Sök i Ratio Lex

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:43 med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m.

1972-04-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1972:FiU18, Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:43 med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande nr 18 år 1972

FiU 1972:18

Nr 18

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 43 med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning, m. m.

Kungl. Maj:t har i propositionen 1972: 43 under åberopande av utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 mars 1972
föreslagit riksdagen att

1. antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda
bestämmelser om riksbankens sedelutgivning,

2. medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1972—den 30 juni
1973 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna
sedlar med guld efter deras lydelse, dock med rätt för riksbanken att
före utgången av denna tid åter uppta inlösningen av bankens sedlar,
om förhållandena ger anledning till detta.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag till

Lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning1

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1972—den 30 juni
1973 följande särskilda bestämmelser skall gälla i stället för bestämmelserna

i 9 § och 11 § första stycket lagen (1934: 437) för Sveriges
riksbank.

1 § Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst fjorton miljarder

åttahundra miljoner kronor.

2 § Under tid då riksdagen ej håller session får Konungen på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige
i riksgäldskontoret medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av
ytterligare högst sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med
hänsyn till utomordentliga omständigheter. Blir sådant medgivande icke
godkänt av riksdagen inom tjugo dagar från början av nästa session,
upphör medgivandet att gälla vid utgången av nämnda tid.

3 § Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat

guld som tillhör riksbanken.

1 Senaste lag i ämnet 1971:148.

1 Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

FiU 1972:18

2

Utskottet. De föreslagna särskilda lagbestämmelserna rörande riksbankens

rätt att utge sedlar är i princip identiska med de bestämmelser
som riksdagen antagit under en lång följd av år (FiU 1971: 48, rskr

328).

Det enda som ändrats från år till år är maximibeloppet för riksbankens

sedelutgivning. Som framgår av riksbanksfullmäktiges i propositionen

refererade skrivelse av den 27 januari 1972 har sedeltaket i
genomsnitt höjts med 680 milj. kr. per år under den senaste 10-årsperioden.

Efter en långsam stegring i den faktiska sedelmängden under
åren 1969 och 1970 steg densamma ovanligt kraftigt i fjol — med närmare

1 400 milj. kr. Fullmäktige anser det uppenbart att förra årets
höga ökningssiffra sammanhänger med den slopade bankgarantin för
checker. Denna faktor hade säkerligen sin betydelse i sammanhanget,
men beräkningar som utskottet låtit utföra pekar på att den trendmässiga

ökningen i allmänhetens sedelinnehav och effekten av inlåningsräntornas

sänkning — med hela 2 % under loppet av 1971 — spelat en
betydligt större roll.

Liksom departementschefen ansluter sig utskottet till fullmäktiges
förslag att man i fråga om maximibeloppet för sedelutgivningen bör
utgå från den långsiktiga trenden och schablonartat höja sedelutgivningsrätten

med belopp som kan antas svara mot denna trend. Med
hänsyn till att i slutet av fjolåret med då gällande bestämmelser förelåg

en outnyttjad sedelutgivningsrätt på över 1 miljard kr. bör enligt
utskottets bedömning den föreslagna höjningen med 600 milj. kr. vara
tillräcklig för tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1973.

Befrielse för riksbanken från den i § 72 regeringsformen stadgade
skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med
guld har medgivits genom årliga beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen

alltsedan Sverige den 28 september 1931 övergav guldmyntfoten.
Utskottet tillstyrker att riksdagen medger riksbanken sådan befrielse
jämväl för tiden den 1 juli 1972—-den 30 juni 1973.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. antar det vid propositionen 1972: 43 fogade förslaget till lag
med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning,

2. medger, att riksbanken för tiden den 1 juli 1972—den 30 juni
1973 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken

utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, dock med rätt
för riksbanken att före utgången av denna tid åter uppta inlösningen

av bankens sedlar, om förhållandena ger anledning
till detta.

Stockholm den 18 april 1972

På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

s. 3 Kontrollera mot PDF

FiU 1972:18

3

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Knut Johansson i Stockholm

(s), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s),
Åsling (c), Wirtén (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c), Arne
Pettersson i Malmö (s), Brundin (m), fru Thorsson (s) och herr Lindahl
(s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 72004S

opaginerad Kontrollera mot PDF

.K ftM

lippi

1®Söl

jW K

■

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.