionen som till utvecklingen i övrigt i det internationella
samarbetet på etableringsområdet. Detta har skett särskilt vid utformningen av
lagen om rätt för utlänning och utiändskt företag att idka näring här i riket,
vilken den 1 januari 1969 ersatte 1864 års näringsfrihetsförordning och 1955
års filiallag. Åtskilliga andra förändringar i liberaliserande riktning har
ägt rum på förevarande område, bl. a. i nordiskt samarbete och inom ramen för
EFTA. I propositionen framhålles att det mot denna bakgrand är naturligt att
bosättningskonventionen nu ratificeras av Sverige. En granskning av konventionens
bestämmelser ger vid handen att dessa med få undantag är förenliga med svensk
lagstiftning. Där så inte är fallet, finns enligt konventionen möjlighet att i
samband med ratifikationen göra förbehåll. Sålunda bör förbehåll göras mot
bestämmelserna i art. 3, som avser utvisning, art. 11, som avser nya
inskränkningar i tidsbegränsade tillstånd att utöva förvärvsverksamhet, art.
12, mom. 1 a och b, som avser rätten att efter viss tids utövande av
förvärvsverksamhet eller viss tids vistelse i konventionsstat utöva
förvärvsverksamhet där, samt art. 23, som avser expropriation eller
nationalisering.

Motionen

I motionen 1971: 1234 av herr Hermansson i
Stockholm m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 26 år 1971 angående godkännande av den europeiska
bosättningskonventionen måtte besluta att avslå förslaget i proposition nr 26
år 1971 om ratifikation.

Motionärerna
hävdar att det finns ett samband mellan propositionens förslag om godkännande
av bosättningskonventionen och de pågående förhandlingama meUan den svenska
regeringen och EEC. Motionärerna förklarar att de är anhängare av vidgade
rättigheter för alla till Sverige invandrande arbetande, såväl civUrättshgt
som politiskt, men att de är motståndare till alla åtgärder som generellt
syftar till att ge utländskt

opaginerad Kontrollera mot PDF

UU 1971: 8 3

kapital
ökat spelram när det gäller etablering eller förvärv av egendom i Sverige.

Utskottet

Kungl.
Maj:ts förslag har inte föranlett någon utskottets erinran.

Beträffande
de synpunkter som framförts i motionen 1234 vill utskottet anföra följande.

Sverige
har från början varit positivt inställt till bosättningskonventionen och har
aktivt medverkat vid dess utarbetande. Framläggandet av bosättningskonventionen
har inte något samband med pågående förhandlingar mellan Sverige och EEC.
Enligt vad utskottet erfarit har förslag om godkännande av konventionen inte
ansetts böra läggas fram förrän det näringsrättsliga lagstiftningsarbete som
ledde tiU antagandet av lagen (1968; 555) om rätt för utlänning och utiändskt
företag att idka näring här i riket hade avslutats.

Konventionen
förutsätter att fördragsslutande stater strävar efter att avveckla gällande
restriktioner i fråga om rätt att förvärva, inneha och utnyttja egendom samt
att utöva förvärvsverksamhet. Dessa bestämmelser i konventionen är att
uppfatta som rekommendationer och ålägger inte en fördragsslutande stat någon
skyldighet att avveckla gällande restriktioner. Konventionen ger också
möjlighet att införa nya restriktioner om ett starkt behov därav skuUe
uppkomma.

Konventionen
berör inte utiändska bolags etablering i Sverige utan den reglerar endast
fysiska personers etablering.

Utskottet
konstaterar att konventionen synes bereda de fördragsslutande staterna
erforderlig rörelsefrihet när det gäUer att fullfölja en självständig och
ändamålsenlig etablerings- och arbetsmarknadspolitik. De inskränkningar i fråga
om utlänningars rätt att förvärva, inneha eller nyttja egendom som för
närvarande finns i svensk rätt kan behållas även efter ett svenskt tillträde
till konventionen enligt propositionen 26. Av de skäl som nu anförts avstyrkes
motionen 1234.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall
till propositionen 1971: 26 och med avslag på motionen 1971: 1234 godkänner den
europeiska bosättningskonventionen med det tUl konventionen hörande
protokollet med de förbehåll mot art. 3, 11, 12 mom. 1 a och b samt 23 av konventionen
som angetts i propositionen. Stockhohn den 20 april 1971

På
utrikesutskottets vägnar

OLLE
DAHLÉN

Närvarande:
herrar Dahlén (fp), Lange (s)*, fra Lewén-Eliasson (s), herrar Möller i Gävle
(s), Bengtson i Jönköping (c)*, Johansson i Jönköping

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.