Sök i Ratio Lex

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:63 med förslag till lag om tillverkning av silvermynt på tio kronor jämte motion om tillverkning av ett jubileumsmynt

1972-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1972:FiU17, Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:63 med förslag till lag om tillverkning av silvermynt på tio kronor jämte motion om tillverkning av ett jubileumsmynt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande nr 17 år 1972

FiU 1972:17

Nr 17

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 63 med förslag till lag om tillverkning av silvermynt på tio
kronor jämte motion om tillverkning av ett jubileumsmynt.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1972: 63 under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10 mars 1972 föreslagit

riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om
tillverkning av silvermynt på tio kronor.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse:
Förslag till

Lag om tillverkning av silvermynt på tio kronor

Härigenom förordnas som följer.

1 § Mynt med ett namnvärde av tio kronor skall tillverkas av en
legering som innehåller minst 83 hundradelar silver. 100 mynt skall
innehålla minst 1 500 gram silver.

2 § Om sammansättningen av mynten i övrigt samt om deras vikt och
utförande förordnar Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Lagen (1970: 1028) om rikets mynt, som trädde i kraft den 1 januari
1972, innehåller bl. a. bemyndigande för Kungl. Maj:t att ensam låta tillverka

och utge mynt som skall vara lagligt betalningsmedel. Enligt lagen

skall mynt finnas i valörer om fem kronor, en krona, femtio öre,
tjugofem öre, tio öre och fem öre. Dessutom får mynt med ett namnvärde

av tio kronor finnas. Valören är avsedd som minnes- och jubileumsmynt

och kan tillverkas av en legering av silver.

Enligt 79 § regeringsformen får inte någon förändring i rikets mynt
till skrot eller korn äga rum utan riksdagens bifall. Enligt myntlagen förordnar

Kungl. Maj:t om sammansättning, vikt och utförande av mynt, i
vilka silver eller guld inte ingår. Bemyndigande att bestämma om sammansättning

och vikt beträffande silver- eller guldmynt har inte lämnats

Kungl. Maj:t.

1 Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

FiU 1972: 17

2

Tillverkning av mynt av legering av silver förekommer inte sedan år
1968, bortsett från en begränsad tillverkning år 1971 av femkronorsmynt.
Vid tillkomsten av den nya myntlagen har förutsatts att minnes- och jubileumsmynt

av legering av silver och valören tio kronor skall få finnas.

Departementschefen hänvisar till skrivelse från mynt- och justeringsverket

den 18 januari 1972 och finner i likhet med verket det motiverat

att ett tiokronorsmynt skall kunna framställas för minnes-, jubileums-

och gåvoändamål. Anledning kan bl. a. finnas att hugfästa
minnet av en viss händelse eller epok eller i övrigt ge särskilt uttryck åt
viss tilldragelse. Det bör därvid finnas möjlighet för Kungl. Maj:t att
med stöd av redan givet bemyndigande utan tidsutdräkt förordna att sådant

mynt framställs. Departementschefen förordar därför att i särskild
lag anges att tiokronorsmynt skall tillverkas med viss minsta silverhalt
och silvermängd. Enligt lagen (1971: 1082) om handel med ädelmetallarbeten

skall silverarbete ha en medelhalt av minst 830 tusendelar fint
silver. Motsvarande bestämmelser om silverhalten bör gälla för tiokronorsmynten.

Vidare bör minsta kvantiteten silver i mynten fastställas till
i genomsnitt 15 gram per mynt.

Motionen

I detta sammanhang har utskottet behandlat den vid riksdagens början

väckta motionen 1972: 397 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c,
m) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om tillverkning

av jubileumsmynt i valören tio kronor med anledning av konungens
90-årsdag.

I motionen anförs att jubileumsmynt sett från internationellt perspektiv

är ovanliga i Sverige. Endast fyra sådana mynt har givits ut under de
senaste 22 åren. Förutom den framgång dessa mynt har i att presentera
sig själva och sitt land ger de i allmänhet statsverket en ekonomisk behållning.

Under åberopande av bestämmelserna i 1972 års myntlag hemställer

motionärerna att ett jubileumsmynt i valören tio kronor och förslagsvis

av silver präglas i anledning av H. M. Konungens 90-årsdag.

Utskottet

Den i propositionen föreslagna lagen synes erforderlig för att medge
en hanterlig handläggning av frågor som rör utgivande av silvermynt för
minnes- och gåvoändamål. Utskottet förordar att den föreslagna lagen
antas av riksdagen.

Ett lämpligt tillfälle för utgivande av särskilt silvermynt anges i motionen

1972: 397. Om lagen antas av riksdagen bemyndigas Kungl. Maj:t
att föranstalta om utgivande av jubileumsmynt av silver, varvid möjlig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

FiU 1972: 17

3

het föreligger att tillgodose motionens syfte. Vad utskottet här anfört i
anledning av motionen 1972: 397 bör ges Kungl. Maj:t till känna.
Utskottet hemställer
att riksdagen

1. antar det vid propositionen 1972: 63 fogade förslaget til! lag
om tillverkning av silvermynt på tio kronor,

2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

i anledning av motionen 1972: 397.

Stockholm den 18 april 1972
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Knut Johansson i Stockholm

(s), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s),
Åsling (c), Wirtén (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c), Arne
Pettersson i Malmö (s), Brundin (m), fru Thorsson (s) och herr Lindahl

(s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 720095

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.