Sök i Ratio Lex

Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till konst, litteratur, musik, teater m. m., jämte motioner

1972-05-10 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1972:KrU18, Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till konst, litteratur, musik, teater m. m., jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kulturutskottets betänkande nr 18 år 1972

KrU 1972:18

Nr 18

Knltorntskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till
konst, litteratur, musik, teater m. m., jämte motioner.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1. Vissa allmänna kulturfrågor. Kungl. Maj:t har i propositionen
1972: 1, bilaga 10 (s. 12—48 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden

för den 3 januari 1972) framlagt de förslag beträffande

anslag för budgetåret 1972/73 till konst, litteratur, musik och
teater m. m. som utskottet i det följande behandlar under punkterna
2—13. I ett inledande avsnitt (s. 12—15) har departementschefen berört

vissa i sammanhanget aktuella allmänna frågor.

Departementschefen konstaterar att de kulturpolitiska insatser som
föreslås för budgetåret 1972/73 särskilt inriktas dels på att säkerställa

aktivitetsnivån inom teater- och musiksektom, där institutionerna
har att bemästra mycket betydande kostnadsökningar, dels på att förbättra

ersättningarna till de fria kulturarbetarna, som enligt vad deras

företrädare påvisat fått sin inkomstsituation försämrad genom
konjunkturutvecklingen.

Vad först gäller teaterområdet erinras i propositionen om att kulturrådet

f. n. ser över gällande statsbidrags- och budgeteringsprinciper och
att rådet även utreder avgiftspolitiken inom denna sektor. Mot bakgrund
av de avsevärda medelsförstärkningar som beräknas bli erforderliga för
nästa budgetår även inom ramen för en oförändrad ambitionsnivå har
departementschefen funnit det motiverat att överväga bl. a. vissa ändringar

i gällande stödsystem.

Kulturrådets utredningsarbete i fråga om stipendier och ersättningar
till kulturarbetare kan väntas resultera i förslag först i slutet av innevarande

år, och rådet har därför framhållit vikten av provisoriska förstärkningar.

Kulturutskottet uttalade förra året i sitt betänkande 1971: 5
att det vore värdefullt om redan etablerade kontakter mellan utbildningsdepartementet

och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

(Klys) kunde utvecklas till mera frekventa och systematiserade

förhandlingsliknande överläggningar. Under erinran härom
har departementschefen uttalat att överläggningar och kontakter med
samarbetsnämnden under sommaren och hösten 1971 övertygat honom
om att det är angeläget att provisoriskt förstärka anslaget till konstnärsstipendier.

1 Riksdagen 1972.13 sami. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

2

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels

motionen 1972: 673 av herr Hermansson m. fl. (vpk) i vad avser
hemställan

att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till statliga normer

för aktivitetslokaler i varje bostadsområde, där utövande av
musik, konst, teater osv. skall vara möjligt och om att en organisation
av pedagoger inom olika konstområden skall vara knuten till dessa lokaler,

att riksdagen beslutar om slopandet av inträdesavgifter vid statliga
museer och kulturminnen samt

att riksdagen i övrigt såsom sin mening ger till känna vad i motionen

anföres om kultur och kulturpolitik under de nuvarande samhällsförhållandena,

dels motionen 1972: 674 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående

möjligheterna till ökad samordning mellan den samhälleliga kulturpolitiken

och den allmänna samhällsplaneringen i enlighet med vad
som anförts i motionen,

dels motionen 1972: 676 av herr Källstad m. fl. (fp) i vad avser
hemställan att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågan om statsbidrag

till kommunerna för ersättning i samband med konstutställningar

blir föremål för utredning inom kulturrådet,
dels motionen 1972: 680 av fru Ryding m. fl. (vpk) i vad avser hemställan

att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att låta utreda frågan

om de lämpligaste formerna för stöd till bokutgivningen för nya
författare,

dels motionen 1972: 1054 av fru Jonäng (c) vari hemställts att riksdagen

hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam utredning och förslag
i syfte att via en välsorterad bokhandel geografiskt tillfredsställande
trygga distributionen av böcker,
dels motionen 1972: 1056 av herr Källstad m. fl. (fp) vari hemställts

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till 1973 års riksdag

om inrättandet av en statlig kulturfond i enlighet med vad som
anförts i motionen,
dels motionen 1972:1059 av fru Mogård m. fl. (m) i vad avser hemställan
att

riksdagen uttalar att fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra

kulturskaparnas ekonomiska villkor bör utformas enligt principen

om ersättning till kulturskaparna för utfört arbete,
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att förslag rörande hur
olika arbetsuppgifter genom samhällets försorg skall kunna erbjudas
olika kulturskapare snarast framlägges, varvid särskilt möjligheterna
inom skolväsendet bör uppmärksammas, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

3

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att en undersökning
göres i syfte att klarlägga orsakerna till den skiftande kulturefterfrågan

inom en i fråga om olika förutsättningar likartad och gynnad samhällsgrupp,

dels motionen 1972: 1069 av fru Ryding m. fl. (vpk) i vad avser hemställan

att riksdagen såsom sin mening ger till känna vad i motionen i
övrigt anförts,

dels motionen 1972: 1077 av fru Söder (c) och fru Jonäng (c) vari
hemställts att riksdagen uttalar att planeringen och målsättningen för
kulturpolitiken skall inordnas i samhällets regionalpolitiska handlingsprogram

i syfte att verka för ekonomisk, social och kulturell jämlikhet
och ett decentraliserat kulturliv,

dels motionen 1972: 1459 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställts
att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att snarast utarbeta bestämmelser

för statsbidrag åt konstnärerna dels för det arbete de nu gratis
ställer till förfogande i form av utställningar och som är en kulturell
service, dels statsbidrag för att stimulera kommunerna till anordnande
av kommunala konstsalonger.

Utskottet

I de motioner som utskottet nu har till behandling har motionärerna
aktualiserat en rad frågor av principiellt intresse. Många av dem återkommer

i flera motioner, och många ligger inom ramen för det arbete
som pågår i olika utredningar. Utskottet vill därför först erinra om
att kulturrådet i sitt huvudbetänkande, som snart är att vänta, kommer

att ingående diskutera samhällets kulturpolitik, dess mål och inriktning,

och därvid även ta upp den regionala och lokala kulturorganisationen

samt kulturstödets fördelning på olika ändamål. I ett senare

betänkande, som väntas föreligga kring årsskiftet 1972—73, kommer

rådet att behandla frågan om statliga former för ersättning åt
kulturarbetarna. Även 1965 års musei- och utställningssakkunniga beräknas

i år komma att avlämna ett huvudbetänkande, i vilket kommer
att behandlas frågor av väsentlig betydelse för utformningen av kulturpolitiken

under närmast kommande år. Vid sidan av det utredningsarbete

som nu särskilt omnämnts behandlas i andra sammanhang

— exempelvis inom litteraturutredningen — viktiga kulturpolitiska

frågor.

I motionen 1972: 674 har det framhållits som angeläget att man
får en fast anknytning mellan insatserna på det kulturpolitiska området
och den allmänna samhällsplaneringen. Motionärerna hemställer att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående möjligheterna

till ökad dylik samordning.

Sambandet mellan kulturpolitik och samhällsplanering har också

s. 4 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

4

tagits upp i motionen 1972: 1077 i vilken hemställts att riksdagen uttalar

att planeringen och målsättningen för kulturpolitiken skall inordnas

i samhällets regionalpolitiska handlingsprogram i syfte att verka
för ekonomisk, social och kulturell jämlikhet och ett decentraliserat
kulturliv.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de kulturpolitiska
frågorna måste ses i sitt samband med samhällsplaneringen i övrigt och
anser också, i likhet med motionärerna, att kulturpolitiken bör samordnas

med de regionalpolitiska strävandena. Med hänsyn till pågående

arbete inom kulturrådet finner utskottet dock inte anledning att
föreslå riksdagen att göra det i motionen 1972: 1077 föreslagna
uttalandet och inte heller att begära den i motionen 1972: 674 önskade
utredningen.

Vid sidan om vissa yrkanden om förslag från Kungl. Maj:ts sida och
om ökade medelsanvisningar m. m. har i motionen 1972: 673 hemställts
att riksdagen i övrigt som sin mening ger till känna vad i motionen anförts

om kultur och kulturpolitik under de nuvarande samhällsförhållandena.

Enligt utskottets mening ger de allmänna uttalanden om dagens kulturliv

och kulturpolitik som görs i motionen en alltför negativ bild av
de verkliga förhållandena. Även om också vissa synpunkter anförs, som
utskottet kan ge sin anslutning, kan utskottet därför inte tillstyrka att
riksdagen gör det av motionärerna önskade allmänna uttalandet.

Även i motionen 1972: 1069 framförs, vid sidan om vissa specificerade

yrkanden, en hemställan om att riksdagen som sin mening ger till
känna vad som i motionen i övrigt anförts. Härmed åsyftas uttalanden i
motionen dels om att man bör överväga formerna för statliga anslag till
organisationer osv. som i sin verksamhet vill engagera fria teatergrupper
eller andra kulturarbetare, dels om att föreliggande förslag om läns- och
regionalteatrar snarast bör förverkligas och om att huvudmannaskapet
för dessa teatrar bör ligga i den region där teatern verkar, dels om decentralisering

av de institutionaliserade teatrarna, dels om vikten av att
undvika en sammanblandning av direktframförd teater och TV-teater,
dels om demokratisering vid teatrarna så att alla personalkategorier ges
inflytande.

De tre första av dessa uttalanden synes innebära en form av prioritering

av vissa önskemål inom teaterområdet framför andra, inte närmare

angivna, en prioritering som utskottet inte anser att riksdagen bör gå
in på i detta sammanhang. Den angivna risken för sammanblandning
av olika teaterformer genom en, som det uppgivits, planerad omfattande
televisering av direktframförd teater är enligt utskottets mening knappast

särskilt stor. Vad slutligen angår demokratiseringsfrågan gäller för
teatrarna givetvis samma principiella synpunkter som för andra arbetsplatser.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om bankoutskottets ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

5

låtande 1970: 71, i vilket detta utskott redovisade att reformverksamheten
på företagsdemokratins område var relativt väl utvecklad inom de statsunderstödda

teatrarna. Utskottet framhöll att inflytande för personalen
vid dessa teatrar skapats genom olika former av samrådsorgan och uttalade

att arbetet på att åstadkomma en fördjupad företagsdemokrati
främst borde ligga i arbetsmarknadsparternas händer.

Med hänsyn till det nu anförda finner utskottet inte skäl föreslå riksdagen

att göra det i motionen 1972: 1069 önskade allmänna uttalandet.

Det i motionen 1972: 673 framförda yrkandet om förslag om statliga
normer för aktivitetslokaler i varje bostadsområde där utövande av musik,

konst, teater m. m. skall vara möjligt och om en organisation av pedagoger

knutna till dessa lokaler gäller frågor av stor räckvidd, inte
minst ekonomiskt. Utskottet får erinra om att vissa frågor om statens
stöd till det lokalbyggande som utgör ett komplement till bostadsbyggandet

behandlas i propositionen 1972: 72 och vidare om att samlingslokalutredningens

betänkande Finansiering av allmänna samlingslokaler f. n.
remissbehandlas. Nämnas må också att frågan om samvaro- och kulturlokaler

torde vara aktuell i det inom statens planverk f. n. pågående arbetet

med färdigställande av nya råd och anvisningar för planering av
bostadsområden. Utskottet som räknar med att behovet av lokaler för
olika kulturella aktiviteter också kommer att behandlas av kulturrådet
anser sig med hänsyn till det nu anförda inte böra föreslå riksdagen att
göra ifrågavarande, i motionen 1972: 673 föreslagna framställning till
Kungl. Maj:t.

En annan lokalfråga tas upp i motionen 1972: 1459, i vilken, under
hänvisning till motiveringen i motionen 1972: 876, hemställts om ett
uppdrag åt regeringen att utarbeta bestämmelser om statsbidrag för att
stimulera kommunerna till anordnande av kommunala konstsalonger.
Motionärerna anser att frågan måste utredas snarast och positiva förslag
framläggas.

Utskottet vill för sin del framhålla att det för bildkonstnärerna otvivelaktigt

är av väsentlig betydelse att få goda utställningsmöjligheter.
Utskottet anser sig emellertid med hänsyn till redan pågående utredningsarbete

bl. a. inom kulturrådet inte böra tillstyrka nu ifrågavarande
yrkande.

Frågan om kulturarbetarnas ekonomiska villkor tas upp i flera motioner.

I motionen 1972: 1059 hemställes sålunda om ett uttalande av
riksdagen om att fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas

ekonomiska villkor bör utformas enligt principen om ersättning

till kulturskaparna för utfört arbete. I motionen 1972: 676 erinras
om att staten numera genom en överenskommelse mellan Riksutställningar

och Konstnärernas riksorganisation accepterat principen att det
allmänna bör ersätta bildkonstnärerna för att de ställer ut sina produkter.

För att samma princip skall slå igenom på det kommunala planet

s. 6 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

6

bör enligt motionärerna frågan om statsbidrag till kommunerna för täckande

av en del av kostnaderna för utställningsersättningar utredas av
kulturrådet. I motionen 1972: 1459 hemställes om ett uppdrag åt regeringen

att snarast utarbeta bestämmelser för statsbidrag åt konstnärerna
för det arbete de nu gratis ställer till förfogande i form av utställningar.

Med anledning av yrkandet i motionen 1972: 1059 vill utskottet som
sin mening uttala, att det allmännas insatser för kulturarbetarna i första
hand bör ha formen av ersättning för utfört arbete. Sådan ersättning
kan ha åtskilliga olika former. Biblioteksersättningen är en form av ersättning

som utgår för utnyttjande av författarnas arbetsprodukter. Av
samma principiella innebörd som biblioteksersättningen är den ersättning

till konstnärer för utlåning av deras verk till utställningar i Riksutställningars

regi, varom överenskommelse, med giltighet för en försöksperiod,

träffats mellan 1965 års musei- och utställningssakkunniga och
Konstnärernas riksorganisation. Utskottet förutsätter att frågan om ersättningsprincipens

tillämpning prövas inom ramen för kulturrådets arbete

och finner det med hänsyn till att rådets förslag i fråga om kulturarbetarersättningar

är att vänta vid kommande årsskifte inte erforderligt
att riksdagen gör nu ifrågavarande, i motionen 1972: 1059 önskade uttalande.

Utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1972: 676 om statsbidrag till
kommunerna för ersättning i samband med konstutställningar.

Även det i motionen 1972: 1459 framställda yrkandet om utarbetande

av bestämmelser angående statsbidrag åt konstnärer för det arbete

de ställer till förfogande i form av utställningar avstyrkes av utskottet.

I motionen 1972: 1059 har också hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om förslag rörande hur olika arbetsuppgifter genom samhällets

försorg skall kunna erbjudas olika kulturskapare. Utskottet som
finner denna tanke väl värd att prövas har inhämtat att överväganden i
frågan ingår i kulturrådets arbete. Vad gäller själva förmedlingen av arbetsuppgifter

får utskottet vidare erinra om pågående arbete inom utredningen

rörande arbetsförmedlingen inom vissa yrkesområden m. m.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänsyn till det utredningsarbete

som sålunda pågår.

Vid förra årets riksdag hade utskottet att ta ställning till ett motionsvis

framfört yrkande om inrättande av en statlig kulturfond. Detta yrkande

avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. Tanken på en
kulturfond har nu ånyo förts fram, denna gång i motionen 1972: 1056.
Ur fonden skall enligt förslaget utgå bidrag till olika kulturella ändamål,

och avsikten är att bidragsgivningen skall kännetecknas av stor
rörlighet.

Utskottet har i och för sig förståelse för värdet av att medel finns
tillgängliga för kulturfrämjande åtgärder som kan sättas in på olika

s. 7 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

7

områden alltefter växlande behov. Det förefaller dock ovisst om fondsystemet

så som det tänkts utgör någon garanti för bibehållen flexibilitet

i bidragsgivningen eller med andra ord om en fond av det slag som
skisserats i motionen kommer att kunna undgå att viss del av de disponibla

medlen efter hand i realiteten blir bundna till ändamål som återkommer

år efter år. Det har vidare uttryckligen förutsatts i motionen
att fonden skall få en ansenlig storlek, vilket gör att frågan om dess
inrättande i väsentlig grad blir en fråga om hur olika utgiftsändamål
skall prioriteras. Med hänsyn till det nu sagda och till det betänkande
som är att vänta från kulturrådet anser sig utskottet inte böra tillstyrka
det nu föreliggande yrkandet.

Med anledning av det i motionen 1972: 1059 framställda yrkandet
angående en undersökning av orsakerna till skiftande kulturefterfrågan
inom en i fråga om olika förutsättningar likartad och gynnad samhällsgrupp

får utskottet betona värdet av en utveckling av den kultursociologiska

forskningen över huvud taget. Även om en vetenskaplig undersökning

i anknytning till den frågeställning som motionärerna angivit
i och för sig skulle vara intressant finner utskottet inte tillräcklig anledning

föreligga att framhålla just denna forskningsuppgift och anser
därför inte att riksdagen bör göra den önskade framställningen till
Kungl. Maj:t i denna fråga.

Enligt uppgifter som utskottet inhämtat skulle ett bifall till det i
motionen 1972: 673 framställda yrkandet om slopande av inträdesavgifterna

vid statliga museer och kulturminnen sammanlagt medföra ett
avsevärt inkomstbortfall för dessa institutioner. En följd härav kan
givetvis väntas bli krav på ökade anslag för att kunna upprätthålla
verksamheten i oförändrad omfattning. Utskottet anser sig inte böra
tillstyrka yrkandet.

Med anledning av det i motionen 1972: 680 framställda yrkandet om
utredning av frågan om de lämpligaste formerna för stöd till bokutgivningen

för nya författare får utskottet erinra om att detta är en av de
utredningsuppgifter som åvilar litteraturutredningen. Utskottet avstyrker

därför motionsyrkandet.

I motionen 1972: 1054 har betonats att den omständigheten att bokhandeln

numera inte längre är befriad från det s. k. bruttoprisförbudet
lett till svårigheter för många företag inom branschen. Därtill kommer
att Svenska kommunförbundet har planer på att bygga upp en egen
organisation för distribution av skolböcker och biblioteksböcker, vilket
kan komma att medföra ytterligare svårigheter. Motionären har hemställt

om skyndsam utredning och förslag i syfte att via en välsorterad
bokhandel geografiskt tillfredsställande trygga distributionen av böcker.

Utskottet anser att frågan om effektiva former för bokdistributionen
över hela landet är ett problem som angår både staten, kommunerna
och den enskilda bokhandeln. Problemet kommer att behandlas av

s. 8 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

8

litteraturutredningen, och utskottet avstyrker därför yrkandet om en
särskild utredning av frågan.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1972: 674 om ökad samordning
mellan den samhälleliga kulturpolitiken och den allmänna
samhällsplaneringen,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1077 om planeringen och
målsättningen för kulturpolitiken,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 673 i vad avser kultur
och kulturpolitik under nuvarande samhällsförhållanden,

4. att riksdagen avslår motionen 1972: 1069 i vad avser tillkännagivande

av vissa synpunkter på olika teaterfrågor,

5. att riksdagen avslår motionen 1972: 673 i vad avser statliga
normer för aktivitetslokaler m. m.,

6. att riksdagen avslår motionen 1972: 1459 i vad avser statsbidrag

för anordnande av kommunala konstsalonger,

7. att riksdagen avslår motionen 1972: 1059 i vad avser kulturskaparnas

ekonomiska villkor,

8. att riksdagen avslår motionen 1972: 1459 i vad avser statsbidrag

åt konstnärer för utställningar,

9. att riksdagen avslår motionen 1972: 676 i vad avser statsbidrag

åt kommunerna för ersättning i samband med konstutställningar,

10. att riksdagen avslår motionen 1972: 1059 i vad avser arbetsuppgifter

för olika kulturskapare,

11. att riksdagen avslår motionen 1972: 1056 om en statlig kulturfond,

12. att riksdagen avslår motionen 1972: 1059 i vad avser undersökning

om en i motionen angiven skiftande kulturefterfrågan,

13. att riksdagen avslår motionen 1972: 673 i vad avser slopande
av vissa inträdesavgifter,

14. att riksdagen avslår motionen 1972: 680 i vad avser stöd till
viss bokutgivning,

15. att riksdagen avslår motionen 1972: 1054 om utredning ang.
bokhandeln.

2. Konstnärsstipendier. Kungl. Maj:t har (punkt B 1, s. 16—18) föreslagit

riksdagen att till Konstnärsstipendier för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 676 av
herr Källstad m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen under
åttonde huvudtiteln B 1 Konstnärsstipendier utöver vad Kungl. Maj:t
begärt anvisar 300 000 kr. att fördelas enligt i motionen angivna rikt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

9

linjer. Riktlinjerna innebär att framför allt bildkonstnärernas behov av
att förbättra sin situation bör beaktas.

Utskottet

Som i det föregående omnämnts har i propositionen, i avvaktan på
resultatet av kulturrådets utredningsarbete beträffande ersättning åt kulturarbetarna,

föreslagits en provisorisk förstärkning av detta anslag.
Detta förslag har föregåtts av överläggningar och kontakter med Konstnärliga

och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys), vilket ligger
väl i linje med utskottets uttalande förra året om värdet av ett vidare
utvecklande av kontakterna mellan departementet och Klys.

Den föreslagna förstärkningen av anslaget uppgår till inemot 1 milj.
kr. Den är enligt utskottets mening starkt motiverad och tillstyrkes därför.

Däremot anser sig utskottet inte — fastän en ytterligare höjning
skulle vara värdefull — böra tillstyrka yrkandet i motionen 1972: 676
om anvisande av 300 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen 1972: 676 såvitt nu är i fråga till Konstnärsstipendier

för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 7 500 000 kr.

3. Konstnärsbelöningar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna B 2—B 4, s. 18—21) och hemställer

1. att riksdagen till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 1 275 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1972/73 anvisar

ett förslagsanslag av 178 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande anslaget Förvärv av konst för statens
byggnader m. m. godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts
angående beställningar av konst, som föranleder utgifter under
senare budgetår än budgetåret 1972/73,

4. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.

4. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. Kungl. Maj:t har (punkt B 5, s. 21—23) föreslagit riksdagen

att till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 9 537 000 kr.

Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel
motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande

s. 10 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

10

budgetår uppgår grundbeloppen till 15 öre för lån och 60 öre för referensexemplar

av originalverk samt till 4 öre för lån och 16 öre för referensexemplar

av översatta verk. Ersättningen för originalverk höjdes
förra året efter beslut av riksdagen till de nuvarande beloppen, och det
föreslås nu i propositionen att ersättningen för översättningar skall höjas
i motsvarande mån, nämligen från 4 till 5 öre för lån och från 16 till 20
öre för referensexemplar. Vidare föreslås att den reduktion av författarpenningen,

som författare med höga utlåningssiffror får vidkännas, skall
inträda först när boklånens antal överstiger 100 000 (nu 50 000).

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 237 av herrar Molin (fp) och Ahlmark (fp) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om sådan ändring
av 3 § i kungörelsen angående Sveriges författarfond att rätten till författarpenning

utsträckes till att gälla även vetenskapliga bibliotek,
dels motionen 1972: 676 av herr Källstad m. fl. (fp) i vad avser hemställan

att riksdagen beslutar att höja författarersättningen för bibliotekslån

till 18 öre per lån av originalverk och under åttonde huvudtiteln
B 5. Ersättning åt författare m. fl. utöver vad Kungl. Maj:t begärt anvisar

1,5 milj. kr.,

dels motionen 1972: 680 av fru Ryding m. fl. (vpk) i vad avser hemställan
att

riksdagen beslutar att biblioteksersättningen utgår med 30 öre
för lån av rättsskyddat svenskt originalverk och 10 öre för lån av översatt

verk och att vederbörande utskott företar den uppräkning av förslagsanslaget

som blir erforderlig samt

att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att snarast göra en undersökning

i vad gäller reglerna för bokillustratörers ersättning för bibliotekslån,

dels motionen 1972: 1040 av fröken Eliasson (c) och herr Korpås (c)
vari hemställts

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att ersättning till författare för
utlåning av deras verk må utgå med grundbeloppet 18 öre samt motsvarande

höjningar av övriga ersättningar samt

till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag med 1 874 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
11411000 kr.,

dels motionen 1972: 1059 av fru Mogård m. fl. (m) i vad avser hemställan

att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag

av 10 837 000 kr.,

dels motionen 1972: 1074 av herrar Sundman (c) och Ahlmark (fp)
vari hemställts att riksdagen

till Kungl. Maj:t uttalar att ersättning till författare för utlåning av

s. 11 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

11

deras verk genom bibliotek må höjas till 30 öre per hemlån av skyddad
litteratur av svensk upphovsman och 1 kr. 20 öre per sådant referensexemplar,

10 öre för hemlån av skyddad översättning av svensk översättare

och 40 öre per sådant referensexemplar samt

till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
19 280 000 kr.

I motionen 1972: 1059 har föreslagits att biblioteksersättningen till
författarna för lån av svenska originalverk höjes till 18 öre. Merkostnaden

under anslaget beräknas till 1,3 milj. kr., och motionärerna anser att
detta belopp bör täckas genom en nedskärning av något annat anslag.
Motionärerna pekar på möjligheten att begränsa den relativt omfattande

försöksverksamheten med riksutställningar och föreslår att anslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag sänkes med nyssnämnda belopp, 1,3 milj. kr.

Utskottet

I det föregående har utskottet redovisat den höjning av biblioteksersättningens

grundbelopp beträffande svenskt originalverk som beslöts
förra året och den motsvarande höjning som nu föreslagits beträffande
ersättningen för översättningar. I flertalet av de motioner som väckts
med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har påyrkats ytterligare höjningar.

I vissa fall har därvid uttryckligen angivits att motionärerna avser

en höjning av samtliga fyra grundbelopp, medan i två fall endast
omnämnts det grundbelopp som utgår för lån av svenskt originalverk.

Utskottet finner det önskvärt med en ytterligare höjning av biblioteksersättningen

och föreslår i anledning av föreliggande motionsyrkanden

följande grundbelopp, nämligen för lån av svenskt originalverk
18 öre, för referensexemplar av dylikt verk 72 öre, för lån av översatt
verk 6 öre och för referensexemplar av dylikt verk 24 öre. Vid bifall
härtill bör medelsanvisningen under anslaget i enlighet med yrkandet
i motionen 1972: 1040 ökas med 1 874 000 kr. Utskottet har därvid
utgått från samma beräkning av biblioteksutlåningens omfattning under

år 1972 som departementschefen och styrelsen för Sveriges författarfond.

Utskottet vill dock härtill foga den kommentaren att uppgifter,

som utskottet inhämtat under hand, tyder på att utlåningssiffran
möjligen kan väntas bli något högre. Om så blir fallet leder detta till
en motsvarande ökning av medelsåtgången. Utskottet anser sig dock
inte ha tillräckliga skäl att frångå den i propositionen gjorda bedömningen

av den väntade omfattningen av biblioteksutlåningen.

Av de medel som överförs till författarfonden disponeras en del till
individuell ersättning till svenska författare, s. k. författarpenning, medan

återstoden av fonden, den s. k. fria delen, används efter bestäm
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

12

mande av författarfondens styrelse. Vid en höjning av biblioteksersättningens

grundbelopp bör man överväga att också ändra författarpenningen

och därjämte både den nedre gräns för antalet boklån under
vilken författarpenning ej utgår och de båda gränsvärden ovanför vilka
författarpenningen reduceras med 50 respektive 80 procent. Eftersom
det här är fråga om hur man skall fördela det totalbelopp som tillförs
författarna och översättarna som grupp är det emellertid rimligt att
beslut i dessa frågor fattas först efter överläggningar med vederbörande

organisationer. Utskottet gör därför inte något uttalande härvidlag.

I motionen 1972: 680 har uttalats att det utöver en höjning av biblioteksersättningen

finns en annan fråga som bör regleras, nämligen hur
bokillustratörerna också skall få ersättning för bibliotekslån. Emellertid
förhåller det sig så att bokillustratörerna redan nu får del av de medel
som tillförs författarfonden, och utskottet avstyrker därför yrkandet
i motionen om en undersökning i denna fråga.

Biblioteksersättningen utgår för utlåning genom stifts- och landsbibliotek,

länsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek. I motionen
1972: 237 har hemställts om en sådan ändring av gällande bestämmelser

att rätten till författarpenning utsträckes till att gälla även vetenskapliga

bibliotek. Enligt vad utskottet inhämtat kan en ändring i enlighet

med motionärernas förslag beräknas medföra ett omfattande
arbete som knappast kan anses stå i rimlig proportion till de belopp
som därigenom kan väntas bli tillförda fonden, detta därför att utlåningen

från de vetenskapliga biblioteken till övervägande del gäller
verk för vilka författarpenning inte utgår. Utskottet avstyrker motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

1972: 676, 1972: 680, 1972: 1059 och 1972: 1074, de
tre förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, ävensom med
bifall till motionen 1972: 1040 till Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 11411 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 237 om rätt till författarpenning

för lån från vetenskapliga bibliotek,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 680 i vad avser en undersökning

om bokillustratörers ersättning för boklån.

5. Statens biografbyrå. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 6, s. 23—25) och hemställer

1. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
riktlinjerna för organisationen av granskning av film som
önskas tillåten för offentlig visning för barn under femton år,

s. 13 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

13

2. att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 609 000 kr.

6. Teater- och musikrådet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 7, s. 25—26) och hemställer

att riksdagen till Teater- och musikrådet för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 662 000 kr.

7. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Kungl. Maj:t har (punkt
B 8, s. 26—30) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Operan och Dramatiska

teatern för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
50 156 000 kr.

Som nämnts under punkten 1 i det föregående har departementschefen

funnit det motiverat att överväga vissa ändringar i gällande
system för stöd inom teaterområdet. Han har bl. a. konstaterat att nuvarande

form för stöd till Operan, Dramatiska teatern och Svenska
riksteatern jämfört med tidigare förhållanden tillförsäkrat de tre teatrarna

ekonomisk stabilitet inte minst genom att de i princip kunnat
räkna med full kompensation för avtalsenliga löneökningar men att
samtidigt också vissa brister i det nuvarande systemet framträtt. Bl. a.
har möjligheter saknats att företa kostnadsutjämnande åtgärder mellan
budgetåren, och en annan påtaglig brist har varit att teatrarna inte stimulerats

att söka möta åtminstone en del av det ökade kostnadstrycket
med åtgärder som ökar de egna inkomsterna. Departementschefen har
förordat den förändringen att bidragen till de tre teatrarna i fortsättningen

förs upp i riksstaten som reservationsanslag i stället för som
hittills som förslagsanslag. Teatrarna avses få möjlighet att tillgodogöra
sig hela bidragsbeloppet även om de egna inkomsterna blir större än
som beräknats i av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat. Vid
beräkningen av medelsbehovet har departementschefen utgått från att
Operan och Dramatiska teatern okar sina recettinkomster betydligt.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 675 av herr Källstad m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen under åttonde huvudtiteln B 8 Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern anvisar ett förslagsanslag av 50 156 000 kr.,

dels motionen 1972: 1069 av fru Ryding m. fl. (vpk) i vad avser
hemställan att riksdagen hos regeringen hemställer om att de statliga
teatrarna lämnar Svenska arbetsgivareföreningen.

I motionen 1972: 675 anses att anslaget, i avvaktan på resultatet av
kulturrådets utredning beträffande de statsunderstödda teatrarnas avgiftspolitik,

tills vidare alltjämt skall ha förslagsanslags natur. Detta
bör kunna förenas med en i förhållande till beräkningen i propositionen

oförändrad stat. Teatrarna kan enligt motionärernas mening anmanas

att genom olika åtgärder, exempelvis ökat spel och differentie
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

14

råd, ehuru icke markerat höjd prissättning, se till att inkomsterna når
upp till angivna två milj. kr. Slutligen bör teatrarna genom vetskapen
att de får ökade automatiska lönekostnader täckta ges möjlighet till
planering på längre sikt och kunna arbeta med ett rimligt krav på ekonomisk

tillförsikt.

Utskottet

Enligt utskottets mening har departementschefen anfört bärande skäl
för den övergång från förslagsanslag till reservationsanslag som i propositionen

föreslagits beträffande såväl detta som närmast följande anslag.

Samtidigt har han uppenbarligen haft den uppfattningen att även
hittillsvarande system med förslagsanslag haft sina fördelar. I avvaktan
på resultatet av den översyn av teatrarnas avgiftspolitik samt gällande
statsbidrags- och budgeteringsprinciper på teaterområdet som pågår
inom kulturrådet vill utskottet för sin del ansluta sig till Kungl. Maj:ts
förslag beträffande den anslagstekniska naturen av förevarande anslag.
Utskottet avstyrker alltså det i denna fråga i motionen 1972: 675 gjorda
yrkandet. Vad gäller anslagsbeloppets storlek biträder utskottet Kungl.
Maj:ts förslag, vilket överensstämmer med förslaget i motionen.

Vad gäller yrkandet i motionen 1972: 1069 att de statliga teatrarna
skall utträda ur Svenska arbetsgivareföreningen har inte i motionen
närmare belysts vilka konsekvenser ett dylikt utträde skulle medföra.
Vissa praktiska olägenheter torde i varje fall inte kunna undvikas. Utskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen 1972: 675, såvitt nu är i fråga, beslutar att
för nästa budgetår ifrågakommande medelsanvisning till Operan

och Dramatiska teatern skall ha reservationsanslags natur,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning

av motionen 1972: 675 såvitt nu är i fråga till Bidrag till
Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1972/73 anvisar

ett reservationsanslag av 50 156 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 1069 i vad avser medlemskap

i Svenska arbetsgivareföreningen.

8. Bidrag till Svenska riksteatem. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt B 9, s. 30—33) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatem för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 27 599 000 kr.

9. Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Utskottet till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

15

styrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 10, s. 33—35) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att — i enlighet med vad som anförts

i statsrådsprotokollet — besluta om det statliga bidragets
fördelning inom den kommunalt stödda teatersektorn,

2. till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 30 505 000 kr.

10. Rikskonsertverksamhet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 11—B 13, s. 35—41) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Rikskonsertverksamhet ett reservationsanslag av 14 858 000
kr.,

2. till Bidrag till regionmusiken ett förslagsanslag av 21 004 000
kr.,

3. till Musikaliska akademien ett förslagsanslag av 1 651 000 kr.

11. Tidskriftsstöd. Kungl. Majit har (punkt B 14, s. 41—42) föreslagit
riksdagen att till Tidskriftsstöd för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag

av 1 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 1076 av herrar Sundman (c) och Eriksson i Ulfsbyn

(c) vari hemställts att riksdagen till Tidskriftsstöd för budgetåret
1972/73 anvisar ett anslag av 1 400 000 kr.,

dels motionen 1972: 1080 av herr Wemer i Malmö m. fl. (m) vari under

hänvisning till vad som anförts i motionen 1972: 948 hemställts att
riksdagen hos Kungl. Majit som sin mening ger till känna att periodiska
tidskrifter av i motionen 1972: 948 angivet slag bör komma i åtnjutande
av statligt tidskriftsstöd.

Utskottet

De tidskrifter som åsyftas i motionen 1972: 1080 och som enligt motionärernas

mening bör komma i fråga till bidrag ur förevarande anslag
är sådana periodiska tidskrifter som utges av internationella organisationer

som Röda korset, Rädda barnen, Kyrkornas världsråd och
Lutherska världsförbundet. Utskottet får med anledning av motionsyrkandet

erinra om att bidrag ur anslaget utgår efter beslut av en särskild
nämnd, som i sin prövning av inkomna ansökningar om bidrag har att
följa de riktlinjer som gäller för anslagets disposition. Med hänsyn härtill

anser sig utskottet inte böra tillstyrka att riksdagen gör det i motionen

önskade uttalandet.

Vad angår anslagets storlek för nästa budgetår biträder utskottet
Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså motionen 1972:1076.

s. 16 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

16

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen 1972: 1076 till Tidskriftsstöd för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1080 om statligt tidskriftsstöd

till vissa periodiska tidskrifter.

12. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Kungl. Maj:t har (punkt
B 15, s. 42—48) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella

ändamål för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
24 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 673 av herr Hermansson m. fl. (vpk) i vad avser
hemställan att riksdagen höjer anslagen till de olika centrumbildningarna

så att i propositionen 1972: 1, bilaga 10, punkt B 15, ändamålet 1.6
Svenska teaterförbundets verksamhet för centrumbildning på teaterns
område, 2.8 Svenska musikerförbundets verksamhet vid centrumbildning
på musikens område, 3.5 Konstnärernas riksorganisations verksamhet
för centrumbildning på bildkonstens område och 5.6 Föreningen Filmcentrum

samtliga höjes till 125 000 kr.,

dels motionen 1972:1059 av fru Mogård m. fl. (m) i vad avser hemställan

att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret

1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 23 400 000 kr.,

dels motionen 1972:1066 av herrar Romanus (fp) och Wikström (fp)
vari hemställts att riksdagen uttalar att Svenska barnboksinstitutet vid
fördelningen av anslaget under B 15, Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

bör tilldelas ett bidrag på 197 900 kr. för budgetåret 1972/73,
dels motionen 1972: 1069 av fru Ryding m. fl. (vpk) i vad avser hemställan

att riksdagen till teater- och musikrådet för fördelning på olika
teaterändamål (prop. 1972: 1, bilaga 10, punkt B 15, ändamål 1: 4) anvisar

4 000 000 kr., samt att teater- och musikrådets dramatikerstöd ges
karaktären av produktionsstöd.

Utskottet

Ur detta reservationsanslag, som första gången anvisades för budgetåret

1964/65, utgår bidrag efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall. Användningen av anslaget är i princip inte bunden av riksdagen

i vidare mån än som framgår av anslagsrubriken. Även om
många anslagsändamål återkommer år efter år och i realiteten i viss
utsträckning binder anslagsdispositionen har Kungl. Maj:t dock i anslaget

en värdefull möjlighet att i viss mån anpassa bidragsgivningen till
särskilda kulturella ändamål efter uppkommande olika behov.

Förslaget i propositionen innebär en höjning av anslaget med

s. 17 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

17

1 352 000 kr., men det framgår av departementschefens uttalanden att
detta, av olika skäl, inte innebär att det under nästa budgetår kommer
att finnas utrymme för insatser för nya tillfälliga ändamål annat än i
obetydlig omfattning. För flertalet ändamål, som vanligen stöds genom
bidrag från anslaget, kommer vidare ökningar att kunna komma i fråga
endast i mycket begränsad utsträckning och huvudsakligen för att täcka
vissa löne- och kostnadsstegringar.

Enligt en i propositionen lämnad redovisning har av innevarande
budgetårs anslag före utgången av september 1971 anvisats sammanlagt
285 000 kr. till centrumbildningarna på teaterns, musikens, bildkonstens
och filmens områden. I motionen 1972: 673 har hemställts om ett beslut
av riksdagen om en höjning av bidragen till dessa centrumbildningar
så att var och en av dem får 125 000 kr., vilket skulle innebära en sammanlagd

kostnadsökning av 215 000 kr. Vidare har i motionen 1972:
1069 hemställts att riksdagen till teater- och musikrådet för fördelning
på olika teaterändamål anvisar 4 000 000 kr. Jämfört med det belopp
som enligt redovisningen i propositionen anvisats för innevarande budgetår

innebär detta en höjning med 2 815 000 kr.

Förslag om en minskning av förevarande anslag har, som redovisats
under punkten 4 i det föregående, framförts i motionen 1972: 1059,
där det av departementschefen förordade anslaget föreslagits reducerat

med 1 300 000 kr. Det har i motionen förutsatts att minskningen
skall föranleda en begränsning av försöksverksamheten med riksutställningar.

Ett bifall till sistnämnda motionsyrkande skulle innebära ett kraftigt
ingripande i försöksverksamheten med riksutställningar med allvarliga
konsekvenser av olika slag. Utskottet kan inte tillstyrka detta. Ej heller
de båda i motionerna 1972: 673 och 1972: 1069 framförda yrkandena
om ökningar i medelsanvisningen under anslaget kan utskottet tillstyrka.

1 nuvarande budgetläge anser sig utskottet nämligen inte böra föreslå
riksdagen att gå utöver Kungl. Maj ris förslag som därför tillstyrkes.

Enligt redogörelsen i propositionen har för innevarande budgetår
ur anslaget anvisats ett belopp av 100 000 kr. till Svenska barnboksinstitutet.

I motionen 1972:1066 har hemställts att riksdagen uttalar att
stiftelsen vid fördelningen av bidrag ur nästa budgetårs anslag bör erhålla

197 900 kr. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra det önskade
uttalandet och avstyrker därför motionen.

I motionen 1972: 1069 har hemställts att teater- och musikrådets
dramatikerstöd ges karaktären av produktionsstöd. Motionärerna torde
avse de medel som utgår till stöd åt svenska sceniska verk. Utskottet
som får erinra om att ur anslaget också utgår ett betydande belopp
till teater- och musikrådet för fördelning på olika teaterändamål avstyrker

motionsyrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

2 Riksdagen 1972.13 sami. Nr 18

s. 18 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

18

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med
avslag å motionerna 1972: 673, 1972: 1059 och 1972: 1069,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag

av 24 700 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1972:1066 om storleken av bidraget

till Svenska barnboksinstitutet,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 1069 i vad avser dramatikerstöd.

13. Tidigare behandlad fråga. Utskottet har i sitt betänkande 1972: 11
behandlat Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 16 om anslag till
Viss beredskapsutrustning, varom utskottet här
erinrar.

Stockholm den 10 maj 1972
På kulturutskottet vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad

(c), Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s), Källstad (fp),
fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund (s), herr
Zachrisson (s), fru Fraenkel (fp), herr Leander (s), fru Mogård (m),
fru Ryding (vpk) och fröken Eliasson (c).

Reservationer

A. vid punkten 1 (Vissa allmänna kulturfrågor)

1. beträffande dagens kulturliv och kulturpolitik

a. av herrar Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s), fru Sundström

(s), fru Berglund (s) samt herrar Zachrisson (s) och Leander (s)
som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”allmänna uttalandet” bort ha följande lydelse:
”Enligt

utskottets mening ger de allmänna uttalanden om dagens kulturliv

och kulturpolitik som görs i motionen en helt orealistisk bild av
de verkliga förhållandena. Sverige synes i själva verket ha ett betydande

försprång framför jämförliga länder, när det gäller statliga insatser

för ett mångsidigt kulturutbud och för bättre förhållanden för
kulturarbetarna. Garantierna för den konstnärliga friheten är starkare
än i andra demokratier och långt starkare än i de länder, från vilka

s. 19 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

19

motionärerna närmast synes hämta sin ideologiska inspiration. En
statlig kulturpolitik efter nuvarande allmänna riktlinjer bör enligt
utskottets mening målmedvetet fullföljas och utvidgas i takt med
resursernas tillväxt. Utskottet ansluter sig i detta sammanhang till
kulturrådets och departementschefens bedömning att det i avvaktan

på kulturrådets utredningsarbete rörande stipendier och ersättningar

till kulturarbetare är angeläget att de senaste årens kontinuerliga

förstärkning av anslagen till kulturinstitutioner och fria
grupper inte avstannar och att statsmakterna — liksom fallet var år
1970 — beslutar om provisoriska förstärkningar av stipendier och ersättningar

till de fria kulturarbetarna.

Utskottet konstaterar vidare att det under det senaste året förekommit

överläggningar och kontakter mellan utbildningsdepartementet och
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) i
enlighet med den av 1971 års riksdag uttalade önskan om förhandlingsliknande

överläggningar. Utskottet anser att betydande hänsyn
bör tas till de avvägningar mellan olika kulturella ändamål som förordas

vid sådana överläggningar. Utskottet har kunnat övertyga sig
om att de prioriteringar, som i detta sammanhang förordats från
Klys’ sida, i allt väsentligt överensstämmer med departementschefens
anslagsfördelning på olika ändamål under avsnittet Ba. Med hänsyn
till den försämring av de fria kulturarbetarnas inkomstsituation, som
förorsakats av konjunkturutvecklingen, finner utskottet det emellertid
angeläget med en viss ytterligare förstärkning av de totala anslagsbeloppen

under detta avsnitt. Storleken av denna förstärkning måste givetvis

fastställas med hänsyn tagen till det rådande budgetläget och till
den återhållsamhet som iakttagits inom andra avsnitt av statsbudgeten.
Vid fördelningen av dessa ytterligare medel bör man i första hand
utgå från vilka grupper av kulturarbetare, som i särskilt hög grad fått
en försämrad inkomstsituation genom konjunkturutvecklingen. Detta
synes främst gälla bildkonstnärer, konsthantverkare och medlemmar
av fria teater- och dansgrupper. Vidare bör beaktas att just dessa
grupper normalt befinner sig i en sämre ekonomisk situation än t. ex.
musiker, skådespelare med fast anställning och författare. Enligt utskottets

mening bör principerna om solidaritet, rättvisa och ökad jämlikhet

i hög grad prägla de insatser som statsmakterna kan göra för
de fria kulturarbetarna. Departementschefens avvägningar av anslagen
för kulturändamål bygger på dessa grundläggande värderingar, och utskottet

finner det angeläget att de förblir vägledande även vid fördelningen

av de ytterligare medel som kan anslås till kulturarbetarnas
förmån. Förslag i denna riktning framlägges av utskottet under anslaget

Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Vad beträffar utformningen av statsmakternas insatser till förmån
för kulturarbetarna vill utskottet förorda att dessa i ökad utsträckning

s. 20 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

20

får formen av stöd till olika slags projekt, som kan ge de fria kulturarbetarna

arbetsmöjligheter och därav betingad ersättning, samt till
andra åtgärder ägnade att ge den inkomsttrygghet, som utgör en av
förutsättningarna för konstnärligt skapande. Vid utformningen av sådana

stödåtgärder är det självfallet angeläget att skapa fullgoda garantier

för den konstnärliga friheten och för ett mångsidigt kulturutbud.

Det framstår som speciellt viktigt att eftersträva lösningar, där
kulturarbetarnas och kulturkonsumenternas intressen kan mötas. Möjligheterna

till något slag av inkomstgaranti för vissa grupper av kulturarbetare

bör prövas i anslutning till de synpunkter härpå som kan
väntas som resultat av kulturrådets pågående utredningsarbete. Även
vissa former av ersättning för utnyttjande av kulturarbetarnas produkter

bör kunna prövas, såsom redan är fallet med biblioteksersättningen
och ersättningen åt konstnärer, som lånar ut av dem ägda verk för att
delta i vandringsutställningar. Vid sidan härav torde det för överskådlig

tid kvarstå behov av olika slags stipendier, bl. a. för yngre kulturarbetare.

Med hänsyn till det ovan anförda kan utskottet — vid sidan av de
ytterligare ökningar som utskottet förordar — godtaga såväl den väsentliga

ökning av anslaget till Konstnärsstipendier som den ytterligare
ökning av biblioteksersättningen, som förordas av departementschefen.

En mera betydande ökning av det senare anslaget utöver departementschefens

förslag skulle emellertid på ett synnerligen olyckligt
sätt medföra en snedvridning av de prioriteringar, som framkommit
vid överläggningarna mellan utbildningsdepartementet och Klys. Värdet
av sådana överläggningar synes allvarligt minska, om riksdagen inte
respekterar de avvägningar mellan olika gruppers intressen som därvid

framkommit. Ett sådant handlingssätt skulle också stå i strid med
svensk förhandlingstradition. Med nuvarande principer för biblioteksersättningens

fördelning på olika ändamål föreligger inte heller tillräckliga

garantier för att en sådan förstärkning i första hand skulle
komma de författare till godo, som har låga sammanlagda inkomster
och som fått sin situation försämrad genom konjunkturutvecklingen.
En ensidig satsning på biblioteksersättningen riskerar att begränsa
budgetutrymmet för önskvärda insatser till förmån för andra kulturarbetargrupper

och för den fortsatta förstärkning av anslagen till kulturinstitutioner,

som kulturrådet förordar.”

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 673, i vad avser

kultur och kulturpolitik under nuvarande samhällsförhållanden,

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet

anfört,”

s. 21 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

21

b. av fru Ryding (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”allmänna uttalandet” bort ha följande lydelse:
”Utskottet

delar motionärernas uppfattning att det underläge mot
den kommersialiserade antikulturen vari kulturen nu befinner sig kan
motverkas. På kulturens områden möts i kamp de olika klassernas
grundåskådningar, livsideal och -normer. Det bästa i den etablerade
kulturen, det som strävar efter att i en eller annan form återspegla allmängiltiga

situationer och problem, kan göras bättre tillgängligt för
folkflertalet. Folkflertalet kan och måste erövra ett större inflytande
och en större del av de kulturella värden som skapas och som sin bas
har det arbetande folkets insatser. Åtgärder kan vidtagas för att möjliggöra

för och stimulera de breda skikten att deltaga i kulturellt
skapande och kommunikation. Samtidigt kan de kulturellt yrkesverksamma

ges en social och ekonomisk trygghet och tillförsäkras rimlig
ersättning för sina verk.

De fria grupper som uppstått inom olika konstområden bedriver
en omfattande s. k. uppsökande verksamhet och försöker stimulera
människor, som annars avskärmats från konstnärlig kommunikation,
till kulturell och politisk aktivitet och tänkande. Bl. a. detta har också
lett över till att gränserna mellan amatörer och professionella i vad
gäller kultur- och konstskapande, mellan producerande och konsumerande,

börjat att upplösas. För att förbättra sin sociala situation och
förmedla ett kvalitativt icke-kommersiellt utbud har kulturarbetarna
skapat sina egna distributionsorgan, de s. k. centrumbildningarna:
Konstnärscentrum, Filmcentrum, Författarcentrum, Teatercentrum osv.
Utskottet finner den angivna utvecklingen av fria grupper och centrumbildningar

vara värdefull.

Vad utskottet nu anfört med anledning av ifrågavarande yrkande i
motionen 1972: 673 bör riksdagen som sin mening ge till känna för
Kungl. Maj:t.”

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 673, i vad avser

kultur och kulturpolitik under nuvarande samhällsförhållanden,

som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört,”

2. beträffande vissa teaterfrågor av fru Ryding (vpk) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”De tre”
och på s. 5 slutar med ”allmänna uttalandet” bort ha följande lydelse:
”Utskottet vill understryka den vitaliserande betydelse de fria teatergrupperna

haft och alltjämt har. De bedriver en värdefull uppsökande

verksamhet och har visat att den sceniska framställningen är

s. 22 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

22

viktig som kommunikation, information och stimulans för alla. Eftersom

verksamheten riktar sig till en ekonomiskt icke bärkraftig publik
är det emellertid angeläget att man överväger formerna för statliga
anslag till organisationer m. fl. som vill engagera fria teatergrupper
och andra kulturarbetare.

Den spridning av och aktivering till skapande dramatisk verksamhet
som de fria grupperna initierat bör få en fortsättning. De förslag om
läns- och regionalteatrar som lagts fram av bl. a. kulturrådet bör snarast

förverkligas. Huvudmannaskapet för dessa ensembler bör ligga i
den region där teatern verkar och är förankrad och inte i någon riksomfattande

institution. En ökad satsning på regionalteater är den väg
man måste gå för att bredda teaterutbudet.

Vad utskottet nu anfört i anledning av ifrågavarande yrkande i motionen

1972: 1069 bör riksdagen som sin mening ge till känna för
Kungl. Maj:t.”

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

”4. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1069 såvitt nu
är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört i vissa teaterfrågor,”

3. beträffande statsbidrag till kommunerna för ersättning i samband

med konstutställningar av herr Källstad (fp) och fru Fraenkel (fp)
som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet

avstyrker” och slutar med ”med konstutställningar” bort ha följande
lydelse:

”En stor del av bildkonstnärernas arbeten ställs genom utställningar

o. d. till allmänhetens förfogande utan särskild kostnad och
bildkonstnärerna gör på detta sätt en viktig kulturell insats. Ekonomiskt

innebär en utställning i regel en betydande insats från konstnärens

sida. Utskottet anser det orimligt att det allmänna på detta sätt
utnyttjar bildkonstnärerna och anser i likhet med motionärerna att
konstnärerna bör ha ersättning för att de ställer ut sina verk. Som nyss
nämnts har ersättningsprincipen knäsatts i en överenskommelse mellan
musei- och utställningssakkunniga och konstnärernas riksorganisation.
För att principen, som accepterats av vissa kommuner, skall bli principiellt

genomförd på det kommunala planet bör en möjlighet öppnas
för kommunerna att få statsbidrag till täckande av en del av kostnaderna

för utställningsersättningar. Hur detta närmare skall ordnas bör
utredas av kulturrådet och utskottet tillstyrker därför nu ifrågavarande
yrkande i motionen 1972: 676 om en dylik utredning.”
dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

”9. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 676 såvitt nu är
i fråga hos Kungl. Maj:t anhåller att frågan om statsbidrag

s. 23 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

23

till kommunerna för ersättning i samband med konstutställningar

blir föremål för utredning inom kulturrådet,”

4. beträffande inrättande av en statlig kulturfond av herr Källstad
(fp) och fru Frankel (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 7 slutar med ”föreliggande yrkandet” bort ha följande
lydelse:

”Utskottet delar motionärernas uppfattning att det även vid ett väl
utbyggt statsbidragssystem kommer att finnas kulturella verksamheter

som inte kommer i åtnjutande av något av de reguljära bidragen.
Det finns därför behov av resurser som kan disponeras på ett friare
och från år till år skiftande sätt och för tillgodoseende av detta behov
skulle det enligt utskottets mening vara värdefullt med inrättande av
en statlig kulturfond av det slag som angivits i motionen. Genom en
dylik fond bör det vara möjligt att ge mer eller mindre fast organiserade

grupper, kulturnämnder i primärkommuner och landsting etc.
möjlighet att erhålla bidrag för speciella aktiviteter eller projekt. Även
enskilda personer bör kunna få bidrag från fonden för att genomföra
särskilda projekt.

Beslut om bidrag ur fonden bör fattas av fondens styrelse som förutsättes

bli allsidigt sammansatt så att i densamma inrymmes representanter

för olika intressenter på kulturområdet. Styrelsen bör arbeta
under stor öppenhet och i den mån ingivna ansökningar om bidrag
avslås bör dessa avslagsbeslut motiveras. Den i motionen framförda
tanken på en årlig kulturriksdag med bred representation finner utskottet

också värdefull. Med hänvisning till det nu sagda tillstyrker
utskottet motionen 1972: 1056.”

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

”11. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1056 hos Kungl.
Maj:t begär förslag till 1973 års riksdag om inrättandet av
en statlig kulturfond i enlighet med vad som föreslagits i
motionen,”

5. beträffande slopande av inträdesavgifterna vid statliga museer och
kulturminnen av fru Ryding (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt
uppgifter” och slutar med ”tillstyrka yrkandet” bort ha följande lydelse:
”Utskottet

delar i princip den uppfattning i fråga om inträdesavgifter
vid statliga museer och kulturminnen som kommit till uttryck i motionen

1972: 673. Dessa avgifter bör därför slopas. Lämpligen bör förändringen

genomföras successivt och samtidigt med att institutionernas
anslag höjs i motsvarande mån så att deras verksamhet ej blir lidande.
Denna utskottets uppfattning bör riksdagen som sin mening ge till
känna för Kungl. Maj:t.”

s. 24 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

24

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

”13. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 673 såvitt nu är
i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet

anfört om slopande av inträdesavgifterna vid statliga
museer och kulturminnen,”

B. vid punkten 2 (Konstnärsstipendier) av herr Källstad (fp) och fru
Fraenkel (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Den föreslagna”

och slutar med ”Kungl. Maj:ts förslag” bort ha följande lydelse:
”Sorn

framhållits i motionen bör den grundläggande principen för
det allmännas engagemang för att förbättra kulturskaparnas situation
vara att i största möjliga utsträckning skapa arbetstillfällen och att ge
ersättning för fullgjorda arbetsprestationer. Genom att betala generöst
för de kulturella produkterna visar man att kulturarbetarnas insatser är
viktiga och nödvändiga. Detta innebär inte att det stöd som nu utgår i
form av arbetsstipendier o. d. bör försvinna. Tvärtom bör stat och
kommun medverka till att göra det möjligt för kulturarbetare av olika
slag att under ekonomiskt trygga förhållanden färdigställa större verk
och pröva nya uttrycksmedel m. m. Förslaget i motionen om en ökning
av anslaget till Konstnärsstipendier med 300 000 kr. utöver Kungl.
Maj:ts förslag är enligt utskottets mening väl motiverat. Vid fördelningen

av detta belopp bör man framför allt beakta bildkonstnärernas behov

av att förbättra sin situation. Utskottet tillstyrker nu ifrågavarande
motionsyrkande.”

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till motionen 1972: 676 såvitt nu är fråga till Konstnärsstipendier

för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag

av 7 800 000 kr.”

C. vid punkten 4 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m.) av herrar Björk i Göteborg (s), Larsson i
Vänersborg (s), fru Sundström (s), fru Berglund (s) samt herrar Zachrisson

(s) och Leander (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet

finner” och på s. 12 slutar med ”uttalande härvidlag” bort ha följande

lydelse:

”Utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna höjningen

av ersättningen för översättningar från 4 till 5 öre för lån och från
16 till 20 öre för referensexemplar. Höjningen av ersättningen för översättningar

skall avse hela kalenderåret 1972. Departementschefens an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

25

slagsberäkning sorn grundas på författarfondens framställning bygger på
antagandet att utlåningen vid de i detta sammanhang berörda biblioteken

skall uppgå till 74 miljoner boklån under 1972. Enligt vad utskottet

inhämtat kan motsvarande utlåning redan under 1971 antagas uppgå
till 77 miljoner boklån. Mot bakgrund härav förordar utskottet att
förslagsanslaget beräknas på grundval av en utlåning av 80 miljoner
böcker under 1972. Anslaget bör uppräknas i enlighet härmed.

Med hänsyn till att författarförbundet i samband med överläggningarna

mellan utbildningsdepartementet och Klys förordat en ändring

av reglerna för bestämning av författarpenningen för författare
med höga utlåningssiffror vill utskottet icke motsätta sig departementschefens

förslag i enlighet härmed, även om detta synes kunna verka
till nackdel för författare med lägre inkomster.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag i fråga om ersättning

åt författare och översättare för framställning av deras verk i
form av talböcker och taltidningar.

Med hänsyn till vikten av en rättvis fördelning av de statliga insatserna

för olika grupper av kulturarbetare avstyrker utskottet motionerna

1972: 676, 1972: 680, 1972: 1059, 1972: 1040 och 1972: 1074, förstnämnda

tre motioner såvitt nu är i fråga. Utskottet finner det i sammanhanget

önskvärt att fördelningen av författarfondens medel mellan
olika intressenter blir föremål för belysning. Utskottet förutsätter att
kulturrådets utredningsarbete härvidlag kan ge viss vägledning.”
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

på motionerna 1972: 676, 1972: 680, 1972: 1059, 1972:
1040 och 1972: 1074, de tre förstnämnda motionerna såvitt
nu är i fråga, till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 10 084 000 kr.,”

D. vid punkten 7 (Bidrag till Operan och Dramatiska teatern) av fru
Ryding (vpk), som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Vad
gäller” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

”Vad gäller nu ifrågavarande yrkande i motionen 1972: 1069 anser
utskottet att de statliga teatrarna bör lämna Svenska arbetsgivareföreningen.

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna
för Kungl. Maj:t vad utskottet anfört i denna fråga.”

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1069 som sin mening

ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om att

s. 26 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

26

de statliga teatrarna bör lämna Svenska arbetsgivareföreningen.

”

E. vid punkten 12 (Bidrag till särskilda kulturella ändamål)

1. av fru Ryding (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Ett
bifall” och slutar med ”därför tillstyrkes” bort ha följande lydelse:

”Ett bifall till sistnämnda yrkande skulle innebära ett kraftigt ingripande

i försöksverksamheten med riksutställningar med allvarliga
konsekvenser av olika slag. Utskottet kan inte tillstyrka detta. Däremot
anser utskottet de båda i motionerna 1972: 673 och 1972: 1069 framförda

yrkandena om ökningar i medelsanvisningen under anslaget gälla
så angelägna ändamål — nämligen ökat stöd till centrumbildningarna
och ökade möjligheter för teater- och musikrådet att stödja olika teaterändamål

— att de i princip bör tillgodoses i den omfattning som föreslagits

i dessa motioner. För detta ändamål bör anslaget höjas med
3 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.”

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

1972: 673 samt 1972: 1069, båda motionerna såvitt nu
är i fråga, ävensom med avslag å motionen 1972: 1059 såvitt
nu är i fråga till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 27 700 000
kr.,”

2. av herrar Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s), fru
Sundström (s), fru Berglund (s) samt herrar Zachrisson (s) och Leander
(s) som — vid bifall till reservationen C — anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Ett
bifall” och slutar med ”därför tillstyrkes” bort ha följande lydelse:

”Ett bifall till sistnämnda motionsyrkande skulle innebära ett utomordentligt

kraftigt ingripande i försöksverksamheten med riksutställningar

med vittgående konsekvenser av olika slag. Utskottet kan inte
tillstyrka detta. Tvärtom finner utskottet det önskvärt att vidgade möjligheter

skapas för denna verksamhet inom ramen för anslagsposten
Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Detta framstår som så mycket
mera angeläget som bildkonstnärerna är i särskilt behov av statliga
insatser. För att även konsthantverkarna skall kunna dra fördel av anslagsposten

synes man enligt utskottets mening kunna pröva möjligheten
att utvidga försöksverksamheten med försäljning av konst till att även
omfatta konsthantverk av hög kvalitet. En post, som det med hänsyn till
bildkonstnärernas behov kunde finnas skäl att räkna upp, avser Bidrag
till Konstnärernas riksorganisation för verksamheten vid centrumbildning

på bildkonstens område. I syfte att bistå kulturarbetargrupper,

s. 27 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

27

som har ett särskilt bekymmersamt ekonomiskt läge, finns också skäl
att öka bidragen till teater- och dansgrupper med verksamhet utanför
de större teaterinstitutionerna. Utskottet anser det emellertid icke önskvärt

att riksdagen ger mera preciserade anvisningar om hur Kungl.
Majit skall disponera förevarande anslag.

Under förutsättning att riksdagen avslår de motionsledes framförda
yrkandena om höjning av anslaget till Ersättning åt författare m. fl.
för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. synes det utskottet
möjligt att öka de samlade insatserna för olika kulturarbetargrupper
med 900 000 kronor, vilka bör tillföras anslaget Bidrag till särskilda
kulturella ändamål. Huvudsynpunkten vid fördelningen av dessa ytterligare

medel bör vara att de främst kommer bildkonstnärer, konsthantverkare

och medlemmar av fria teater- och dansgrupper till godo, då
dessa kulturarbetargruppers inkomstsituation är särskilt besvärande med
hänsyn till konjunkturutvecklingen. Yrkandet i motionen 1972: 673 om
en höjning av bidragen till centrumbildningarna på teaterns, musikens,
bildkonstens och filmens område med sammanlagt 215 000 kronor torde
i allt väsentligt kunna tillgodoses genom utskottets hemställan, med förbehåll

att det ankommer på Kungl. Majit att i varje särskilt fall besluta
om bidragens fördelning. Vad beträffar yrkandet i motionen 1972; 1069
om en höjning av bidraget till Teater- och musikrådet för fördelning på
olika teaterändamål med 2 815 000 kronor går detta uppenbart längre
än vad som kan accepteras i rådande budgetläge och med hänsyn tagen
till utskottets bedömning av andra anslagsposter under avsnittet Ba.
Utskottet avstyrker sålunda detta yrkande. Särskilt angelägna teaterändamål

synes i viss utsträckning kunna tillgodoses genom utskottets
förslag.”

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag och motionerna

1972: 673 och 1972: 1069 ävensom med avslag å motionen

1972: 1059, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 25 600 000 kr.,”

Särskilda yttranden

1. vid punkten 1 (Vissa allmänna kulturfrågor) av fru Ryding (vpk)
som anfört följande.

”1 ett flertal motioner har jag tillsammans med andra ledamöter fört
fram olika synpunkter och förslag som alla har det gemensamt att de
syftar till att vidga kulturbegreppet och att öka möjligheterna för de
breda skikten i samhället att komma i kontakt med olika kulturyttringar
och konstformer och stimulera dem att söka dylik kontakt. Förslagen

s. 28 Kontrollera mot PDF

KrU 1972:18

28

syftar också till att ge de kulturellt yrkesverksamma en social och ekonomisk

trygghet och rimlig ersättning för utförda arbetsprestationer.

Sålunda har i motionen 1972: 673 hemställts om förslag till statliga
normer för aktivitetslokaler i varje bostadsområde där utövande av
musik, konst, teater osv. skall vara möjligt och om att en organisation
av pedagoger inom olika konstområden skall vara knuten till dessa
lokaler. Vidare har i motionen 1972: 1459 föreslagits att regeringen
skall få i uppdrag att snarast utarbeta bestämmelser för dels statsbidrag
till konstnärerna för det arbete de nu gratis och som en kulturell service
ställer till förfogande i form av utställningar, dels statsbidrag till kommunerna

för att stimulera till anordnande av kommunala konstsalonger.
Vidare bör riksdagen, enligt ett förslag i motionen 1972: 680, uppdra
åt regeringen att låta utreda frågan om de lämpligaste formerna för stöd
till bokutgivningen för nya författare.

För samtliga de sålunda aktualiserade frågorna gäller att de antingen
har varit föremål för utredning och nu remissbehandlas eller är under
utredande. Jag vill särskilt erinra om pågående utredningsarbete inom
kulturrådet, Mus 65 och 1968 års litteraturutredning. Med hänsyn till
att dessa tre utredningsorgan enligt uppgift befinner sig i slutskedet
av sitt arbete och alltså kan förväntas avlämna betänkanden inom kort
har jag inte reserverat mig mot utskottets yttrande i de nu berörda
frågorna. Jag avser emellertid att återkomma med förslag, om nu ifrågavarande

spörsmål inte blir tillgodosedda inom utredningarna.”

2. vid punkten 4 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m.)

a. av herr Källstad (fp) och fru Fraenkel (fp) som anfört följande.

”Biblioteksersättningens storlek grundar sig enligt nuvarande bestämmelser

på uppskattningar av antalet boklån respektive antalet referensexemplar

av s. k. skyddade verk av svenska upphovsmän vid stifts- och
landsbibliotek, länsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek. Detta innebär

att de vetenskapliga biblioteken ligger utanför systemet vilket i
sin tur betyder att författarfonden tillförs mindre medel än eljest skulle
ha blivit fallet och att någon författarpenning inte utgår för verk av
angiven art vid de vetenskapliga biblioteken. Från rättvisesynpunkt är
detta förhållande, som motiverats med administrativa svårigheter, onekligen

uppseendeväckande. Motiveringen synes bygga på överväganden
inom den utredning som för många år sedan konstruerade systemet
med biblioteksersättning. Enligt vår mening borde tiden nu vara mogen
för en omprövning av denna gamla ståndpunkt. Då det inte gått att få
majoritet för denna vår uppfattning i utskottet har vi velat framföra
den i ett särskilt yttrande.”

b. av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Mogård (m) som anfört följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

KrU1972:18

29

”1 motionen 1972: 1059 har, i syfte att finansiera den i motionen
yrkade höjningen av biblioteksersättningen, föreslagits en sänkning av
anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål med 1,3 milj. kr. Motionärerna

har ansett att en dylik sänkning borde medföra en begränsning

av försöksverksamheten med riksutställningar, särskilt gällande administrationsapparatens

omfattning och antalet producerade utställningar.

Enligt de upplysningar som stått utskottet till buds skulle en så kraftig

begränsning av försöksverksamheten med riksutställningar vara
alltför drastisk. I avsaknad av möjligheter till en ingående granskning
har vi ansett oss inte kunna biträda det i motionen ställda yrkandet om
en anslagsminskning. Vi vill dock som vår bestämda mening framhålla
att det varit önskvärt att föreslagna åtgärder för att förbättra kulturskaparnas

arbetstrygghet kunnat finansieras genom en omprioritering
inom den del av de samhällsekonomiska resurserna som avdelas för
den kulturella sektorn.”

c. av fru Ryding (vpk) som anfört följande.

”1 två motioner varav den ena avlämnats av herrar Sundman och
Ahlmark och den andra av mig själv m. fl. har yrkanden framförts
om en höjning av biblioteksersättningens grundbelopp till 30 öre för
lån och av övriga ersättningar i motsvarande mån. Då detta icke fått
utskottets gehör har jag anslutit mig till det ställningstagande som kunnat

vinna majoritet i utskottet, nämligen att ersättningens grundbelopp
bör höjas till 18 öre. Mitt ställningstagande har till en del motiverats
av att förutsättningar tyvärr icke funnits att ytterligare höja de statliga
ersättningarna till andra konstnärsgrupper eller att förstärka anslagen
till andra kulturändamål.

Enligt min mening har frågan om författarnas biblioteksersättning
icke förts till en lösning förrän ersättningens grundbelopp uppgår till
30 öre för lån i dagens penningvärde.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720053

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.