Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 i vad gäller anslag inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde avseende företagareföreningarna och av dem administrerad garanti- och långivning jämte motioner

1975-03-20 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Texten är maskinläst ur en skanning, enligt Ratio Lex bedömning (riksdagens sidformat för skannade dokument); riksdagen märker inte dokumentet som inskannat. Fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens sida; riksdagen har ingen PDF av dokumentet
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Citera

Bet. 1975:NU12, Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 i vad gäller anslag inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde avseende företagareföreningarna och av dem administrerad garanti- och långivning jämte motioner

Dokumentets text

s. 1

Näringsutskottets betänkande nr 12

NU 1975:12

Nr 12

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 i vad gäller anslag inom arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde avseende företagareföreningarna och av dem
administrerad garanti- och långivning jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1975:1 bilaga 13, såvitt denna
bilaga hänvisats till näringsutskottet, samt motioner med anknytning därtill.

I sina betänkanden 1975:13 och 1975:14 behandlar utskottet ytterligare ett
antal motionsyrkanden som berör företagareföreningarnas verksamhet.

REGIONAL UTVECKLING

1. Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader. Regeringen

har under punkten E 3 (s. 149-151) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 17 200 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:287 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (1) att riksdagen
till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader anvisar
1,4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit, dvs. totalt 18,6 milj. kr.,

1975:902 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader anvisar
18,6 milj. kr.,

1975:913 av herr Josefson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar
att reservationsanslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader

fastställs till 18,6 milj. kr.

Motionerna

I motionen 1974:287 - som också innehåller yrkanden rörande anslaget
till företags- och branschfrämjande åtgärder (inom industridepartementets
verksamhetsområde) - betonas först allmänt företagareföreningarnas betydelse

som serviceorgan för de mindre och medelstora företagen. Målet för
en fortsatt utbyggnad bör vara, säger motionärerna, att företagen skall förfoga
över en lika effektiv serviceorganisation som den som finns på jordbrukets
område. För att föreningarnas uppsökande verksamhet skall vara meningsfull

krävs en tillräcklig basorganisation, anförs det vidare. Motionärerna

1 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 12

s. 2

NU 1975:12

2

hänvisar till att Företagareföreningarnas förbund konstaterat att det förekommer

stora variationer föreningarna emellan i fråga om resurser. De rekommenderar

en successiv fortsatt utbyggnad framför allt av de föreningar
som hittills blivit eftersatta vid anslagsfördelningen.

Liknande synpunkter återfinns i motionen 1975:902. Allt fler centrala
organ utnyttjar företagareföreningarna för att nå ut till de mindre och medelstora

företagen, sägs det där. Med en uppräkning av nuvarande och aviserade

uppgifter för föreningarna vill motionärerna belysa hur föreningarnas
administration belastas. Särskilt framhävs den s. k. uppföljningsverksamhetens

betydelse. Den låga självfinansieringsgrad som numera kännetecknar
de mindre och medelstora företagen medför skärpta krav på att resultatutvecklingen

fortgående observeras, uttalar motionärerna. Avslutningsvis
erinrar de om föreningarnas uppgifter på regionalpolitikens område.

Behovet av resurser för uppföljning understryks också i motionen
1975:913. En offensiv och långsiktig förebyggande verksamhet betecknas
som erforderlig för att det statliga stödet till de mindre och medelstora
företagen skall ge ökat utbyte. Den i propositionen föreslagna ökningen
av anslaget till företagareföreningarnas administrationskostnader täcker enligt

motionärernas bedömning inte ens de automatiska kostnadsökningarna.

Utskottet

Anslaget till företagareföreningarna för administrationskostnader är för
det nu löpande budgetåret 16 milj. kr. 1 propositionen föreslås för det kommande

budgetåret en höjning till 17,2 milj. kr. I statens industriverks anslagsframställning

haren större anslagshöjning, till 18,6 milj. kr., förordats.
Detta förslag tas upp i motionerna 1975:287, 1975:902 och 1975:913.

Statliga bidrag får företagareföreningarna också från anslaget inom industridepartementets

verksamhetsområde till företags- och branschfrämjande

åtgärder. En del av detta anslag är avsett för främjande av företagsservice,
varmed förstås utvecklingsfrämjande verksamhet från företagareföreningarnas

sida, i första hand teknisk och ekonomisk rådgivning, kontaktförmedling
och information. Delposten för detta ändamål föreslås i propositionen (bilaga

15 s. 65 f.) utökad från 4,8 milj. kr. under innevarande budgetår till
7,0 milj. kr. under nästa. I en rad motioner har väckts förslag om ytterligare
medelstillskott. Det nu nämnda anslaget behandlar utskottet i sitt betänkande

1975:13.

Vid en samlad bedömning av de olika förslagen till förstärkning av företagareföreningarnas

ekonomiska resurser har utskottet funnit att det är
önskvärt att en något större totalsumma än den som regeringen förordat
ställs till föreningarnas förfogande. Detta bör enligt utskottets mening ske
genom att bidraget till föreningarnas administrationskostnader utökas ytterligare.

Utskottet föreslår att detta bidrag fastställs till 18,2 milj. kr., dvs.
1 milj. kr. mer än det belopp som föreslagits i propositionen.

s. 3

NU 1975:12

3

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionen
1975:287 punkten 1, motionen 1975:902 och motionen
1975:913 till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader

för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag

av 18 200 000 kr.

2. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag

m. fl. Regeringen härunder punkten E4(s. 151-153) föreslagit
riksdagen att till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks-

och industriföretag m. fl. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:628 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (2)
att riksdagen beslutar att höja avsättningsprocenten till förlusttäckningsfonder

inom företagareföreningarna från 0,5 procent till 2 procent av räntan
på utlånade medel,

1975:900 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan
att riksdagen

2. beslutar att avsättningsprocenten till förlusttäckningsfonder inom företagareföreningarna

skall höjas från 0,5 till 2 procentenheter av räntan på
utlånade medel,

3. som sin mening ger till känna att konstaterade förluster på företagareföreningarnas

lån ur statens hantverks- och industrilånefond i sin helhet
skall täckas av statliga medel.

Gällande ordning

Till att täcka förluster på företagareföreningarnas långivning från statens
hantverks- och industrilånefond skall i första hand föreningarnas förlusttäckningsfonder

utnyttjas. Till sådan fond skall årligen avsättas ett belopp
som motsvarar 0,5 % av de lånemedel ur hantverks- och industrilånefonden
på vilka föreningarna har att erlägga ränta. Förening vars förlusttäckning
visar sig otillräcklig har möjlighet att efter ansökan hos regeringen få kompletterande

medel för ändamålet ur förevarande anslag.

Motionerna

De allt svårare betingelserna för de mindre och medelstora industriföretagen

ökar riskerna vid företagareföreningarnas långivning, anförs det i
motionen 1975:628. Motionärerna uttalar att förlusttäckningsfonderna inte
tillnärmelsevis täcker de konstaterade förlusterna, eftersom dessa ökar trots
förbättrat kreditbedömningsunderlag och allt noggrannare uppföljning av
engagemangen.

s. 4

NU 1975:12

4

Samma uppfattning kommer till uttryck i motionen 1975:900. Beträffande
möjligheten för företagareförening att fä ytterligare medel till förlusttäckning

efter ansökan hos regeringen uttalar motionärerna att den är förenad
med långt utdragen handläggning som orsakar företagareföreningarna betydande

kostnader och merarbete samt skapar olust.

Utskottet

Såsom redovisas i propositionen har företagareföreningarnas förlusttäckningsfonder

under senare år i många fall visat sig otillräckliga. Ett belopp
av 5 milj. kr. som för budgetåret 1973/74 anvisades för en sanering av
föreningarnas äldre lånefordringar har också helt tagits i anspråk. Mot denna
bakgrund får man se yrkandena i motionerna 1975:628 och 1975:900 om
ändrade regler för avsättning av medel till förlusttäckningsfonderna.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet uttalar i propositionen att denna
fråga liksom frågan om skälig nivå på räntan för garantilån och direktlån
från företagareföreningarna för närvarande prövas inom departementet och
att han avser att redovisa sina ställningstaganden vid anmälan av nästa års
budgetproposition. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta resultatet av
dessa överväganden och avstyrker därför motionerna 1975:628 och 1975:900
i nu aktuella delar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och hemställer
1.

att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statligt
stöd till hantverks- och industriföretag m. fl. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår

a) motionen 1975:628 punkten 2 och motionen 1975:900 punkten

2,

b) motionen 1975:900 punkten 3.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

3. Statens hantverks- och industrilånefond. Regeringen har under punkten
IV: 10 (s. 155-157) föreslagit riksdagen att

1. medge att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag m. m.
under budgetåret 1975/76 beviljas intill ett belopp av 100 000 000 kr.,

2. till Statens hantverks- och industrilånefond för budgetåret 1975/76 anvisa

ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:628 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (1)
att riksdagen beslutar höja den övre lånegränsen för företagareföreningarnas

s. 5

NU 1975:12

5

lån med medel ur statens hantverks- och industrilånefond från nuvarande
lånegräns 200 000 kr. till 300 000 kr.,

1975:900 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan
(1) att riksdagen beslutar att den övre gränsen för företagareföreningarnas
lån skall fastställas till 300 000 kr. per företag,

1975:1634 av herr Johansson i Hållsta (c), vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen begär ökade lånemedel för företagareföreningen
i Stockholms län,

1975:1655 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om att övre lånegränsen för företagareföreningarnas lån
med medel ur statens hantverks- och industrilånefond höjs från nuvarande
200 000 kr. till 300 000 kr.

Motionerna

1 motionerna 1975:628 och 1975:1655 anförs att efterfrågan på insatser från
företagareföreningarnas sida i fråga om tillhandahållande av riskvilligt kapital
ökar, bl. a. till följd av de ökade ekonomiska förpliktelser - med betydelse
för kreditvärdigheten - som lagen (1974:12) om anställningsskydd pålägger
företagen. Motionärerna hävdar också att bibehållandet av 200 000 kr. som
beloppsgräns för hantverks- och industrilånen medfört att flera företagareföreningar

inte kunnat fullt utnyttja de medel som står till deras förfogande
för utlåning. I motionen 1975:900 sägs att enbart penningvärdeförsämringen
motiverar en betydande justering av beloppsgränsen. Även 300 000 kr. anser
motionärerna vara en låg gräns.

1 motionen 1975:1634 uttalas att det i vissa områden inom Stockholms
län, t. ex. dess skärgårdskommuner, finns närings- och sysselsättningsproblem

jämförbara med dem som påträffas inom stödområdet. Motionären
anser att Stockholms läns företagareförening, som av angivna skäl ställs
inför betydande kreditbehov, i fråga om tillgång till lånemedel har varit
missgynnad i jämförelse med andra företagareföreningar. Till stöd för sin
uppfattning åberopar motionären uppgifter om lånemedelssumma i olika
län år 1972 fördelad på antalet företag som är presumtiva kredittagare.

Utskottet

Den övre gränsen för lån ur statens hantverks- och industrilånefond är
200 000 kr. Gränsen höjdes år 1971 från 150 000 kr. Yrkanden om en ytterligare

höjning till 300 000 kr. har framförts i motioner vid 1973 och 1974
års riksdagar och återkommer nu i motionerna 1975:628, 1975:900 och
1975:1655. En sådan ändring av lånebestämmelserna har föreslagits av Företagareföreningarnas

förbund. I propositionen avvisas detta förslag med
hänvisning till att statens industriverk om särskilda skäl föreligger kan medge
att lån får beviljas med högre belopp än 200 000 kr.

s. 6

NU 1975:12

6

Inte heller i år är utskottet berett att föreslå en höjning av den angivna
beloppsgränsen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att Sveriges
investeringsbank AB under senare år har kunnat i växande omfattning lämna
lån till mindre och medelstora företag. Hösten 1974 har banken tagit initiativ
till ett utökat samarbete med företagareföreningarna. Banken har erbjudit
sig att komplettera företagareföreningarnas direktlån med egna lån på upp
till 300 000 kr. i varje särskilt fall. Prövningen av låneärendena skall såvitt
möjligt baseras på utredningar som föreningarna själva gör. Banken tillämpar
för dessa lån en beslutsrutin som tillåter snabb handläggning. Ett antal lån
av denna typ har beviljats.

Vid fördelningen på de olika företagareföreningarna av de medel som
finns tillgängliga för utlåning beaktas bl. a. det beräknade kreditbehovet
inom varje förenings verksamhetsområde. Avgörande för detta kreditbehov
är givetvis inte bara antalet presumtiva låntagare utan också förhållanden
i övrigt, inte minst de större eller mindre möjligheter som berörda företag
i länet har att få krediter från andra institut. Den räkneoperation vars resultat
åberopas till stöd för yrkandet i motionen 1975:1634 ger enligt utskottets
uppfattning inte en rättvisande bild av i vilken mån företag inom Stockholms
län kunnat få sin efterfrågan på kredit tillgodosedd under det i motionen
avsedda året, 1972. På senare tid har vidare, enligt vad utskottet erfarit,
företagareföreningen i Stockholms län fått ökad tilldelning av medel för
sin kreditgivning. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet
motionen 1975:1634.

Med tillstyrkande av regeringens förslag beträffande lånegarantiram och
beträffande investeringsanslag till hantverks- och industrilånefonden hemställer

utskottet

1. att riksdagen

a) medger att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag

m. m. under budgetåret 1975/76 beviljas intill ett belopp
av 100 000 000 kr.,

b) till Stålens hantverks- och industrilånefond för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:628 punkten 1, motionen
1975:900 punkten 1 och motionen 1975:1655,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1634.

Stockholm den 20 mars 1975

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar
(m), Wååg (s), Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c) och fru
Oskarsson (c).

opaginerad

GOTAB 75 9183 S Stockholm 1975

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.