Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:53 angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m.m. jämte motioner

1972-04-18 · 4 sidor


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1972:JoU23, Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:53 angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m.m. jämte motioner

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

JoU 1972: 22

4

11. angående skotertrafik, m. m.

a. 1972: 546 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) om reglering
av skotertrafiken,

b. 1972: 1251 av fru Hansson m. fl. (s) om inrättande av en fond för
ersättning av skador vid kollision mellan motorfordon och renar,

dels följande ärende, nämligen

Kungl. Maj:ts under vårsessionen väntade proposition med förslag till
lag om lokala bestämmelser om trafik med terrängfordon ävensom de
motioner som kan komma att väckas i anledning av propositionen, allt
under förutsättning att propositionen hänvisas till jordbruksutskottet.

Vid sammanträde den 14 april 1972 har talmanskonferensen förklarat

sig inte ha något att erinra mot de ifrågasatta uppskoven.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

att riksdagen beslutar att till höstsessionen med innevarande års
riksdag uppskjuta behandlingen av i det föregående angivna,
till jordbruksutskottet hänvisade ärenden.

Stockholm den 18 april 1972

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s)*, Johanson
i Västervik (s), Hedin (m), Hedström (s), Magnusson i Grebbestad (s),
Augustsson (s), Larsson i Borrby (c)*, fru Lindberg (s), herrar Kronmark
(m), Takman (vpk), fru Thorsson (s), herr Berndtsson i Bokenäs (fp)*,
fru Olsson i Helsingborg (c) och herr Åberg (fp)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720056

Jordbruksutskottets betänkande nr 23 år 1972

JoU 1972: 23

Nr 23

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Majtts proposition

1972: 53 angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m.m.
jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1972:53 under åberopande av utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 10 mars
1972 föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd till kollektiv

skogsteknisk forskning i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1972/73
under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

3. till Skoglig forskning för budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 2 745 000 kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Kungl. Maj:t bemyndigas godkänna avtal

mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU om stöd till kollektiv
skogsteknisk forskning. Förslaget innebär en samordning och utbyggnad

av den skogstekniska forskningen i Sverige. Enligt avtalet, som
gäller för budgetåren 1972/73—1974/75, skall staten bidra med 9,9
milj. kr. och stiftelsen med 14 850 000 kr. till finansieringen av ett
forskningsprogram på totalt 24 750 000 kr. för treårsperioden. Programmet

omfattar skogsteknisk forskning rörande bl. a. anläggning,
skötsel och avverkning av skog, transport av virke samt arbetarskyddsoch

miljövårdsfrågor i anslutning till skogsarbetet. För att ansvara för
programmets genomförande inrättas en särskild nämnd kallad nämnden
för skogsteknisk forskning. För budgetåret 1972/73 föreslås i enlighet
med avtalet ett anslag av 3 milj. kr. för stöd till kollektiv skogsteknisk
forskning.

I propositionen föreslås vidare att till statens råd för skogs- och jordbruksforskning

anvisas ett anslag av 2 745 000 kr. till skoglig forskning
för budgetåret 1972/73.

1 Riksdagen 1972.16 sami. Nr 23

opaginerad Kontrollera mot PDF

JoU 1972: 23

2

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 727 av fru Anér m. fl. (fp) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en plan för skogsbruksforskning
inriktad på biologiska bekämpningsmetoder utarbetas,
dels motionen 1972: 1570 av herrar Turesson (m) och Nisser (m)
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att stödet

till skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete skall vara av minst
den omfattning som ”förutsättes” i propositionen,
dels motionen 1972: 1617 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) vari föreslagits

att riksdagen i anledning av propositionen 1972: 53 måtte uttala att i
forskningsprogrammet miljö- och arbetarskyddsfrågorna erhåller en
framträdande plats, jämväl att pågående forsknings- och utvecklingsarbete

om en vidareförädling av råvaror påskyndas och erhåller ökade
resurser i syfte att ge bortrationaliserade skogsarbetare sysselsättning i
sin hembygd, samt att löntagarna och deras organisationer tillförsäkras
ett avgörande inflytande i den föreslagna nämnden för skogsteknisk
forskning.

Utskottet

I propositionen framläggs förslag om samordning och utbyggnad av
den skogstekniska forskningen i Sverige. Härvid utgår departementschefen

från att det kommer att krävas en hög rationaliseringstakt i
skogsbruket även i fortsättningen, om det svenska skogsbruket skall
kunna behålla sin konkurrenskraft internationellt sett. Rationaliseringsarbetet

måste, framhålls det vidare, ske under hänsynstagande till
bl. a. skogsarbetarnas intressen samt biologiska och miljömässiga faktorer.

Departementschefen framhåller att det är särskilt angeläget att
hänsyn tas till behovet av att bereda medelålders och äldre skogsarbetare

fortsatt sysselsättning i ett högmekaniserat skogsbruk. Vidare måste
olycksfallsfrekvensen i skogsarbetet minskas och, när det gäller transporterna,

trafiksäkerhetsaspekterna beaktas. Utskottet delar helt de
synpunkter som sålunda framförts i propositionen.

Utskottet anser mot bakgrund bl. a. av en bedömning av skogsnäringens

roll i den svenska ekonomin på längre sikt att starka motiv talar
för en ökad satsning på forsknings- och utvecklingsarbete inom det
skogstekniska området. Denna forskning bör genomföras så att bl. a.
även arbetarskydds- och miljövårdsintressen tillgodoses. Huvuddelen av
denna forskning bör såsom föreslagits i propositionen samordnas genom
avtal mellan staten och berörda branscher.

Kungl. Maj:t begär i propositionen riksdagens bemyndigande att godkänna

ett avtal om gemensam finansiering av kollektiv forskning på det
skogstekniska området. Avtalet har träffats mellan en statlig förhand
-

lingsgrupp och en av skogsbruket och den skogsmaskintillverkande industrin

bildad stiftelse, Stiftelsen Skogsteknisk FoU, och avser tiden den
1 juli 1972—den 30 juni 1975. Enbgt avtalet skall staten under denna
treårsperiod bidra med 9,9 milj. kr. och stiftelsen med 14 850 000 kr. för
ifrågavarande forskning.

Verksamheten avses komma att drivas enligt ett ramprogram som omfattar

forskning rörande anläggning, skötsel och avverkning av skog
samt transport av virke. Av propositionen framgår att en viktig del av
ramprogrammet gäller arbetarskydds- och miljövårdsfrågor i anslutning
till skogsarbetet. Vidare bör enligt ramprogrammet forskningen ge underlag

för ett större hänsynstagande än hittills till biologiska och miljömässiga

aspekter vid utvecklingen av skogsbrukets driftsformer.

I motionen 1972: 1617 kritiseras det sätt på vilket skogsbrukets rationalisering

hittills skett. Bl. a. påtalas en rad negativa konsekvenser av
ökad mekanisering, t. ex. med avseende på arbetsmiljö samt för djurliv
och växtlighet. I det aktuella forskningsprogrammet bör enligt motionärerna

de rent samhälleliga och mänskliga aspekterna i det modema
skogsbruket prioriteras. Mot angivna bakgrund hemställs att miljö- och
arbetarskyddsfrågorna erhåller en framträdande plats i forskningsprogrammet.

Även den vid riksdagens början väckta motionen 1972: 727 behandlar

inriktningen av skogsbruksforskningen. I motionen framhålls behovet
av ökad förståelse för de biologiska konsekvenserna av de åtgärder som
vidtas i modernt skogsbruk. Bl. a. nämns de problem som är förknippade
med kalhuggning av skog samt med användning av bekämpningsmedel
inom skogsbruket. I motionen förordas att en plan för skoglig forskning

utarbetas som är inriktad på biologiska bekämpningsmetoder.

Utskottet vill i anledning av förevarande motionsyrkanden som sin
mening framhålla att forsknings- och utvecklingsarbetet på det skogstekniska

området vid en tillämpning av föreliggande avtal och därtill
fogat ramprogram synes få en inriktning som i huvudsak beaktar de krav
som kan ställas från samhällets sida. Forskningsprogrammet syftar sålunda

dels till att främja utveckling och effektivisering av skogsbruket,
dels till att förbättra säkerhet, hälsa och trivsel för skogsbrukets arbetskraft

och att tillvarata möjligheterna att bereda sysselsättning för äldre
arbetskraft och partiellt arbetsföra, dels också till att anpassa den skogstekniska

utvecklingen till miljövårdens krav. Bl. a. kommer såsom redan
nämnts biologiska aspekter att beaktas i detta arbete. Härigenom synes
nyssnämnda motionsyrkanden i allt väsentligt ha tillgodosetts och torde
därför inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. I
anledning av vad i förenämnda motioner uttalats om kalhuggning av
skog får utskottet vidare erinra om att statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

nyligen tillsatt en särskild arbetsgrupp för att studera

omfattningen och verkningarna av kalhyggena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JoU 1972:23

4

Såsom föreslagits i propositionen bör ansvaret för att genomföra det
avtalade forskningsprogrammet åvila en särskild nämnd, nämnden för
skogsteknisk forskning. Nämnden skall inte själv bedriva forskning utan
detta förutsätts ske vid befintliga forskningsinstitutioner.

Enligt motionen 1972: 1617 bör löntagarna och deras organisationer
tillförsäkras ett avgörande inflytande i den föreslagna nämnden för
skogsteknisk forskning. Utskottet får i anledning härav anföra följande.
Enligt avtalet skall stadgar för nämnden fastställas av Kungl. Maj:t
efter hörande av Stiftelsen Skogsteknisk FoU. Stadgarna kommer att innehålla

bl. a. regler rörande nämndens sammansättning. Utskottet utgår
från att de bestämmelser, som härvidlag kommer att fastställas, utformas

så att de möjliggör en allsidig representation för av verksamheten
berörda intressegrupper. Någon anledning för riksdagen att under angivna

förhållande göra något särskilt uttalande till följd av förevarande
motionsyrkande anser utskottet inte föreligga.

Vid sidan av forskningsverksamheten på det skogstekniska området
bör, såsom departementschefen föreslagit, det industriella utvecklingsarbetet

inom området erhålla fortsatt statligt stöd. Detta bör ske utanför

ramen av det belopp som nämnden för skogsteknisk forskning kommer

att disponera. Utskottet finner dock i likhet med departementschefen

angeläget att nämnden kan fungera som sakkunnig- och beredningsorgan

åt berörda anslagsbeviljande organ när det gäller hela det statliga
stödet till skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Departementschefen

räknar med att från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling under trettonde huvudtiteln
minst 700 000 kr. skall disponeras för projekt avseende skogstekniskt industriellt

utvecklingsarbete. Vidare förutsätter departementschefen att
stöd till sådant utvecklingsarbete liksom hittills utgår från Norrlandsfonden.

Under de senaste åren har nämnda fond lämnat dylikt stöd med
ca 1 milj. kr. per år.

Av propositionen framgår att Norrlandsfonden förbehållit sig möjligheten

att vid anslagsgivning liksom hittills från fall till fall bedöma projekt

oavsett om de faller inom skogstekniska eller andra teknikgrenar.
Med hänsyn härtill föreslås i motionen 1972: 1570 att riksdagen som sin
mening uttalar att stödet till skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete
skall vara av minst den omfattning som förutsätts i propositionen.

I anslutning härtill får utskottet framhålla att utskottet vid sin prövning

av ärendet förutsatt att medel till skogstekniskt industriellt utvecklingsarbete

kommer att anvisas ur anslag som styrelsen för teknisk utveckling

förfogar över samt från Norrlandsfonden i minst den utsträckning

som departementschefen angivit. Något särskilt riksdagens uttalande

i frågan anser utskottet ej vara behövligt.

Vad i motionen 1972:1617 anförs om att pågående forsknings- och
utvecklingsarbete om vidareförädling av skogsråvaror påskyndas och

JoU 1972:23

5

erhåller ökade resurser i syfte att ge bortrationaliserade skogsarbetare
sysselsättning i hembygden berör uppgifter som åtminstone till en del
borde ligga inom ramen för det utvecklingsarbete som Norrlandsfonden
stödjer. Det synes inte utskottet lämpligt att riksdagen i detta sammanhan

gör uttalanden som mera i detalj binder användningen av ifrågavarande

fondmedel.

Vad utskottet i det föregående anfört innebär att utskottet biträder
Kungl. Maj:ts i propositionen 1972: 53 framlagda förslag.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet med vad i propositionen

anförts,

2. lämnar motionen 1972: 727 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1972: 1570 utan åtgärd,

4. lämnar motionen 1972: 1617 utan åtgärd,

5. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret
1972/73 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr.,

6. till Skoglig forskning för budgetåret 1972/73 under nionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag av 2 745 000 kr.

Stockholm den 25 april 1972

På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson
i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s), Hedin (m), Hedström

(s), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Larsson i Borrby
(c), fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m), Takman (vpk), Åberg (fp)*
och fru Theorin (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”av kalhyggena” bort utbytas mot text av följande
lydelse:

”Utskottet vill i anledning av förevarande motionsyrkanden anföra
följande. Forskningsprogrammet syftar enligt föreliggande proposition

opaginerad Kontrollera mot PDF

till att främja utveckling och effektivisering av skogsbruket, dels till att
förbättra säkerhet, hälsa och trivsel för skogsbrukets arbetskraft och att
tillvarata möjligheterna att bereda sysselsättning för äldre arbetskraft
och partiellt arbetsföra, dels också till att anpassa den skogstekniska
utvecklingen till miljövårdens krav. Bl. a. kommer såsom redan nämnts
biologiska aspekter att beaktas i detta arbete. Vad sålunda anförts är
enligt utskottets mening i och för sig riktigt, men av ramprogrammet
liksom av propositionen framgår att det man framför allt avser att prioritera

i forskningsarbetet är hur man skall öka profiten och kapaciteten
per individ. Profitintresset ställs således i förgrunden. Utskottet anser
detta klart otillfredsställande och anser i likhet med motionärerna i
motionen 1972: 1617 att riksdagen bör klart uttala sig för att det här
aktuella forskningsprogrammet framför allt bör prioritera de rent samhälleliga

och mänskliga aspekterna inom det moderna skogsbruket.

I vad gäller de i förenämnda motioner gjorda uttalandena om kalhuggning

av skog kan nämnas att statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

nyligen tillsatt en arbetsgrupp för att studera omfattningen

och verkningarna av kalhyggena.”

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt
motionen” och slutar med ”inte föreligga” bort ha följande lydelse:

”Enligt motionen (lika med utskottet) nämndens

sammansättning. Utskottet vill understryka angelägenheten av att de
bestämmelser som härvidlag kommer att fastställas utformas så att de
samtidigt som de möjliggör en allsidig representation för av verksamheten

berörda intressegrupper, garanterar löntagarna och deras organisationer

ett sådant inflytande över verksamheten som avses i motionen
1972: 1617.”

dels det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Vad i”
och slutar på s. 5 med ”ifrågavarande fondmedel” bort ha följande
lydelse:

”Vad i — — — (lika med utskottet) — Norrlandsfonden stödjer.

Enligt utskottets mening innebär omsorgen om människan inte
minst att man säkrar rätten till arbete, men erfarenheterna visar att hög
mekaniseringsgrad och ensidigt lönsamhetstänkande också innebär ökad
arbetslöshet i skogslänen och en fortsatt utslagning av den äldre arbetskraften.

Mot den bakgrunden måste det ses som ytterst angeläget att ökade
resurser satsas också på uppgiften att främja ett industriellt utvecklingsarbete

som kan skapa sysselsättning som ersätter det bortfall som
det moderna högmekaniserade skogsbruket framskapar. Det är enligt
utskottets mening en moralisk skyldighet att ge de människor som blir
överflödiga genom rationaliseringen i skogen annat arbete i deras hembygd.

JoU 1972:23

7

Det förefaller utskottet naturligt att man också i det här aktuella
forskningsarbetet lägger vikt vid lösandet av dessa problem och i samarbete

med exempelvis Norrlandsfonden tar det som en speciell forskningsuppgift

att söka efter möjligheter som syftar till ytterligare förädling

i Norrland av den norrländska skogsråvaran. Vad i motionen
1972: 1617 härutinnan anförts kan utskottet alltså ansluta sig till.”
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

”4. som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört

i anledning av motionen 1972: 1617,”

MARCUS BOKTR. STHLM 1 f72 720056

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.