Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av vissa i prop. 1972:1 bil. 2 behandlade för flera huvudtitlar gemensamma frågor

1972-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1972:InU4, Betänkande i anledning av vissa i prop. 1972:1 bil. 2 behandlade för flera huvudtitlar gemensamma frågor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inrikesutskottets betänkande nr 4 år 1972

InU 1972: 4

Nr 4

Betänkande i anledning av vissa i prop. 1972:1 bil. 2 behandlade för
flera huvudtitlar gemensamma frågor.

I prop. 1972: 1 bil. 2 behandlas vissa för flera huvudtitlar gemensamma

frågor.

Punkterna 1—8 i bilagan har remitterats till inrikesutskottet och
punkterna 9—10 till finansutskottet.

I punkterna 1—5 samt 8 delges riksdagen vad föredraganden anfört
i följande frågor:

1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.

2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.

3. Handläggningsordning vid lönegradsplacering av tjänster i samband

med organisationsförändringar

4. Reglering av vissa arvoden

5. Kostnader för vissa personalvårdande åtgärder
8. Anställningsformen i statstjänst, m. m.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till något uttalande i förevarande
frågor och får därför hemställa

att riksdagen lägger till handlingarna punkterna 1—5 samt 8
i bilaga 2 till prop. 1972: 1.

6. Psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen m. m.

Användningen av psykologiska undersökningsmetoder vid personurval

inom statsförvaltningen har behandlats tidigare i riksdagen, bl. a.
vid 1965 och 1967 års riksdagar (mot. 1965:1: 341 och II: 411, ABU
1965: 46, rskr 1965: 417 resp. mot. 1967:1: 120 och II: 158, ABU 1967:
35, rskr 1967: 299).

I propositionen behandlas frågan om psykologiska undersökningar
inom statsförvaltningen på grundval av ett av testutredningen framlagt
betänkande med bihang (SOU 1971:47 och 48).

Enligt utredningen har psykologiska urvalsmetoder använts inom
statsförvaltningen sedan slutet av 1920-talet. Verksamhetens omfattning
har varit tämligen konstant under senare delen av 1960-talet då årli
1

Riksdagen 1972. 18 sami. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

InU 1972:4

2

gen 3 000—3 650 personer har testats. Utredningen utgår från att urvalsmetoder

av detta slag framdeles kommer att användas i personaladministrationen

i nya sammanhang och beträffande ett ökat antal kategorier

anställda.

Handlingar som upprättats vid psykologisk undersökning är sekretessbelagda

enligt 14 § lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar (1937: 249, jfr prop. 1968: 126, KU 1968: 23, rskr
1968: 343).

Utskottet

Utskottet kan i allt väsentligt biträda de synpunkter och förslag som
testutredningen och föredragande statsrådet har lågt fram rörande psykologiska

urvalsmetoder i samband med anställning och befordran
inom statsförvaltningen. Utskottet vill sålunda framhålla att endast sådana

den enskilde berörande förhållanden får undersökas som har ett
klart samband med beslut i en urvalssituation samt att resultatet av psykologiska

undersökningar får utgöra endast en del av underlaget för
sådant beslut, dvs. vara enbart ett komplement till mera konventionella
urvalsmetoder. Utskottet vill vidare, liksom sker i propositionen, kraftigt

understryka att förfaranden av det slag det nu gäller måste utföras
med största grannlagenhet och hänsyn till individens personliga integritet.

Med angivna synsätt finner utskottet det tillfredsställande att en särskild

nämnd föreslås inrättad för rådgivning till i första hand statliga
myndigheter i frågor rörande psykologiska undersökningar. I nämnden
skall ingå förutom fackexperter även företrädare för samhället. Enligt
utskottets bedömning kan en sådan nämnd komma att främja den noggranna

prövning av myndigheternas behov av psykologiska undersökningar

som förutsatts av utredningen.

Utskottet biträder sålunda förslaget att en fristående nämnd för psykologiska

undersökningar inrättas. Nämndens verksamhet avses pågå
under en försökstid av tre år. Under denna tid gjorda erfarenheter förutsätts

ligga till grund för senare beslut om den fortsatta verksamheten.
Utskottet anser att detta kan vara en lämplig ordning.

Vad i övrigt anförts om nämndens administrativa anknytning till statens

personalnämnd, verksamhetens finansiering m. m. föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Frågor rörande medelsanvisningen för
nämndens verksamhet kommer utskottet att behandla i betänkandet
InU 1972: 5.

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om psykologiska

undersökningar inom statsförvaltningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

InU 1972:4

3

7. Bemyndigande för Kungl. Maj:t att inrätta vissa tjänster i samband
med omlokalisering

Enligt gällande ordning för inrättande av statliga tjänster måste i regel

riksdagens medgivande inhämtas för att Kungl. Maj:t skall kunna
inrätta ordinarie eller extra ordinarie tjänst i lägst lönegrad C 1.

I föregående års riksdagsbeslut angående omlokalisering av viss statlig

verksamhet har förutskickats att anställda vid omlokaliseringsmyndigheterna

som så önskar skall bistås med kraftfulla arbetsförmedlande
insatser för att bereda dem fortsatt arbete i Storstockholmsområdet.

Vid omplacering till annan statlig myndighet eller institution av anställd

som anfört vägande skäl mot flyttning skall eftersträvas att han
placeras på tjänst med samma anställningsform som den tjänst han
lämnar. Om endast tjänst med annan anställningsform finns tillgänglig
hos den myndighet eller institution där omplacering är aktuell, avses den
anställde få en personlig tjänst med bibehållen anställningsform. Det
förutsätts att tjänst i motsvarande lönegrad hos den mottagande myndigheten

eller institutionen hålls vakant så länge den personliga tjänsten
uppehålls.

Som framgått av vad som anförts inledningsvis krävs riksdagens medgivande

om personlig ordinarie eller extra ordinarie tjänst på löneplan
C skulle behöva inrättas. I propositionen föreslås att Kungl. Majit inhämtar

riksdagens bemyndigande att i nu avsedda fall inrätta personliga

ordinarie eller extra ordinarie tjänster på löneplan C.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionens
förslag utan hemställer

att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att i enlighet med vad i
propositionen förordats inrätta ordinarie eller extra ordinarie
tjänster på löneplan C i samband med omlokalisering.

Stockholm den 22 februari 1972

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
östersund (s), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), fru Hörnlund

(s), herrar Rimås (fp), Johansson i Simrishamn (s), Stridsman (c),
fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m), Mattsson i Skee (c), Gustafsson

i Säffle (c) och Hallgren (vpk).

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720058

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.