Sök i Ratio Lex

Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till polisväsendet, m. m. jämte motioner

1972-03-07 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1972:JuU4, Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till polisväsendet, m. m. jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Justitieutskottets betänkande nr 4 år 1972

JuU 1972: 4

Nr 4

Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen

1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73
till polisväsendet, m. m. jämte motioner.

ANDRA HUVUDTITELN

Polisväsendet

Inledning

Uppgifterna i statsverkspropositionen (s. 15) rörande brottslighctsutvecklingen

kan kompletteras med följande sammanställning, som visar
antalet brottsbalksbrott åren 1970 och 1971 månad för månad. Siffrorna

bygger på statistiska centralbyråns månadsstatistik över de brott som
har kommit till polisens kännedom. Det bör understrykas att siffrorna
är preliminära och erfarenhetsmässigt lägre än de som redovisas i årsstatistiken.

1970 1971 Förändring

Antal Procent

januari

31 445

41 205

+

9 760

+

31,0%

februari

32 556

41 864

+

9 308

+

28,5 %

mars

38 310

45 273

+

6 963

+

18,2%

april

41 458

49 012

+

7 554

+

18,2%

maj

46 311

52 093

+

5 782

+

12,5 %

juni

48 799

56 637

+

7 838

+

16,3 %

juli

46 968

49 323

+

2 355

+

5,0 %

augusti

53 918

55 538

+

1 620

+

3,0 %

september

55 330

56 589

+

1 259

+

2,3 %

oktober

53 378

53 383

+

5

±

0,0 %

november

44 471

44 423

—

48

±

0,0 %

december

39 077

40 597

+

1 520

+

3,6 %

Summa

532 021

585 937

+:

53 916

+

10,1 %

Beträffande de särskilda brotten kan nämnas att enligt samma preliminära

statistik brotten mot 3 kap. brottsbalken (misshandel och andra

brott mot liv och hälsa) minskat från 18 832 (1970) till 18 268 (1971)
eller med 3,0 procent, att brotten mot 8 kap. brottsbalken (stöld, rån
och andra tillgreppsbrott) ökat från 379 379 (1970) till 442 312 (1971)
eller med 16,6 procent samt att brotten mot 9 kap. brottsbalken (bedrägeri

och annan oredlighet) minskat från 61 308 (1970) till 51 088
(1971) eller med 16,7 procent.

1 Riksdagen 1972. 7 sami. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

2

1. Handläggning av passärenden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i
propositionen 1972: 1, bilaga 4, under punkten B (s. 17—25) framlagda

förslag och hemställer

att riksdagen godkänner dc riktlinjer för handläggning av passärenden

som förordats i propositionen.

2. Rikspolisstyrelsen. Kungl. Majit har under punkten B 1 (s. 25—28)
föreslagit riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000 kr., varav 5 400 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Motion

I motionen 1972: 652 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställes såvitt nu
är i fråga att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av polisorganisationen

i syfte att undersöka möjligheterna att decentralisera ledningsfunktionerna

och på effektivaste sätt utnyttja befintliga resurser
(yrkande 2).

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes.

I motionen 1972: 652 framhålles att den ökande brottsligheten ställer

och kommer att ställa stora krav på polisorganisationen liksom på
de enskilda polismännen. Det personaltillskott till den lokala polisorganisationen

på cirka 30 procent för den kommande femårsperioden,
som rikspolisstyrelsen i sin långtidsbudget ansett erforderligt för att
möta utvecklingen, innebär emellertid enligt motionärerna en ökningstakt

som inte är möjlig med tanke på kraven från andra samhällssektorer.

Motionärerna anser det därför angeläget att en översyn görs av
polisväsendet i syfte att utreda om tillgängliga resurser kan utnyttjas
mer effektivt. Vid en sådan översyn bör enligt motionärerna stor vikt
läggas vid att undersöka om vinster kan nås genom decentralisering av
ledningsfunktionerna. Mycket tyder nämligen på, anser motionärerna,
att rikspolisstyrelsen i allt högre grad övertar ledningsfunktioner från
den regionala polisledningen. En sådan utveckling, som motionärerna
finner strida mot strävandena till en ökad förankring av polisen hos allmänheten

och mot länspolischefernas möjligheter att på bästa sätt utnyttja

tillgängliga personella resurser, kan enligt motionärerna icke accepteras.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att ett intensivt rationaliseringsarbete

under en följd av år pågått inom polisväsendet i syfte att
förbättra arbetsmetoderna och öka polisens effektivitet. Genom ökad
användning av tekniska hjälpmedel, icke minst på ADB-området, och

s. 3 Kontrollera mot PDF

JuU 1972:4

3

genom organisatoriska förändringar har betydande vinster kunnat uppnås.

Ett led i detta arbete, som nyligen varit föremål för riksdagens
bedömande, utgör polisutredningens förslag rörande indelningen i polisdistrikt

och organisationen av den regionala polisverksamheten. Reformen,

om än mindre omfattande än utredningen avsett, kan förväntas

ge ökad polisiär effektivitet på lokal- och regionplanen. I samma
riktning verkar de rationaliseringssträvanden som kontinuerligt fortsätter

i rikspolisstyrelsens regi. En särskild översyn vid sidan härav i enlighet

med motionärernas förslag synes inte påkallad. Utskottet vill tillägga

att utskottet under handläggningen av detta ärende inte erhållit några

upplysningar som bestyrkt motionärernas påstående att rikspolisstyrelsen

i allt högre grad övertar ledningsfunktioner från den regionala
polisledningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisar

ett förslagsanslag av 70 000 000 kr., varav 5 400 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande översyn av polisväsendet avslår motionen

1972: 652 såvitt nu är i fråga.

3. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten B 2 (s. 28—30) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Inköp
av motorfordon m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag

av 27 000 000 kr., varav 20 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1972: 900 av herr Ekinge m. fl. (fp, c, m) hemställes att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av sjöpolisverksamheten

samt förslag till en fast organisation av denna verksamhet.

I motionen 1972: 915 av herr Polstam m. fl. (c, s, fp, m) hemställes
att riksdagen måtte besluta att sjöpolisverksamheten utbygges i enlighet
med rikspolisstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1972/73,
alternativt att en polisbåt tills vidare omdisponeras från annan region
och placeras i Norrköpings polisdistrikt.

Utskottet

För sjöpolisverksamheten har under senare år stått till förfogande 14
båtar. Verksamheten har varit koncentrerad till Luleåregionen (1 båt),
Stockholmsregionen (6 båtar), Västeråsregionen (1 båt), Nyköpingsregionen

(1 båt), Karlskronaregionen (1 båt), Göteborgsregionen (3 båtar)

och Mariestadsregionen (1 båt). Rikspolisstyrelsen har fastställt stationeringsorter

för båtenheterna och meddelat föreskrifter för personalt

Riksdagen 1972. 7 sami. Nr 4

s. 4 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

4

lens och båtarnas utrustning m. m. I Stockholms polisdistrikt finns en
särskild sjögrupp inrättad inom centralpolisen. En motsvarande organisation

prövas på försök i Göteborgs polisdistrikt. I övriga polisdistrikt
med båtenhet avdelas för verksamheten särskild personal för den seglationstid

länspolischefen bestämmer. Under seglationssäsongen inrättas i
Stockholms- och Göteborgsregionerna s. k. skärgårdskommandon, vilkas
verksamhet bygger på samverkan mellan båt- och helikopterburna samt
landbaserade polisstyrkor med fasta och bärbara radiostationer. Sjöpolisenheterna

har i första hand att övervaka ordning och säkerhet till
sjöss, utmed stränder och kajer samt på öar och holmar. Bland arbetsuppgifterna

kan vidare nämnas spaning efter brottslingar, rymlingar och
försvunna personer, övervakning av efterlevnaden av föreskrifter beträffande

naturvård, jakt och fiske samt sjötrafikövervakning. Det bör
särskilt nämnas att ingripanden och utredningar i anledning av oljeutsläpp

samt gräns- och skyddsområdesövervakning ökat i antal. Sjöpolisen

ingår i sjöräddningsorganisationen.

På grundval av erfarenheterna av den hittills bedrivna verksamheten
föreslår rikspolisstyrelsen i anslagsäskandena för budgetåret 1972/73
en utbyggnad och omorganisation av sjöpolisen. Förslaget innebär att
en ny polisbåt stationeras i ettvart av Norrköpings och Malmö polisdistrikt

samt att den båt som f. n. är stationerad i Mariestads polisdistrikt

med Vänern som verksamhetsområde omstationeras till Karlstads

polisdistrikt. Vidare planeras en grundorganisation med sjögrupper

eller sjösektioner inom de berörda polisdistrikten, varigenom
sjöpolisen skall få en fastare förankring i polisorganisationen. Omorganisationen

beräknas också medföra att seglationstiden kan förlängas betydligt

och att de materiella resurserna kan utnyttjas mera rationellt.
Anslagen för inköp av de nya polisbåtarna har av rikspolisstyrelsen placerats

i prioritetsgrupp 3 (en stor båt) och prioritetsgrupp 4 (en medelstor

båt). Styrelsen beräknar att erforderliga tjänster skall kunna inrättas

med ianspråktagande av nya tjänster som polisväsendet kan komma
att tillföras för budgetåret 1972/73, varjämte i mindre utsträckning
tjänster kan överföras från annan organisationsenhet.

I motionerna 1972: 900 och 1972: 915 framställda yrkanden går i
huvudsak går ut från behovet av ytterligare polisbåtar med hänsyn till
att sjöpolisverksamheten på långa kuststräckor är endast föga utbyggd
eller saknas helt. I den förstnämnda motionen begäres en översyn av
verksamheten i syfte att tillskapa en fastare och mer permanent organisation

av sjöpolisen samt att nå samverkan på ifrågavarande område
mellan polisen och andra myndigheter. I motionen 1972: 915 förordas
en sådan utbyggnad av sjöpolisverksamheten som rikspolisstyrelsen
föreslagit i anslagsäskandena. Som alternativ föreslår motionärerna att
en polisbåt tills vidare omdisponeras från annan region till Norrköpings
polisdistrikt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

5

Det stigande antalet fritidsbåtar och den ökade fritidsbebyggelsen i
närheten av kuster och stränder medför ökade krav på polisiära insatser

i dessa områden, och utskottet anser liksom rikspolisstyrelsen att en
utökning av sjöpolisverksamheten är starkt motiverad. Utbyggnadstakten

får emellertid bestämmas med hänsyn till möjligheterna att ställa
medel till förfogande. Ett mera rationellt utnyttjande av befintliga resurser

synes kunna uppnås, bl. a. genom sådana åtgärder på det organisatoriska

planet som styrelsen föreslagit. I anslutning till yrkandet i
motionen 1972: 915 om omdisponering av en båt till visst polisdistrikt
vill utskottet erinra om sitt uttalande föregående år (JuU 1971: 5 s. 11)
att tillfälliga lokala behov i viss utsträckning bör kunna tillgodoses genom

omdisponering av båtar. Utskottet förutsätter att rikspolisstyrelsen
beaktar möjligheten till en sådan flexibilitet i utnyttjandet av tillgängliga

båtar. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1972: 915
finner utskottet med hänsyn till vad sålunda anförts icke påkallad. Vad
beträffar yrkandet i motionen 1972: 900 om en översyn av sjöpolisverksamheten

framgår av rikspolisstyrelsens petita att styrelsen övervägt

formerna för verksamheten och framlagt förslag till en omorganisation.

Förslaget, som i väsentliga delar synes tillgodose motionärernas
önskemål, bör enligt utskottets mening genomföras i den takt resurserna

medger. Behov av ytterligare översyn synes f. n. inte föreligga. I
anslutning till motionärernas uttalanden om angelägenheten av bättre
samverkan vill utskottet emellertid liksom föregående år understryka
vikten av ett effektivt samarbete mellan polisen och tullverkets kustbevakning.

I enlighet med det anförda avstyrkes även motionen 1972: 900.

Mot Kungl. Maj ris anslagsberäkning har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag och med avslag

på motionen 1972: 915 såvitt gäller medelsberäkningen
till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 27 000 000 kr., varav
20 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande omdisponering av en polisbåt avslår
motionen 1972: 915 i denna del,

3. att riksdagen beträffande översyn av sjöpolisverksamheten avslår

motionen 1972: 900.

4. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj ris förslag under punkten B 3 (s. 30—32) och
hemställer

att riksdagen till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
57 350 000 kr., varav 33 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

6

5. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
B 4 (s. 32) föreslagit riksdagen att till Polis verket: Särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 41 680 000 kr.

Motion

I motionen 1972: 907 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk)
yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att den del av säkerhetspolisens

organisation som innebär registrering och rapportering av
politisk verksamhet och inblandning över huvud upplöses och att säkerhetspolisens

alla politiska register brännes under betryggande kontroll
samt att riksdagen i första hand reducerar anslaget till särskild polisverksamhet

i enlighet härmed eller i andra hand avslår anslaget.

Utskottet

Den polisiära säkerhetstjänsten i Sverige leds av en särskild avdelning
inom rikspolisstyrelsen, den s. k. säkerhetsavdelningen. Då säkerhetsärenden

handlägges i styrelsen, som har parlamentarisk förankring genom

sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, deltar säkerhetsavdelningens

chef i sammanträdena. Frågor om förebyggande och hindrande
av brott mot rikets säkerhet ankommer på en byrå A under säkerhetsavdelningen.

Denna byrå sörjer också för utbildning i säkerhetsskydd,
personalkontroll och utlänningskontroll. Spaning och utredning av indikationer

på brott mot rikets säkerhet handlägges inom en byrå B. Vid
säkerhetsavdelningen finns ett för den särskilda polisverksamheten erforderligt

register.

I motionen 1972: 907 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall
hemställa att säkerhetspolisens organisation, såvitt den innebär registrering

och rapportering av politisk verksamhet och inblandning över huvud,

upplöses och att dess politiska register brännes samt att förevarande

anslag i första hand reduceras i överensstämmelse härmed eller,
i andra hand, helt avslås. Till stöd för yrkandet anföres bl. a. att den
s. k. politiska åsiktsregistreringen i Sverige icke har upphört och att
denna verksamhet diskriminerar framför allt dem som arbetar för
socialismens genomförande.

Utskottet vill erinra om att den parlamentariska nämnden i Wennerströmsaffären

i sitt utlåtande Handläggningen av säkerhetsfrågor (SOU
1968: 4) utförligt redovisat de synpunkter som kan anläggas på problemställningarna

kring det hos säkerhetsavdelningen vid rikspolisstyrelsen

förda registret och den därav berörda verksamheten. F. n. gäller
enligt personalkontrollkungörelsen (1969: 446), som trädde i kraft den

s. 7 Kontrollera mot PDF

JuU 1972:4

7

1 oktober 1969, att i registret får införas uppgifter som behövs för den
särskilda polisverksamheten. Anteckning i registret får icke göras enbart
av det skälet att någon genom tillhörighet till organisation eller på
annat sätt givit uttryck för politisk uppfattning. I övergångsbestämmelserna

till kungörelsen stadgas att uppgift som finns i registret när kungörelsen

träder i kraft icke får lämnas ut, om den är av sådan beskaffenhet

att den enligt kungörelsen ej skulle få antecknas i registret. Det
föreskrives också att sådan uppgift skall avföras ur registret så snart
det kan ske. I enlighet härmed har företagits en systematisk genomgång

av registret i syfte att gallra ut uppgifter som icke skall förekomma

där. Enligt vad utskottet inhämtat är utgallringen i huvudsak avslutad.

Mot denna bakgrund anser utskottet, som fått en redogörelse för
grunderna för anslagsberäkningen, att motionen bör avslås. Utskottet,
som inte har någon erinran mot anslagsberäkningen, hemställer

att riksdagen dels avslår motionen 1972: 907 såvitt gäller säkerhetspolisens

organisation och register, dels med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på motionen 1972: 907
i övrigt till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande

och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 41 680 000 kr.

6. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

under punkten B 5 (s. 33) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

7. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har
under punkten B 6 (s. 33—37) föreslagit riksdagen att

1) godkänna de grunder som förordats i propositionen för skadeersättning

till personal för arrestbevakningsuppgifter,

2) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret

1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 076 750 000 kr., varav
247 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1972: 312 av herr Nisser m. fl. (m) hemställes att riksdagen

uttalar att de avdelningar inom polisen och tullen som handhar
narkotikabekämpningen i första hand bör förstärkas.

I motionen 1972: 428 av herr Bohman m. fl. (m) hemställes att riksdagen

till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret

1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 112 550 000 kr., varav
300 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

8

I motionen 1972: 652 av herr Fälldin m. £1. (c) hemställes såvitt nu
är i fråga att riksdagen beslutar att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 1 091 750 000 kr., varav 247 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen

(yrkande 1).

I motionen 1972: 906 av herr Helén m. fl. (fp) hemställes såvitt nu
är i fråga att riksdagen under andra huvudtiteln B 6 Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,
anvisar 14 000 000 kr., avseende 300 polistjänster (yrkande 1).

I motionen 1972: 911 av fru Kristensson m. fl. (m) hemställes att
riksdagen i anslutning till prövningen av utgifterna under Bilaga 4 till
statsverkspropositionen, punkt B 6 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader,

ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om
förstärkning av polisverksamheten i Stockholm.

I motionen 1972: 917 av herr Rimås (fp) föreslås att riksdagen måtte
hemställa hos Kungl. Maj:t om vidtagande snarast möjligt av sådana
åtgärder att de resurser, som ställes till polisens och rättsväsendets förfogande,

i första hand användes för beivrande av verklig kriminalitet.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag innefattar medel för inrättande av 200 nya
tjänster för polismän och för anställande av 30 nya tjänstemän i övrigt.
Av polismanstjänsterna avses 90 för övervakningstjänst, 20 för trafikövervakning,

60 för spanings- och utredningsverksamhet samt 30 för
vikariats- och förstärkningstjänstgöring. De nya tjänsterna i övrigt är
avsedda att tas i anspråk för arbetsuppgifter som kan föras över från
polisutbildade tjänstemän till biträdespersonal.

I motionerna 1972: 428, 1972: 652 och 1972: 906 har föreslagits anslagsökningar

för att möjliggöra mer långtgående personalökningar.
Motionen 1972: 428, vars motivering återfinns i motionen 1972: 294,
innefattar yrkande om anvisning av ytterligare 35,8 milj. kr. för att —
utöver Kungl. Maj:ts förslag — inrätta 710 polismanstjänster och anställa

60 andra tjänstemän. I motionerna 1972: 652 och 1972:906
föreslås en ökad medelsanvisning av 15 milj. kr. beräknad för 300
polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Av den ökade medelstilldelningen

skall enligt motionen 1972: 906 14 milj. kr. anvisas under
ifrågavarande anslag och återstoden under utrustningsanslaget, behandlat

nedan under punkten 8.

Motionärerna motiverar de föreslagna förstärkningarna främst med
att ökningen av antalet brott som kommit till polisens kännedom fortgått

och med att arbetstidsförkortningen — vars senaste etapp för polisväsendets

del genomfördes den 1 januari 1972 — medfört att de polismanstjänster

som inrättats de senaste åren inte inneburit något netto
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

9

tillskott av personal. Motionärerna är oroade över den låga uppklaringsprocenten

och framhåller att arbetsbalansema på utredningsavdelningarna

ofta är sådana att svårigheter föreligger att utreda även brott
med känd gärningsman. Motionärerna framhåller också vikten av polisens

brottsförebyggande verksamhet och påpekar i anslutning härtill
att behov föreligger av ökad fotpatrullering och satsning på ett system
med kvarterspolis. I motionerna 1972: 428 och 1972: 906 hänvisas också

till vissa försök av bl. a. rikspolisstyrelsen, vilka visar att en ökad
trafikövervakning medför en kraftig minskning av antalet trafikolyckor.

Av tillgängligt statistiskt material framgår att brottsligheten successivt

ökat under hela 1960-talet. Under år 1970 ökade antalet brottsbalksbrott

i högre grad än tidigare, eller med 17,9 procent i förhållande

till 1969, då den särskilda aktionen mot narkotikabrottsligheten
medförde att ökningen blev mindre än den genomsnittliga, ökningen
har fortsatt under år 1971 och har för året uppgått till 10,1 procent i
förhållande till 1970. Det bör dock anmärkas att en nedgång i ökningstakten

förmärkts under senare halvåret (se tabellen s. 1).

Utskottet anser det ytterst angeläget att polisen har resurser för att
med kraft möta brottsutvecklingen och för att i övrigt kunna fullgöra
sina uppgifter. Möjligheterna härtill har också betydligt förbättrats senare

år genom den omfattande upprustning av polisväsendet som skett
i fråga om både materiel och personal. Här må nämnas att enbart under

de senaste fem budgetåren den lokala polisorganisationen tillförts
nära 2 150 tjänster, varav ca 1 650 polismanstjänster. Antalet polismanstjänster

uppgår därigenom f. n. till 13 625, vartill kommer ungefär
800 polismän som är under utbildning eller väntar på fasta tjänster.

Som framhållits under punkten 3 ovan har även ett intensivt rationaliseringsarbete

bidragit till att förenkla och effektivisera polisverksamheten.

Utskottet vill emellertid understryka att varaktiga garantier mot
en ökad kriminalitet i framtiden inte kan skapas enbart genom förstärkning

av polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.

Härför erfordras åtgärder på en mycket bred front och inom
skilda områden av den offentliga verksamheten, varvid ansvaret inte
endast vilar på samhällsorganen utan insatser också krävs av de enskilda

medborgarna.

I fråga om förstärkningen av polisverksamheten måste enligt utskottets

mening till en början beaktas att den ekonomiska utvecklingen nödvändiggör

en mycket restriktiv budgetpolitik och en stark återhållsamhet

beträffande ökning av utgifterna på den offentliga sektorn. Med hänsyn

till det totala bruttotillskottet av tjänster inom statsförvaltningen enligt

årets statsverksproposition innebär redan förslaget att tillföra den lokala

polisorganisationen 230 nya tjänster en stark prioritering av polisverksamheten.

Hänsyn måste vidare tas till de kraftiga förstärkningar av

s. 10 Kontrollera mot PDF

Juli 1972: 4

10

polisens personella och tekniska resurser som enligt vad nyss sagts har
ägt rum de senaste åren och till det rationaliseringsarbete som ständigt
pågår. Härvidlag bör särskilt nämnas de av riksdagen nyligen beslutade
reformerna inom polis- och åklagarväsendet (se JuU 1972: 1) samt det
successiva överförandet av uppgifter, som är av icke renodlat polisiär
natur, till annan personal. Mot denna bakgrund anser utskottet att
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den lokala polisorganisationen innebär
en tillfredsställande avvägning. Utskottet har vid detta ställningstagande
även beaktat verkningarna av den arbetstidsförkortning som för polisens

del inträtt den 1 januari 1972. Utskottet tillstyrker således Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker motionerna 1972:428, 1972:652 och
1972: 906 såvitt de avser ifrågavarande anslag.

I motionerna 1972: 312, 1972: 911 och 1972: 917 framställes yrkanden,

som utan att direkt ta sikte på höjning av ifrågavarande anslag
berör effektiviteten i polisverksamheten inom skilda områden. Mot bakgrunden

av det tilltagande narkotikamissbruket och den därmed sammanhängande

ökningen och internationaliseringen av brottsligheten
hemställes i motionen 1972: 312 om uttalande av riksdagen att de avdelningar

inom polisen och tullen som handhar narkotikabekämpningen

i första hand bör förstärkas. I motionen 1972: 911 riktas uppmärksamheten

på polisens situation i Stockholm, och även i denna motion
anges den av internationella ligor organiserade narkotikabrottsligheten
som en dominerande orsak till svårigheterna i polisverksamheten. Härtill

bidrar också enligt motionärerna ökningen av antalet våldsbrott, det
tilltagande bruket av skjutvapen vid rånöverfall och det ökade inslaget
av våld mot polismän. Motionärerna framhåller vidare att överfall mot
butiksägare och varuhuspersonal är vanligt förekommande samt att ordningsläget

i tunnelbanan är otillfredsställande. Allvarliga problem utgör
också de störningar i cityområdet som vållas av narkotika- och spritpåverkade

personer och ungdomsgäng samt den tilltagande illegala
klubbverksamheten. Enligt motionärerna leder brottsutvecklingen i
Stockholm till att polisen mera planmässigt måste prioritera vissa utredningar

och lägga ned andra, även om känd misstänkt finns. Motionärerna

finner det mot den angivna bakgrunden nödvändigt att Stockholmspolisen

tillföres personella förstärkningar vid fördelningen av det
antal nya polistjänster som riksdagen kan komma att besluta. De förordar

bl. a. att 40 tjänster tillförs tunnelbanekommandot, att ytterligare

13 tjänster placeras i de södra förorterna, att 23 tjänster tillförs
den rent brottsutredande verksamheten och att piketstyrkan förstärks
med 20 tjänster. Motionsyrkandet innefattar hemställan att riksdagen
ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om förstärkning av
polisverksamheten i Stockholm.

Vad utskottet ovan uttalat om angelägenheten av att polisen har resurser

för att med kraft möta brottsutvecklingen gäller med särskild

s. 11 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

11

styrka i fråga om storstadsdistrikten, dit den illegala narkotikahanteringen

och annan grövre brottslighet i stor utsträckning koncentrerats.
Åtskilligt tyder på att problemen inom polisverksamheten är särskilt
stora i Stockholm. Även andra distrikt är emellertid utsatta och har
stort behov av personella förstärkningar. Utskottet anser icke att det
bör ankomma på riksdagen att göra den erforderliga prioriteringen
mellan polisdistrikten, utan denna bör som hittills ankomma på Kungl.
Maj:t. I sammanhanget vill utskottet nämna att narkotikabrottsligheten
och dess följdverkningar är föremål för skärpt uppmärksamhet från
statsmakternas sida. Sålunda har vissa undersökningar nyligen företagits

rörande den grövre narkotikabrottsligheten, och inom justitiedepartementet

övervägs f. n. förslag till lagstiftning om bl. a. straffskärpning

för dylik brottslighet. Rikspolisstyrelsen har också tagit upp
problemet i Interpol och krävt effektivare samarbetsmetoder på det
internationella planet. Med hänsyn till det anförda saknas enligt utskottets

mening anledning till någon riksdagens åtgärd till följd av
motionerna 1972: 312 och 1972: 911.

I motionen 1972: 917 framställes yrkande om en sådan disposition
av rättsväsendets resurser att de i första hand kommer till användning
för beivrande av verklig kriminalitet. Till stöd för yrkandet framhåller
motionären att polis- och åklagarväsende nedlägger ett stort och tidsödande

arbete på utredning av parkeringsförseelser medan polisen saknar

personal för erforderliga insatser mot grov kriminalitet av olika
slag.

Den lagstiftning som på senare år ägt rum rörande ordningsbot och
parkeringsbot har möjliggjort en enkel och snabb handläggning av vissa
ordningsförseelser, bl. a. på trafikområdet. Beträffande parkeringsförseelsema

har också införts en central handläggningsrutin och maskinell
databehandling i stor utsträckning, vilket i betydande mån möjliggjort
att polispersonal kunnat frigöras för andra uppgifter. I samma riktning
har också verkat överförandet av vissa uppgifter som sammanhänger
med trafikövervakningen från polismän till trafikövervakare (trafikvakter)

samt inrättandet av särskilda parkeringskontor i de större städerna.

Även inom övriga polisdistrikt överförs successivt arbetsuppgifter

på utredningsplanet från polismän till kontorspersonal. I sammanhanget

bör vidare nämnas den betydelsefulla reform på förevarande

område som de nya fr. o. m. år 1970 gällande bestämmelserna i
vägtrafikförordningen om ägaransvar vid parkeringsförseelser innebär.
Efter framställning av rikspolisstyrelsen under hösten 1971 övervägs
f. ö. inom Kungl. Maj :ts kansli åtgärder syftande till ett vidgat ägaransvar

och ytterligare rationalisering av parkeringsbotsförfarandet, varigenom

polisutredning i flertalet ärenden skulle kunna slopas. Med hänsyn

till det anförda saknas enligt utskottets mening skäl till någon riksdagens

åtgärd i anledning av motionen 1972: 917.

s. 12 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

12

Utskottet har intet att erinra mot de grunder som i propositionen
förordats för skadeersättning till personal för arrestbevakningsuppgifter.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner i propositionen 1972: 1 förordade
grunder för skadeersättning till personal för arrestbevakningsuppgifter,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag och med
avslag på motionerna 1972: 428, 1972: 652 och 1972: 906, de
båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisar

ett förslagsanslag av 1 076 750 000 kr., varav 247 700 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen beträffande narkotikabrottsligheten i Stockholm,
m. m. avslår motionerna 1972: 312 och 1972: 911,

4. att riksdagen beträffande polisens befattning med parkeringsförseelser

m. m. avslår motionen 1972: 917.

8. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Kungl. Majri har under
punkten B 7 (s. 37—39) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:

Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr., varav 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motion

I motionen 1972: 906 av herr Helén m. fl. (fp) hemställes såvitt nu
är i fråga att riksdagen under andra huvudtiteln utöver vad Kungl.
Majri föreslagit anvisar 1000 000 kr. för utrustning m. m. inom den
lokala polisorganisationen (yrkande 2).

Utskottet

Den i motionen föreslagna höjningen av anslaget utöver Kungl.
Maj ris förslag avser utrustning för den ytterligare personal som föreslagits

i motionen. Frågan om personalökningen har behandlats ovan
under punkten 7 (s. 7—12).

Med hänvisning till vad utskottet där hemställt i fråga om beräkning
av medel för avlöningar m. m. avstyrkes motionsförslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag samt med avslag

på motionen 1972: 906, såvitt nu är i fråga, till Lokala
polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisar

ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., varav 600 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

13

9. Statens kriminaltekniska laboratorium. Polisenheter med särskild
budget. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna B 8
och B 9 (s. 39—43) samt hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Statens kriminaltekniska laboratorium ett förslagsanslag av
4 720 000 kr.,

2. till Polisenheter med särskild budget ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1972

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Bergegren (s), herr Dockered
(c), fröken Mattson (s), herrar Emulf (fp), Larfors (s), Johansson i
Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Westberg i Ljusdal (fp), Nygren (s),
Polstam (c), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Schött (m), Alf Pettersson i
Malmö (s) och Lövenborg (vpk).

Reservationer

vid punkten 1 (Rikspolisstyrelsen)

1. beträffande översyn av polisväsendet av herrar Ernulf (fp) och
Westberg i Ljusdal (fp), vilka ansett

att de två meningar i utskottets betänkande på s. 3 raderna 2—6 som
lyder ”Ett led” ”och regionplanen.” icke bort medtagas.

vid punkten 5 (Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.)

2. beträffande säkerhetspolisens register, m. m. av herr Lövenborg
(vpk), som ansett att utskottets betänkande under punkten 5 från och
med orden ”Utskottet vill” på s. 6 bort ersättas av text med följande
lydelse:

Den föreslagna höjningen av anslaget till Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. har
motiverats med automatiska kostnadsökningar, men detta utgör ingen
tillfredsställande förklaring.

F. n. gäller personalkontrollkungörelsen (1969: 446) som trädde i
kraft den 1 oktober 1969 innebärande att i registret får införas uppgifter

som behövs för den särskilda polisverksamheten. Anteckning i registret

får icke göras enbart av det skälet att någon genom tillhörighet
till organisationen eller på annat sätt givit uttryck för politisk uppfatt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

14

ning och detsamma fastslogs i justitieutskottets betänkande 1971: 5.
Från ansvariga myndigheters sida har man också vid upprepade tillfällen

försäkrat att den politiska åsiktsregistreringen upphört.

Men om denna omfattande verksamhet verkligen hade upphört så
borde också detta ha avspeglat sig i betydande besparingar, men så är
inte fallet utan tvärtom har man från polisväsendet begärt en betydande

anslagsökning till den särskilda polisverksamheten.

Mot den bakgrunden har utskottet all anledning att dra den slutsatsen

att åsiktsregistreringen fortsätter. Det finns konkreta exempel
som styrker utskottet i denna uppfattning, exempelvis en anmälan till
JO i januari detta år, där det påtalas att SÄPO registrerat en medborgare

därför att denne tidigare tillhört det numera upplösta Vänsterns
Ungdomsförbund, verkat politiskt inför 1970 års val och uttryckt politiska

åsikter. Personen i fråga stämplades som säkerhetsrisk och uppgifterna

lämnades till ett statligt verk till stort förfång för vederbörande.
Spionage och andra brott måste bekämpas, men det är helt orimligt att
socialistiskt tänkande människor jämställs med spioner och att arbete
för ett socialistiskt Sverige jämställs med brottslig verksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkandena i motionen

rörande säkerhetspolisens organisation och politiska register bör bifallas

och att Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till medelsanvisning bör
ogillas. Erforderligt anslag för en i enlighet med vad utskottet anfört reducerad

verksamhet får Kungl. Maj:t begära genom förslag på tilläggsstat.

Utskottet hemställer
att riksdagen

dels med bifall till motionen 1972: 907 såvitt gäller medelsanvisningen

avslår Kungl. Maj ris föreliggande förslag till anslag

för budgetåret 1972/73 till Polisverket: Särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet

m. m., dels i anledning av samma motion i övrigt hos
Kungl. Maj:t hemställer att den del av säkerhetspolisens organisation

som innebär registrering och rapportering av politisk
verksamhet upplöses och att alla dess politiska register brännes
under betryggande kontroll ävensom ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet i övrigt anfört rörande medelsanvisningen.

vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

3. beträffande medelsberäkningen av herrar Dockered (c), Emulf
(fp), Johansson i Växjö (c), Westberg i Ljusdal (fp) och Polstam (c),
vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med
orden ”Utskottet anser” och slutar på s. 10 med orden ”ifrågavarande
anslag.” bort ersättas med text av följande lydelse:

s. 15 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

15

Hur allvarlig utvecklingen är belyses av uttalanden i rikspolisstyrelsens

i september 1971 avlämnade petita för budgetåret 1972/73. Styrelsen

upprepar där vad styrelsen anförde i sina petita föregående år: att
situationen inom polisväsendet måste betecknas som allvarlig, att det
med nuvarande resurser inte är möjligt att ge den enskilde medborgaren
tillfredsställande skydd till person och egendom samt att det nu oundgängligen

krävs väsentliga personalförstärkningar om det i fortsättningen

skall vara möjligt att upprätthålla nivån inom polisens olika arbetsområden.

Styrelsen tillägger att läget ytterligare försämrats sedan dessa
uttalanden gjordes.

Särskilt allvarligt ser utskottet på den tilltagande narkotikabrottsligheten

och den kraftiga ökningen av de grova tillgreppsbrotten. Rån
med användande av skjutvapen har exempelvis, enligt den preliminära
statistiken, under 1971 ökat med 35,5 procent, bankrånen med 24,2
procent, postrånen med 29 procent och butiksrånen med 21,6 procent.
Beträffande narkotikasituationen kan särskilt framhållas den oroande
tendensen att använda allt starkare narkotiska preparat.

För att vända utvecklingen är det enligt utskottets mening nödvändigt

med åtgärder på en bred front och en effektiv samordning av samhällets

insatser på olika områden. Ett viktigt inslag i en sådan satsning
är självfallet en förstärkning av polisens resurser. Inte minst angelägen
är enligt utskottets mening en förbättrad allmän övervakning, ägnad att
förhindra brott och tillgodose de enskilda människornas krav på rättssamhällets

skydd. Brottsutvecklingen kräver också en förstärkning av
polisens utredningsverksamhet; den nuvarande stora balansen av outredda

ärenden och den låga uppklaringsprocenten kan inte accepteras.
På trafikområdet har praktiska försök visat att en förstärkning av trafikövervakningen

medför en kraftig minskning av antalet trafikolyckor.
Ökade personella resurser bör därför tillföras de trafikövervakande enheterna

för att möjliggöra en skärpt övervakning.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen på personalsidan —
200 nya polismanstjänster och medel för 30 andra tjänster — motsvarar

inte ens det arbetskraftsbortfall som följt av den arbetstidsförkortning

som inträdde den 1 januari 1972. Förslaget i fråga om antalet nya
poliser bör lämpligen jämföras med det antal nya polistjänster som yrkats

av landets polischefer och länsstyrelserna, nämligen 2 296 respektive

2 039. Det bör understrykas att i anslutning till polischefernas
äskanden framhållits att kraven inte motsvarar det reella behovet av
tjänster utan endast vad som ansetts oundgängligen nödvändigt för att
inte ambitionsnivån inom polisverksamheten skall sjunka alltför mycket.
Rikspolisstyrelsens krav på 910 nya polismanstjänster innebär således en
mycket kraftig nedsättning i förhållande till vad som verkligen ansetts
erforderligt.

Mot denna bakgrund anser utskottet, i överensstämmelse med vad

s. 16 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

16

som anförts i motionerna 1972: 652 och 1972: 906, att det antal nya polismanstjänster

som innefattas i Kungl. Maj:ts förslag är helt otillräckligt.

Det budgetpolitiska läget omöjliggör den förstärkning som i och för
sig erfordras. Utskottet förordar därför att 15 000 000 kr. anslås till
Lokala polisorganisationen för 300 polismanstjänster utöver Kungl.
Maj:ts förslag. Av beloppet bör 14 000 000 kr. tillföras anslaget B 6
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader och 1000 000 kr.
anslaget B 7 Lokala polisorganisationen: Utrustning.
dels att utskottet under 2. bort hemställa

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen

1972: 428, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna

1972: 652 och 1972: 906, båda såvitt nu är i fråga, till
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret

1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 090 750 000 kr.,
varav 251 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. beträffande medelsberäkningen av fru Kristensson (m) och herr
Schött (m), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med
orden ”Av tillgängligt” och slutar på s. 10 med orden ”ifrågavarande
anslag.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Av brottsstatistiken framgår att kriminaliteten varje år ökar i ytterst
oroande omfattning. Antalet anmälda brottsbalksbrott (strafflagsbrott)
mer än fördubblades mellan åren 1956 och 1968, och utvecklingen
därefter har, bortsett från 1969 då särskilda insatser gjordes mot narkotikabrottsligheten,

varit än mer skrämmande. Under 1970 ökade brottsbalksbrotten

med 17,9 procent i förhållande till 1969, och 1971 utgjorde
ökningen 10,1 procent.

Mycket allvarligt är att brottsutvecklingen varit speciellt ogynnsam
beträffande de grova tillgreppsbrotten. Rån med användande av skjutvapen

har exempelvis under 1971 ökat med 35,5 procent, bankrånen
med 24,2 procent, postrånen med 29 procent och butiksrånen med 21,6
procent. I åtskilliga av rånkupperna har använts skjutvapen och riskerna

för personal och kunder varit stora.

Våldstendenser gör sig också gällande i övrigt, och ett uttalande av
rikspolisstyrelsen i dess petita för nästa budgetår är belysande för situationen

på många håll. Styrelsen anförde att läget ytterligare försämrats
sedan hösten 1970, då styrelsen konstaterade att det med tillgängliga resurser

inte var möjligt att ge den enskilde medborgaren tillfredsställande
skydd till person och egendom. Uttalanden av bl. a. justitieombudsmännen,

chefen för Stockholms lokaltrafik, Köpmannaförbundet och olika
pensionärsorganisationer ger belägg för att styrelsens uppfattning är allmänt

omfattad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

17

Till den ogynnsamma bilden hör i hög grad utvecklingen av narkotikabrottsligheten,

som nu tenderar att i större utsträckning omfatta allt
starkare narkotiska preparat — opium och dess derivat i skilda former
— och den ökade förekomsten i vårt land av internationella förbrytare,
styrda av utländska ligor och syndikat.

Som framhålles i motiveringen till motionen 1972: 428 kostar brottsligheten

det svenska samhället direkt och indirekt oerhörda summor
varje år. Motionärernas uppskattning att det sannolikt rör sig om belopp
i storleksordningen 5 miljarder per år synes väl grundad och ger en
uppfattning om de samhällsekonomiska vinster som en effektivare
brottsbekämpning kan innebära.

För att vända utvecklingen är det enligt utskottets mening nödvändigt

med samverkande åtgärder på bred front. Ytterst är den allmänna
livsmiljöns utformning en avgörande faktor i individernas samhällsanpassning.

På lång sikt har också den allmänna attityd till brottsligheten
som förmedlas genom olika samhällsorgan, bl. a. skolan och massmedia,
en stor roll. Också kriminalvårdens utformning och inriktning är av väsentlig

betydelse.

På kort sikt är det emellertid ofrånkomligt med en kraftig förstärkning

av polisens resurser. De personaltillskott som de senaste åren tillförts

polisväsendet har i realiteten inte inneburit någon förstärkning av
resurserna. Tvärtom har arbetstidsförkortningen och de minskade möjligheterna

till övertidsuttag medfört att polisens personella resurser skurits

ned.

Kungl. Maj:ts förslag till personalförstärkning för nästa budgetår —
200 nya polismanstjänster och medel för 30 andra tjänster — bör jämföras

med det antal nya polistjänster som yrkats av landets polischefer
och länsstyrelserna, nämligen 2 296 respektive 2 039. Det bör understrykas

att i anslutning till polischefernas äskanden framhållits att kraven

inte motsvarar det reella behovet av tjänster utan endast vad som
ansetts oundgängligen nödvändigt för att inte ambitionsnivån inom polisverksamheten

skall sjunka alltför mycket. Rikspolisstyrelsens krav på
910 nya polismanstjänster innebär således en mycket kraftig nedsättning
i förhållande till vad som ansetts erforderligt.

Mot denna bakgrund anser utskottet, liksom motionärerna i motionen

1972: 428, att det inte är försvarligt att underskrida rikspolisstyrelsens

förslag i fråga om antalet nya polismanstjänster. Beträffande annan
personal än polispersonal har styrelsen yrkat 300 tjänster, varav 150
för kvalificerade biträden, till vilka arbetsuppgifter från polispersonal
skall överföras. Utskottet inskränker sig i det rådande budgetpolitiska
läget att beräkna medel för 60 kvalificerade biträden utöver Kungl.
Maj:ts förslag, dvs. för 90 tjänster.

dels att utskottet under 2. bort hemställa

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motio
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

JuU 1972: 4

18

nema 1972: 652 och 1972: 906, båda såvitt nu är i fråga, samt
med bifall till motionen 1972: 428 till Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 1 112 550 000 kr., varav 300 700 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

5. beträffande narkotikabekämpningen i Stockholm, m. m. av fru
Kristensson (m) och herr Schött (m), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets betänkande som börjar på s. 10 med
orden ”Vad utskottet” och slutar på s. 11 med orden ”och 1972: 911.”
bort ersättas med text av följande lydelse:

Vad utskottet ovan uttalat om angelägenheten av att polisen har resurser

för att med kraft möta brottsutvecklingen gäller med särskild
styrka i fråga om storstadsdistrikten, dit den illegala narkotikahanteringen

och annan grövre brottslighet i stor utsträckning koncentrerats.
Åtskilligt tyder på att problemen inom polisverksamheten är särskilt stora
i Stockholm, och den beskrivning av situationen som lämnas i motionen
1972: 911 ger enligt utskottets mening en riktig bild av de svåra förhållanden,

under vilka polispersonalen i Stockholm arbetar. Svårigheterna
har accentuerats under det senaste kalenderåret genom arbetstidsförkortningen

och de nya, mer restriktiva reglerna om övertidsuttag, vilka
förändringar medfört en personalminskning i Stockholm på ca 180
årsarbetskrafter. Som motionärerna anför är det nödvändigt att Stockholmspolisen

tillförs personella förstärkningar vid fördelningen av de
nya polistjänster som möjliggörs av riksdagens anslagsuppräkning. Den
närmare bestämning av behovet som motionärerna ger i motionen kan
utskottet ansluta sig till. Utskottet ansluter sig också till de härmed delvis

sammanfallande önskemålen i motionen 1972: 312 att de avdelningar
inom polisen och tullen som handhar narkotikabekämpningen i första
hand bör förstärkas.

dels att utskottet under 3. bort hemställa

3. att riksdagen beträffande narkotikabekämpningen i Stockholm,
m.m. med bifall till motionerna 1972:312 och 1972:911 i
skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört
om förstärkning av polisverksamheten i Stockholm, m. m.

vid punkten 8 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

6. beträffande medelsberäkningen av herrar Dockered (c), Emulf
(fp), Johansson i Växjö (c), Westberg i Ljunsdal (fp) och Polstam (c),
vilka — under förutsättning av bifall till den ovan vid punkten 7 avgivna

reservationen nr 3 — ansett

dels att det avsnitt på s. 12 i utskottets betänkande som börjar med
orden ”Den i” och slutar med orden ”avstyrkes motionsförslaget.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Juli 1972: 4

19

Under punkten 7 ovan har utskottet anvisat medel för inrättande av
300 tjänster för polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn
härtill bör förevarande anslag uppräknas med 1 milj. kr.
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

1972: 428, 1972: 652 och 1972: 906, de båda sistnämnda

såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Utrustning

för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
4 000 000 kr., varav 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

7. beträffande medelsberäkningen av fru Kristensson (m) och herr
Schött (m), vilka — under förutsättning av bifall till den ovan vid punkten

7 avgivna reservationen nr 4 — ansett
dels att det avsnitt på s. 12 i utskottets betänkande som börjar med
orden ”Den i” och slutar med orden ”avstyrkes motionsförslaget.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Under punkten 7 ovan har utskottet anvisat medel för inrättande av
710 tjänster för polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn
härtill bör förevarande anslag uppräknas med 2 milj. kr.
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt i anledning

av motionerna 1972: 428, 1972: 652 och 1972: 906, de
båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:

Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr., varav 1 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlcn.

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720047

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.