Sök i Ratio Lex

Finansutskottets betänkande i anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken angående ändring i bankoreglementet

1972-04-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1972:FiU22, Finansutskottets betänkande i anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken angående ändring i bankoreglementet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande nr 22 år 1972

FiU 1972:22

Nr 22

Finansutskottets betänkande i anledning av framställning från fullmäktige

i riksbanken angående ändring i bankoreglementet.

Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till riksdagen den 16 mars
1972 framlagt vissa förslag om ändringar i det den 15 december 1970
fastställda reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning (Bankoreglementet).

I skrivelsen åberopar fullmäktige finansutskottets av riksdagen godkända

betänkande rörande upprustning av riksbankens avdelningskontor
i Göteborg (FiU 1971: 49), vari hemställdes att riksdagen skulle ge bankofullmäktige

till känna vissa i betänkandet anförda synpunkter. I detta
avseende innehöll betänkandet följande.

Det är enligt utskottets uppfattning knappast tillfredsställande att
riksbankslagen och bankoreglementet när det gäller investeringar i
byggnader för rörelsen innehåller bestämmelser av helt olika innebörd.
Som framgått av det föregående har fullmäktige enligt riksbankslagen
full frihet att utan riksdagens hörande förvärva fastigheter medan däremot

bankoreglementet kräver att nybyggnad eller större reparation på
bankens fastigheter skall underställas riksdagen.

Med hänsyn till att riksdagen själv utser sex av de sju ledamöterna
i riksbanksfullmäktige och årligen granskar riksbankens styrelse och
förvaltning borde det enligt utskottets mening inte möta några principiella

invändningar att delegera inte blott beslutanderätten beträffande
förvärv av fastigheter för bankrörelsen utan jämväl beslutanderätten
i fråga om nybyggnad och reparationer av sådana fastigheter till fullmäktige.

Detta kräver som framgått av det föregående vissa ändringar
i riksbankslagen och/eller bankoreglementet. Det torde få ankomma
på fullmäktige att själva ta initiativet till att förslag till sådana ändringar
utarbetas.

I anledning av riksdagens beslut framlägger bankofullmäktige nu förslag

avseende den av utskottet berörda frågan. Samtidigt föreslås ett
par andra smärre ändringar i bankoreglementet, vilka anses kunna verkställas

utan samband med en mera genomgripande revision av denna
författning.

Ändringar föreslås och motiveras enligt följande.

1 Riksdagen 1972. 5 sami. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

FiU 1972: 22

2

1. (Gällande lydelse)

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen
-

(Föreslagen lydelse)

11 §

(Denna rubrik och paragraf utgår)

Angående driften av sedeltryckeriet

och pappersbruket äger fullmäktige

meddela erforderliga bestämmelser.

Stadgandet om att fullmäktige äger meddela bestämmelser angående
driften av sedeltryckeriet och pappersbruket kvarstår i bankoreglementet

även sedan dessa industrier överförts till särskilt aktiebolag. Att så
kommit att ske synes oegentligt. Fullmäktige utövar nu sitt styrande
inflytande över industrierna i aktiebolagsrättslig ordning, ytterst genom
bolagsstämman. Stadgandet, som torde avse att ge fullmäktige en offentligrättslig

befogenhet att utfärda bestämmelser för industrierna, synes

därför böra utgå.

2. (Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Riksbanken tillhörig fastighet,
med undantag av sådan som har
förvärvats till täckande av fordran,
får icke avyttras utan riksdagens
medgivande.

Fråga om nybyggnad eller större

reparation på bankens för rörelsen

avsedda byggnader skall underställas

riksdagen.

Som inledningsvis angivits har finansutskottet framhållit som önskvärt
att beslutanderätten i fråga om nybyggnad och reparationer av fastigheter

för bankrörelsen delegeras till bankofullmäktige. För att åstadkomma

denna ordning erfordras att 18 § andra stycket bankoreglementet,
som föreskriver att sådana frågor skall underställas riksdagen, utgår.
Enligt fullmäktiges mening saknas anledning att ersätta stadgandet med
ett nytt, vari ifrågavarande befogenheter uttryckligt uppdrages åt fullmäktige.

I avsaknad av ett särskilt stadgande i ämnet måste nämligen
rätten att besluta om försäljning av även fast egendom liksom om reparationer

och underhåll av byggnader anses innefattad i fullmäktiges
allmänna befogenhet att besluta om riksbankens förvaltning.

I och med att riksdagen fastslagit att riksbankslagen ger fullmäktige
full frihet att utan riksdagens hörande förvärva fastigheter för riksbankens

rörelse utgår fullmäktige från att frågan om avyttrande av sådana
fastigheter bör avgöras i samma ordning. Även 18 § första stycket bankoreglementet

synes därför böra utgå.

18 §

(Denna paragraf utgår)

s. 3 Kontrollera mot PDF

FiU 1972: 22

3

3. (Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 § 19 §

1 mom. 1 mom.

Efter noggrann prövning av om- Efter noggrann prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall ständigheterna i varje särskilt fall

får fullmäktige bevilja de riksbanfår fullmäktige bevilja riksbankens

kens gäldenärer, vilka försatts i gäldenärer ackord eller eftergift på

konkurs eller vid försök till utmätderas skuld eller biträda överens
ning

befunnits sakna utmätningskommelse mellan gäldenär och

bar tillgång och därefter avlagt uthans fordringsägare om betalning

mätningsed, ackord eller eftergift av gäld.

på deras skuld eller biträda överenskommelse

mellan gäldenär och
hans fordringsägare om betalning
av gäld.

Fullmäktige får sådant Fullmäktige får sådant

anstånd. anstånd.

Nuvarande 19 § bankoreglementet infördes som en nyhet i 1934 års
bankoreglemente och syftade till att ge fullmäktige mera vidsträckta
befogenheter än tidigare att besluta om ackord och eftergift. Denna
befogenhet torde dock numera få anses vara alltför snävt preciserad;
kanske särskilt genom kravet på avläggande av utmätningsed, ett institut
som har mycket ringa användning. Enligt fullmäktiges mening saknas
anledning att i författning särskilt fastlägga vilka formella indrivningsåtgärder

som bör vidtagas för att ackord eller eftergift skall kunna
beslutas. Det bör ankomma på fullmäktige att utifrån förhållandena i
det särskilda kreditärendet, bl. a. med beaktande av den återstående
fordrans storlek, ta ställning till vilket arbete som skall nedläggas, innan
avskrivningsfrågan slutligt prövas. Det kan för övrigt förtjäna framhållas

att sådana mera vidsträckta befogenheter givits riksbanken, då
banken förvaltar lån för statsverkets räkning. Samma princip torde
böra inskrivas i bankoreglementet i fråga om riksbankens egna fordringar.

Detta kan lämpligen ske genom att det allmänt uppdrages åt
fullmäktige att efter noggrann prövning av omständigheterna i varje
särskilt fall bevilja riksbankens gäldenärer ackord eller eftergift på deras
skuld eller biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare

om betalning av gäld.

Utskottet förordar att de i bankofullmäktiges skrivelse föreslagna ändringarna

i bankoreglementet kommer till stånd.

Utskottet hemställer

s. 4 Kontrollera mot PDF

FiU 1972: 22

4

att riksdagen beslutar de ändringar i det den 15 december 1970
fastställda reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning
(Bankoreglementet) varom hemställts i bankofullmäktiges skrivelse

den 16 mars 1972.

Stockholm den 25 april 1972

På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), Kristiansson i Harplinge
(c), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Åsling
(c), Jansson (s), Wirtén (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c), fru
Thorsson (s), herrar Gadd (s), Magnusson i Borås (m) och Wictors
son

(s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1 »72 720045

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.