Sök i Ratio Lex

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om en skyddslagstiftning för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer

1973-05-09 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1973:KrU26, Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om en skyddslagstiftning för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kulturutskottets betänkande nr 26 är 1973

KrU 1973:26

Nr 26

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om en skyddslagstiftning

för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer.

Motionen

I motionen 1973:693 av herr Turesson m. fl. (m, s, c, fp, vpk)
hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att ett
provisoriskt lagförslag till förhindrande av ändring eller rivning av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader skyndsamt framläggs och att
bygglagutredningen åläggs att påskynda utredningsarbetet om en skyddslagstiftning

för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser och miljöer.

Motionärerna har erinrat om att riksdagen på förslag av kulturutskottet

i betänkandet 1971:26 anhållit att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
en av utskottet förordad utredning av frågan om skydd för vissa
bebyggelser och miljöer. Riksdagens beslut har lett till att bygglagutredningen

erhållit direktiv att verkställa ifrågavarande utredning. Motionärerna

befarar att utredningsarbetet kommer att ta för lång tid i anspråk och
anser det därför ofrånkomligt med vissa åtgärder. I första hand bör
utredningen uppmanas att påskynda sitt utredningsarbete, men därjämte
bör provisoriska åtgärder vidtas för att skydda kulturhistoriskt värdefulla
byggnader mot förändring och rivning. Motionärerna anger som en
möjlighet att man genom ett provisoriskt tillägg till byggnadslagen inför
ett system med skyddsområden för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser

och miljöer inom vilka ändring eller rivning av byggnader endast
skulle få ske efter särskilt tillstånd av byggnadsnämnd.

Bakgrund

Till behandling i riksdagen föreligger för närvarande dels propositionen

1973:21 i vilken på grundval av förslag av saneringsutredningen
behandlas frågor rörande planering, genomförande och finansiering av
saneringsverksamheten inom äldre bostadsområden, dels propositionen
1973:22 vari föreslås en bostadssaneringslag samt viss ändring i annan
lagstiftning. I förstnämnda proposition har föredragande departementschefen

framhållit att det enligt hans mening är viktigt att äldre byggnader
av både samhällsekonomiska, kulturhistoriska och miljömässiga skäl samt
av hänsyn till de boendes intressen bevaras och moderniseras i den
omfattning som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. 1 anslutning till
detta uttalande har departementschefen vidare i propositionen 1973:22
uttalat att det är angeläget att frågan om rivning av äldre byggnader med
kulturhistoriska och miljömässiga värden bedöms med ökad restriktivitet.

1 Riksdagen 1973. 13 sami. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

KrU 1973:26

2

Propositionen 1973:22 har behandlats av civilutskottet i dess betänkande

1973:20 i vilket ställning även tagits till den av herr Zachrisson (s)
väckta motionen 1973:1951 vari hemställts, att riksdagen hos Kungl.
Maj :t begär förslag till lagstiftning som ytterligare befäster kommunernas
möjligheter att skydda byggnader som bör bevaras av kulturhistoriska
och miljömässiga skäl. Utskottet har i betänkandet erinrat både om
bygglagutredningens uppdrag att överväga frågan om skydd för kulturhistoriskt

värdefulla bebyggelser och miljöer och om de nyss citerade
uttalandena i propositionerna 1973:21 och 22. Utskottet har vidare
bl. a. anfört följande.

Förslag till ändringar i byggnadslagstiftningen m. m. på grundval av
bygglagutredningens kommande betänkande kan inte påräknas förrän om
några år. Den vidgade saneringsverksamheten stöds av flera åtgärder för
att snabbt kunna få avsedd omfattning. De ändringar som föreslås i fråga
om rivningsreglering i samband med byggnadslov och byggnadstillstånd
täcker endast fall som aktualiserats enligt bostadssaneringslagen men ger
inte kommun ökade möjligheter att genomdriva ett bevarandeintresse
under ett programskede och under förhandlingar med fastighetsägare.
Även om kommunerna genom sin detaljplanering, i kanske inte alltid
utnyttjad utsträckning, skulle kunna motverka olämplig rivning finns
enligt utskottets mening skäl att nu pröva frågan om ändrade regler för
rivningsregleringen i avvaktan på ställningstagande till bygglagutredningens

kommande förslag.

En även genom provisoriska regler förbättrad rivningsreglering skulle
enligt utskottets mening stå i samklang med inrikesministerns uttalande i
prop. 1973:21 (s. 26) att det fortfarande bör finnas möjligheter att med
stöd av särskild lagstiftning kontrollera och reglera rivningsverksamheten
och även kunna betona det önskvärda sambandet mellan bostadsförsörjningsplanen

och kommunal, fysisk planering. En självklar utgångspunkt
bör vara att bygglagutredningens arbete inte föregrips.

Enligt utskottets mening bör Kungl. Maj :t därför överväga möjligheten
att snarast lämna förslag till en sådan provisorisk, ytterligare rivningsreglering

som skulle medge att man i byggnadslovsärenden får till stånd en
prövning motsvarande den kommunen ger uttryck för i byggnadstillståndsärendena.

Övervägandena torde t. ex. kunna leda till att ge grund
för att ansökan om byggnadslov — för att få anslutning till byggnadslagens

planeringsgrunder — kan i nu förevarande hänseende prövas även
enligt i huvudsak de riktlinjer som enligt 9 § byggnadsstadgan gäller för
detaljplanläggning. Möjlighet torde finnas att i övervägandena även
beakta saneringsutredningens kommande förslag. Vad utskottet sålunda
anfört torde helt motsvara det förslag som framställts i motionen
1973:1951 och bör av riksdagen som dess mening ges Kungl. Maj:t till
känna.

Utskottet

De i det föregående redovisade uttalandena i propositionerna 1973:21
och 22 ser utskottet som uttryck för den uppfattningen att man i
bebyggelseplaneringen bör ta betydande hänsyn till de kulturhistoriska
och miljömässiga värden som kan vara förknippade med en äldre
bebyggelse och att frågor om rivning av dylik bebyggelse därför bör
bedömas med ökad restriktivitet. Samma uppfattning ligger bakom

s. 3 Kontrollera mot PDF

KrU 1973:26

3

yrkandet i motionen 1973:693 liksom för övrigt också bakom motionen
1973:1951 som behandlats av civilutskottet.

Kulturutskottet som delar nyssnämnda uppfattning har med tillfredsställelse

konstaterat att civilutskottet i anslutning till sistnämnda motion
föreslagit riksdagen att som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna
utskottets i det föregående redovisade uttalande angående förslag till en
provisorisk ytterligare rivningsreglering. Vid riksdagens bifall härtill kan
även yrkandet i motionen 1973:693 om förslag till förhindrande av
rivning eller ändring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader anses bli i
sak tillgodosett. Vad gäller det i samma motion framställda yrkandet
angående bygglagutredningens arbete med en skyddslagstiftning på
ifrågavarande område delar utskottet motionärernas uppfattning om
vikten av att detta arbete påskyndas. Utskottet förutsätter att synpunkten

beaktas av utredningen.

Med hänsyn till det nu sagda anser utskottet att motionen 1973:693
inte behöver föranleda någon åtgärd av riksdagen. Utskottet hemställer
därför

att riksdagen avslår motionen 1973:693.

Stockholm den 9 maj 1973

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), Björk i Göteborg (s), Källstad (fp), fru
Sundström (s), herrar Nilsson i Agnäs (m), Sundman (c), Zachrisson (s),
Leander (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), Green (s), fru Ryding (vpk), herrar
Enlund (fp), Andersson i örträsk (s) och Nisser (m).

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB 73 3850 S Stockholm 1973

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.