Sök i Ratio Lex

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:32 angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom finansdepartementets verksamhetsområde såvitt propositionen hänvisats till finansutskottet

1972-04-18 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1972:FiU20, Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:32 angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom finansdepartementets verksamhetsområde såvitt propositionen hänvisats till finansutskottet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande nr 20 år 1972

FiU 1972: 20

Nr 20

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 32 angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom finansdepartementets

verksamhetsområde såvitt propositionen hänvisats till
finansutskottet.

I propositionen 1972: 32 läggs fram förslag om överföring till kammarkollegiet

av de uppgifter som f. n. handläggs inom statskontorets
fondbyrå. I samband härmed föreslås vissa förändringar i kammarkollegiets

organisation. Vidare behandlas organisationen av mynt- och medaljtillverkningen.

Slutligen läggs fram förslag till medelsanvisning för budgetåret 1972/
73 till kammarkollegiet, statskontoret och myntverket.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet i vad avser organisations-

och anslagsfrågor rörande myntverket och i övrigt till finansutskottet.

1. Organisationsfrågor rörande kammarkollegiet och statskontoret. I

propositionen 1972: 32 (s. 2—10) har Kungl. Maj:t under åberopande
av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 mars
1972 föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet förordade

organisatoriska förändringar rörande kammarkollegiet och statskontoret,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid kammarkollegiet inrätta
en ordinarie tjänst för chef för enhet med beteckningen r, dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som behövs med anledning

av omorganisationen.

Organisationsförslaget baseras på förslag som avgivits av dels fondbyråutredningen

i betänkandet Förvaltning av fonder i staten (SOU
1971: 82) och dels en särskild sakkunnig i betänkandet Kammarkollegiet
— redogörelse för översyn av kammarkollegiets uppgifter och organisation

(Ds Fi 1971: 16). Visst samråd har skett under utredningsarbetet.
Utredningen och den sakkunniges förslag har varit föremål för gemensam

remiss.

När statskontoret ombildades år 1961 i samband med omorganisationen

av den statliga rationaliserings- och revisionsverksamheten överfördes

de funktioner som inte ansågs förenliga med den nya verksamheten

till andra myndigheter. I avvaktan på ytterligare utredning fick
emellertid de uppgifter som fullgjordes inom statskontorets fondbyrå,
främst medelsförvaltning i fråga om en rad anslag och fonder på riks
1

Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

FiU 1972: 20

2

staten samt förvaltning av donationsfonder, ligga kvar. Fondbyrån knöts
alltså provisoriskt till det nya statskontoret.

Till fondbyrån har sedermera knutits en redovisningscentral och ett
revisionskontor, som följd av statsmakternas principbeslut år 1967 om
organisationen av det statliga redovisningssystemet och revisionen.

Sedan år 1968 är ett expertråd knutet till statskontoret för att ge råd
i frågor om placering av fondmedel. Antalet anställda vid fondbyrån
uppgick vid ingången av budgetåret 1971/72 till 48.

Fondby råutredningen föreslår att huvuddelen av de arbetsuppgifter
som nu åvilar fondbyrån inkl. redovisningscentral och revisionskontor
sammanhållna förs över till kammarkollegiet. Utredningen motiverar
sin ståndpunkt med att fondförvaltningen utgör en administrativ specialitet

för vilken det bör finnas en organisatorisk hemvist i statsförvaltningen.

Den fondförvaltande enheten bör fungera som ett centrum för
fondförvaltningsfrågor och genom utredningar, rådgivning samt initiativ
till åtgärder främja den statliga fondförvaltningen i sin helhet. Utsikterna

till en sådan effektivisering skulle väsentligt minska om man slog
sönder fondbyrån och spred ut förvaltningsuppgifterna på myndigheterna.

Statskontorets fondbyrå bedöms vara alltför liten för att utgöra en
fristående enhet.

I fråga om placering av medel i donationsfonder och räntebärande
diversemedelsfonder har utredningen övervägt två alternativ. Den är inte
beredd förorda alternativet med en placeringsstiftelse utan föreslår att
ansvaret för placeringsverksamheten läggs på kammarkollegiet. Fonderna

bör bära sina egna förvaltningskostnader.

I remissyttrandena får utredningen stöd för sina förslag. Vissa erinringar

framförs emellertid från remissinstanserna i fråga om bl. a. fondbyråns

ställning (TCO-S och kommerskollegium), redovisningscentralens

och revisionskontorets organisatoriska ställning (kammarkollegiet,
statskontoret och riksrevisionsverket) samt placeringen av fondmedel
(Kreditbanken).

Utredningen om kammarkollegiet har funnit en överföring av fondbyråns

uppgifter till kammarkollegiet lämplig.

De uppgifter i fråga om administrationen av systemet för samdistributionsrabatt

till dagstidningar som nu handhas av statskontoret bör
enligt utredningen föras över till kammarkollegiet. Vidare bör kollegiet
anlitas såsom remissinstans för vissa ärendegrupper, som nu remitteras
till riksrevisionsverket från statsdepartementen.

I fråga om kollegiets nuvarande uppgifter föreslås att möjligheten
för andra statliga myndigheter att anlita kollegiets advokatfiskalskontor
för advokatuppdrag skall underlättas. Kollegiet bör också sprida information

inom statsförvaltningen om sin möjlighet att åta sig sådana uppdrag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

FiU 1972:20

3

Beträffande kammarkollegiets organisation föreslås att de fyra nuvarande

små byråerna sammanslås till en avdelning under ledning av ett
av kammarråden, som tillika är avdelningschef. Avsikten härmed är
bl. a. att vinna utjämning av fluktuationer i arbetsbelastningen samt genomsnittligt

kortare genomloppstid för ärenden.

Den otidsenliga konstruktionen med kammaradvokatfiskalsämbetet
som part och kammarkollegiet som beslutsinstans i vissa ärenden föreslås

avskaffad. Advokatfiskalsämbetet bör integreras fullständigt i kollegiet.

Utredningens förslag om organisatoriska förändringar vid kammarkollegiet

accepteras av i stort sett samtliga remissinstanser. Statskontoret

biträder dock inte förslaget om sammanslagning av byråerna till en
avdelning och TCO-S ifrågasätter om överföringen av fondbyrån till
kammarkollegiet inte bör ske per den 1 mars i stället för den 1 juli
1972.

Departementschefen anför i statsrådsprotokollet att han anser det
vara en fördel om de uppgifter som fullgörs inom fondbyrån kan skiljas

från statskontoret, som bör koncentrera sig på de mål verket har att
fullfölja i egenskap av statsförvaltningens rationaliseringsorgan. Han
förordar därför att den föreslagna överföringen av byrån till kammarkollegiet

kommer till stånd.

I fråga om formerna för placeringsverksamheten förordar departementschefen

att kammarkollegiet får svara för denna i enlighet med nu
gällande principer. Rådet för placeringsfrågor bör alltså knytas till kammarkollegiet.

I anledning av vad Kreditbanken anfört om möjligheterna
att överföra uppgifter på hithörande områden på affärsbank anmäler
departementschefen sin avsikt att senare ta upp denna fråga med Kungl.
Maj:t liksom bl. a. frågan om att belasta resp. fond med förvaltningskostnaderna.

Administrationen av samdistributionsrabatten för dagstidningar

anser departementschefen åtminstone tills vidare böra ligga kvar
på statskontoret.

De organisatoriska förändringar vid kammarkollegiet som utredningsmannen

vid sin översyn funnit lämpliga förordas i propositionen,
dock att redovisningscentralen och revisionskontoret inte bör ingå i
fondbyrån utan utgöra fristående enheter direkt under verkschefen. Bemyndiganden

begärs att inrätta en ordinarie tjänst för chef för enhet
med beteckningen r samt att vidta de övergångsåtgärder som behövs
med anledning av omorganisationen.

Utskottet har vid sin bedömning inte kommit fram till annan uppfattning

i organisationsfrågan än den som förordas i statsrådsprotokollet.

De föreslagna organisatoriska förändringarna bör därför godkännas

av riksdagen och de begärda bemyndigandena lämnas.

Utskottet hemställer

s. 4 Kontrollera mot PDF

FiU 1972: 20

4

att riksdagen

1. godkänner de i statsrådsprotokollet förordade organisatoriska

förändringarna rörande kammarkollegiet och statskontoret,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid kammarkollegiet inrätta en
ordinarie tjänst för chef för enhet med beteckningen r,

3. bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som
behövs med anledning av omorganisationen.

2. Kammarkollegiet. Sedan Kungl. Majit i propositionen 1972: 1 (bilaga
9, punkt B 1) beräknat medel för nedan nämnda ändamål har Kungl.
Majit i propositionen 1972: 32 (s. 10—12) föreslagit riksdagen att till
Kammarkollegiet för budgetåret 1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 6 575 000 kr.

Utskottet. Den förstärkning av anslaget som begärs i propositionen
hänför sig förutom till överflyttningen av fondbyrån den 1/1 1973 i
första hand till en planenlig utbyggnad av redovisningscentralen och
revisionskontoret. Denna utbyggnad motsvaras av besparingar och resursförstärkningar

på andra håll inom statsförvaltningen.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen och hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1972/73 under
sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 6 575 000 kr.

3. Statskontoret. Sedan Kungl. Majit i propositionen 1972: 1 (bilaga 9,
punkt B 7) beräknat medel för nedan nämnda ändamål har Kungl.
Majit i propositionen 1972: 32 (s. 12—17) föreslagit riksdagen att till
Statskontoret för budgetåret 1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 30 950 000 kr.

Utskottet. Den begärda ökningen av anslaget till statskontoret innefattar

— förutom löne- och prisomräkning — bl. a. medel för utvecklingsarbete

avseende automatisk databehandling av viss information på
miljövårdsområdet (1,1 milj. kr.).

Bland de större projekt som beräknas ta betydande medel i anspråk
bör nämnas samordningen av statliga informationssystem i anslutning
till datasamordningskommitténs arbete.

Utskottet, som finner det angeläget att statskontoret har resurser att
medverka i det omfattande och besvärliga arbetet med frågor som rör
samordning och kontroll av databanker m. m., har inte funnit skäl avvika

från departementschefens anslagsberäkning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

FiU 1972:20

5

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1972/73 under
sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 30 950 000 kr.

Stockholm den 18 april 1972

På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Knut Johansson i Stockholm

(s), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s),
Åsling (c), Wirtén (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c), Arne
Pettersson i Malmö (s), Brundin (m), fru Thorsson (s) och herr Lindahl

(s).

HARCUS BOKTR. STHLM 1 »72 720045

opaginerad Kontrollera mot PDF

ila

Wag&äXBnBM

É0F&%§®fWå

WSfri »t- ^

»*P

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.