Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om ökad rättshjälp i rättstvist med kommun

1973-10-17 · 4 sidor


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1973:KU30, Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om ökad rättshjälp i rättstvist med kommun

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 30 år 1973

KU 1973:30

Nr 30

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om ökad
rättshjälp i rättstvist med kommun.

Motionen

I motionen 1973:368 av herrar Hedin (m) och Carlshamre (m)
hemställs ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om tilläggsdirektiv till
utredningen om den kommunala demokratin för att medge ökad
möjlighet för den enskilde att erhålla lättillgänglig rådgivning och hjälp i
samband med ärenden som handlagts av primär- eller sekundärkommunala

organ”.

I motionen anförs att den enskildes rättsskydd gentemot statliga och
kommunala organ av många upplevs som otillräckligt. Motsättningar
mellan enskilda medborgare eller medborgargrupper och kommunala
organ kan enligt motionärerna bottna i att kunskapen om lagstiftning och
samhällsbeslut är begränsad. Motionärerna efterlyser ett komplement till
den rättshjälp i olika former som redan finns i samhället. Rättshjälpen i
fråga som även skulle tjäna som ett komplement till JO-ämbetet och
bl. a. länsstyrelsernas besvärsprövning skulle bestå i kvalificerad juridisk
rådgivning i rättstvister mellan medborgare och kommunala organ. Enligt
motionen borde denna nya form av rättshjälp administreras på länsnivå
och förverkligas genom av länsstyrelserna finansierade arvodes- eller
deltidstjänster helst i anslutning till alla större kommuncentra.

Samhällets rättshjälp

Den genomgripande reform av samhällets rättshjälp som riksdagen
beslöt 1972 och som trätt i kraft den 1 juli 1973 (prop. 1972:4, JuU
1972:12, rskr 1972:205) innebär bl. a. att rättshjälp får lämnas i rättslig
angelägenhet, oberoende av om saken behandlas vid domstol eller annan
myndighet. Rättshjälp kan också avse rådgivning eller biträde i angelägenhet

som inte är föremål för behandling vid myndighet. Ett antal
begränsningar i tillämpningsområdet för den allmänna rättshjälpen
föreligger emellertid.

Bl. a. är personer i de högsta inkomstlägena uteslutna från allmän
rättshjälp. De har dock möjlighet att utnyttja de statliga allmänna
advokatbyråerna som inrättats i varje län. Vidare får allmän rättshjälp
lämnas endast om särskilda skäl föreligger beträffande angelägenhet som
har samband med den rättssökandes näringsverksamhet. Vissa andra
begränsningar gäller.

1 Riksdagen 1973. 4 sami. Nr 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

KU 1973:30

2

Tidigare behandling av angränsande fråga

Vid förra årets riksdag behandlades motionen 1972:292 av herrar
Ringaby (m) och Turesson (m). I denna motion föreslogs inrättande av
en kommunal justitieombudsman med uppgift att bistå allmänheten i
rättsfrågor. Enligt motionens hemställan begärdes att riksdagen skulle
anhålla om tilläggsdirektiv till utredningen om den kommunala demokratin

med de krav som anförts i motionen.

I enhälligt yttrande äver motionen anförde utskottet (KU 1972:52)
efter en redogörelse för vissa frågor rörande riksdagens ombudsmäns
tillsynskompetens på det kommunala området m. m. följande:

I motionen föreslås att en särskild justitieombudsman inrättas för att
bistå allmänheten i rättsfrågor på det kommunala området. Enligt
gällande regler har riksdagens ombudsmän ganska vittgående tillsynsbefogenheter

i fråga om kommunal verksamhet. Nyligen har riksdagen tillsatt
en utredning med uppgift att överväga frågor beträffande ombudsmännens

uppgifter m. m. Denna utredning torde inom ramen för sitt uppdrag
vara oförhindrad att pröva huruvida behov föreligger att inrätta en
särskild riksdagens ombudsman för kommunala frågor. Även den för ett
par år sedan tillsatta utredningen om den kommunala demokratin kan få
anledning att behandla frågor om den enskildes rättsskydd gentemot
kommunerna. Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte
påkallat att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen.

Riksdagen avslog motionen i enlighet med utskottets hemställan.

Utskottet

I motionen föreslås åtgärder i syfte att bistå den enskilde med råd och
hjälp i ärenden som handläggs av kommunala organ.

Den genomgripande reform av samhällets rättshjälp som nyligen
genomförts torde enligt utskottet vara ägnad att underlätta för medborgarna

att erhålla effektivt bistånd i rättsliga angelägenheter på det
kommunala området. Beträffande kommunal verksamhet har vidare
riksdagens ombudsmän ganska vittgående tillsynsbefogenheter vilket
förhållande självfallet är av stor betydelse för den enskilde. Utskottet vill
i sammanhanget erinra om att en särskild utredning som tillsatts av
riksdagen har till uppgift att överväga frågor om justitieombudsmännens
uppgifter.

Den av Kungl. Maj:t tillsatta utredningen om den kommunala
demokratin slutligen torde inom ramen för sitt uppdrag ha anledning att
behandla en rad frågor om den enskildes ställning i förhållande till
kommunala organ.

I avvaktan på erfarenheterna av den nya rättshjälpsreformen samt
resultatet av angiven utredningsverksamhet anser utskottet inte påkallat
att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen utan
hemställer

opaginerad Kontrollera mot PDF

att riksdagen avslår motionen 1973:368.

Stockholm den 17 oktober 1973

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Larsson i Luttra (c),
Henningsson* (s), Nelander (fp), fru Thunvall (s), herrar Hernelius (m),
Pettersson i Örebro (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Fiskesjö (c),
Gustavsson i Ängelholm (s), Norrby i Åkersberga* (fp), Wictorsson* (s),
Olsson i Edane (s) och Wijkman (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB 73 5220 S Stockholm 1973

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.