Sök i Ratio Lex

Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av motion om representation för handikapprörelsen i försäkringskassornas pensionsdelegationer

1975-02-21 · 2 sidor


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1975:SfU3, Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av motion om representation för handikapprörelsen i försäkringskassornas pensionsdelegationer

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 3

SfU 1975:3

Nr 3

Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av motion
om representation för handikapprörelsen i försäkringskassornas
pensionsdelegationer

Motionen

I motionen 1975:26 (jfr 1975:61) av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning rörande handikapprörelsens

möjligheter att bli representerad i försäkringskassornas pensionsdelegationer.

Utskottet

Med undantag för de fall där prövningen av förtidspension görs på arbetsmarknadsmässiga

grunder avgörs frågor om sådan pension samt om
handikappersättning och vårdbidrag i de allmänna försäkringskassorna av
särskilda pensionsdelegationer. Dessa består av åtta ledamöter, nämligen
ordföranden och vice ordföranden i försäkringskassans styrelse, två av socialstyrelsen

utsedda läkare, två av riksförsäkringsverket utsedda ledamöter
med särskild erfarenhet av arbetsförhållanden och två av landstinget eller,
om kassans verksamhetsområde utgörs av kommun, av kommunfullmäktige

utsedda ledamöter.

Vid 1974 års riksdag väcktes en motion med samma yrkande som i motionen

1975:26. Socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:38) inhämtade yttranden

över motionen från riksförsäkringsverket, statens handikappråd, Försäkringskasseförbundet

och Handikappförbundens centralkommitté. Riksförsäkringsverket

avstyrkte bifall till motionen med hänvisning bl. a. till
att pensionsdelegationerna enligt de senaste årens statistik hade bifallit drygt
95 % av alla ansökningar om förtidspension och att bland resterande ca
5 96 betydelsen av den försäkrades handikapp endast i ett mycket begränsat
antal fall torde varit så oklar vid ärendets avgörande att närmare utredning
i detta hänseende behövt företas. Verket påpekade också att handikappen
var så varierande och antalet handikapporganisationer så stort (ca 20) att
det inte skulle bli möjligt att genom att sätta in representanter för handikapprörelsen

i pensionsdelegationerna täcka in hela det fält av erfarenhet
som behövde utnyttjas för att lösa de särskilda handikappfrågor som uppkom
i delegationernas arbete. Verket ansåg att man bättre tillgodosåg det syfte
motionären ville vinna genom ett nära samarbete i handikappfrågor mellan
försäkringskassorna och länens handikappråd. - Även Försäkringskasseförbundet

avstyrkte bifall till motionen och menade att den föreslagna parts
-

I Riksdagen 1975. II sami. Nr 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

SfU 1975:3

2

representationen stred mot de intentioner som låg bakom pensionsdelegationernas

tillkomst. Handikappförbundens centralkommitté ansåg däremot

att det borde vara en allmän princip att handikapprörelsen var representerad

i olika samhälleliga organ och tillstyrkte därför bifall till motionen.

Utskottet anslöt sig till de av riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet

framförda synpunkterna. Enligt utskottets uppfattning utgjorde
pensionsdelegationernas sammansättning en garanti för att även handikappfrågorna

i delegationerna fick en så allsidig belysning som möjligt. Utskottet
framhöll även att det erfarit att det inom handikappförbundet rådde delade
meningar om lämpligheten av att införa en partsrepresentation av den art
motionären avsåg och delade Försäkringskasseförbundets uppfattning att
en ytterligare utökning av pensionsdelegationerna skulle tynga och minska
effektiviteten i delegationsarbetet och leda till krav på partsrepresentation
från andra intressegrupper. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionen.
Riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla den ståndpunkt riksdagen intog
föregående år och avstyrker därför bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:26.

Stockholm den 21 februari 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s). Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson
i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander (fp). Marcusson
(s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s). Nilsson i Kristianstad (s). Andersson

i Nybro (c). Olsson i Stockholm (vpk)*. Nilsson i Norrköping (s),
Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 75 8973 S Slockholm 1975

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.